Utförsäljning av vissa statligt ägda bolag

Interpellation 2006/07:488 av Jansson, Eva-Lena (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2007-04-25
Anmäld
2007-04-25
Besvarad
2007-05-08
Sista svarsdatum
2007-05-16

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 25 april

Interpellation

2006/07:488 Utförsäljning av vissa statligt ägda bolag

av Eva-Lena Jansson (s)

till statsrådet Mats Odell (kd)

Den borgerliga regeringen har lagt fram en proposition om utförsäljning av vissa statligt ägda bolag. I propositionen kan man läsa följande:

Regeringens bedömning är att försäljningar av statligt ägda företag på sikt också bidrar till en starkare sysselsättningsutveckling i de företag och branscher som berörs. Därmed bidrar en minskning av det statliga ägandet även till att uppnå regeringens övergripande mål om fler arbetstillfällen och ett minskat utanförskap.

Med andra ord anser regeringen att en utförsäljning av dessa bolag per automatik leder till fler arbetstillfällen. Hur regeringen med en tvärsäkerhet kan veta det framgår inte av propositionen.

Av innehållet i propositionen framgår däremot vilka rättsliga förutsättningar som gäller inför utförsäljningen:

Enligt 29 § budgetlagen ska försäljning av statens egendom genomföras affärsmässigt, om inte särskilda skäl talar mot det. Med affärsmässighet avses att priset blir så fördelaktigt som möjligt för staten och att försäljning till underpris inte sker.

Min fråga till statsrådet Mats Odell är följande:

Avser statsrådet att vidta särskilda åtgärder i samband med utförsäljningen av vissa statligt ägda bolag för att säkerställa fler arbetstillfällen och ett minskat utanförskap?

Debatt

(13 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2006/07:488, Utförsäljning av vissa statligt ägda bolag

Interpellationsdebatt 2006/07:488

Webb-tv: Utförsäljning av vissa statligt ägda bolag

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 18 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Tack för svaret, Mats Odell! Jag tänkte börja med bakgrunden till den fråga jag har ställt. Den borgerliga regeringen har lagt fram en proposition om utförsäljning av vissa statligt ägda bolag. Däri står följande: "Regeringens bedömning är att försäljningar av statligt ägda företag på sikt också bidrar till en starkare sysselsättningsutveckling i de företag och branscher som berörs. Därmed bidrar en minskning av det statliga ägandet även till att uppnå regeringens övergripande mål om fler arbetstillfällen och ett minskat utanförskap." Med andra ord anser regeringen att en utförsäljning av dessa bolag per automatik leder till fler arbetstillfällen. Hur regeringen så tvärsäkert kan veta det framgår inte av propositionen. Riksrevisionen uttrycker följande: "Den försäljning som förbereds är av stor betydelse för statsfinanserna och samhällsekonomin på kort och lång sikt. Det finns också enligt internationell erfarenhet risk för väsentliga fel i processen och brister i beslutsunderlag." I det svar som jag nu har fått från Mats Odell hänvisas till regeringens bedömning. Det finns alltså ingen evidensbaserad forskning, utan det är mer ett tyckande. Då förväntar jag mig ett förtydligande från Mats Odell om hur regeringen så tvärsäkert kan hävda att en utförsäljning av folkets tillgångar per automatik skulle leda till flera arbetstillfällen och minskat utanförskap. I den här frågan ligger också en komplettering där man talar om att enligt 29 § budgetlagen ska försäljning av statens egendom genomföras affärsmässigt om inte särskilda skäl talar emot det. Med affärsmässighet avses att priset blir så fördelaktigt som möjligt för staten och att försäljning till underpris inte sker. Förra veckan skedde en utförsäljning av 8 procent av aktierna i Telia Sonera. Av en samlad bedömning av de ekonomiska analyser som presenterats i medierna kan man konstatera att regeringen gav en rabatt på 1,7 miljarder kronor. Jag vill ställa en kompletterande fråga utöver den fråga jag har ställt tidigare: Vad är det som kommer att överväga? Är det arbetstillfällen eller är det de ekonomiska förutsättningarna, alltså att staten ska genomföra detta på ett affärsmässigt riktigt sätt? Det är de två frågorna jag förväntar mig att få ett ordentligt svar på av Mats Odell.

