Vapenimport och militärt samarbete med Israel

Interpellation 2008/09:251 av Rådberg, Peter (mp)

av Rådberg, Peter (mp)

den 15 januari

Interpellation

2008/09:251 Vapenimport och militärt samarbete med Israel

av Peter Rådberg (mp)

till försvarsminister Sten Tolgfors (m)

Sverige har enligt SCB importerat "vapen och ammunition" från Israel för 414 miljoner kronor under den senaste tioårsperioden. Utöver detta finns även annan typ av materiel som importeras från Israel för det svenska försvarets räkning.

Importen av krigsmateriel från Israel har skett vid flera tillfällen i stora mängder. Sverige har också haft ett tätt militärt samarbete med Israel där man bland annat har skrivit gemensamma säkerhetsskyddsavtal mellan länderna. Det här är mycket oroande, inte minst mot bakgrund av den senaste tidens händelser i Gaza och att Israel sedan 40 år tillbaka har ockuperat land från palestinierna.

När det gäller det svenska försvarets vapenimport lyser etiska regler med sin frånvaro. Därmed reflekterar svenska försvarsmyndigheter aldrig över att de genom att handla med israeliska militära företag ger ett markant svenskt stöd till den israeliska krigsmakten.

Israel är en ockupationsmakt. Israel är det land i världen som har brutit mot FN:s resolutioner flest gånger utan att världen har reagerat. Ett exempel är resolution 242 som kom till efter junikriget 1967 och som handlar om tillbakadragande av Israels väpnade styrkor från områden som ockuperats i den aktuella konflikten.

Den resolutionen ligger fortfarande till grund för stormakternas försök att nå fram till en fredlig lösning i området.

Jag vill med utgångspunkt från ovanstående fråga ministern:

Vilka initiativ kommer ministern att ta för att stoppa den svenska vapenimporten och det militära samarbetet med Israel?

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2009-01-15 Anmäld: 2009-01-15 Sista svarsdatum: 2009-01-29 Besvarad: 2009-01-29

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Debatt (7 anföranden)

Vapenimport och militärt samarbete med Israel

18 augusti 2022
Interpellationsdebatt 2008/09:251

Dokument från debatten

Riksdagens protokoll 2008/09:65 Torsdagen den 29 januari

Protokoll för debatten

Ewa Björling (M)

Anf. 19 Ewa Björling (M)

