Utökad undervisningstid i den svenska skolan

Anf. 95 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Herr talman! Erik Bengtzboe har frågat mig hur mycket längre svenska elever ska behöva vänta på att jag och regeringen ska agera i enlighet med riksdagens beslut gällande att utöka undervisningstiden i skolan genom att göra förskoleklassen till en del av grundskolan.

Jag håller med Erik Bengtzboe om att det finns en bred uppslutning i svensk politik kring värdet av en skola som ger alla elever förutsättningar att få en bra start i livet. I dag är det dock många elever som inte når målen för utbildningen i grundskolan. Regeringens svar på denna utmaning är investeringar för att tidigt ge det stöd eleverna behöver, stärka läraryrkets attraktivitet och skapa en jämlik skola för alla elever.

Regeringen anser även att utökad undervisningstid kan ge eleverna bättre förutsättningar att lyckas i skolan. Regeringen överlämnade därför den 17 mars i år propositionen Ytterligare undervisningstid i matematik till riksdagen. I propositionen föreslås att den minsta totala undervisningstiden i matematik successivt utökas med 105 timmar i årskurs 4-6 från nästkommande läsår i grundskolan och motsvarande skolformer. Detta innebär också att den totala undervisningstiden utökas.

Ytterligare undervisningstid för eleverna har även föreslagits av Grundskoleutredningen. Utredningen överlämnade sitt betänkande Mer tid för kunskap - förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81) den 2 oktober förra året. Utredningen föreslår bland annat att förskoleklassen ska kvarstå som en egen skolform men bli obligatorisk, vilket innebär att skolplikten inträder vid sex års ålder. Betänkandet har remissbehandlats, och förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Regeringen har för avsikt att återkomma till oppositionen i frågan för att föra samtal om den fortsatta processen.

Undervisningstiden har betydelse, men forskning pekar också på vikten av lärarens undervisningsskicklighet som den enskilt viktigaste faktorn för elevernas kunskapsinhämtning och resultat. Kvaliteten i undervisningen är alltså minst lika viktig som kvantiteten. Jag vill i sammanhanget lyfta fram utredningen om en läsa-skriva-räkna-garanti som lämnar sina förslag till regeringen i början av hösten 2016. Syftet med utredningen är att utarbeta ett förslag till system som ser till att alla elever får det stöd eller särskilda stöd de behöver för att få förutsättningar att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i ämnena svenska eller svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3 i grundskolan och sameskolan samt i årskurs 4 i specialskolan. Utredaren ska bland annat analysera vilka behov av kompetensutveckling som finns hos huvudmän, rektorer och lärare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sammantaget anser jag att de insatser som regeringen genomför - tidiga insatser, stärkt attraktivitet för läraryrket, ökad likvärdighet och, i vissa fall, utökad undervisningstid - tillsammans kommer att ge alla elever bättre förutsättningar för att få en bra start i livet.

Anf. 96 Erik Bengtzboe (M)

Herr talman! Jag tackar statsrådet så mycket för svaret.

Sverige har, trots höga politiska ambitioner, höga politiska mål och enorma resurser nedlagda på utbildning, haft sjunkande resultat de senaste decennierna, ända sedan 80-talet. Det är inte en positiv utveckling för Sverige som land. Det är inte en positiv utveckling för betyget för svensk politik. Och det är definitivt inte - detta är kanske det absolut viktigaste - en positiv utveckling när det gäller att skapa och möjliggöra livschanser för människor.

Det finns ingenting som är så kraftfullt av det vi gör i den här kammaren, ingenting som gör så stor skillnad för människors liv, som att leverera en bra utbildning till alla barn i det här landet, en utbildning där man får en chans att forma sitt eget liv, sin egen framtid och sina egna möjligheter baserat på sina egna kompetenser och sina egna intressen, oavsett varifrån man kommer och vad man har i bagaget.