Anf. 19 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Med tanke på vad vi kunde se angående Telia förra veckan verkar det lite grann som om det just nu är rea på svenska folkets egendom. Det kan kännas lite oroande inför de affärer som regeringen och Mats Odell planerar att genomföra. Ska rean fortsätta? Man kan inte heller låta bli att fundera över den fråga som Eva-Lena Jansson ställt. På vilket sätt påverkar det arbetstillfällena och minskar utanförskapet? I sitt svar säger ministern: ". är statligt ägda företag inte heller särskilt lämpliga verktyg för att skapa eller försöka bibehålla arbetstillfällen". Det känns lite grann som att det mest är en teoretisk ekonomi man räknat på, för verkligheten säger ju någonting helt annat. Om man tittar på exempelvis Telia Sonera ser man att de sedan 2002 ökat från ca 69 miljarder till 108 miljarder 2006. För mig betyder det i alla fall att de ökat, alltså blivit bättre. Därför känns det konstigt när ministern säger att just statligt ägande gör att det inte blir fler företag. Man kan inte låta bli att fråga sig, utifrån den rea som vi sett äga rum förra veckan, på vilket sätt den rea som nu är påbörjad kommer att minska utanförskapet och öka antalet arbetstillfällen. Jag hoppas att ministern i sitt nästa inlägg återkommer med ett riktigt svar, inte bara ett teoretiskt sådant.

Anf. 19 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Herr talman! Med tanke på vad vi kunde se angående Telia förra veckan verkar det lite grann som om det just nu är rea på svenska folkets egendom. Det kan kännas lite oroande inför de affärer som regeringen och Mats Odell planerar att genomföra. Ska rean fortsätta? Man kan inte heller låta bli att fundera över den fråga som Eva-Lena Jansson ställt. På vilket sätt påverkar det arbetstillfällena och minskar utanförskapet? I sitt svar säger ministern: ". är statligt ägda företag inte heller särskilt lämpliga verktyg för att skapa eller försöka bibehålla arbetstillfällen". Det känns lite grann som att det mest är en teoretisk ekonomi man räknat på, för verkligheten säger ju någonting helt annat. Om man tittar på exempelvis Telia Sonera ser man att de sedan 2002 ökat från ca 69 miljarder till 108 miljarder 2006. För mig betyder det i alla fall att de ökat, alltså blivit bättre. Därför känns det konstigt när ministern säger att just statligt ägande gör att det inte blir fler företag. Man kan inte låta bli att fråga sig, utifrån den rea som vi sett äga rum förra veckan, på vilket sätt den rea som nu är påbörjad kommer att minska utanförskapet och öka antalet arbetstillfällen. Jag hoppas att ministern i sitt nästa inlägg återkommer med ett riktigt svar, inte bara ett teoretiskt sådant.

Anf. 20 Hillevi Larsson (S)
Herr talman! Jag kommer från Malmö som ligger i Skåne, och där finns Vin & Sprit med varumärket Absolut Vodka som verkligen kan sägas vara internationellt känt, och har så varit under många år. Nu berörs drygt tusen arbetstillfällen framför allt i Åhustrakten. En del av dem finns i tillverkningen inom ramen för Vin & Sprit, men en del finns också inom turistindustrin. Det kommer turister både från olika delar av Sverige och från andra länder, bland annat på grund av Absolut Vodka. Så starkt är det varumärket. Det finns ingen garanti för att vi kommer att kunna behålla varumärket i Sverige och inte heller för att kunna behålla arbetstillfällena i landet. Genom att sälja avhänder man sig möjligheten att kunna garantera det i framtiden. Vad jag förstår finns heller inga planer på några andra kriterier än affärsmässighet vid utförsäljningen. Det handlar bara om priset, inte om vem som köper upp företaget. Det handlar inte om konsekvenserna, inte om risken för minskat antal arbetstillfällen eller för att hela verksamheten flyttar utomlands till exempel i form av ett utländskt ägande. Jag kan därför känna en viss oro när det gäller jobben i detta läge. Jag skulle vilja fråga om regeringen har några tankar på hur man kan försöka hålla kvar arbetstillfällena ifall det från uppköparnas sida skulle uppstå planer på en flytt utomlands. När det gäller SBAB kan vi se att det haft en tillbakahållande effekt på bolåneräntorna. Det uppdraget har de skött mycket bra. Om räntorna börjar gå upp finns risken att konsumtionen minskar. Man har tidigare kunnat se att ju högre räntor desto mindre är folk benägna att konsumera och att ta lån. Det kan gälla dels företag, dels människor som tar bolån eller till och med lån för konsumtion. Det kan i förlängningen få stora konsekvenser för arbetstillfällena i Sverige. Det är när hjulen snurrar, när det är fördelaktigt att ta lån och konsumera, som företagsamheten i landet blomstrar. Dessutom driver folk genom konsumtionen på företagen ytterligare, vilket i sin tur leder till ännu större efterfrågan på produkter och tjänster. Jag kan i förlängningen se att arbetstillfällena påverkas för många människor - utöver dem som i värsta fall riskerar att förlora jobbet om de nya ägarna för dessa statliga företag bedömer att de inte vill behålla dem. Det kan handla om kraftiga rationaliseringar, om att man skär ned på antalet anställda, men det kan också handla om en utflyttning av verksamheterna. Det innebär i värsta fall att alla blir arbetslösa. Jag undrar om regeringen har någon plan för att hjälpa de människor som kan bli arbetslösa inom dessa verksamheter - vilket jag verkligen hoppas inte sker. Finns det några planer på vidareutbildning, på ersättningsjobb? Dessa frågor har man ju diskuterat till exempel när man lagt ned regementen. Nu är vi visserligen inte i det kritiska läget ännu, men jag tycker att vi redan nu måste planera för att det kan hända. Man avhänder sig ju kontrollen över dessa verksamheter. Det var mina frågor till ministern.