Fru talman! Peter Rådberg har frågat mig vilka initiativ jag kommer att ta för att förändra de svenska reglerna för vapenexporten och införa nya regler för vapenimporten. Peter Rådberg har även frågat utrikesministern om Sveriges policy fortfarande ligger fast att inte godkänna någon som helst krigsmateriel till Israel samt om utrikesministern kan garantera att försvarskomponenter som säljs av Sverige till ett godkänt samarbetsland, till exempel USA, inte vidareexporteras till Israel. Interpellationen har överlämnats till mig. Vidare har Peter Rådberg frågat försvarsministern vilka initiativ som kommer att tas för att stoppa den svenska vapenimporten från och det militära samarbetet med Israel. Även den interpellationen har överlämnats till mig. Jag besvarar de tre interpellationerna i ett sammanhang. Låt mig inledningsvis framhålla att Sveriges politik vad gäller exportkontroll på krigsmaterielområdet är ansvarsfull, grundlig och strikt. Det ska den vara också i fortsättningen. Inom Regeringskansliet pågår en beredningsprocess som bland annat berör förslag som återfinns i betänkandet SOU 2005:9, KRUT - Reformerat regelverk för handel med försvarsmateriel . När beredningsprocessen är avslutad avser regeringen att återkomma till riksdagen med närmare besked. Frågorna är komplexa och kräver en grundlig behandling. En ny omständighet som är på väg att tillkomma på Europanivå är direktivet om ett förenklat system för överföringar av försvarsmateriel inom gemenskapen. Detta väntas bli antaget av EU:s ministerråd under de närmaste månaderna. Hittills har en proposition med indirekt koppling till Krigsmaterielutredningen lagts fram. Den avsåg systemet för finansiering av Inspektionen för strategiska produkter, ISP. Det lagförslag som presenterades har antagits av riksdagen. Sverige importerar den krigsmateriel som vårt försvar behöver för att fullgöra sina uppgifter. Sverige köper aldrig materiel eller därtill knuten kompetens från länder som är föremål för internationella sanktioner eller embargon. Israel är inte föremål för några sådana sanktioner. Frågan om en eventuell reglering av importen av krigsmateriel studeras och bereds fortsatt. Viss införsel - skjutvapen med tillhörande ammunition - kontrolleras i dag genom vapenlagen. Viss annan införsel - explosiva varor - kontrolleras genom lagen om brandfarliga och explosiva varor. Dessa frågor kräver noggranna överväganden. Till bilden hör också att en FN-process har inletts syftande till ett globalt vapenhandelsavtal, ett så kallat ATT (Arms Trade Treaty). Importfrågan torde komma att aktualiseras även i detta sammanhang. Det finns därför beredskap inom Regeringskansliet att intensifiera arbetet med frågan. Peter Rådberg har också frågat dels om Sveriges policy att inte bevilja export av krigsmateriel till Israel ligger fast, dels om det kan garanteras att försvarskomponenter som säljs till ett godkänt samarbetsland inte vidareexporteras till Israel. Jag kan bekräfta att policyn att inte medge tillstånd för export av krigsmateriel till Israel ligger fast. Det är som bekant ISP som fattar beslut i enskilda ärenden och gör bedömningar från fall till fall. ISP har inte beviljat några tillstånd för export av krigsmateriel till Israel sedan myndigheten bildades för mer än tio år sedan. Vad gäller frågan om huruvida produkter eller enskilda komponenter som exporteras till ett mottagarland kan hamna i ett annat, vill jag betona att vårt regelverk och våra rutiner är utformade för att förhindra att så kan ske. De svenska riktlinjerna innehåller skrivningar om så kallad tredjelandsexport. ISP har även väl utvecklade arbetsmetoder för detta. Vid en ansökan om utförsel för försäljning kräver ISP att ett slutanvändarintyg eller bearbetningsintyg uppvisas. Dessa syftar till att förhindra att produkter eller komponenter exporteras eller vidareexporteras till andra destinationer än dem för vilka tillstånd har utfärdats. Frågan som riktades till försvarsministern om ett militärt samarbete med Israel återstår. Sverige har endast ett begränsat militärt samarbete med Israel. Detta är främst kopplat till det svenska samarbetet med Nato inom ramen för PFF där Sverige inbjuds att delta i aktiviteter där även länder som ingår i Natos Medelhavsdialog inbjuds, det vill säga i en multilateral kontext. Precis som tidigare kommer lämplighet vad avser svenskt deltagande att bedömas från fall till fall.

Peter Rådberg (Mp)

Anf. 20 Peter Rådberg (Mp)

Fru talman! Jag måste inleda med att säga att jag tycker att det är väldigt olyckligt att mina tre interpellationer klumpas ihop i ett svar. Det gör att det blir lite svårt för mig att hinna utveckla mina frågor till ministern. Men man får gilla läget, som det heter. Det var glädjande att läsa att regeringens policy att inte godkänna export av krigsmateriel till Israel ligger kvar. Jag ställde egentligen frågan för att jag ville ha det bekräftat. Det var ju ett tag sedan vi lyfte fram just den frågan. Jag går nu över till frågan om vapenimport och militärt samarbete med Israel, som jag ställde till förvarsminister Sten Tolgfors. Israel är sedan 40 år en ockupationsmakt. Trots att Israel har ockuperat palestinskt land är kritiken mot landet generellt sett väldigt låg. Israel har brutit mot FN:s resolutioner flest gånger i världen utan att världen för den delen har reagerat tillräckligt kraftigt. Vilket annat land har kunnat göra på det viset? Svensk import av krigsmateriel från Israel måste ses i ljuset av just detta. Sverige är ett av de få länder i Västeuropa som saknar reglering för hur vapenimporten ska hanteras från till exempel ett land som Israel eller vilket land som helst. Det tycker jag är mycket olyckligt, fru talman. Inte nog med att vi importerar krigsmateriel från Israel - Sverige har också ett tätt samarbete där vi bland annat skriver gemensamma säkerhetsskyddsavtal med landet. Men statsrådet ger tyvärr inga signaler om att regeringen tänker ändra importreglerna för Israel trots landets historia och den Gazakonflikt som vi alla har i färskt minne. Jag går nu över till att prata om den fråga som jag ställde specifikt till statsrådet Ewa Björling. Statsrådet skriver inledningsvis att exportkontrollen på krigsmaterielområdet är "ansvarsfull, grundlig och strikt". Det är med stor förvåning jag läser detta. Sveriges regelverk för vapenexport är från 1993 - tror jag. Den tar inte tillräckligt stor hänsyn till dagens utrikespolitiska målsättningar, till exempel demokrati och hållbar utveckling. Alla vet att Sverige har godkänt export av krigsmateriel till länder som befinner sig i krig eller till länder som bryter mot de mänskliga rättigheterna trots att vi har ett förbud just mot det. Undantagen har i vissa fall blivit en regel. Jag vill ge ett exempel. Var det en slump att exporten av krigsmateriel ökade med 100 procent mellan åren 2003 och 2006? En stor del av dessa vapen gick bland annat till USA och Storbritannien - två länder som gick i krig mot Irak utan något godkännande av FN. Trots detta exporterade Sverige otroligt stora mängder just till dessa två länder. USA:s krig fortsätter. Efter sex år bedriver USA fortfarande ett krig som inte är sanktionerat av FN och ett krig som Sverige har fördömt. Det här är vad mannen på gatan skulle kalla för hyckleri, mer eller mindre. Svaret jag kan ge mig själv är naturligtvis enkelt: Handelspartnern USA är viktigare än att leva upp till våra etiska och moraliska regler. Så ser verkligheten ut, Ewa Björling. Dessa regler är allt annat än ansvarsfulla, grundliga och strikta. Tolkningsutrymmet är för stort när ISP och Exportrådet med kontroller ska säga ja eller nej till exempelvis vapenexport till andra länder. Det beror i grund och botten på att vi har en otydlig lagstiftning. Vad Sverige behöver är en ny lag som reglerar vilka länder vi får exportera till.

