Utbildning av teckenspråkstolkar
Interpellation 2010/11:355 av Strand, Thomas (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2011-05-06
- Anmäld
- 2011-05-10
- Besvarad
- 2011-05-17
- Sista svarsdatum
- 2011-05-20
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 6 maj
Interpellation
2010/11:355 Utbildning av teckenspråkstolkar
av Thomas Strand (S)
till utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Tillgången till välutbildade tolkar över hela landet är en grundläggande demokratisk fråga för gruppen döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade. Utbildningen av teckenspråkstolkar och dövblindtolkar är i dag en fyraårig utbildning på sex folkhögskolor och utvecklingsarbete pågår med en treårig variant på en folkhögskola. Med sin höga lärartäthet, med sitt stora mått av färdighetsträning och med möjlighet till möten med olika människor har folkhögskolan ansetts vara en gynnsam miljö för den som ska utbildas för tolkyrkets kommunikativa samspel.
Utbildningarna genomförs inom folkbildningsanslagets ram med tilläggsbidrag från det fristående Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) vid Stockolms universitet. TÖI har ett nationellt tillsynsansvar för denna utbildning. Handläggare vid Tolk- och översättarinstitutets respektive Folkbildningsrådets kanslier har ett nära samarbete i frågor som rör teckenspråks- och kontakttolkutbildningar.
I regeringens ekonomiska vårproposition (2010/11:100) föreslår regeringen att bidrag till tolkutbildning och teckenspråkslärarutbildning flyttas från utgiftsområde 17 (Kultur, medier, trossamfund och fritid) till utgiftsområde 16 (Utbildning och universitetsforskning). I klartext handlar det om de medel som nu fördelas av Tolk- och översättarinstitutet. Därmed avvecklas TÖI från den 1 januari 2012. I och med denna förändring föreslås att tolk- och teckenspråklärarutbildningarna kan genomföras som högskoleutbildningar. I vårpropositionen anges att regeringen avser att återkomma med förslag till ändringar av utgiftsramar och anslag i budgetpropositionen för 2012.
Frågan om högskoleanknytning har under det senaste decenniet varit aktuell både för utbildningsanordnarna och för brukarorganisationerna. Efter ett flerårigt utvecklingsarbete är en sådan högskoleanknytning nu möjlig från höstterminen 2011. Utbildningen är en eftergymnasial yrkesutbildning som ges på folkhögskola. Den omfattar upp till fyra års heltidsstudier, inklusive praktik, och berättigar till studiemedel. Under utbildningen har man möjlighet att ta 60 högskolepoäng.
Det är lovvärt att tolkutbildningar ges högskolestatus. Det är ju en utveckling som redan har inletts. Frågan är dock vad regeringens förändring och avvecklingen av TÖI får för konkreta resultat. Medför detta att folkhögskolornas samverkan med högskolan omintetgörs? Kommer utbildningarna av teckenspråkstolkar att flyttas från folkhögskolor till högskolor?
För att säkerställa en god tolkförsörjning över hela landet får inte resurser koncentreras till en utbildningsform och en enda ort. Här behövs fler kompletterande aktörer även fortsättningsvis och det ligger i statens intresse att finna former för både finansiering och kvalitetssäkring om nu TÖI upphör som särskild inrättning vid Stockholms universitet.
Det ovan sagda om utbildning av teckenspråkstolkar gäller i tillämpliga delar även utbildningen av kontakttolkar där TÖI i dag fördelar medel till folkhögskolor och studieförbund. Såvitt jag kan bedöma så berörs inte alls förutsättningarna för denna angelägna verksamhet i proposition 2010/11:100.
Jag vill härmed fråga om utbildningsministerns ställningstagande är att en höjd kvalitet i utbildningen av teckenspråkstolkar förutsätter en samverkan mellan högskola och folkbildning.
Är utbildningsministern beredd att möjliggöra en sådan fortsatt fruktbar samverkan?
Debatt
(8 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2010/11:355
Webb-tv: Utbildning av teckenspråkstolkar
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2010/11:103 Tisdagen den 17 majProtokoll 2010/11:103 8 § Svar på interpellation 2010/11:355 om utbildning av teckenspråkstolkar
Protokoll från debatten
Anf. 37 Jan Björklund (Fp)
Fru talman! Thomas Strand har frågat mig om mitt ställningstagande är att en höjd kvalitet i utbildningen av teckenspråkstolkar förutsätter en samverkan mellan högskolan och folkbildningen och om jag är beredd att möjliggöra en sådan fortsatt fruktbar samverkan.