Anf. 21 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Detta är en spännande fråga. Regeringens övergripande filosofi är - precis som den förra regeringen skrev i den senaste budgetproposition man lade fram - att företag som arbetar på fullt ut konkurrensutsatta kommersiella marknader inte med säkerhet drivs bäst av staten. Det finns ingenting som tyder på att staten skulle vara en bättre företagsägare än privata entreprenörer av något slag. Låt mig också säga att varje företag som finns på listan över dem som nu är till salu är föremål för en mycket noggrann analys vad gäller den effekt ett ägarskifte får för den marknad som företaget arbetar på. Det gäller framför allt Telia Sonera men också de två bankföretagen SBAB och Nordea. Dessutom handlar det om effekterna på sysselsättningen. Vi håller på att analysera alla dessa frågor innan det blir aktuellt att genomföra transaktioner. Sedan måste man fråga sig hur staten ska ha sina tillgångar placerade. Vilka är statens kärnuppgifter? Vi har en del gemensamma tillgångar. Ska vi ha dem i aktiv industriproduktion? Ska vi ha dem i produktion av varor och tjänster? Det kan gälla telekomtjänster. Tror vi att svenska staten är den bästa att utföra bra telekomtjänster? Tror vi att svenska staten är bäst på att producera vodka? Tror vi att svenska staten är bäst på att hyra ut kontorslokaler? Tror vi att svenska staten är bäst på att driva börser? Om vi tror det ska vi självklart se till att staten långsiktigt äger dessa verksamheter. Jag har dock inte hört någon av talarna komma med uppgifter som tyder på det. Om staten är så bra, om vi kan sälja till ett marknadsvärde, då kan vi lika gärna också köpa till ett marknadsvärde. Då kan vi köpa in fler telekombolag. Vi kan fortsätta med de uppköp som Vin & Sprit gjort av vodkatillverkning i Polen; de har även varit i Tjeckien. Det skulle vara intressant att veta var ni anser att gränserna för den verksamheten går, hur stora områden vi så att säga ska lägga under oss och ha i statlig regi. Det är en intressant debatt. Regeringens uppfattning är att staten ska ta sina tillgångar från denna typ av kommersiella investeringar och i stället använda dem i välfärdsinvesteringar. Det är själva poängen, alltså att få loss resurserna, att frigöra resurser som i stället kan användas till att utveckla välfärden i Sverige. Låt mig beträffande Telia Sonera nämna att den kurssättning som skedde när de 8 procenten såldes låg nästan exakt på den som de flesta analytiker har som riktkurs för Telia Sonera i ett tolvmånadersperspektiv. Den gemensamma riktkursen, konsensus som den kallas, ligger på 50:70 kronor under en tolvmånadersperiod. Vi fick ut 50 kronor. I går stod aktien i 52:50. Det är en ganska rimlig rabatt som gäller för den utförsäljningen. Om man säljer 390 miljoner aktier är det inte lämpligt att göra det direkt över börsen. Då skulle aktien sjunka som en gråsten och drabba de närmare 700 000 småsparare som har kvar de aktier som den förra, socialdemokratiska, regeringen sålde till dem för 85 kronor. Sedan störtdök ju aktien och denna grupp människor har fått se sina sparmedel smälta samman. Vi vill ha en mer ansvarsfull politik när det gäller att minska statens ägande.

