Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Upprustning av flerfamiljshus

Interpellation 2012/13:256 av Kakabaveh, Amineh (V)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2013-02-08
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Anmäld
2013-02-12
Svar fördröjt anmält
2013-02-15
Sista svarsdatum
2013-03-04
Besvarad
2013-03-05

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 8 februari

Interpellation

2012/13:256 Upprustning av flerfamiljshus

av Amineh Kakabaveh (V)

till statsrådet Stefan Attefall (KD)

Många områden med flerfamiljshus har stora behov av renovering. Under de så kallade rekordåren 1961–1975 byggdes det 1,4 miljoner bostäder. Detta sysselsatte omkring 360 000 bygg- och anläggningsarbetare. I dag finns 850 000 lägenheter i flerfamiljshus från denna period. Cirka 300 000 är i upprustningsbehov inom allmännyttan.

I dag är hyresfastigheter liksom bostadsrättsföreningar undantagna från regeringens ROT-bidrag. Trots att renovering av flerfamiljshus är en alltmer akut nödvändighet, så är renoveringsåtgärder inom dessa områden missgynnade av regeringen. Både ur ett socialt och ur ett ekologiskt perspektiv brådskar statliga initiativ.

Vänsterpartiet vill skapa förutsättningar för att landets hyresgäster ska kunna bo i moderna, funktionella lägenheter med ökad tillgänglighet och med låg energiförbrukning samt låga koldioxidutsläpp. Befintligt bostadsbestånd bör upprustas för dagens och framtidens behov. Därför föreslår vi att det införs ett upprustningsstöd för boende i flerfamiljshus. Med vårt stöd skulle 60 000 hyreslägenheter kunna totalrenoveras per år. I Vänsterpartiets budgetmotion avsätter vi årligen 3 miljarder kronor för detta ändamål. I regeringens budget saknas motsvarande åtgärder för att få fart på renoveringen av flerfamiljshus.

I Södertälje har man uppnått mycket positiva resultat för bostadsområdet Hovsjö när man har gett det allmännyttiga bostadsbolaget ett utvidgat socialt uppdrag. Bostadsbolaget har arbetat brett med demokratisering, egenmakt, upprustning av både inne- och utemiljö och arbete till ungdomar. Detta är ett gott exempel på hur man har upprustat miljonprogramsområden, men tyvärr alltför sällsynt. Enligt min mening bör regeringen uppmuntra sådana initiativ.

I dag har vi en situation där de renoveringar och ombyggnader av bostäder som ändå utförs kan innebära hyreshöjningar på upp till 60 procent. Med så höga hyreshöjningar är det många som helt enkelt inte har råd att bo kvar. Dessutom vittnar många hyresgäster om att de inte alls har fått vara med och påverka omfattningen av renoveringen. Vänsterpartiet menar att hyresgäster generellt måste få mer inflytande över det egna boendet och närmiljön. Detta gäller i synnerhet vid renoveringar och ombyggnader av lägenheter. Bruksvärdesprincipen och besittningsskyddet måste värnas.

Hyresgästföreningen föreslår en rad åtgärder för att stärka hyresgästernas inflytande och skapa förutsättningar för rimliga hyror. Bland annat menar man att fastighetsägarna ska erbjuda olika nivåer av ombyggnad med olika hyresnivåer. Vänsterpartiet tycker att detta är en bra inriktning. Den så kallade skyddsregeln som kan användas vid stora hyreshöjningar ska därför även gälla vid ombyggnader. Att införa ett statligt ekonomiskt stöd för renovering är också något som bör hålla nere hyreshöjningar.

Jag vill fråga statsrådet:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att påskynda upprustningen av bostäder i miljonprogramsområden?

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att upprustning av bostäder i miljonprogramsområden ska ligga till grund för en positiv social utveckling i områdena?

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att bruksvärdesprincipen och besittningsskyddet respekteras vid renovering av lägenheter, så att dramatiska hyreshöjningar förebyggs och människor inte tvingas flytta?

