validering

Interpellation 2002/03:144 av Lindström, Torsten (kd)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2003-01-29
Anmäld: 2003-01-29
Besvarad: 2003-02-11
Sista svarsdatum: 2003-02-12

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 29 januari
Interpellation 2002/03:144
av Torsten Lindström (kd) till statsrådet Lena Hallengren om validering

Människors lärande är mångfasetterat. Det finns många olika former av kunskap liksom olika uttrycksformer för dessa kunskaper. Dagens samhälle är redan och blir framöver i allt högre grad ett kunskapssamhälle.

I ett kunskapssamhälle är det avgörande att ta till vara människors kunskaper. I dag sker inte det i tillräcklig utsträckning vilket innebär ett resursslöseri ur både mänsklig och ekonomisk synvinkel. En grupp som är särskilt drabbad är invandrade akademiker. För att till exempel en utländsk sjuksköterska ska få svensk legitimation räcker det inte att vara skicklig i sitt yrke. Han eller hon måste också leva upp till flera andra kunskapskrav i till exempel engelska. Kunskaper som kanske inte alltid eller snarare ganska sällan används i den praktiska yrkesverkligheten. Med dagens regler hindras sålunda kvalificerade personer att komma in på arbetsmarknaden. Därför menar vi kristdemokrater att validering behöver utvecklas som en metod för att faktiska kunskaper och inte formellt lärande ska bli avgörande.

För att Sverige ska utvecklas som kunskapssamhälle är det också nödvändigt att småföretagens behov av kvalificerad arbetskraft tillgodoses. Enligt en nyligen genomförd undersökning är just bristen på arbetskraft det enskilt största tillväxthindret för mer än vart femte småföretag. Av de företag som anser sig ha expansionsmöjligheter är det en än större andel, 28 %, som betraktar arbetskraftsbristen som ett avgörande problem. Det handlar om brister inom yrken som inte traditionellt setts som teoretiska utan mer praktiska. Detta är utomordentligt allvarligt eftersom företagens och därmed Sveriges ekonomiska utveckling hindras. Även här spelar valideringen en avgörande roll.

Utmaningen att värdera och utgå från människors varierande kunskaper rör alltså flera olika grupper. För Sveriges framtid som välfärdsstat är det nödvändigt att lösa denna utmaning. För oss kristdemokrater är validering en metod att bidra till detta. Regeringen fick i oktober 2001 slutbetänkandet från Valideringsutredningen med en rad förslag om hur vi kan utveckla valideringen som ett instrument. Fortfarande har dock inget konkret besked lämnats från regeringen hur dessa förslag ska realiseras.

Utbildningsminister Thomas Östros sade i en interpellationsdebatt med undertecknad i riksdagen den 6 december 2002 att statsrådet Lena Hallengren i regeringen arbetar med att förbereda de förslag som rör validering.

Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga statsrådet:

Vilka initiativ avser statsrådet att vidta för att ta vara på människors befintliga kunskaper?

Vilka initiativ avser statsrådet att vidta för att öka inslagen av validering i kunskapssystemet?

Debatt

(9 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2002/03:144

Webb-tv: validering

Protokoll från debatten

Lena Hallengren (S)

Anf. 19 Lena Hallengren (S)