Anf. 22 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Jag tyckte att jag ställde en tydlig fråga, men Mats Odell kan uppenbarligen inte, herr talman, svara på hur det kan komma sig att regeringen så tvärsäkert kan hävda att en utförsäljning av folkets tillgångar per automatik leder till fler arbetstillfällen och minskat utanförskap. I den tunna 16-sidiga propositionen från regeringen, som handlar om utförsäljning av vissa statligt ägda bolag, står det så, det vill säga att därmed bidrar en minskning av det statliga ägandet även till att uppnå regeringens övergripande mål om flera arbetstillfällen och ett minskat utanförskap. Det måste finnas en relation mellan begreppen. När det inte görs någon analys av frågan, inte görs någon ordentlig utredning, blir det som Riksrevisionen säger. Försäljningen har stor betydelse för statsfinanserna och samhällsekonomin på kort och lång sikt. När det gäller vad staten ska äga eller inte äga kan man fundera på om det är en bra affär att göra en utförsäljning nu eller inte. Är det bra att göra en utförsäljning på ett bra och seriöst sätt eller att göra det slarvigt, som vi har uppfattat att den borgerliga regeringen gör? Telia Sonera har ett kopparnät, även kallat ett accessnät. Det kan jämföras med till exempel järnvägen i Sverige. Många använder sig av accessnätet för telefonin, det vill säga att ringa. Låt oss jämföra det med Banverket och SJ. Staten äger infrastrukturen när det gäller järnvägstransporterna medan det kan finnas privata operatörer. I det här fallet har vi en del av infrastrukturen i ett statligt bolag. Det är ett statligt bolag som nu riskerar att säljas ut, och därmed riskerar en infrastruktur att säljas ut. Det skulle kunna vara en rysk oligark som köper hela den statliga infrastrukturen, samtidigt som det ligger ett annat förslag i riksdagen som kan medverka till att utöva signalspaning i infrastrukturen. Därför är det viktigt att göra en ordentlig utredning i stället för att regeringen gör en egen bedömning att detta leder till fler arbetstillfällen och ett minskat utanförskap. Vin & Sprit skulle kunna styras på ett helt annat sätt om man som ägare var intresserad av det. Jag tror inte att alkoholkonsumtionen kommer att gå ned i Sverige därför att vi får en utländsk ägare till Vin & Sprit. Däremot vet vi att de intäkter som Vin & Sprit får in och som svenska staten i dag tar in via sitt aktieinnehav kommer att hamna hos privata ägare. Är det bra eller dåligt? Om vi ändå har alkoholförsäljning i Sverige kan det vara bra att de pengarna faktiskt tillfaller svenska staten och därmed svenska folket. Hur har regeringen kunnat konstatera att detta leder till fler arbetstillfällen och ett minskat utanförskap? Var är den forskningen, och var är den utredningen? Jag har inte sett den. Jag sitter i näringsutskottet som ska behandla frågan om utförsäljning av vissa statligt ägda bolag. Det vore bra om Mats Odell inför oss här och nu skulle kunna presentera lite mer fakta.

Anf. 23 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Herr talman! Jag kan konstatera att jag inte upplevde att ministern på något sätt redogjorde för hur det skulle bli flera jobb och hur utanförskapet skulle minska. Däremot tog Mats Odell upp perspektivet vilka kärnuppgifter riksdagen och staten ska ha. Det är självklart en viktig fråga att diskutera. Men låt oss se det i relation till vad vi upplever sker just nu. Det handlar om att utförsäljningen sker helt på ideologisk grund. Regeringen har bestämt sig för - man gick till val på det - att statliga företag ska säljas ut. Nu har man bråttom att leverera så att väljarna känner igen budskapen. Det känns så. Vad vi saknar är en noggrann analys. Vi har inte sett att någon analys har kommit till riksdagen. Vi har inte fått den informationen till näringsutskottet. Framför allt vi i näringsutskottet tycker att det är lite svårköpt att ministern står här i Sveriges riksdag, i kammaren, och säger att det sker en noggrann analys. Förhoppningsvis kan ministern i sitt nästa inlägg komma tillbaka och lite närmare gå in på hur fler jobb ska skapas och utanförskapet minskas när statliga företag säljs ut. Vi får det inte riktigt att gå ihop. Nu känns det som att det är rabatt på svenska folkets tillgångar. Återkom om hur fler jobb skapas.