Jag vill börja med att säga att jag instämmer i att tillgången till tolkar är en viktig fråga. Jag vill också understryka att de utbildningar som studieförbund och folkhögskolor anordnar är ett viktigt inslag i svensk utbildning, däribland teckenspråksutbildningar och kontakttolksutbildningar.
Under år 2009 inkom flera intresseorganisationer, bland andra Hörselskadades Riksförbund och Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn, med en skrivelse till Utbildningsdepartementet om att vissa tolkutbildningar bör bli högskoleutbildningar. Regeringen har i vårpropositionen för 2011 lämnat förslag som syftar till att möjliggöra att bland annat teckenspråksutbildning kan genomföras som högskoleutbildning. Regeringen är alltså positiv till att teckenspråksutbildning, eller delar av den, genomförs på högskolenivå. Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Detta innebär inte att endast högskolor ska kunna anordna teckenspråksutbildning. Folkhögskolor och studieförbund bestämmer till exempel själva vilka utbildningar som ska anordnas, och även framöver kommer det att vara möjligt att bedriva teckenspråkstolkutbildning, eller delar av denna utbildning, inom folkbildningen.
Slutligen vill jag säga att ett samarbete mellan högskola och folkbildning kan bidra till en högre kvalitet i tolkutbildningar. Sådana samarbeten har dock parterna frihet att själva bestämma om, och regeringen föreskriver inte hur sådana samarbeten ska ske.
Anf. 38 Jan Björklund (Fp)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka utbildningsministern för svaret på min interpellation.
Bakgrunden till den interpellation jag har ställt är de reaktioner som följt på några formuleringar i den ekonomiska vårpropositionen. I den föreslår regeringen att anslaget Bidrag till tolkutbildning och teckenspråkslärarutbildning flyttas från utgiftsområde 17, Kultur, medier, trossamfund och fritid, till utgiftsområde 16, Utbildning och universitetsforskning.
Vad innebär denna förändring i praktiken? Flyttas budgetpengar från ett konto till ett annat? Eller finns det något annat syfte bakom förflyttningen? Får förändringen oönskade konsekvenser? Kommer regeringens förslag att försämra eller förbättra nuvarande tolk- och teckenspråkslärarutbildning?
Både brukarorganisationer och utbildare har rest frågor om hur vårbudgetens formulering ska tolkas. Jag har två skrivelser här. En skrivelse kommer från Sveriges Dövas Riksförbund, Förbundet Sveriges Dövblinda, Hörselskadades Riksförbund samt Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn. En annan skrivelse kommer från Sveriges teckenspråkstolkars förening. Båda skrivelserna har ställts till Utbildningsdepartementet med anledning av formuleringen i vårpropositionen.
Reaktionerna kommer dels från brukare, dels från utbildare. Där utskiljer sig tre tydliga invändningar.
För det första är man osäker på hur regeringens förslag till beslut ska tolkas och vad det innebär i praktiken.
För det andra tycker man att ärendet hanteras alldeles för snabbt. Regeringen har inte lyssnat på brukare och utbildare, och man efterlyser ett samråd innan slutgiltiga beslut fattas.
För det tredje känner man oro för att regeringens förslag kan innebära en kvalitetsförsämring om dagens utbildningsorganisation slås sönder.
Nu säger utbildningsministern att folkhögskolor även fortsättningsvis ska finnas med som utbildare. Men frågan är vad som blir det faktiska resultatet i och med regeringens förslag.
Tolk- och översättarinstitutet, TÖI, har i dag ett nationellt tillsynsansvar för tolk- och teckenspråkslärarutbildningen. Nu kommer ju TÖI att avvecklas den 1 januari 2012. Frågan är vad som kommer att hända. TÖI förmedlar också bidrag till sju folkhögskolor som bedriver utbildning.
Då blir en relevant fråga: Vad händer med de tilläggsbidrag som fördelas till folkhögskolorna i dag? Kommer någon annan att göra det och i så fall vem? Eller kommer dessa medel att användas till att bygga upp en högskoleutbildning? Om det senare är fallet, att dessa pengar ska användas till att bygga upp en högskoleutbildning, får det effekter för folkhögskolorna som då tappar inkomster och får svårt att genomföra en tolk- och teckenspråkslärarutbildning. Där finns en oro bland brukare och utbildare för vad som kommer att hända.