Herr talman! Torsten Lindström har frågat mig om vilka initiativ jag avser att vidta för att dels ta vara på människors befintliga kunskaper, dels öka inslagen av validering i kunskapssystemet. Jag vill först säga att jag delar Torsten Lindströms uppfattning att det är viktigt för såväl den enskilde som samhället i sin helhet att vi tar tillvara männi- skors kunskaper, oavsett hur de har förvärvats. Vali- dering av reell kompetens kan förkorta kompletteran- de studier för den enskilde så att arbetslivet kan tillfö- ras behövlig kompetens snabbare. Inte minst för per- soner med utländsk yrkesutbildning eller arbetslivser- farenhet kan validering ha en stor betydelse. Validering är en process som syftar till att kart- lägga och dokumentera de faktiska kunskaper och den kompetens en individ tillägnat sig. Validering och valideringsliknande verksamheter har länge före- kommit i Sverige och i andra länder och haft olika beteckningar. Näringslivet och branschorganisationer har utvecklat olika modeller för att värdera männi- skors yrkeskunskaper, till exempel med olika branschcertifikat och beskrivningar som underlag. Vilka kompetens- eller kunskapskrav som är rele- vanta att ställa inom olika yrken måste avgöras av företrädarna för yrkesområdet och branschen ifråga. Inom varje individualiserad, pedagogisk verksam- het ska validering vara ett självklart inslag. Inte minst inom vuxenpedagogiken har detta förhållningssätt traditionellt lyfts fram. Validering av vuxnas kunskap och kompetens har varit föremål för utredning, och försök med valide- ring har pågått och pågår i ett antal kommuner. Ut- redningen Validering av vuxnas kunskap och kom- petens (SOU2001:78) överlämnade sitt slutbetänkan- de till regeringen i oktober 2001 varvid Skolverket övertog samordningsansvaret för pågående försöks- verksamhet. En slutrapport lämnades i december 2002. Regeringen avser att inom kort presentera sina ställningstaganden i fråga om validering. Jag vill därför återkomma med en närmare redogörelse vid ett senare tillfälle.

Torsten Lindström (Kd)

Anf. 20 Torsten Lindström (Kd)

Herr talman! Jag vill inledningsvis tacka statsrå- det för svaret på min interpellation. Det är ju positivt att statsrådet och jag är överens om det viktiga i att valideringen utvecklas och fungerar. Mer tveksamt är att statsrådet inte riktigt svarar på mina frågor och inte heller visar den handlingskraft som jag skulle vilja se. I dag, herr talman, pågår ett resursslöseri både mänskligt och ekonomiskt eftersom människors kompetens inte tas till vara i samhället och på ar- betsmarknaden. Det handlar om flera olika problem, om olika grupper som i socialdemokratins Sverige tvingas till utanförskap. Det handlar bland annat om de yrkeskunniga personer som inte har formella bevis för sin reella kompetens och skicklighet. Det handlar om vårdbiträden som genom åratals hårt arbete skaf- fat sig kunskaper som kan motsvara undersköter- skans. Men eftersom de saknar de nödvändiga pappe- ren får de inte den status och den lön som de borde förtjäna. Det handlar om personer som arbetat inom hantverksyrken men som inte har papper på vad de kan. Det handlar också delvis om ett annat problem, nämligen om de invandrade akademiker och yrkes- skickliga personer som möter en rad hinder på sin väg in på den svenska arbetsmarknaden. Jag vill referera till exemplet med den utländska sjuksköterskan som kommer till Sverige. För att få svensk legitimation räcker det inte med att vara skicklig i sitt yrke. Han eller hon måste också leva upp till kunskapskrav i till exempel engelska, engelska som kanske inte alltid - eller snarare ganska sällan - används i den praktiska yrkesverkligheten. Det hindrar kvalificerade, erfarna och yrkeskunniga personer att komma in på arbets- marknaden. Det har vi inte råd med. Herr talman! Vi kristdemokrater menar att Sveri- ge behöver ta vara på och hjälpa, inte stjälpa, dessa yrkesmänniskor både av mänskliga skäl och av rent strategiska skäl. Sverige behöver bli bättre på att ta tillvara kompetensen hos sina invånare. Det krävs när vi redan har en brist, och kommer att få en än större brist, inom flera yrken, till exempel just vård- och hantverksyrken. Därför vill vi utveckla valideringen som en me- tod. Regeringen har också, som statsrådet säger, på sitt bord fått förslag om att utveckla valideringen som ett instrument. Vi ser hur vården ropar efter personal, och när alltfler blir äldre krävs att fler får arbeta inom vården. Vi ser hur småföretagen å sin sida skriar efter medarbetare. Det är faktiskt så att 28 % av de svenska företagen uppger att bristen på kunskap, eller snarare på personer med rätt kunskap, är ett direkt hinder för företagets utveckling. Eftersom det i första hand är de små företagen som har potential att i framtiden skapa utrymme för välfärden är detta alarmerande. När småföretagen, främst inom traditionellt praktiska sektorer som bygg- och tillverkningsindustrin, hotell och restaurang, ropar efter arbetskraft är det en varningssignal som borde få regeringen att vidta kraftfulla åtgärder. Det finns också andra sektorer där det behövs insatser för att klara försörjningen av yrkeskunniga. Herr talman! Validering är en metod för att lösa en del av dessa resursbrister. Regeringens passivitet i detta - att vänta i åratal med verkliga förslag medan människor står utanför arbetsmarknaden - inger oro. Hur tänker egentligen regeringen? Jag vill låta stats- rådet få en chans att berätta för oss hur regeringen tänker i de här frågorna och vilka åtgärder regeringen tänker vidta.

