Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Underlag vid utnämning av ny generaldirektör till Affärsverket svenska kraftnät

Interpellation 2007/08:429 av Jansson, Eva-Lena (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2008-02-22
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Anmäld
2008-03-03
Svar fördröjt anmält
2008-03-07
Sista svarsdatum
2008-03-14
Besvarad
2008-04-08

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 22 februari

Interpellation

2007/08:429 Underlag vid utnämning av ny generaldirektör till Affärsverket svenska kraftnät

av Eva-Lena Jansson (s)

till statsminister Fredrik Reinfeldt (m)

Förre försvarsministern, moderaten Mikael Odenberg, utsågs nyligen till generaldirektör för Affärsverket svenska kraftnät efter vad regeringen beskrivit som en extern rekryteringsprocess. Men enligt Sveriges Radios Ekoredaktions granskning visar det sig att det i själva verket var Regeringskansliet som valde ut Mikael Odenberg som kandidat till jobbet.

Den konsult, Per Brolin, som Regeringskansliet använde som hjälp vid rekryteringen säger till Ekot att han inte var med att ta fram lämpliga kandidater. Brolins insats var i stället att bedöma de två personer som Regeringskansliet hade tagit fram. Av dessa två hoppade en av och därmed fanns det endast en person kvar att bedöma, förre försvarsministern Mikael Odenberg (m).

I en intervju den 12 februari med KG Bergström, SVT, hävdade statsministern att ”det är ändå en stor skillnad när det har skett med en extern konsult i konkurrens med andra och där det inte är vi som har uttalat att han är mest lämpad för tjänsten”.

Vid den presskonferens där näringsminister Maud Olofsson presenterade Mikael Odenberg som ny generaldirektör för Affärsverket svenska kraftnät berättade Olofsson att ”rekryteringsprocessen påbörjades i mars 2007 där vi gick igenom vilka personer som skulle kunna vara lämpliga för uppdraget som generaldirektör för Affärsverket svenska kraftnät”. ”Gd till Affärsverket svenska kraftnät headhuntade vi”.

Min fråga till statsministern blir därför följande:

Vilket underlag om rekryteringsprocessen hade statsministern vid regeringssammanträdet då beslut togs att utse en ny generaldirektör för Affärsverket svenska kraftnät?

Debatt

(11 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2007/08:429, Underlag vid utnämning av ny generaldirektör till Affärsverket svenska kraftnät

Interpellationsdebatt 2007/08:429

Webb-tv: Underlag vid utnämning av ny generaldirektör till Affärsverket svenska kraftnät

