Vägval i luften

Interpellation 2006/07:668 av Andrén, Gunnar (fp)

av Andrén, Gunnar (fp)

den 13 augusti

Interpellation

2006/07:668 Vägval i luften

av Gunnar Andrén (fp)

till miljöminister Andreas Carlgren (c)

I mars 2007 uppmanade EU-kommissionen EU:s medlemsstater att skynda på arbetet inom projektet Single European Sky. Det kan på goda grunder sägas vara det om inte största så det mest begripliga miljöprojektet i hela Europa, nämligen att få alla flygplan att – oavsett nationsgränser – flyga den kortaste vägen mellan start- och landningsplats.

De beräknade miljövinsterna, i form av minskade utsläpp från flygplanen i reguljär trafik, är betydande. År 2005 beräknas ett effektivt vägval i luften tillsammans med ett gemensamt trafikkontrollsystem i alla Europas länder att kunna bidra till att utsläppen av växthusgaser över Europa minskar med 12 procent – denna mycket höga siffra visar ju vilket enormt slöseri med flygbränsle som nu försiggår på grund av att flygplanen tvingas flyga i luftkorridorer som inte är de närmaste.

Det finns naturligtvis andra stora besparingar att göra inom luftfarten. Effektivare motorer, inte minst utrangeringen av de delar av den kommersiella flygplansflottan som inte håller måttet miljömässigt men som fortfarande kan operera på grund av tillkortakommandet med den andra övergripande frågan, att inlemma flyget i ett internationellt utsläppssystem så att flygresenärer och flygbolag får stå för kostnaderna för de utsläpp de åstadkommer, är en viktig sak, anpassningen av start- och landningsavgifter till luftfartygens bränsleförbrukning är en annan.

Men isolerat skulle en 12-procentig minskning av utsläppen från flyget på grund av inget annat än mer rationella vägval i luften kunna anföras som bevis för att det går att göra stora saker på miljöområdet om man samverkar.

Sverige tillhör förvisso inte de länder som skulle påverkas allra mest – av de 27 EU-länderna jämte ytterligare 10 som ingår i projektet Single European Sky skulle trafiken öka över 8 men minska för hela 29 länder. Den procentuella nedgången i flygkilometer över Sverige skulle minska med i storleksordningen 3–5 procent, ganska lite jämfört med extremen Estland där siffran ligger över 20 men viktig nog för att vandra vidare på vägen – ävenså i luften – mot ett mera uthålligt samhälle och – viktigt för alla nu och framför allt för framtiden – minska utsläppen för att påverka klimatet till det bättre.

Single European Sky-projektet har i grunden två olika delar, dels det tekniska kontrollsystemet som kan beräknas vara klart 2013, varmed menas att det ska finnas i hela Europa och svara för kontrollen över luftrummet i både miljö- och säkerhetsmässig mening, dels den uppenbart mer politiska delen som handlar om att nationsgränser och gamla föreställningar, förpliktelser och avtal fragmentiserat hela det europeiska luftrummet på ett sätt som man till exempel inte har i USA där man uppenbart är effektivare när det gäller att hantera flyglinjefrågor:

-      Luftrum (miljoner kvadratkilometer): Europa 10,5, USA 9,8

-      Flygtrafiktjänster: Europa 36, USA 1

-      Kontrollcentraler: Europa 69, USA 21

-      Flygningar (miljoner): Europa 9, USA 18

-      Kontrollkostnad per flygning (euro): Europa 742, USA 386

Denna tabell, som hämtats från Single European Skys operativa avdelning, Sesar – och finns återgiven i SAS-skriften Commentator 2007/2 – visar angelägenheten av att skapa ett rationellt utnyttjat europeiskt luftrum också från ekonomisk synvinkel, alltså från passagerarperspektivet. Vilken passagerare vill egentligen åka längre än nödvändigt?

Såväl miljömässiga, säkerhetsmässiga som ekonomiska skäl talar alltså för att Single European Sky-projektet snarast bör påskyndas – och det är i det perspektivet, att diskussionerna inom EU-gemenskapen går så trögt, som EU-kommissionens marsuppmaning tillkom.

Jag vill mot bakgrund av ovanstående fråga miljöminister Andreas Carlgren:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att påskynda Single European Sky-projektet till gagn för miljön, trafiksäkerheten i luften och även för att minska kostnaderna för flygpassagerare?

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2007-08-13 Anmäld: 2007-08-16 Besvarad: 2007-08-23