Axel Darvik (Fp)

Anf. 21 Axel Darvik (Fp)

Herr talman! I dag har Sverige en stor begåv- ningsreserv bland framför allt utländska akademiker och andra kunniga med utländsk bakgrund som inte får utöva sitt yrke i Sverige. Detta är ett stort re- sursslöseri som naturligtvis är en stor brist för Sveri- ge. Ibland brukar man som ett lite löjeväckande ar- gument säga att Sverige har de mest utbildade taxifö- rarna i Europa. Ibland är det inte ens så bra. Många av dessa akademiker har inte ens ett riktigt jobb att gå till. Det är ett oerhört stort problem för många att få sin utländska examen godkänd i Sverige. Det tar väldigt lång tid att uppfylla de krav som den svenska valideringen ställer. Detta är en del av den diskrimi- nering som finns mot våra nyanlända invånare. Detta är ett av många hinder för dessa människor - till- sammans med att det kan vara svårt att få ett banklån eller en lägenhet om man har ett konstigt namn. Ett annat problem är svenska för invandrare, sfi- undervisningen, som har misslyckats kapitalt med sin uppgift. I den senaste undersökningen kan man läsa att 52 % av dem som har börjat med sfi har avbrutit sin utbildning. Efter två år har endast en tredjedel blivit godkända. Detta är mycket tråkigt eftersom svenska språket är väldigt viktigt för att man ska klara av att bli integrerad i samhället och ha möjlighet att få ett arbete och göra en yrkeskarriär. Många gånger präglas såväl sfi-undervisningen som valideringen av dålig hänsyn till individuella erfarenheter, vilket i sig är förnedrande för den som har dessa kunskaper och erfarenheter. Vi skulle vilja se fler anordnare, både privata, folkhögskolor och universitet, för att just åstadkomma en bredd och en större individualisering av sfi-undervisningen. Valideringen tar i dag alldeles för lång tid att ge- nomföra eftersom man måste skicka efter papper från universitetet i till exempel Teheran eller liknande. Det kan vara en stor och svår uppgift att få ut papperen, sedan krävs det en lång utredning för att få godkän- nande och ovanpå det krävs kompletteringskurser. Vi i Folkpartiet har länge drivit att man ska ha ett lättare förfarande. Man skulle till exempel hos högskolorna med en gång kunna testa huruvida man har de kun- skaper som efterfrågas. Detta kan göras genom prov och inlämningsuppgifter med mera. När man drar samman dessa olika delar av situa- tionen för våra nyanlända invånare ser man att det finns flera tecken på en systematisk diskriminering som drabbar den enskilde obönhörligt. Därtill har vi en regering som inte visar det engagemang som en regering borde göra i den här frågan. Jag undrar na- turligtvis vad statsrådet Hallengren på sin sida ämnar göra för att förbättra situationen för Sveriges invand- rare.