Ewa Björling (M)

Anf. 21 Ewa Björling (M)

Fru talman! Det var många frågor på en gång. Jag börjar med några. Jag håller inte med om att det har varit svag - eller låg, som Peter Rådberg uttrycker det - kritik gentemot Israel. Jag vet att utrikesministern stod häromdagen i en Mellanösterndebatt här i kammaren och uttalade tydlig kritik mot Israel för att landet bryter mot folkrätten. Samtidigt uttalar han tydlig kritik mot Hamas. Det handlar om att båda sidor har gjort fel. Det stämmer att vapenimporten inte är reglerad i Sverige. Det finns flera andra länder som inte heller ännu har reglerat vapenimporten. Det är en fråga som återstår att ta ställning till. Vi har ett pågående arbete när det gäller Krututredningen. Som jag sade bereds ärendet inom Regeringskansliet. Innan det är färdigt är jag inte beredd att uttala mig om detaljer, men jag kan konstatera att demokratikriteriet inte finns med i dag. Det stämmer. Det är fortsatt en fråga hur det så småningom ska hanteras. Det handlade också om den viktiga frågan om säkerhetsskyddsavtal och varför Sverige har ingått sådana avtal med ett land som Israel. I vissa fall måste Försvarets materielverk i samband med offertförfrågan, utvärdering eller eventuell upphandling av försvarsmateriel från annat land utlämna sekretessbelagd information även till utländska företag. Det får ske efter regeringens godkännande och är ett led i myndighetens normala rutiner för säkerhetsskyddade upphandlingar. En förutsättning för att en eventuell offertförfrågan, utvärdering eller upphandling från annat land ska kunna genomföras är att ett säkerhetsskyddsavtal med landet i fråga och aktuellt företag har undertecknats. Denna hantering har FMV med en rad länder både inom och utom Europa. Den utgör kutym och internationell praxis. Säkerhetsskyddsavtal är ömsesidiga. Båda parter förbinder sig att skydda den andra partens sekretess. Tecknade projektspecifika avtal inom ett aktuellt verksamhetsområde reglerar vilken sekretess som avses delges eller omfattningen av delgiven sekretess mellan parterna. Den svenska myndigheten har också ingått övergripande generella säkerhetsskyddsavtal med ett flertal länder. Israel finns inte med bland de länderna. Peter Rådberg frågade också varför Sverige över huvud taget har materielsamarbete med Israel. Det handlar om att alla inköp av försvarsmateriel som görs, oavsett från vilket land, bygger på vilket behov det svenska försvaret har för att klara sina uppgifter såväl här hemma som i internationella insatser. I dag är vapensystem ofta väldigt komplexa och består inte sällan av delsystem som är tillverkade i olika länder. Försvarets materielverk har till uppgift att tillgodose de svenska nationella intressena på ett optimalt sätt. Så länge inget beslut om embargo mot produkter från Israel fattats är det ett brott mot lagen om offentlig upphandling att inte välja den produkt som har det lägsta priset om den i övrigt uppfyller kravspecifikationen.