Anf. 24 Hillevi Larsson (S)
Herr talman! Det sades att det nu ska göras en noggrann analys av konsekvenserna av utförsäljningarna. Jag tycker att man borde göra konsekvensanalysen innan i stället för efteråt. I en tidigare interpellationsdebatt med en annan minister har vi fått höra att det inte finns någon sådan konsekvensanalys som har föregått utförsäljningen. Det har skett först efteråt. Då är det lite sent påtänkt. Om det då blir oförutsedda negativa konsekvenser är det för sent att göra något åt det. Det hade varit bättre att redan från början se vilka risker som finns och hur de riskerna kan undanröjas, till exempel genom att inte genomföra någon utförsäljning över huvud taget eller om utförsäljningen ändå ska ske genomföra den på ett så ansvarsfullt sätt som möjligt. Då kan man även se på hur den påverkar arbetstillfällen och en massa andra samhälleliga intressen. Det har ställts frågor om varför det finns ett intresse att över huvud taget ha de statliga bolagen i ett offentligt ägande. Jag kan se två skäl. Det första skälet är egentligen uppenbart, nämligen att det är viktigt att ha en statlig aktör på marknaden som kan gå in när de övriga aktörerna inte sköter sig. Där finns SBAB som ett tydligt exempel. SBAB har sett till att bolåneräntorna - som är otroligt viktiga för folk, vi har ett belånat folk - hålls på en rimlig nivå. De övriga som vill höja bolåneräntorna kan inte göra det eftersom kunderna då naturligtvis går över till SBAB. Det går att tänka sig att Nordea som statlig bank, om de andra bankerna missköter sig, kan se till att bankerna sköter sig genom att utöva en positiv konkurrens. Det andra skälet gäller självklart arbetstillfällen och intäkter till staten. Det är fråga om miljardintäkter. Det handlar också om svenska folkets gemensamma tillgångar. Det är våra gemensamma resurser. Det är i sig ett värde.

Anf. 25 Alf Eriksson (S)
Herr talman! Regeringens bestämda uppfattning att sälja sex statliga företag reser många frågor. Vi har fått ganska få svar. En av de mest avgörande frågorna handlar om vad som gäller för prissättningen. Är det budgetlagens bestämmelser om högsta pris? Eller är det som ministern skriver i den 16-sidiga propositionen till riksdagen, nämligen att det är affärsmässighet? Jag förutsätter att det är budgetlagen som gäller i det här sammanhanget. Då reser sig en rad andra konsekvensfrågor. Vilka konsekvenser får det exempelvis för det som nyss nämndes, nämligen bolånemarknaden? Om det är högsta pris som gäller är det sannolikt att någon av dagens konkurrenter kan lämna ett sådant pris. Men om konkurrensen ska bibehållas på marknaden är det sannolikt att man får lämna rabatt. Men då är det inte högsta pris som gäller. Vad kommer det att innebära för bolånekunderna? En annan konsekvens gäller huvudkontor, forskning och utveckling. Det är klart att det går att avtala med en köpare om att bibehålla viss verksamhet i Sverige. Men det kostar. Då är det inte heller högsta pris som man kan få ut, utan risken är uppenbar att forskning och utveckling, som ofta hör samman med huvudkontor, flyttar någon annanstans. Det mest underliga exemplet är det som hände förra veckan. PTS har fått i uppdrag att utreda om det vi kallar kopparnätet, det fasta telefoninätet, ska skiljas från det övriga bolaget. Försvaret har synpunkter på detta. Försvaret säger att man här måste göra en säkerhetsbedömning och ta hänsyn till en sådan, och det blir en prisfråga. Vilket gäller? Är det högsta pris, eller är det säkerheten i nätet? Mitt under den här processen, där vi ännu inte vet svaret - inte förrän i juni kommer PTS med sin utredning - säljer regeringen 8 procent av Teliaaktierna. Varför ber man PTS utreda detta om man har analyser på Regeringskansliet som redan ger svaret? Något måste det väl ha funnits i botten när man går till handling mitt under en sådan här process. Herr talman! Vi från riksdagens opposition efterlyser alla dessa konsekvenser och svar på de frågor som jag därtill har tagit upp. Det här är någonting som allmänheten vill veta innan man säljer allmänhetens tillgångar.