De låga resultaten i svensk skola verkade efter PISA-rapporten som kom för ett par år sedan ändå ha tagit väldigt många svenskar på sängen trots att vi under lång tid haft sjunkande resultat och under lång tid åtminstone under alliansregeringen hade en krismedvetenhet inom utbildningspolitiken. Vi hade insikten om behovet av stora förändringar. Det var något som också genomfördes, och vi fick kritik för att vi gjorde för mycket. Trots det verkade många bli tagna på sängen av att dålig politik och dålig skola inte levererar goda resultat.

Samtidigt vet vi att svenska elever får avsevärt mycket mindre undervisningstid än elever i andra jämförbara länder. Det är en utmaning. Vi kan inte göra mindre än vad andra gör och ändå förvänta oss att vi ska få lika bra eller kanske till och med helst ännu bättre skolresultat. Vad som är ännu värre än vad det sveket betyder på en aggregerad nivå för alla elever som inte får chansen att nå så långt som de önskar är det svek det betyder för de elever som är i absolut störst behov av stöd.

Det är de elever som tidigt börjar halka efter i skolan för att de inte får de insatser de behöver. Det är de insatser som vi vet att om de bara kommer in tidigt kan leverera och göra all den skillnad som behövs. Det är de elever som sviks allra mest i en skola med låg uppföljning och liten undervisningstid. Läsa-skriva-räkna-garantier, bedömningsstöd och tidigare och tydligare insatser är självfallet otroligt viktigt för att möta det. Men det räcker inte enbart inom de nuvarande ramarna.

Om förskoleklassen skulle bli en del av grundskolan skulle det möjliggöra för ännu tidigare och ännu tydligare stöd. De eleverna skulle omfattas av samma lagstiftning och samma rättigheter enligt skollagen som de elever som går i den ordinarie skolan gör. Det skulle vara ett avsevärt mycket kraftfullare stöd till de elever som halkar efter. Det skulle vara en avsevärt mycket bättre möjlighet att stärka kunskapsnivån i Sverige än att göra förskoleklassen obligatorisk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är också någonting som riksdagen har beslutat. Det finns en tydlig majoritet för att fortsätta den utveckling som Alliansen inledde med att utöka undervisningstiden. Ändå väljer regeringen att dra benen efter sig och hellre titta på andra alternativ än att just göra förskoleklassen till en del av grundskolan. Varför är man så senfärdig?

Anf. 97 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Herr talman! Låt mig först undvika att interpellationsdebatten sprider ett missförstånd som jag ofta hör och som jag tror riskerar att drabba elever hårt. Även i förskoleklassen har du som elev rätt till särskilt stöd. Det är viktigt att det blir tydligt. Det är det som uppföljs av Skolinspektionen och det som huvudmännen ska leverera. Det är viktigt att elever och föräldrar vet att det förhåller sig på det sättet. Elever har rätt till särskilt stöd för sitt arbete även i förskoleklasser.

Hur arbetar då regeringen för att möta detta och säkerställa att alla sexåringar får en bra start i en obligatorisk skola där de får börja sin kunskapsresa på ett sådant sätt att de när de lämnar lågstadiet i trean har med sig de grundläggande kunskaperna i läsning, skrivning och räkning så att de sedan kan gå ut nian och ha med sig alla de kunskaper de behöver vidare i livet och för en gymnasiebehörighet?

Vi stärker och förtydligar förskoleklassens centrala innehåll. På torsdag fattar regeringen beslut om nya kapitel i läroplanen med ett kapitel särskilt för förskoleklassen. Det är viktigt inte minst för att kunna följa upp att elever får det särskilda stöd som de har rätt till. Då kan man jämföra mot det centrala innehållet i en läroplan. Det har hitintills varit ganska otydligt vad förskoleklassen ska innehålla. Det nya kapitlet om förskoleklassen förbättrar det avsevärt.

Vi vill säkerställa att alla sexåringar går i en obligatorisk skolform. Vi har bett Grundskoleutredningen att titta på både alternativet att förskoleklassen blir obligatorisk och alternativet att förskoleklassen blir en del av grundskolan. Båda alternativen ligger på bordet. Grundskoleutredningen föreslår att förskoleklassen ska vara obligatorisk men fortsätta som en egen skolform. Men båda alternativen ligger på bordet.