Fru talman! Jag har en konkret fråga till utbildningsministern. Han säger att detta är en viktig sak och att det är folkbildning, men vad får budgetmedlens förflyttning för praktiska konsekvenser? Betyder det att de medel som i dag går som tilläggsbidrag till folkhögskolorna upphör i och med att TÖI avvecklas?
Anf. 38 Thomas Strand (S)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka utbildningsministern för svaret på min interpellation.
Bakgrunden till den interpellation jag har ställt är de reaktioner som följt på några formuleringar i den ekonomiska vårpropositionen. I den föreslår regeringen att anslaget Bidrag till tolkutbildning och teckenspråkslärarutbildning flyttas från utgiftsområde 17, Kultur, medier, trossamfund och fritid, till utgiftsområde 16, Utbildning och universitetsforskning.
Vad innebär denna förändring i praktiken? Flyttas budgetpengar från ett konto till ett annat? Eller finns det något annat syfte bakom förflyttningen? Får förändringen oönskade konsekvenser? Kommer regeringens förslag att försämra eller förbättra nuvarande tolk- och teckenspråkslärarutbildning?
Både brukarorganisationer och utbildare har rest frågor om hur vårbudgetens formulering ska tolkas. Jag har två skrivelser här. En skrivelse kommer från Sveriges Dövas Riksförbund, Förbundet Sveriges Dövblinda, Hörselskadades Riksförbund samt Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn. En annan skrivelse kommer från Sveriges teckenspråkstolkars förening. Båda skrivelserna har ställts till Utbildningsdepartementet med anledning av formuleringen i vårpropositionen.
Reaktionerna kommer dels från brukare, dels från utbildare. Där utskiljer sig tre tydliga invändningar.
För det första är man osäker på hur regeringens förslag till beslut ska tolkas och vad det innebär i praktiken.
För det andra tycker man att ärendet hanteras alldeles för snabbt. Regeringen har inte lyssnat på brukare och utbildare, och man efterlyser ett samråd innan slutgiltiga beslut fattas.
För det tredje känner man oro för att regeringens förslag kan innebära en kvalitetsförsämring om dagens utbildningsorganisation slås sönder.
Nu säger utbildningsministern att folkhögskolor även fortsättningsvis ska finnas med som utbildare. Men frågan är vad som blir det faktiska resultatet i och med regeringens förslag.
Tolk- och översättarinstitutet, TÖI, har i dag ett nationellt tillsynsansvar för tolk- och teckenspråkslärarutbildningen. Nu kommer ju TÖI att avvecklas den 1 januari 2012. Frågan är vad som kommer att hända. TÖI förmedlar också bidrag till sju folkhögskolor som bedriver utbildning.
Då blir en relevant fråga: Vad händer med de tilläggsbidrag som fördelas till folkhögskolorna i dag? Kommer någon annan att göra det och i så fall vem? Eller kommer dessa medel att användas till att bygga upp en högskoleutbildning? Om det senare är fallet, att dessa pengar ska användas till att bygga upp en högskoleutbildning, får det effekter för folkhögskolorna som då tappar inkomster och får svårt att genomföra en tolk- och teckenspråkslärarutbildning. Där finns en oro bland brukare och utbildare för vad som kommer att hända.
Fru talman! Jag har en konkret fråga till utbildningsministern. Han säger att detta är en viktig sak och att det är folkbildning, men vad får budgetmedlens förflyttning för praktiska konsekvenser? Betyder det att de medel som i dag går som tilläggsbidrag till folkhögskolorna upphör i och med att TÖI avvecklas?
Anf. 39 Jan Björklund (Fp)
Fru talman! Som jag sade i mitt svar är frågan under arbete i Regeringskansliet, och därav följer att det inte finns färdiga svar på de frågor som Thomas Strand ställer. Det är det jag skriver i det skriftliga svaret, och det var det jag sade nyss. Ändå återkommer Thomas Strand med ett ytterligare ett antal preciserade frågor. Mitt svar blir fortsatt att regeringen kommer att återkomma och besvara alla dessa frågor. Men det pågår nu ett utrednings- och beredningsarbete om hur det ska gå till.
Jag vill betona att det är ett antal mycket tunga aktörer inom denna sektor, nämligen Hörselskadades Riksförbund och Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn, som i en skrivelse till Utbildningsdepartementet har önskat att det ska bli mer högskolenivå på tolkutbildningarna. Det har regeringen lyssnat till - vi lyssnar mycket. Sedan är det så, i denna sektor liksom i nästan alla sektorer, att olika aktörer tycker lite olika. Det är inte så att alla organisationer som företräder de hörselskadade eller ens de som är verksamma i sektorn på olika sätt alltid har samma uppfattning. Några välkomnar en viss förändring medan andra är oroade av den - så är det ofta.