Anf. 26 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Det finns en del intressanta och även några pikanta inslag i detta. Här ställer representanter för det socialdemokratiska partiet frågor till mig om konsekvensbeskrivningar inför utsikten att Telia Sonera ska få nya ägare. Ni har ju själva när ni suttit i regeringsställning begärt och fått denna riksdags bemyndigande att sälja 100 procent av Telia. Vilka konsekvensanalyser gjordes innan det? Ni har begärt och fått bemyndigande från riksdagen att sälja 100 procent av Nordea. Ni har begärt och fått bemyndigande från riksdagen att sälja 100 procent av OMX. Vilka konsekvensanalyser föregick det? Där finns kanske en del att fundera på. Man tar upp frågan om vad som ligger bakom uttalanden om att det här skulle kunna gynna antalet arbetstillfällen. Jag måste nog peka på vad jag sade i mitt svar: "Företag med statligt ägande omges av flera begränsningar som kan vara hinder för deras möjligheter att utvecklas och växa. Ett exempel på en sådan begränsning är svårighet att tillföra kapital för expansion eller för utveckling av nya produkter och tjänster. Sådana kapitaltillskott måste vid varje tillfälle ställas mot behoven av att tillföra medel till välfärdsverksamheter inom sjukvård, utbildning och omsorgen om barn och gamla." Det är därför som vi gör den bedömningen. Sedan tror vi också rent generellt att företag som har statligt ägande och som övergår till nya ägare har bättre förutsättningar att utvecklas. De kan hitta nya samarbetspartner. Telia gick samman med Sonera. Det sker en snabb konsolidering på telekommarknaden i dag som innebär att det sannolikt finns ytterligare behov av att hitta samarbetspartner. Vi tror att det här är en naturlig utveckling för företag som arbetar på konkurrensutsatta marknader, att kunna fortsätta att delta också i strukturaffärer. Samma sak gäller integrationen på flera andra av de marknader som de här företagen arbetar på. Låt mig också bara få säga något när det gäller frågan om kursnivån på Teliaaktien när de 8 procenten såldes. De 50 kronorna var alltså 25 procent högre kurs än på valdagen, när vi övertog ansvaret för Telia Sonera och styrandet av detta land. Jag tycker nog att den åtgärd som vi vidtog när vi började med att sälja 8 procent - jag vill säga det till Alf Eriksson - inte alls påverkar statens förfogande över bolaget. Vi har fullständig kontroll över bolaget. Det vi ville med att sälja de 8 procenten var att utöver de många småsparare som äger aktier få in flera långsiktiga internationella institutioner, pensionsfonder och andra. 73 procent av de 200 nya stora ägarna i detta fina bolag kommer alltså från utlandet. 40 procent kommer från Storbritannien och 7 procent från USA. I genomsnitt köpte de 1,8 miljoner aktier var. Detta skapar en stabilitet för bolaget. Det är en plattform inför nästa steg, när vi ska försöka gå vidare med att minska statens ägande på ett ansvarsfullt sätt. Det var också en fråga som handlade om Post- och telestyrelsen, och jag har delvis svarat på den. Det var väldigt viktigt att den utredningen publicerades. Post- och telestyrelsen ska undersöka förutsättningarna för en vertikal separation av kopparnätet, och det var viktigt att det var känt på marknaden. Vi har fullständig frihet att vidta de åtgärder som vi vill - vi äger 37 procent av bolaget och har fullständig kontroll över detta. Den åtgärd som vi vidtog förra veckan kommer långsiktigt att stärka förutsättningarna för Telia Sonera att utvecklas på ett bra sätt.