Peter Rådberg (Mp)

Anf. 22 Peter Rådberg (Mp)

Fru talman! Statsrådet Ewa Björling sade att utrikesminister Carl Bildt var ganska kritisk mot Israel, och det är riktigt. Det var han efter två veckor. Det tog två veckor innan han sade att Israel bröt mot folkrätten. Då blev han till slut pressad och sade de här orden. Då sade han det ganska bra, men det tog två veckor. Jag tycker att det är skandal att en utrikesminister höll inne de orden så länge. Vi har diskuterat detta tidigare, statsrådet. Du upprepar även vid det här tillfället att det är svenska behov som styr utan att definiera vilka de svenska behoven är. Vi kan väl välja vilka länder vi vill importera krigsmateriel ifrån, till exempel Israel, Norge, Danmark eller Tyskland? Det här blir en moralisk fråga till slut. Det är det jag försöker peka på. Varför välja Israel? Vi kan väl välja vilket land som helst? Statsrådet svarar att det är de svenska behoven som styr, men hon går inte till botten med det. Grundproblemet är att det tolkningsutrymme som ISP och Exportkontrollrådet har när de ska säga ja eller nej till olika ärenden är för stort. Det beror helt enkelt på att vi har en för otydlig lagstiftning. Sverige behöver en tydligare reglering av vilka länder vi ska exportera till och vad vi får exportera och inte. Här kommer den så kallade Krututredningen in. Statsrådet säger att det är på gång. Det låter ju bra, men jag ställde den här frågan till din kollega Sten Tolgfors för nästan exakt två och ett halvt år sedan. Han svarade exakt på samma sätt. Han sade att det var på gång och att man arbetade med det i Regeringskansliet. Jag tror att det var i oktober 2006 som han sade det. Statsrådet Björling säger exakt samma sak i dag 2009. Vad är problemet? Varför kommer det inte fram någon utredning eller någon proposition till riksdagen om detta? Det är ju helt avgörande. Det är därför vi står här gång på gång och diskuterar de här otydligheterna som finns i den gamla regleringen där man godkände väldigt mycket export till länder som det är mycket diskutabelt att sälja vapen till. Det är förvånande att inte statsrådet markerar mycket tydligare att det är på gång och att det kanske kommer någonting till våren. Jag får bara det allmänna svaret att det arbetas i Regeringskansliet. Det har jag hört nu i två och ett halvt år. Statsrådet får ursäkta, men jag litar inte en sekund på de orden om inte statsrådet kan ge ett tydligare besked till mig om vad som är på gång.

Ewa Björling (M)

Anf. 23 Ewa Björling (M)

Fru talman! Vi kan självfallet välja vilka länder vi vill samarbeta med, men det handlar också om att följa lagen om offentlig upphandling. Så länge vi inte har sanktioner eller embargon bryter vi själva mot denna lag om vi skulle utesluta ett land på grund av någon annan aspekt. Det handlar också väldigt mycket om var man hittar den bästa kompetensen och den bästa kvaliteten i förhållande till vad varan kostar. Peter Rådberg talade också om att han hade ställt den här frågan tidigare till Sten Tolgfors och att detta varit på gång länge. Det stämmer att det har varit på gång under två och ett halvt år. Vi arbetar fortfarande med frågan. Vi håller också på med en anpassning till EU-lagstiftning. Peter Rådberg och hans parti har som stödparti till den socialdemokratiska regeringen haft tolv långa år på sig att själva ta tag i den här frågan, och ingenting har skett där. Jag vill också ta upp frågan om vapenexporten 2003-2006. Var det en slump att den ökade? Detta är också någonting som har skett under en socialdemokratisk regering. Samma sak gäller siffrorna när det gäller import av försvarsmateriel under perioden 1995-2005. Det var ganska stora mängder som importerades. Israel låg då på tionde plats. Peter Rådberg har haft ganska många år på sig i den socialdemokratiska regeringens bakvatten och kunnat påverka där. Då vill jag fråga: Varför har inte det skett tidigare? I dag har vi en väldigt liten vapenimport från Israel.