Lena Hallengren (S)

Anf. 22 Lena Hallengren (S)

Herr talman! Detta blir en diskussion om många fler saker än bara validering. Jag börjar med lite av det som Axel Darvik talade om. Utländska akademiker är en mycket viktig grupp i samhället som vi naturligtvis ska ta till vara, men när vi talar om validering känns det viktigt att påpeka att validering är något som alla har behov av. Utländska akademiker är en grupp. Invandrare som grupp är också viktiga. Men det handlar också om människor som har skaffat sig kunskaper på olika vis och som kanske friställs och har ett behov av att under den tid de är i yrke få sina kunskaper mer formellt beskrivna på papper. Vilka krav som sedan ska ställas på olika utbild- ningar tycker jag inte är en fråga för Sveriges riksdag. Det är snarare en fråga för branscher och myndighe- ter. För att anknyta till de tankar Torsten Lindström utvecklade när det gäller sjukvården och undersköter- skor: Det måste väl ändå vara en fråga för Socialsty- relsen att komma fram till vilka krav som är rimliga och realistiska att ställa på den kår som arbetar inom sjukvården. När det gäller sfi vill jag bara väldigt kort säga att det finns en utredning som ser över detta. Det är inte något som vare sig regeringen eller jag själv blundar för. Men att tala om språktest som en lösning på detta tycker jag inte är att visa ett stort och helhjärtat enga- gemang för alla människors möjlighet att delta i det svenska samhället. Jag tycker att det är viktigt att vi talar om att det är alla vuxna människors möjlighet att ta del av vali- dering. Det har varit en försöksverksamhet som har pågått i ett antal kommuner. Under Kunskapslyftet vet vi att det har pågått ungefär 400 valideringspro- cesser. Problemet är att vi i dag inte vet om det finns en likvärdighet eller rättssäkerhet för den enskilde. Vi kan inte veta om man det intyg man får om man blir validerad i till exempel Uppsala är giltigt om man åker till Tierp eller någon annan kommun. Det är just detta som vi avser att se över. Det kräver statens engagemang att vi ska ha en nationell likvärdighet. Validering av dokumentationen måste ha en legiti- mitet, och det är där staten kommer in. Ibland kan det gälla människor som kommer till Sverige och saknar merithandlingar eller referenser. Det kan vara ett sätt att snabbare komma in i arbete eller studier. Det kan vara mycket värdefullt för alla att få sin reella kompetens tydliggjord. Med propositionen Den öppna högskolan har också högskoleförordningen förändrats. Från och med i sommar ska det också tas hänsyn till den reella kompetensen när man söker in till högskolan. Det är viktigt att den validering man får genomförd är giltig för alla arbetslivets parter. Då kan den vinna tilltro och fylla ett reellt behov. Validering handlar om att man bedömer, värderar och erkänner kunskap och kompetens som den en- skilde har skaffat sig på olika ställen, i olika sam- manhang under livet. Det är en väldigt viktig fråga. Jag vill återupprepa det jag sade Torsten Lind- ström i interpellationssvaret: Jag har för avsikt att återkomma snart med ställningstagande i de här frå- gorna.

Torsten Lindström (Kd)

Anf. 23 Torsten Lindström (Kd)