Vår strävan är att göra en förändring som så många som möjligt är nöjda med. Vi uppfattar också att det finns förslag och synpunkter från sektorn om att till exempel en viss del av denna utbildning ska vara förlagd till högskolan och drivas på högskolenivå medan andra delar ska ha folkhögskolan som aktör. Men vi är inte färdiga med denna beredning. De färdiga förslagen finns inte. Jag är medveten om de synpunkter och farhågor som Thomas Strand reser, men några färdiga svar finns inte att ge på denna fråga i dag.
Anf. 40 Thomas Strand (S)
Fru talman! Det är bra att vi har en interpellationsdebatt kring den här frågan i dag, för det är en väldigt viktig fråga. Det handlar om demokrati för olika grupper i samhället. Det handlar också om tillgänglighet. Just detta samtal är viktigt.
De skrivelser som har kommit in som jag hänvisade till tidigare kommer från brukarorganisationer, och de signalerar att de känner en oro för att det går för snabbt och om det blir bra beslut. Därför tycker jag att den debatt vi nu har som belyser frågan samtidigt är en uppmaning till utbildningsministern att gärna kalla samman dessa brukare och utbildare till ett samråd: Hur bygger vi upp en klok utbildning för tolkar och teckenspråkslärare?
Jag vet också att man från brukarhåll har fört fram tanken på att höja kvaliteten och statusen med högskoleutbildningar. Det är någonting som händer just nu. I höst startar en eftergymnasial utbildning på folkhögskola som ger möjlighet att ta 60 högskolepoäng. Det pågår alltså ett arbete där man kombinerar just folkhögskola och högskolestudier. Jag tycker att det är en mycket lovvärd satsning.
Om man läser skrivelserna från brukarna ser man att de inte motsätter sig att folkhögskolor och folkbildning finns med som utbildare. I det brev som kommer från de fyra tidigare nämnda brukarorganisationerna säger man att "även sedan utbildningarna har lyfts upp till universitets-högskolenivå, anser vi att grundutbildning i teckenspråk fortsättningsvis ska finnas kvar på folkhögskolorna".
Sveriges teckenspråkstolkars förening skriver så här: "Folkbildningstraditionens styrkor är bl.a. fokuset på den individanpassade utbildningen och elevernas egna erfarenheter som verktyg i undervisningen. Universitetstraditionens styrkor är bl.a. möjligheter till internationell jämförbarhet, högskolepoäng, enhetlig utbildningsplan mm. STTF anser det viktigt att båda traditionerna bevaras och utvecklas i framtidens tolkutbildning - inte att den ena premieras på bekostnad av den andra."
Därför tycker jag att vår interpellationsdebatt är viktig; den belyser den här frågan. Jag hoppas att utbildningsministern vill lyssna på brukarna och kreera en utbildning som är bra.
Kvar står min fråga om de pengar som går till folkhögskolorna i dag. Kommer de att finnas kvar? Om de inte kommer att finnas kvar är det som att rycka undan mattan under fötterna på de sju folkhögskolorna. De har folkbildningsanslag som används till utbildningen. Sedan har de minst lika mycket från TÖI och tilläggsbidraget för att kunna bedriva en utbildning, som ju kostar en del pengar. Frågan kvarstår alltså om utbildningsministern kan garantera en fortsatt bidragstilldelning till folkhögskolorna.
Jag vill också fråga: När TÖI nu försvinner, vem får ansvar för den nationella tillsynen över denna utbildning? Det är också en väldigt viktig fråga.
Till slut har jag en tredje fråga om något som inte nämns så mycket men som blir ett resultat av förändringen: Vad händer med kontakttolkutbildningen som studieförbund och folkhögskolor bedriver när TÖI försvinner? Finns det någon annan som tar över tillsyn och fördelning av statsbidrag?
Anf. 41 Jan Björklund (Fp)
Fru talman! Thomas Strand upprepar ytterligare en gång de frågor som jag nu två gånger har sagt inte är färdiga att besvara. Det hjälper inte att upprepa dem gång på gång. Det finns inte färdiga svar på frågorna. Vi jobbar med detta. Jag vill inte stå och säga att det sannolikt blir på det ena eller andra sättet innan vi har bestämt oss, för då skapar jag förväntningar och kanske besvikelser. Vi tittar på olika alternativ.