Anf. 27 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Att få ett bemyndigande, Mats Odell, är inte samma sak som att sälja ut. Dessutom vill jag påpeka att det är min övertygelse att om den förra, socialdemokratiska regeringen hade haft planer på att fortsätta den utförsäljning som tidigare skett skulle man ha gjort en ordentlig analys - en sådan analys som den nuvarande borgerliga regeringen motsätter sig. Det är alltså tyckande och ingen evidensbaserad forskning kring utförsäljningen av statliga bolag. Det är en trosvisshet hos Mats Odell i den här frågan. Herr talman! När Mats Odell i sitt svar ställer det statliga ägandet mot offentlig verksamhet som bidrar till välfärd och hänvisar till att det blir svårt med kapitaltillskott vill jag hävda motsatsen. De här statliga bolagen medverkar till bra välfärd, till många miljarder i skattkistan som sedan kan utdelas till kommuner och landsting för omsorg, sjukvård och så vidare. Så ser det ut i dag. De intäkterna vill Mats Odell nu lämna över till privata intressen, vilket jag motsätter mig. När det gäller hur man har gjort vid den här utförsäljningen och om det var rea eller en rabatt kommer framtiden att utvisa. Men vad regeringens rådgivare i frågan har sagt är att det inte betyder att det är den här modellen man tänker använda sig av i kommande utförsäljningar, därför att varje bolag och varje försäljning har olika förutsättningar. Då kan jag konstatera att man måste göra analyser hela tiden. Man har ingen långsiktig strategi för hur den här försäljningen kommer att gå till. Om jag var bekymrad innan så blir jag ännu mer bekymrad efter detta. Det här visar att det inte finns någon forskning i frågan, utan det är bara regeringens tyckande som säger att det kommer att leda till fler arbetstillfällen, vilket vi inte har fått svart på vitt i dag.

Anf. 28 Alf Eriksson (S)
Herr talman! Jag fick inget svar när det gällde högsta pris eller affärsmässighet, vad som är skillnaden mellan högsta pris och affärsmässighet. Vad jag försökte komma in på i mitt förra inlägg var att den här frågan är så oerhört väsentlig. Är det högsta pris kan man utgå från att det händer en hel del saker. Är det inte högsta pris går det att träffa vissa avtal som mildrar effekterna. Därför är den här frågan så oerhört viktig. Mats Odell säger att den förra regeringen inte hade några konsekvensanalyser exempelvis om Telia. Om man inte har för avsikt att sälja ut hela Telia är det klart att man heller inte behöver göra några konsekvensanalyser. Det var ju aldrig avsikten. Samma sak gäller de övriga bemyndigandena. Det fanns ingen avsikt att sälja ut hela dessa företag. Det fanns en avsikt att förvalta företagen på bästa möjliga sätt för skattebetalarnas bästa.

Anf. 29 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Låt mig börja med det sista som sades. Jag vet inte hur Alf Eriksson betraktar socialdemokratiska regeringars propositioner, men jag kan tala om för honom att i varenda proposition, antingen det har varit en vårbudget eller en budgetproposition, har det i de socialdemokratiska kalkylerna funnits 15 000 miljoner kronor per år för försäljning av statliga bolag. Dessa pengar har räknats in i kalkylerna. Det har genomförts försäljningar. Om det inte har funnits avsikt att sälja förstår jag inte varför man skriver propositioner med sådant innehåll. Eva-Lena Jansson frågar igen efter evidensbaserade saker. Jag vill framhålla att väldigt många länder som har genomfört minskningar av statligt ägande tydligt har kunnat visa att det har haft en mycket gynnsam betydelse för ekonomins utveckling. Storbritannien är kanske ett av de bästa exemplen på detta. Låt mig gå igenom själva kalkylen än en gång. De sex företagen är värda ca 250 miljarder kronor. De lämnade förra året en utdelning på drygt 16 miljarder. Över 9 av de miljarderna var en engångsutdelning från Telia Sonera som var mycket större än Telias vinst. Man minskade och delade ut av balansräkningen. Jag tror inte att Eva-Lena Jansson tycker att det är långsiktigt hållbart. Om vi tar bort engångsutdelningarna var utdelningarna från de sex bolagen ungefär 7 miljarder. Om vi amorterar 250 miljarder på statsskulden sparar vi 10 miljarder kronor. Lägg därtill genomsnittet av engångsutdelningarna under de senaste fem åren, som är 3 miljarder. I så fall går det hela jämnt ut - vi sparar lika mycket i ränta på statsskulden som vi får i utdelningar från bolagen. Just nu är vi på toppen av en internationell högkonjunktur där dessa företag har extrema vinster. Ingen av oss vet hur länge detta kommer att bestå. Vi tror att det är bättre att svenska folkets tillgångar investeras i välfärd och inte i produktion av vodka, kontorslokaler och bankverksamhet.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.