Sedan handlar det såklart om att man måste binda samman arbetet med läsning, skrivning och räkning från förskoleklass till årskurs 3. Utifrån det utarbetas läsa-skriva-räkna-garantin. Docent Ulf Fredriksson som tidigare varit ansvarig för läsförståelsedelen i de svenska PISA-proven tar nu fram ett system för hur detta kan fungera. Han tittar särskilt på förskoleklassen och utvecklingen där för att det ska vara starten mot de mål som eleverna ska nå i tredje klass och också de mål som de ska nå i första klass.

Ibland när man följer debatten är det lite svårt att se vad skillnaden är mellan Alliansens förslag att avskaffa förskoleklassen och göra den till en ny årskurs 1 och vårt förslag. Men när jag skrapar på det brukar jag hitta att den största skillnaden är huruvida förskollärare ska vara behöriga att undervisa sexåringar eller inte.

Min och regeringens uppfattning är att förskollärare är akademiskt skolade experter för att jobba med småbarnslärande. Vi har lite svårt att se att vi i lärarbristens tid plötsligt skulle göra dem icke behöriga att jobba med sexåringar. Vi tycker att det är bra när man jobbar med sexåringar att förskolans och grundskolans pedagogik möts på det sätt som sker i förskoleklassen i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Däremot är det självklart att om man ska stärka kunskaperna för läsning, skrivning och räkning behöver de lärare som jobbar från förskoleklassen till årskurs 3 kompetensutveckling för att kunna göra det. Den kompetensutvecklingen kommer såklart att vara olika beroende på vilken grundutbildning de har.

En förskollärare har viss grundutbildning och behöver därför komplettera med vissa saker. En grundskollärare har annan grundutbildning och behöver komplettera med andra saker. Det kan dessutom skilja sig utifrån när de fick sin utbildning vad lärarutbildningen faktiskt innehöll.

Vi kommer att lägga fram förslag om just den typen av kompetensutveckling för att en läsa-skriva-räkna-garanti ska kunna bli verklig från förskoleklassen till årskurs 3. När samtliga dessa förslag finns på bordet är vi fullt beredda att träffa oppositionen för att se hur vi kan lägga fram ett gemensamt förslag.

Anf. 98 Erik Bengtzboe (M)

Herr talman! Tack för det, statsrådet. En utvecklad och utökad grundskola är inte bara viktig för att vi behöver mer undervisningstid för att vi ska klara av att nå långt. Det är också av yttersta vikt för att se till att de elever som behöver ett tidigt stöd får ett tidigt stöd.

Det handlar om att de ska hinna lära sig läsa, att de ska kunna lära sig skriva och att de ska knäcka koden och lära sig språket i matematiken. Det behöver de för att få möjligheten att tillgodogöra sig all den fantastiska kunskap som i dag finns i svensk skola. Det är den kunskap som svenska lärare besitter men som de inte riktigt fullt ut får chansen att vidareförmedla till sina elever varje dag.

Det finns en god möjlighet att ge starkt och bra stöd redan i förskoleklassen i dag. Men det är inte ett lika starkt stöd som elever kan få och framför allt kräva i grundskolan. Skulle vi dessutom göra förskoleklassen till en del av grundskolan rakt av och göra den till årskurs 1, årskurs 0 eller vad vi nu vill kalla det skulle man kunna få en garanterad bättre fungerande sammanhållning genom hela den delen av skollivet. Det blir inte längre en överlämning från förskolan till grundskolan, utan det blir en del av samma resa.

Där är det också av yttersta vikt att pedagogerna från förskoleklassen får en möjlighet att följa med. Det arbete som i dag sker inom förskoleklassen är enormt framgångsrikt och gör en otroligt stor skillnad för hur långt elever klarar av att nå kunskapsmässigt. Vi kan se på människors skolresultat mer eller mindre vilken förskola de har gått på och vilken skillnad det gör för deras möjligheter att komma långt i sina studier och i sina resultat i skolan. Det gäller inte minst när det gäller att över huvud taget klara grundskolan och ta sig vidare på gymnasiet.