Herr talman! I förra veckan fick jag ett brev från en före detta student till mig. Den här studenten kommer från ett annat europeiskt land och har det därigenom ändå ganska lätt för sig i den svenska högskolan. Studenten skrev till mig om sina kurskam- rater, som kommer utifrån. I det här fallet handlade om Kina, tror jag. De kom från Kina, och de skulle in i den svenska högskolan. Det gick bra i hög grad, men det problem som de stötte på var att de plötsligt skulle bevisa att de hade kunskaper och gå svenska gymnasiekurser för att få svensk högskolebehörighet - svenska gymnasiekurser som de sannolikt redan klarat av med råge i sitt hemland. Detta exempel visar på att det i dag finns ett re- sursslöseri. Sverige tar inte människors kompetens till vara. Vi låter chanserna att ta till vara kompetensen bli försuttna. Det är inte bra. Jag tror heller inte, herr talman, att den här stu- denten eller hans kamrater skulle bli särskilt glad eller lättad över att höra statsrådets svar här i dag. Statsrå- det talar nämligen fortfarande väldigt allmänt och vällovligt om behovet av validering, men jag saknar fortfarande de konkreta åtgärderna. Om vi tar sjuksköterskefallet som exempel är det klart att det ska avgöras av dem som kan det. Men när jag diskuterade detta med utbildningsministern före jul sade han att det var statsrådet Hallengren som skulle komma med initiativen. Då frågar jag återigen: Var är dessa initiativ? Vad ska statsrådet göra för att häva den passivitet som i dag präglar denna sektor? Herr talman! Vi kristdemokrater har en lång rad förslag utöver detta med validering. När det gäller valideringen är vi överens med statsrådet om betydel- sen av att ha en jämlik validering. Men vi saknar också de konkreta förslagen. Det är dem vi söker efter. Den jämlika valideringen som är likvärdig över hela landet måste helt enkelt komma till stånd. Utöver det har vi en rad andra förslag. Vi vill till exempel införa yrkeshögskolor för att uppgradera praktisk yrkeskunskap. Vi vill också inrätta lärlingsutbildning i gymnasieskolan med lokal mångfald men med na- tionell kvalitet, också det för att bemöta småföreta- gens behov som är stora. 135 000 småföretag behöver i dag rekrytera medarbetare med yrkeskompetens. Det skulle säkert kunna underlättas om dessa förslag om validering kom till stånd. Det finns också en lång rad andra förslag som förtjänar att ses över. Men trots detta saknar jag stats- rådets konkreta svar. Jag är medveten om att statsrå- det är ganska ny på sin post, och jag får ha ett visst överseende med det. Men statsrådet är ändå ansvarig för regeringens politik. Därför vidhåller jag min frå- ga: Vad tänker regeringen göra för att häva utanför- skapet i det socialdemokratiska Sverige?

Axel Darvik (Fp)

Anf. 24 Axel Darvik (Fp)

Herr talman! I Sverige har vi examina i våra ut- bildningar. Och det viktiga med valideringen är många gånger att man just ska få ett bevis på att man har samma kunskaper som motsvaras av en viss exa- men. Det kan gälla till exempel en civilingenjörsexa- men, en läkarexamen eller en sjuksköterskeexamen. Men vad anser statsrådet om att detta kanske skulle kunna förenklas genom att man får lov att testa sina kunskaper vid en högskola för att se om man har de kunskaper som krävs och inte behöver gå den långa vägen på det sätt som det är i dag då det tar flera år innan man kan klara av att komma ut på arbetsmark- naden med en validering som visar att man har de kunskaper som krävs för en viss examen? Skulle det inte vara mycket lättare för många som har dessa kunskaper att genomföra ett test i stället för att behö- va gå igenom den långa sfi-undervisningen som tar flera år och som gör att man hindras från att komma ut på arbetsmarknaden och känna sig som en del av samhället? Det gör att man blir åsidosatt på ett myck- et tråkigt sätt. Debatten om sfi och validering och om hur utan- förskapet ska hävas har pågått väldigt länge. Det är beklagligt att Socialdemokraterna ännu inte har lyck- ats få fram några konkreta förslag för hur man ska åtgärda detta. Om det är idétorka som man har finns det naturligtvis andra idéer. Man kan titta till exempel på vad Folkpartiet liberalerna har för förslag om man saknar egna idéer att lyfta fram till riksdagen.

Lena Hallengren (S)

Anf. 25 Lena Hallengren (S)

