Utvisning på grund av brott

Anf. 1 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Ingemar Kihlström har frågat mig om jag tänker lägga förslag som förändrar reglerna så att fler som dömts för allvarliga brott kan utvisas från Sverige, och när detta i så fall kommer att ske.

Regelverket om utvisning på grund av brott har inte genomgått några större förändringar sedan 1994. Sedan dess har brottsligheten förändrats och delvis tagit sig nya uttryck, bland annat i form av en växande gängkriminalitet. Regeringen har vidtagit olika åtgärder, bland annat på det straffrättsliga området, som innebär att det i fler fall går att besluta om utvisning av den som döms för ett brott.

Som jag vid flera tillfällen har framfört anser regeringen att ytterligare åtgärder behöver vidtas. Det pågår därför ett arbete med att tillsätta en utredning som ska göra en bred översyn av lagstiftningen om utvisning på grund av brott. Utredningen syftar till att fler brottsdömda än i dag ska kunna utvisas. Regeringen har som ambition att utredningen ska tillsättas inom kort.

Anf. 2 Ingemar Kihlström (KD)

Fru talman! Jag får inleda med att tacka justitie- och migrationsminister Morgan Johansson för att han avsätter tid för en interpellationsdebatt i dessa coronatider. Jag tackar också för svaret, även om det inte i alla delar var så fullständigt och klargörande som jag hade önskat.

Bakgrunden till interpellationen är att vi under en tid har sett exempel på att utvisning inte varit en grundregel vid allvarliga brott begångna av andra länders medborgare. Exempelvis begicks ett mycket uppmärksammat mord i Göteborg i juli förra året då en man högg ihjäl en annan med kniv. Mördaren dömdes till 16 års fängelse. En man som hjälpte honom genom att bland annat knuffa bort andra dömdes till åtta års fängelse. Medhjälparen är inte svensk medborgare, men ändå avslog tingsrätten i domen åklagarens yrkande om utvisning.

Kristdemokraterna anser att detta är orimligt. Dagens regelverk måste ändras. Anledningen till att personer som medverkar till mord kan få stanna i Sverige är att det krävs synnerliga skäl för att utvisa någon som befunnit sig i Sverige längre än fyra år. Trots att en person dömts till åtta års fängelse kan domstolar med dagens lagtolkning komma fram till att personen inte ska utvisas. Som skäl kan anges att personen har bott i Sverige länge, skaffat ett arbete eller dömts för lindrig brottslighet. Men om man får åtta års fängelse har man ett straff som är högre än vad 95 procent av de intagna som finns i fängelse i dag har.

Problemet har förvärrats efter en dom i Högsta domstolen som kom i somras och som gällde en våldtäktsman som dömts men som ansågs ha för starka kopplingar till Sverige för att kunna utvisas, trots att han varken hade egen bostad eller arbete i Sverige. Migrationsverket bedömde också att hotbilden i mannens hemland hade förändrats till det bättre, men trots detta utvisades inte denna person, dömd för grovt brott.

Fru talman! I samband med domen uttalade sig justitie- och migrationsminister Morgan Johansson och sa att utvisning ska vara huvudregel vid brott. Som framgår av svaret på interpellationen finns det en inriktning hos regeringen att tillsätta en utredning med en bred översyn av lagstiftningen, men problemet är att utredningen ännu inte är startad. Det finns en ambition, men var är tidsplanen?

Man kan fråga sig: När startar utredningen? Vilken tidsram gäller? När kan vi räkna med en proposition? När kan vi ha en lagstiftning beslutad och i praktisk funktion? När kan vi räkna med ett förändrat förhållande gällande utvisning i samband med allvarliga brott?

Fru talman! Jag vill därför ställa följande kompletterande frågor till justitieminister Morgan Johansson: Vilken tidsplan ser ministern för den förändring av lagstiftningen som jag finner att både justitieministern och jag ser som nödvändig för att utvisning i högre grad ska gälla i samband med allvarliga brott? När beräknas utredningen starta? När kan den vara färdig? Och när bedömer ministern att finns en proposition som kan läggas fram för beslut?

Om vi ska hinna med en förändrad lagstiftning som kan träda i kraft denna mandatperiod behöver arbetet startas snarast.

Anf. 3 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Jag kommer att hålla mig lite mer kortfattad i dag med tanke på den kris som vi i Regeringskansliet är inne i. Vi jobbar dygnet runt för att hantera coronasmittan. Jag hoppas att alla har förståelse för att debatterna i andra ämnen då kan bli lite kortare.

När det gäller utvisningar kan det inte råda någon tvekan om vad som är regeringens linje, det vill säga att vi anser att fler dömda ska kunna utvisas. Min ingång är att om man döms för allvarliga brott i Sverige och inte är svensk medborgare ska huvudregeln vara utvisning. Det är inte bara jag som säger detta, utan det var också ett socialdemokratiskt vallöfte och en sak som vi gick till val på 2018. Det ska genomföras under denna mandatperiod. Vi kommer därför att genomföra en översyn av regelverket. Denna översyn kommer att ha en rad olika aspekter.