Peter Rådberg (Mp)

Anf. 24 Peter Rådberg (Mp)

Fru talman! När man inte kan svara, statsrådet Ewa Björling, lägger man över frågan till oss. Jag har inte varit med i riksdagen så jättelänge, så jag tar inte ansvar för detta. Jag försvarar inte Socialdemokraternas vapenexportpolitik heller. Jag är mycket medveten om att det var en socialdemokratisk regering som regerade i det här landet då. För min personliga del spelar det ingen roll om det är en socialdemokratisk regering eller borgerlig regering, utan jag pratar om vapenexporten som sådan. Den är viktig för mig. Det är en politisk fråga som jag driver. Det som är helt centralt för att vi ska komma ett steg framåt är att vi får en reglering av vår vapenexport och vapenimport. Sverige är ett av de få länder i Europa som inte har någon reglering av vapenimporten. Varför det? Hur kommer det sig att vi har en regering, och det gäller även den gamla, socialdemokratiska regeringen, som inte kan få till stånd en reglering av vapenimporten? Var ligger problemet? Då skulle vi slippa den här typen av diskussion. Det skulle vara otroligt bra även för industrin om de visste exakt vilka spelregler som gäller vid export och import. Nu blir det en diskussion varje gång. Som jag sade till statsrådet skiljer det sig så mycket från fall till fall hur man ska bedöma detta att det blir politik av det. Socialdemokraternas före detta statsminister Göran Persson satte ned foten i samband med Irakkriget när man diskuterade om man skulle sälja vapen till USA. Han sade att vi skulle göra det därför att det är en så viktig handelspartner. Han sade detta helt öppet. Det är förfärligt. Frågan till den regering som du representerar, Ewa Björling, är: Vad gör ni åt det här problemet? Jag vill ha en tydlig reglering så att vi slipper stå här och diskutera päron och äpplen. Det är ju det som skapar trygghet och stabilitet, både för försvarsindustrin, för människor runt om i världen och för Sveriges moraliska hänseende.

Ewa Björling (M)

Anf. 25 Ewa Björling (M)

Fru talman! Jag är väl medveten om att Peter Rådberg inte har varit med under alla de tolv åren, men det handlar fortfarande om att Peter Rådberg representerar Miljöpartiet. För mig är det ganska intressant att det har varit så pass stora mängder under en så lång period som man inte har gjort någonting åt. Den fråga som slår mig är verkligen hur ni ska kunna enas om en gemensam utrikes- och försvarspolitik eftersom ni verkar stå på så väldigt skilda sidor. Jag tänkte också gå över till den fråga som Peter Rådberg tog upp i sin första replik, som jag då inte hann svara på och som återkopplades till även nu. Den handlade om handelspartner. Peter Rådberg talade om handelspartnern USA. Frågan gällde om den var viktigare. Jag tycker att det är helt fel angreppspunkt. För mig är handel väldigt viktigt. Handeln är ett väldigt viktigt verktyg för fred. Då talar vi om de flesta former av handel över huvud taget. Vi kan se det väldigt tydligt nu. Det har varit diskussioner om att bojkotta Israel för att visa på ett tydligt sätt hur man vill fördöma Israel. Jag anser att det är helt fel väg att gå. Vi har redan sett tydliga exempel på isolering av Gaza. Vad har hänt där? Det har lett till väldigt många frustrerade människor, fattiga människor och människor som mår väldigt dåligt och därigenom också begår otrevliga handlingar. Jag tror i stället tvärtom att vi ska se till att stimulera för så mycket handel som möjligt, så länge det inte finns beslutade sanktioner eller embargon från FN, för dem kommer vi naturligtvis att följa. Sådana följer vi alltid som regering. I övrigt tycker jag att vi i stället ska eftersträva ökad dialog, ökad handel och ökade kontakter, för det är faktiskt det som skapar fred i längden.

Från

Peter Rådberg (MP)
Besvarad av

Ewa Björling (M)

Vapenimport och militärt samarbete med Israel

Interpellation 2008/09:251 av Rådberg, Peter (mp)

Händelser

Interpellationer

Vapenimport och militärt samarbete med Israel

Dokument från debatten

Protokoll för debatten

Anf. 19 Ewa Björling (M)

Anf. 20 Peter Rådberg (Mp)

Anf. 21 Ewa Björling (M)

Anf. 22 Peter Rådberg (Mp)

Anf. 23 Ewa Björling (M)

Anf. 24 Peter Rådberg (Mp)

Anf. 25 Ewa Björling (M)

Från

Besvarad av

Våra andra webbplatser

Följ Sveriges riksdag

Följ talman Andreas Norlén

Prenumerera