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förbättra hyresgästens inflytande i samband med renoveringar?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2012/13:256, Upprustning av flerfamiljshus

Interpellationsdebatt 2012/13:256

Webb-tv: Upprustning av flerfamiljshus

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Stefan Attefall (KD)
Anf. 86 Statsrådet Stefan Attefall (KD)
Herr talman! Amineh Kakabaveh har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att påskynda upprustningen av bostäder i miljonprogramsområden och hur det ska ligga till grund för en positiv social utveckling. Amineh Kakabaveh frågar även vilka åtgärder jag avser att vidta för att bruksvärdesprincipen och besittningsskyddet ska respekteras samt hur hyresgästernas inflytande kan förbättras i samband med renoveringar. Frågan om upprustning och renovering av miljonprogrammets bostäder är högaktuell för många bostadsföretag, och de som inte har underhållit sitt bestånd står inför en stor utmaning. Jag anser inte att det är statens uppgift att genom subventioner gynna de fastighetsägare som inte levt upp till sitt underhållsansvar. Staten har däremot en viktig roll i att dels bistå de individer och hushåll som behöver hjälp, dels främja forskning som kan stärka en hållbar utveckling. Regeringen har exempelvis höjt bostadsbidraget för barnfamiljer och unga, sänkt skatten för pensionärer och höjt deras bostadstillägg. Regeringen har också genom forsknings- och innovationspropositionen föreslagit kraftigt ökade resurser för forskning om hållbart samhällsbyggande. Vad gäller den sociala utvecklingen i miljonprogramsområdena krävs det en mängd samverkande åtgärder. Det handlar bland annat om satsningar på arbete, utbildning och stävjande av kriminalitet. Fastigheternas skick är endast en del av en större problematik. När det kommer till bruksvärdesprincipen, besittningsskyddet och hyresgästernas inflytande vill jag påminna om att hyressättningen regleras i hyreslagen, och i enlighet med lagen ska hyran för en lägenhet vara skälig med beaktande av bruksvärdet. En ombyggnation kan innebära att hyresgästen får en bättre standard och därmed också en högre hyra. Bruksvärdessystemet innebär ett skydd mot hyreshöjningar som inte är standardförbättringar. De nya hyrorna är vanligtvis framförhandlade med Hyresgästföreningen, men om hyresgästen anser att hyreshöjningen är oskälig kan han eller hon vända sig till Hyresnämnden för prövning. Jag vill även tillägga, i likhet med vad jag tidigare framfört under höstens interpellationsdebatter, att en ombyggnadsåtgärd i regel berör flera generationer av hyresgäster. I enlighet med hyreslagen anses hyresvärden ha ett beaktansvärt intresse av att till exempel vid en stamrenovering göra om badrummet så att det får en normal standard, det vill säga en standard som de flesta hyresgäster förväntar sig av en modern lägenhet. Det är normalt inte enbart den enskilde hyresgästens intresse som ska beaktas utan också ett mer allmänt hyresgästintresse. Fastighetsägarens intresse av att långsiktigt bedriva en rimlig fastighetsförvaltning måste också tas hänsyn till. Avslutningsvis vill jag påpeka att upprustningen av miljonprogrammet på flera håll har pågått och kommit igång. Jag har besökt ett flertal bostadsområden och kan konstatera att det finns goda exempel på åtgärder som har vidtagits för att involvera och värna hyresgästerna. Svenska Bostäder och Hyresgästföreningen har till exempel arbetat fram en modell som reglerar hyressättningen efter ombyggnation. Det är något som skulle kunna spridas och användas på flera håll i landet. Jag delar interpellantens uppfattning att en god dialog med de boende är av vital betydelse.
Amineh Kakabaveh (V)
Anf. 87 Amineh Kakabaveh (V)