Vi kommer att titta på straffvärdesgränsen, som i dag ligger på ett år. Detta kommer en att utredning titta på.

Vi kommer att se över anknytningsfrågan, alltså den fråga som Ingemar Kihlström tagit upp och som gäller synnerliga skäl. Detta kommer också att finnas med i utredningen.

Vi kommer att se över återreseförbudets längd, även det i skärpande riktning. I dag finns det olika regler för hur lång tid en utvisning ska gälla innan man får lov att eventuellt återkomma till Sverige. Där kommer vi alltså att gå i skärpande riktning.

Vi kommer dessutom att se särskilt på frågan om hedersrelaterade brott. Detta är en följd av januariavtalet mellan regeringen, Centern och Liberalerna.

Detta var bara några exempel på frågeställningar som kommer att finnas med i översynen. Det finns många fler, men det gemensamma för utredningen är att den kommer att gå i skärpande riktning.

Vi är i slutskedet av beredningen av utredningen. Direktivet kommer, som jag sa, att tillsättas inom kort, och då talar vi om några veckor. Tidsplanen är att utredningen ska tillsättas, och jag ser framför mig att den kommer att kunna leverera ett betänkande under nästa år. Därefter kommer en proposition under mandatperioden så att vi kan genomföra skärpningen under denna period.

Med detta sagt vill jag säga att vi inte får glömma bort att vi redan i dag genomför många utvisningar, faktiskt fler än någonsin tidigare. Förra året verkställdes 1 085 utvisningar från Sverige på grund av brott. Det är nästan 100 per månad. Det var en kraftig ökning i förhållande till 2018, faktiskt en ökning med nästan 70 procent. Detta pekar, menar jag, inte bara på att systemet i den meningen fungerar utan också på att vi kan genomföra de utvisningar som vi beslutar om.

I korthet: Vi utvisar alltså redan i dag fler dömda än någonsin, och vi kommer att utöka möjligheterna att göra det i ännu fler fall. Signalen måste vara tydlig, det vill säga att om du kommer till Sverige och begår allvarliga brott ska du veta att du kommer att skickas hem igen till ditt hemland efter avtjänat straff.

Anf. 4 Ingemar Kihlström (KD)

Fru talman! Jag får tacka Morgan Johansson för klargörande angående tidsplan och innehåll. Det är glädjande att vi har en sådan. Jag tackar därför för denna information.

Utvisning vid allvarliga brott har också bäring på den ansträngda situation som vi har i dagens kriminalvård. Det framgår att vi har en platsbrist inom kriminalvården. Kriminalvården är i dag hårt ansträngd och gör bedömningen att det krävs minst 6 300 anstaltsplatser och 3 200 häktesplatser till 2029.

Trots att vi, som ministern redovisar, utvisar personer är det ett faktum att ca 30 procent, enligt de uppgifter som jag har, av de intagna hos kriminalvården i dag är medborgare i andra länder. Det finns, precis som ministern säger, inga skäl till att de inte ska utvisas. Begår du brott i Sverige ska du inte ha rätt att stanna kvar.

Det är bra att inriktningen är att skärpa regelverket. Jag tror också att regeringen behöver ge ytterligare uppdrag och inriktning till kriminalvården att öka och fördjupa samarbetet med kriminalvården i andra länder så att antalet utvisningar kan öka ytterligare jämfört med vad som nu har skett.

Det finns tillkännagivanden, och det är bra att regeringen lyssnar till både justitieutskottet och socialförsäkringsutskottet, som har inriktat sig på att utvisningar på grund av brott bör komma i fråga i fler fall.

Det är inte bara vi i oppositionen som har lyft fram frågan om utvisningar. Riksrevisionen har i en aktuell rapport granskat statens arbete med att få personer som inte får vistas i Sverige att lämna landet frivilligt eller med tvång. Granskningen visar att det inte fungerar effektivt. Det är en närliggande fråga. Jag undrar hur regeringen kommer att hantera den rekommendation och kritik som Riksrevisionen har framfört, där man menar att det finns skäl för regeringen att fundera över myndigheters organisation och ansvarsfördelning.

Jag skulle vilja ställa en kompletterande fråga. Hur ser Morgan Johansson på den kritik från Riksrevisionen som i dagarna har riktats mot hur Sverige hanterar dagens utvisningar?

Anf. 5 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Om jag inte är felunderrättad handlar denna översyn och rapport framför allt om avvisningar av personer som har fått avslag på sina asylansökningar. Det är en annan fråga, så att säga, som denna rapport handlar om.

Jag såg också att Riksrevisionens rapport utgår från hur förhållandena var 2013-2014. Det var detta Riksrevisionen tittade på. Det är en intressant rapport för historikerna i så fall. Men den speglar inte hur situationen är nu. Det är snarare tvärtom.