De pengar som betalas ut för att genomföra denna utbildning måste naturligtvis följa utbildningarna. Om utbildningarna flyttas och utbildningsuppdraget blir mindre i framtiden finns det inte någon garanti för att man får lika mycket pengar. Det är självklart.
Det låter delvis på Thomas Strand som att det skulle vara en stor kvalitetsfara i att flytta över en del av tolkutbildningarna till högskolevärlden. Jag tror att dessa organisationer har krävt detta därför att de tror att det är en kvalitetsgaranti att flytta över det till högskolevärlden. Det är ju det som har varit utgångspunkten för de handikapporganisationer som från början väckte förslaget.
Jag är medveten om att det arbete som folkhögskolorna gör på området har goda kvaliteter. Jag är inte alls främmande för att det landar i en blandlösning där båda aktörer har sitt att bidra med, eller en mer grundläggande utbildning i folkhögskolan och en högre akademisk påbyggnad i högskolan. Det är ett alternativ som vi studerar.
Vi är inte färdiga med beredningsarbetet i denna fråga, och när vi är det ska vi naturligtvis ge besked. Självklart beaktar vi vad intresseaktörerna på detta område själva tycker. Att vi över huvud taget har frågan uppe beror ju på att vi fick en skrivelse från just dessa organisationer som ville lyfta in utbildningen mer i högskolevärlden.
Anf. 42 Thomas Strand (S)
Fru talman! Den skrivelse som utbildningsministern nu hänvisar till kom 2009, och det är minst två år tillbaka i tiden. Då tycker jag att det är lite besynnerligt att utbildningsministern står här och säger att han ännu inte riktigt vet var den här frågan kommer att landa. Vi är snart framme vid att höstbudgeten ska släppas och detta ska preciseras. Det har funnits tid att bereda frågan.
Det är väl viktigt att man går till botten och på djupet med frågan, så att man inser vad som kan hända om man gör förändringar som kanske slår undan benen på någon aktör. Då är det här viktigt. Brukarorganisationerna säger att folkhögskolorna är en viktig del. Utbildningsministern säger nu att det kan bli mindre pengar till folkhögskolorna. Då ska man vara medveten om att det drabbar dem eftersom färre kan utbilda sig. Finns det beredskap att möta det på andra ställen? Vi måste ha mångfald i detta land när det gäller utbildning av tolkar. Det är en viktig fråga.
Jag återkommer till det jag sade tidigare. Jag tycker att det har varit en viktig interpellation. Vi får lyfta upp en fråga, och framför allt får man chansen att fundera över hur man nu ska göra för att det ska bli bra. Jag tycker fortfarande att det finns frågor som är obesvarade och hänger i luften.
Det enda jag vill säga till utbildningsministern från min horisont är att jag hoppas att han vill lyssna till brukarna, när de uttryckligen skriver att de gärna vill ha ett möte för att prata om detta. De inser att det är en komplicerad fråga och att det gäller att hitta ett bra och fruktbart samarbete vad gäller både högskolenivå men även folkbildning och folkhögskolenivå.
Jag hoppas att det samtal som vi har här leder fram till att vi får ett bra förslag till hösten.
Anf. 43 Jan Björklund (Fp)
Fru talman! Det är hela avsikten.
Thomas Strand har egentligen två kritikpunkter mot mig. Den ena är att det inte redan är klart, och den andra är att det går för fort. De går inte riktigt ihop.
Vi fick in en skrivelse 2009. Vi har jobbat ordentligt med den, och nu finns det ett förslag - det är inte färdigt, men det är under beredning och är snart färdigt. Där beaktar vi de synpunkter som har kommit in från handikapporganisationerna.
För oss är själva tolkutbildningen det centrala. Jag förstår att om det slutar i att tolkutbildningen flyttas helt eller delvis till högskolan, då blir det ett mindre uppdrag för folkhögskolan, och då kan det sluta i att det blir mindre i bidrag. Thomas Strand är bekymrad över det ur folkhögskolans perspektiv. Men det är ju själva tolkutbildningen som vi måste slå vakt om. Det är den som är det centrala i sammanhanget.
Det finns goda idéer om att man ska dela på ansvaret mellan folkhögskola och högskola. Det är väl alldeles utmärkt som ett alternativ att överväga i den fortsatta diskussionen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.