Herr talman! Jag tackar statsrådet Stefan Attefall för svaret. Det är naturligtvis positivt att statsrådet delar min uppfattning i vissa av frågorna - det är alltid positivt - men jag måste också säga att svaret är väldigt defensivt. I Sverige står vi i dag inför stora utmaningar. En betydande andel av det som går under beteckningen rekordårens allmännytta, särskilt det som byggts före och under 70-talet, har stora upprustningsbehov. I dag beräknas 300 000 av lägenheterna i beståndet ha upprustningsbehov. Kostnaderna uppskattas till någonstans mellan 50 och 275 miljarder enligt såväl Sabos som Boverkets och Hyresgästföreningens beräkningar. Till detta projekt kommer staten inte att bidra med pengar; det har regeringen och Attefall klargjort. En stor del av kostnaderna kommer i stället att finansieras genom hyreshöjningar, det vill säga betalas av hyresgästerna. Jag undrar verkligen vad som händer med hyrorna och vad som händer med de hyresgäster vars hem byggs om. Vart ska de ta vägen under och efter ombyggnationen? Vilket inflytande har hyresgästerna över själva processen? Vad blir konsekvenserna för individerna, familjerna och samhället? Ska de bo kvar eller tvångsflyttas? Herr talman! Jag reagerar också väldigt starkt mot att statsrådet Attefall hänvisar till att man har höjt bostadsbidragen. Det är fråga om några hundralappar, medan hyreshöjningarna efter ombyggnaden kan röra sig om flera tusen kronor. Jag undrar verkligen om Stefan Attefall har någon idé om vart hyresgästerna ska flytta om de inte kan bo kvar på grund av hyreshöjningar. Tycker han ändå inte att det verkligen är märkligt, och också knepigt, att lägga 14 miljarder på ROT-avdrag men inte ge något stöd till vare sig nybyggnation eller upprustning? Det är en ekvation som jättemånga, däribland jag, inte kan få ihop. Varför finns det så många miljarder till detta men inte till upprustningsområdena, där det är väldigt akut? Tidigare forskning har visat att tvångsflyttningar, som är en vanlig följd av kraftiga hyreshöjningar i samband med renoveringar och ombyggnation, naturligtvis oundvikligen mest drabbar fattiga som har mindre ekonomiska medel att klara de hyreshöjningar de tvingas till. I dag är hyresfastigheterna liksom bostadsrättsföreningarna undantagna från regeringens ROT-avdrag. Trots att renoveringar av flerfamiljshus är en alltmer akut nödvändighet är renoveringsåtgärderna inom dessa områden missgynnade av regeringens politik. Både ur ett socialt och ur ett ekonomiskt perspektiv är det brådskande - ett statligt initiativ måste tas. Det har både forskning och olika institutioner påpekat, och det vet Attefall om.
Stefan Attefall (KD)
Anf. 88 Statsrådet Stefan Attefall (KD)
Herr talman! Det är självklart en stor utmaning vi står inför när vi har byggt så många hus under en viss tidsperiod och de kommer in i den tidsepok då man måste börja rusta upp dem. Vi måste dock som riksdagspolitiker och regering inta en principiell hållning. Ett hus kan inte särbehandlas bara för att det är byggt ett visst år. Oavsett om det är byggt 1955, 1965, 1975 eller 1985 måste politiken ha samma förhållningssätt. Det förhållningssätt jag försöker ha är att varje fastighetsägare har ansvar för sin fastighet oavsett när den byggdes. Det är det grundläggande förhållningssätt man måste ha i dessa frågor. Man måste ha stor respekt för att fastighetsägaren måste få sköta om sitt hus, rusta upp det, se till att de har en standard som tål ytterligare kommande 20, 30 och 40 år av fastighetens livslängd. Vi får ha stor respekt för att människor känner stor oro. Vad händer exakt nu när min lägenhet eller mitt område ska rustas upp? Vi måste självklart ha stor respekt för ens oro för den egna privata ekonomin. Den grundläggande principen måste vi ändå hålla fast vid: Det är fastighetsägaren som har ansvar för sina fastigheter. Vi måste betona vikten av dialogen, och det står i lagstiftningen. Det är en sak som kan genomföras på lite olika sätt, men dialogen är oerhört viktig. Jag har rest runt i Sverige och träffat på många goda exempel där det har fungerat väl och där man har haft en omfattande dialog mellan fastighetsägare och de boende. Som man brukar säga krävs det mycket spring i trapporna, inte bara