Skulle vi kunna se till att förskolepedagogerna fick en möjlighet att vidareutbilda sig och vara en del av den grundskolan skulle de kunna följa med längre upp i åldrarna. De behöver inte begränsas till att utbilda sexåringar, som Gustav Fridolin hänvisar till. De skulle kunna följa med högre upp i åldrarna och göra en avsevärt mycket större insats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige gör i dag mindre på undervisningsområdet när vi talar om ren undervisningstid än vad andra länder gör. Vi förväntar oss ändå bättre resultat. Vi betalar till och med mer och bättre än vad andra länder gör för sin utbildning, men vi får ut mindre output när det gäller både undervisningstimmar och resultat.

Vi kan inte fortsätta i samma hjulspår och förvänta oss att vi ska bibehålla vår position samtidigt som vi kastar eleverna framför bussen och offrar dem för resultaten när de får vänta.

Under alliansåren utökade vi bland annat matematikundervisningen, stärkte lärarkompetensutvecklingen och gjorde om lärarutbildningen för att möjliggöra allt detta. Vi bibehöll dessutom lärartätheten och ökade varje år ständigt anslagen till svensk skola trots att vi genomled en finanskris. Det är någonting som jag tycker att varje regering oavsett färg borde vara stolt över. Lägg därtill att varje svensk lärare fick mer eller mindre en hel månadslön extra i plånboken tack vare jobbskatteavdraget - någonting som kraftigt ökar attraktiviteten i att arbeta i skolan. Det är någonting vi borde vara glada för.

Alliansregeringen hade ett färdigt förslag som lades fram för riksdagen om att göra grundskolan tioårig. Det var finansierat och klart, det fanns i budgeten, det beslutades om det och det drogs sedan tillbaka av den nuvarande regeringen. Varför är man så senfärdig? Varför vågar man inte fortsätta framåt på den bana som Alliansen påbörjade eftersom man uppenbarligen inte vill backa från den?

Anf. 99 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Herr talman! Jag får erkänna att jag inte riktigt förstår Erik Bengtzboes logik. Den ena stunden talar Erik Bengtzboe med ett hyllande språkbruk om hur bra förskola vi har i Sverige. När förskolepedagogiken verkligen får tid och när den når fram till eleverna kan vi se effekterna till och med i PISA-proven, som eleverna gör som 15-åringar, menar du. Men i nästa stund säger du: Därför måste vi trycka bort förskolepedagogiken från sexåringarna. Den logiken går inte ihop. Om vi har en bra förskolepedagogik ska vi utveckla förskoleklassen, som i dag är en brygga mellan förskolans pedagogik och grundskolans pedagogik. Då håller det inte att säga att förskollärarna ska få välja mellan att ombilda sig till grundskolelärare eller försvinna från förskoleklassen.

Jag kan inte heller förstå varför vi, när vi står inför den stora lärarbrist som vi har i dag, ska omyndigförklara en stor grupp lärare - akademiskt skolade experter på små barns lärande - när det gäller att jobba med sexåringar. Jag vill att förskoleklassen, i egen skolform eller som en del av grundskolan, ska fortsätta att vara ett möte mellan förskolans och grundskolans pedagogik. Man ska säkerställa att elevernas kunskapsresa - och det gäller alla elever och alla barn, även den procentandel som i dag inte går i förskoleklass - börjar så att de når de mål som finns uppsatta som kunskapskrav i årskurs 3.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att göra det behövs skärpta regler. Därför fattar vi på torsdag beslut om ett centralt innehåll för förskoleklassen. Det blir ett nytt kapitel i läroplanen. Vi gör det enklare att åberopa rätten till särskilt stöd. Det blir en tydligare jämförelse, och därför är det bra att detta kapitel kommer på plats. Detta fattar vi beslut om på torsdag. Därför tar vi också fram en läsa-skriva-räkna-garanti från förskoleklassen till årskurs 3, som givetvis kommer att innehålla element om vilken fortbildning lärarna behöver.

