Anf. 97 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Herr talman! Låt mig först undvika att interpellationsdebatten sprider ett missförstånd som jag ofta hör och som jag tror riskerar att drabba elever hårt. Även i förskoleklassen har du som elev rätt till särskilt stöd. Det är viktigt att det blir tydligt. Det är det som uppföljs av Skolinspektionen och det som huvudmännen ska leverera. Det är viktigt att elever och föräldrar vet att det förhåller sig på det sättet. Elever har rätt till särskilt stöd för sitt arbete även i förskoleklasser.
Hur arbetar då regeringen för att möta detta och säkerställa att alla sexåringar får en bra start i en obligatorisk skola där de får börja sin kunskapsresa på ett sådant sätt att de när de lämnar lågstadiet i trean har med sig de grundläggande kunskaperna i läsning, skrivning och räkning så att de sedan kan gå ut nian och ha med sig alla de kunskaper de behöver vidare i livet och för en gymnasiebehörighet?
Vi stärker och förtydligar förskoleklassens centrala innehåll. På torsdag fattar regeringen beslut om nya kapitel i läroplanen med ett kapitel särskilt för förskoleklassen. Det är viktigt inte minst för att kunna följa upp att elever får det särskilda stöd som de har rätt till. Då kan man jämföra mot det centrala innehållet i en läroplan. Det har hitintills varit ganska otydligt vad förskoleklassen ska innehålla. Det nya kapitlet om förskoleklassen förbättrar det avsevärt.
Vi vill säkerställa att alla sexåringar går i en obligatorisk skolform. Vi har bett Grundskoleutredningen att titta på både alternativet att förskoleklassen blir obligatorisk och alternativet att förskoleklassen blir en del av grundskolan. Båda alternativen ligger på bordet. Grundskoleutredningen föreslår att förskoleklassen ska vara obligatorisk men fortsätta som en egen skolform. Men båda alternativen ligger på bordet.
Sedan handlar det såklart om att man måste binda samman arbetet med läsning, skrivning och räkning från förskoleklass till årskurs 3. Utifrån det utarbetas läsa-skriva-räkna-garantin. Docent Ulf Fredriksson som tidigare varit ansvarig för läsförståelsedelen i de svenska PISA-proven tar nu fram ett system för hur detta kan fungera. Han tittar särskilt på förskoleklassen och utvecklingen där för att det ska vara starten mot de mål som eleverna ska nå i tredje klass och också de mål som de ska nå i första klass.
Ibland när man följer debatten är det lite svårt att se vad skillnaden är mellan Alliansens förslag att avskaffa förskoleklassen och göra den till en ny årskurs 1 och vårt förslag. Men när jag skrapar på det brukar jag hitta att den största skillnaden är huruvida förskollärare ska vara behöriga att undervisa sexåringar eller inte.
Min och regeringens uppfattning är att förskollärare är akademiskt skolade experter för att jobba med småbarnslärande. Vi har lite svårt att se att vi i lärarbristens tid plötsligt skulle göra dem icke behöriga att jobba med sexåringar. Vi tycker att det är bra när man jobbar med sexåringar att förskolans och grundskolans pedagogik möts på det sätt som sker i förskoleklassen i dag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Däremot är det självklart att om man ska stärka kunskaperna för läsning, skrivning och räkning behöver de lärare som jobbar från förskoleklassen till årskurs 3 kompetensutveckling för att kunna göra det. Den kompetensutvecklingen kommer såklart att vara olika beroende på vilken grundutbildning de har.
En förskollärare har viss grundutbildning och behöver därför komplettera med vissa saker. En grundskollärare har annan grundutbildning och behöver komplettera med andra saker. Det kan dessutom skilja sig utifrån när de fick sin utbildning vad lärarutbildningen faktiskt innehöll.
Vi kommer att lägga fram förslag om just den typen av kompetensutveckling för att en läsa-skriva-räkna-garanti ska kunna bli verklig från förskoleklassen till årskurs 3. När samtliga dessa förslag finns på bordet är vi fullt beredda att träffa oppositionen för att se hur vi kan lägga fram ett gemensamt förslag.