formella möten utan också samtal kring köksborden. Vi har regelverk. Om man inte är överens om upprustningen kan man pröva det i hyresnämnden. Sedan kommer man tillbaka och har en nästa diskussion: Vad blir hyran i den nyupprustade lägenheten? Det kan också bli en prövning. Efter förhandlingar med Hyresgästföreningen blir det prövning i hyresnämnden. I en del av diskussionerna om höga hyror handlar det ofta om de första budens förslag, inte förslag efter den slutliga prövningen och förhandlingen. Vi ska komma ihåg att i de här upprustningssituationerna talar man om hyreshöjningar på kanske mellan 15 procent och, som skräckexempel, 60 procent, med hela spannet däremellan beroende på i vilket skick fastigheten är, hur den har skötts om tidigare och vilken grundstandard det var på fastigheten när den byggdes en gång i tiden. Olika förutsättningar gör att det är olika situationer i olika fastigheter. Vi har ett instrument som heter bostadsbidrag och som vi för första gången sedan 1997 har höjt. Det innebär upp till 600 kronor mer i bostadsbidrag per månad för exempelvis en ensamstående förälder med barn. Vi har förstärkt bostadstilläggen för våra pensionärer och sänkt skatten för pensionärer och dem som har inkomst av arbete. Det är ett instrument som vi måste titta vidare på för att se hur vi kan hjälpa till. Sedan har vi områden som har särskilda problem. Vi har pekat ut 15 områden i Sverige där det är speciella omständigheter. Där genomför och diskuterar regeringen ytterligare åtgärder för att hjälpa till. Det är 15 områden där problematiken är mer komplex. Det handlar om att skolorna inte fungerar särskilt väl, det handlar om hög arbetslöshet, det handlar om att det saknas trygghet ute på gator och torg och det handlar om att det finns fysiska upprustningsbehov. Där har regeringen en del program på gång och en hel del utredningsarbete som ytterligare åtgärder, och vi diskutera hur vi kan gå vidare. Likaså görs forskningsinsatser, och vi måste sprida de goda exempel som finns runt om i Sverige. Det är på den nivån vi måste jobba som en ansvarsfull regering. Jag vet inte riktigt vad som är alternativet till den politiken.
Amineh Kakabaveh (V)
Anf. 89 Amineh Kakabaveh (V)
Herr talman! Tack, statsrådet, för resonemanget! Det finns olika vägar för vad man ska göra utifrån olika ideologiska skiljelinjer. Det som regeringen har valt är de som redan har möjlighet att påverka sitt boende, var man ska bo och så vidare. Fastighetsägarna har lyfts fram här. Problemet är att fastighetsägare inte har samma etiska och moraliska ansvar som staten har, eller hur? Den hyreslag vi nu har stöder dem. Där ställs affärsmässighet kontra samhällets ansvar. Det är väldigt problematiskt. Vi har en rapport från Hyresgästföreningen och den forskning som statsrådet hänvisar till, både internationell och nationell. Om vi ska beakta dessa måste vi ta hänsyn till de sociala och ekonomiska konsekvenserna för individerna i de 15 bostadsområdena. Det finns ännu fler sådana områden beroende på hur man identifierar problemen. Bostad är en rättighet som garanteras enligt vår konstitution, en bostad som är funktionell och så vidare. Hur skapar man detta? Oro har väckts bland många hyresgäster, äldre, ensamstående och barnfamiljer. Det har vi hört i olika tv-intervjuer och debatter. Vart ska de flytta? Ska de flytta från det ena området till det andra? Kanske börjar det rustas upp eller byggas om även där. Var ska de till slut bo? Det är frågan. De här 14 miljarderna till det privata borde ha gynnat även till exempel allmännyttan och hyresrätter enligt den modell som statsrådet och även Hyresgästföreningen lyfter fram. Det har gjorts en undersökning mellan februari och december 2001 där man har lyft fram de expansiva områdena Kvarngärdet med Stena Fastigheter och Södra Kvarngärdet med Uppsalahem, men även Husby är med. Den visar att dialogen tyvärr inte funkat. Hur mycket som ska upprustas och hur mycket det kommer att kosta har inte diskuterats. Det har vi hört många exempel på. Det har tyvärr drabbat de ekonomiskt svagaste familjerna och hushållen. Vi kan inte förvänta oss att fastighetsägarna är "goda". Det finns säkerligen många goda fastighetsägare, men de som i dag har makten tar inte hänsyn till de här frågorna. Det är statens ansvar att se till att klasskillnaderna inte ska öka, att hemlösheten inte ska öka, vilket de just kommer att göra. Det är det man vill förebygga genom att debattera och diskutera de här frågorna om och om. Det intressanta är: Varför skulle inte ROT-avdraget gälla upprustningen av allmännyttan?