Men det kan inte bara vara förskollärarna som jobbar med sexåringarna som behöver fortbildning för att vi ska säkerställa att alla elever når kunskapskraven i årskurs 3. Jag tror att det också handlar om att de som är utbildade grundskollärare ska kunna få del av den bästa kompetens som finns i det svenska skolsystemet. Vi ska ha de bästa systemen för att kunna säkerställa att en elev som behöver extra stöd ska få detta stöd på plats. Därför har vi läsa-skriva-räkna-garantin.

Anf. 100 Erik Bengtzboe (M)

Herr talman! Tack till statsrådet, och tack till riksdagsförvaltningen för allt detta filmas och bandas så att jag inte behöver återupprepa för statsrådet vad som sas angående förskollärarna! Han kan helt enkelt precis som alla andra kolla på bandet igen och inse att logiken hänger ihop. Jag tror att den typ av ohederlig retorik som statsrådet ägnar sig åt också genomskådas ganska lätt.

Sverige behöver högre ambitioner i utbildningspolitiken. Sverige behöver röra sig snabbare framåt. Vi behöver en modigare regering som vågar leverera och som inte gömmer sig bakom att skicka utredningar på framtiden. Vi behöver mer matematikundervisning. Vi behöver mer undervisningstid överlag. Vi behöver bättre kompetensutveckling för samtliga lärare. Det är ett område där vi vet att vi brister tydligt kontra många andra länder i vår omgivning. Vi behöver tydligare ansvar i skolan så att vi kan få bättre användning av bättre lärare.

Mer undervisningstid är en nyckel till att nå bättre resultat. Vi kan inte göra mindre och förvänta oss lika goda eller till och med bättre resultat än vad andra länder har. Om vi gör förskoleklassen till en del av grundskolan får vi mer undervisningstid. Vi får tidigare uppföljning, och vi får en möjlighet för förskolepedagogiken att följa med in i grundskolan där vi kan få den absolut bästa användningen för den.

Dessutom råkar det finnas en majoritet i Sveriges riksdag för att genomföra denna reform. Därför kanske det skulle det vara smidigare för regeringen om den valde att gå den väg som det finns en majoritet för i stället för att slåss mot väderkvarnar - om det nu är så som statsrådet beskriver att han upplever det, att skillnaden mellan alternativen är hårfin.

Därmed, herr talman, ska jag avsluta genom att försöka vara lite trevlig och gratulera statsrådet på födelsedagen. Jag hoppas att du har fler och roligare saker som du hinner med att göra i kväll än att bara umgås med mig.

Anf. 101 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Herr talman! Det enda som är roligare än att slåss mot väderkvarnar är möjligen att umgås med dem eftersom din liknelse rimligen handlade om att det var du som var väderkvarnen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vet att riksdagen har fattat beslut i form av ett tillkännagivande. Givetvis ska ett tillkännagivande åtföljas enligt de regler som finns.

Avslutningsvis vill jag dock för protokollet säga att jag inte kan förstå vad som är ohederligt i att syna konsekvensen av den moderata förslaget för den enskilde förskolläraren som i dag arbetar, trivs och gör ett fantastiskt bra jobb i förskoleklassen. Konsekvenserna av att säga att de enda som är behöriga att jobba i en framtida obligatorisk skolform för sexåringar är utbildade grundskollärare är att de förskollärare som jobbar där i dag måste välja mellan att ombilda sig till grundskollärare eller att lämna förskoleklassen och sin verksamhet med sexåringar. Jag kan inte förstå varför den signalen behövs till akademiskt utbildade experter på små barns lärande, som i dag gör en stor skillnad i förskoleklassen i samverkan med utbildade grundskollärare.

Med detta sagt - tack så jättemycket för gratulationerna! Nu fortsätter kvällen.

Överläggningen var härmed avslutad.