Herr talman! Jag ska se i vilken ände jag ska bör- ja. Jag tycker att det är oerhört viktigt att vi alla inte talar bara om människor med utländsk bakgrund när vi talar om validering därför att det inte bara handlar om den gruppen. Jag tror att vi alla gör oss en otjänst om vi hamnar i det facket. Jag tror att det dessutom är en större problematik än enbart validering. Jag tror att det hänger ihop med sfi, och det handlar om hela samhällsintroduktionen som vi har en utredning som ser över, och vi kommer att återkomma i höst med förslag från utredningen. Axel Darvik gav mig ett tips att titta på Folkparti- ets förslag. Det vore trevligt om vi fick höra en hel radda av förslag här i kammaren förutom just försla- get om språktest som väl är det som har etsat sig fast på näthinnan hos de flesta av oss när det gäller Folk- partiets alla förslag. Jag vill inte ge mig så mycket in på försöksverk- samhet och högskolan därför att dels handlar inter- pellationen inte så mycket om det, dels är det inte mina ansvarsområden. Men det pågår försöksverk- samhet även där. Och frågan om reell kompetens som kommer att möjliggöras i den nya högskoleförord- ningen under sommaren hoppas jag naturligtvis väl- digt mycket på. Det hade varit väldigt roligt för dem som i dag sitter i kammaren om regeringen hade valt att vid detta tillfälle presentera sina ståndpunkter och komma med förslag när det gäller validering. Men som jag skriver i mitt interpellationssvar kommer det inte i dag, men det kommer inom kort. Och det handlar inte om passivitet, och det handlar inte om att jag är rela- tivt ny på min post. Snarare är det tvärtom. Jag tycker att det finns en hel del förslag. Men de är inte klara i dag den 11 februari. De kommer att komma inom kort, och då tror jag att vi kommer att få anledning att föra mycket diskussioner. De förslag som då genom- förs kommer inte bara att finnas och gälla i socialde- mokratins Sverige utan även omfatta de kristdemo- krater som vi har.

Torsten Lindström (Kd)

Anf. 26 Torsten Lindström (Kd)

Herr talman! Jag vill tacka statsrådet för den här debatten. Jag tycker att det är ett positivt engagemang som statsrådet visar för dessa frågor, och jag ser fram emot fortsatta diskussioner om validering. Jag vill också hålla med statsrådet om att detta på inget sätt är en fråga som enbart handlar om utländska akademi- ker. I mitt anförande lyfte jag fram det som ett exem- pel. Det finns också många andra exempel som visar hur mångfasetterad valideringsfrågan är. Det är också positivt att statsrådet kommer med sina förslag, och det är ju bra. Men det är trots allt ändå så att statsrådet är ansvarig för den gamla rege- ringspolitiken som har fört Sverige in i den passiva struktur som just nu råder där människors kompetens inte tas till vara. När statsrådet kommer med sin pro- position hoppas jag verkligen att det ska innebära en radikal förändring i förhållande till den passivitet som har rått under de senaste åren i dessa frågor. Det be- hövs nämligen en utökad användning av validering på ett strategiskt och bra sätt så att vi ska kunna avhjälpa bristen på arbetskraft. Det behövs reella förslag. Vi kristdemokrater vill se en kontinuerlig, bra och fungerande struktur för valideringen. Det ska vara möjligt för alla att få sina kunskaper ordentligt be- dömda oavsett hur man har förvärvat dem. Männi- skors lärande är nämligen mångfasetterat, och just därför behöver också strukturen vara mångfasetterad. Just därför behöver vi en ny struktur och inte denna gammaldags och enahanda synen som lett till passi- vitet och utanförskap i det Sverige som Socialdemo- kraterna styrt under de senaste åtta åren.

Lena Hallengren (S)

Anf. 27 Lena Hallengren (S)

Herr talman! Det är väldigt bra att Torsten Lind- ström och jag delar uppfattning när det gäller vilka som omfattas av validering. Jag tror att vi avslut- ningsvis kan slå fast att det handlar om alla vuxnas möjlighet till validering. Det finns i många delar. Det finns i det vardagliga, nämligen när man ska ha en undervisning anpassad till individen. Då handlar det om en vardaglig och enkel validering för den enskil- de. När det handlar om människors lärande är jag väldigt stolt över allt det arbete som har utförts under den förra regeringen. Kunskapslyftet är väl ett allde- les ypperligt exempel på hur man stöttar människors lärande, och i Kunskapslyftet har ett antal valide- ringsprocesser förekommit. Det har också förekom- mit försökskommuner. Det har funnits en aktivitet, ingen passivitet. Denna aktivitet ska fortsätta. Akti- viteten ska också se till att den enskilde får rättssä- kerhet. Den ska legitimeras och omfatta alla.

Intressenter

Frågeställare

Torsten LindströmKristdemokraterna

Besvarad av

Lena HallengrenSocialdemokraterna