Om vi talar om avvisningar till följd av att människor har fått avslag på sina asylansökningar är det faktiskt så att över 70 000 människor har lämnat Sverige de senaste fem åren. Antingen har de rest till ett annat EU-land till följd av Dublinförordningen eller till sitt hemland. Det är alltså 1 000 personer i månaden som har lämnat Sverige de senaste fem åren.

Vi har avtal med Afghanistan, vilket vi inte har haft tidigare. Det är mycket lättare att genomföra avvisningar till andra länder, exempelvis Marocko. Det har vi inte gjort tidigare. Det kan hända att situationen nu har förändrats till följd av coronasituationen. Men hittills under dessa fem år har även denna verksamhet fungerat avsevärt mycket effektivare än vad den tidigare har gjort.

Men vi ska naturligtvis titta på vad Riksrevisionen säger och också se om det finns några slutsatser som vi kan dra av detta, även om grundmaterialet ligger sex sju år tillbaka i tiden.

Frågan om kriminalvården är delvis en annan fråga därför att utvisning till följd av brott sker efter avtjänat straff. Det har därför inte riktigt betydelse för hur många som är intagna inom svensk kriminalvård.

Däremot jobbar vi också med ett annat spår, nämligen att se till att de som döms för brott här i Sverige i större utsträckning ska avtjäna sina straff i hemlandet. I fråga om detta lämnade vi ett lagförslag för bara någon vecka sedan om ett särskilt skyndsamhetskrav på kriminalvården, det vill säga att när kriminalvården ser att det finns en person som skulle kunna avtjäna sitt straff i hemlandet ska man ha större skyndsamhet när det gäller att väcka den frågan för att kunna genomföra detta.

Jag ser att det finns ett antal länder som vi tidigare inte har kunnat skicka personer till för att de ska avtjäna sina straff där, till exempel Rumänien, men som vi nu kan göra. Rumänien tar helt enkelt i större utsträckning emot sina egna medborgare för att de ska avtjäna sina straff i Rumänien och inte i Sverige. Detta jobbar vi med framför allt i förhållande till de länder där vi har problem med internationella stöldligor. Rumänien är ett sådant land, Litauen är ett sådant land, Polen är ett sådant land och Georgien är ett sådant land där vi säger att medborgare från dessa länder som döms här i Sverige i ökad utsträckning måste avtjäna straffen i sina hemländer. Vi behöver helt enkelt kriminalvårdens platser för våra egna bovar. Särskilt nu när vi har en ökad effektivitet i brottsbekämpningen från polisens sida behöver vi frigöra dessa platser för dem som polisen tar här i Sverige, som är svenska medborgare och som ska avtjäna straffen här.

Vi jobbar på båda fronterna. Vi ska se till att de som döms i ökad utsträckning ska avtjäna straffen i hemländerna. Men vi jobbar också med den fråga som denna diskussion handlar om, det vill säga utvisning på grund av brott.

Som jag sa var detta ett av våra vallöften. Vi tillsätter en utredning inom kort, och jag ser fram emot att vi kommer att ha ett betänkande under nästa år och därefter en proposition till riksdagen, så att vi skärper även detta regelverk.

Anf. 6 Ingemar Kihlström (KD)

Fru talman! Dagens interpellationsdebatt har visat att det finns ett behov av att ändra lagstiftningen så att utvisning i högre grad gäller vid allvarliga brott.

Jag är glad över att ha fått svar från justitieministern angående en tänkt tidsplan. Det gör att vi ser att denna fråga kommer att hanteras. Vi kristdemokrater medverkar gärna med snabb handläggning, diskussion och beslut för att möjliggöra en lagändring som gör att personer från andra länder som begår brott i vårt land utvisas. Vi stöder också arbetet med att medborgare från andra länder som döms för brott i Sverige som regel ska avtjäna straffet i sina hemländer. När det gäller det som behövs i fråga om förändringar i lagstiftning, kanske regleringsbrev och ytterligare uppmaningar till kriminalvården är vi villiga att stödja det. Vi ser nämligen att vi har en samsyn. Begår du brott i Sverige ska du inte ha rätt att stanna kvar här. Vi vill ha en klar utformning i fråga om det.

Fru talman! Jag tackar justitie- och migrationsministern för att han har avsatt tid för debatt i dag, och jag tackar också för det arbete som regeringen gör angående coronainsatser som vi stöder fullt ut.

Anf. 7 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Jag vill också tacka för debatten. Jag ser inte att det finns några större meningsskiljaktigheter när det gäller i vilken riktning vi ska gå. Sedan är det säkert så att när själva förslagen kommer finns det detaljer som vi kommer att behöva diskutera ytterligare.

Men jag ser fram emot att kunna föra denna process vidare i samarbete med justitieutskottet och riksdagen i övrigt, och jag ser alltså att vi ska kunna leverera en sådan lagstiftning under mandatperioden.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.