Stefan Attefall (KD)
Anf. 90 Statsrådet Stefan Attefall (KD)
Herr talman! Det är i och för sig en enkel retorisk poäng att jämföra ROT-avdrag med upprustningsbehov hos hyresrätter. Det är som att blanda äpplen och päron. Det är inte riktigt seriöst. För det första ingår i summan 14 miljarder RUT som inte alls har att göra med upprustning av bostäder. Det andra är att det är två helt olika skatteobjekt. Det är en privatperson som äger en bostad och som får en skattesänkning kontra ett företag som går under andra skatteregler och som har obeskattade pengar som man sedan gör upprustningar för. Det är två olika skatteobjekt. Om jag sänker inkomstskatten för en privatperson, ska jag kompensera hyreshusen för detta eller sänka bolagsskatten för företaget som äger ett hyreshus? Ska jag kompensera villaägaren för detta? Det visar på att det inte går att blanda ihop de här två sakerna. Däremot är det viktigt att säga att vi har en lägre fastighetsavgift för hyresrätter jämfört med villor. Den var hälften, och så sänkte vi den ytterligare vid årsskiftet. Vi har en utredning på gång för att titta över de skattemässiga konsekvenserna för just hyresrätten för att vi ska kunna stärka hyresrätten. Vi har tagit ett litet steg för att sänka skatten för hyresrätten, och vi har alltså en utredning på gång för att titta över de långsiktiga skatteeffekterna för hyresrätten. Vi kan diskutera de frågorna också. Men det måste vara ordning och reda, riktiga skatteprinciper och med ordning och reda i offentliga finanser. Vad är alternativet till denna politik? Jo, säger Vänsterpartiet, vi ska satsa 3 miljarder varje år för att stödja upprustningar av miljonprogramsområdena. Då frågar jag så här: Innebär det att vi ska kompensera dem som redan rustat upp sina hus? Ska de som bor i miljonprogramsområden exempelvis hos Jönköpings kommunala bostadsbolag Vätterhem, områden med hög arbetslöshet, få kompensation i efterhand? De har redan gjort sina upprustningar. Ska de som har skött sig och skött om sina hus på ett bra sätt inte få någon hjälp från staten, medan de som inte har skött om sina hus hittills ska få ersättning? Är det de principerna som Vänsterpartiet vill ha i svensk fastighetsförvaltning? Ni anslår 3 miljarder kronor. Det är stora belopp. Det räcker till 5-10 procent av upprustningskostnaderna enligt de beräkningar som Sabo har tagit fram. Det är alltså marginella stöd som ni åstadkommer med 3 miljarder, en summa som ni är ensamma i oppositionen att föreslå. Ni har inte ens stöd av era egna kamrater i Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Det är en orealistisk politik. Det är en ekonomiskt felaktig politik, det skapar fel incitament, det skapar orättvisor. Det är ingen fungerande politik. Det är det som är skillnaden mellan att vara i opposition och att vara i regeringsställning. Man måste ta ansvar inte bara för att förstå ett problem utan också för hur man ska hantera problemet. Detta visar på att den politik som Vänsterpartiet föreslår är både ogenomförbar, för det finns ingen politisk majoritet för den, och felaktig, för den räcker ingenstans och den leder till felaktiga incitament i hela fastighetsförvaltningen. De som nu bor i upprustade fastigheter ska alltså bestraffas för att deras fastighetsägare har varit förutseende och skött om sina hus på ett bra sätt medan de som inte har det ska få en subvention av skattebetalarna - just de skattebetalare som bor i de nyupprustade lägenheterna. Är det den ordningen som Vänsterpartiet vill ha?
Amineh Kakabaveh (V)
Anf. 91 Amineh Kakabaveh (V)
Herr talman! Jag förstår att när man inte har en politik som täcker ett viktigt område går man på offensiven. Jag vet inte om statsrådet har läst våra motioner. Där står att skattepengarna naturligtvis också ska gå till de områden i allmännyttan där det behövs upprustning. Det är det vi vill. Dessutom säger vi att de som inte sköter sig, fastighetsägare eller kommuner som till exempel inte bygger nya bostäder till sina invånare, och fastighetsägare som sköter fastighetsbeståndet dåligt ska kunna vitesbeläggas. Om du har läst våra motioner kan du se det. Min och mitt partis politik bygger inte på de orättvisor som högerregeringen har bidragit till under de senaste sex åren. Jag talar om klasskillnader, om att människor bor i områden där det är mögligt och där förhållandena är fruktansvärda. Det är de människor som har det värst i detta samhälle. Mitt parti hävdar rättvisa för dem också och inte bara för det fåtal som din politik har gynnat. Jag är väldigt stolt och glad över att Vänsterpartiet ensamt står för den rätten. Det är inte som KD, som är underordnat ett stort moderparti, nämligen Moderaterna. Jag är helt övertygad om att man håller med Moderaterna i de flesta frågor, och man är underställd. Det är bättre att stå på sig, precis som Sabo, Boverket och Hyresgästföreningen med flera, som tycker som vi i den här frågan. Det finns många branscher som tycker som vi och som säger att staten måste ta sitt eget ansvar. Det ansvaret kräver vi, precis som alla andra. Vad sedan andra partier tycker är inte väsentligt. Det väsentliga är hur människor har det.
Stefan Attefall (KD)
Anf. 92 Statsrådet Stefan Attefall (KD)
Herr talman! Jag vill först deklarera att om människor bor med mögel och otjänlig boendemiljö ska Hyresgästföreningen, de boende eller kommunen direkt anmäla denna fastighet till hyresnämnden. Det finns instrument i form av tvångsförvaltningsåtgärder, och man kan också ta över hela förvaltningen av fastigheten. De instrumenten ska vi självklart använda om den typen av problem uppstår. Tyvärr finns det exempel där det har varit otjänlig boendemiljö och där varken Hyresgästföreningen eller kommunerna har agerat, vilket är mycket märkligt. Jag har också stor respekt för all den oro som finns i många av de diskussioner som pågår just nu runt om i landet. Det finns positiva exempel men också mindre positiva exempel. Det är alltid svårt att lagstifta fram gott omdöme hos varje enskild aktör. Det är ett problem, och det ska jag gärna erkänna. Vi måste hjälpas åt för att se till att man för den här processen framåt med så bra dialog och så bra diskussioner som möjligt. Vi har som sagt ett antal rättsliga instrument som ska spärra mot sådant som är felaktiga ageranden. Jag tror dock också att det är viktigt att konstatera att det pågår en skatteutredning om hyresrättens långsiktiga förutsättningar. Vi har vidtagit vissa åtgärder redan, liksom vissa åtgärder på bostadsbidragsområdet. Vi behöver följa dessa frågor ytterligare, men vi måste hålla fast vid ett antal grundläggande principer. Vi får inte skapa system som gynnar den som inte har skött om sina fastigheter och missgynnar den som sköter om sina fastigheter. Det måste vara spelregler som är neutrala för olika typer av årgångar, så att man inte säger att bara för att huset är byggt ett visst årtal ska man få speciella subventioner. Man kan faktiskt inte se någon principiell skillnad på när husen byggdes. Jag följer den här frågan mycket noggrant, och vi ska säkerligen diskutera vad vi kan göra ytterligare, men jag tror inte på den typ av subventioner som Vänsterpartiet har presenterat, för de leder inte till att man löser problemen utan bara till att andra skattebetalare måste betala stora summor. Man får då oftast effekter som man inte vill ha i första hand.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.