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Maud Olofsson (C)
Anf. 1 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Eva-Lena Jansson har frågat statsministern vilket underlag om rekryteringsprocessen statsministern hade vid regeringssammanträdet då beslut togs om att utse en ny generaldirektör för Affärsverket svenska kraftnät. Interpellationen har överlämnats till mig. Under de tidigare socialdemokratiska regeringarna tillsattes myndighetschefer utan att allmänheten hade någon som helst insyn i processen. Detta vill den nuvarande regeringen ändra på. Vi har därför sagt att ett annonseringsförfarande ska bli mer regel än undantag då rekryteringsbehov föreligger. Vi har också bestämt att oavsett hur rekryteringen går till ska den baseras på en kravprofil. Sådana profiler saknades helt eller delvis under Socialdemokraternas maktinnehav. Öppenheten kring tillsättningarna är nu större än tidigare. I den förnyade processen prövas även väl kvalificerade personer mot kravprofilen. Det återstår en del arbete innan förnyelsen av utnämningspolitiken fullt ut är genomförd. Regeringen kommer att steg för steg utveckla och ytterligare professionalisera processen. Bland annat behöver frågan om sekretess utredas och klargöras. När det redan i mars 2007 stod klart att en ny generaldirektör för Affärsverket svenska kraftnät skulle rekryteras tog vi naturligtvis fram en kravprofil. Mot bakgrund av att regeringen eftersträvar rörlighet för sina generaldirektörer och chefer gjordes med utgångspunkt från kravprofilen en inventering av lämpliga kandidater såväl inom nuvarande generaldirektörskrets som bland andra chefskandidater. Vi konstaterade då att det fanns lämpliga kandidater att tillgå. Med hänsyn till detta kom vi fram till att annonsering kunde underlåtas i just detta ärende. Det bör dock anmärkas att vi i två parallella rekryteringsärenden, Statens energimyndighet och Elsäkerhetsverket, beslutade att annonsera ut befattningarna. Under den relativt långa processen var ett flertal kandidater aktuella. I höstas kvarstod några lämpliga kandidater. Vi beslutade att ta hjälp av en extern konsult för kontakt med några av dem. Konsulten fick sedan i uppdrag att göra en bedömning och en djupintervju med två kandidater. I konsultens muntliga avrapportering fick departementet veta att en person inte längre var intresserad. Dock gjordes bedömningen att Mikael Odenbergs kvalifikationer totalt gjorde honom till en väl lämpad kandidat, kopplat till kravprofilen. Regeringens val av Mikael Odenberg har skapat goda förutsättningar för att Affärsverket svenska kraftnäts verksamhet ska utvecklas i enlighet med de intentioner som kravprofilen anger.
Eva-Lena Jansson (S)
Anf. 2 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Min interpellation ställdes till statsminister Fredrik Reinfeldt. När det gäller anledningen till att jag frågat vilket underlag om rekryteringsprocessen statsministern hade vid det regeringssammanträde då beslut togs om att utse en ny generaldirektör för Affärsverket svenska kraftnät handlar det inte om huruvida Mikael Odenberg är kompetent eller inte kompetent för uppdraget. Därom har inte jag någon åsikt. Det handlar mer om att statsministern i en tv-intervju med K.G. Bergström den 12 februari hävdade att "det är ändå en stor skillnad när det har skett med en extern konsult i konkurrens med andra och där det inte är vi som har uttalat att han är mest lämpad för tjänsten". Herr talman! Man ska då ha i minnet att näringsminister Maud Olofsson när hon presenterade Mikael Odenberg som ny generaldirektör berättade att rekryteringsprocessen påbörjades i mars 2007 - vilka som skulle kunna vara lämpliga för uppdraget - och sade att generaldirektören till Affärsverket svenska kraftnät "headhuntade vi". Eftersom Maud Olofsson representerar regeringen utgår jag från att "vi" är detsamma som regeringen. Då faller det sig så, herr talman, att det verkar finnas två underlag - å ena sidan ett som statsministern har hävdat, att det fanns en extern konsult som lade in det här och att regeringen inte hade varit inblandad, och å andra sidan det som Maud Olofsson nämnt. Jag har inte fått något svar på min fråga om det. Herr talman! Den här regeringen gick till val på att ifrågasätta den socialdemokratiska tillsättningspolitiken. Man hävdade med emfas att tillsättningar skulle ske på ett helt annat sätt än som det tidigare hade gått till. Dessutom ifrågasatte man flera generaldirektörer som man ansåg var politiskt tillsatta. En som nämndes i valrörelsen 2006 var Bo Bylund, som så sent som förra veckan sparkades från sin plats som generaldirektör på Arbetsförmedlingen. Vad som var skälet vet vi inte riktigt utöver att man var missnöjd med honom före valet. Efter valet har den nuvarande borgerliga regeringen inte uttryckt några starka synpunkter. Herr talman! Återigen undrar man vilken utnämningspolitik regeringen har. Jag ska ta ett exempel på något som jag har funderat på om det är en del av regeringens nya utnämningspolitik. Senast den 26 oktober skulle en ansökan beträffande tjänsten som generaldirektör och chef för Banverket ha lämnats in av intresserade. Så sent som den 7 januari, två och en halv månad efter sista ansökningsdag, anländer en ansökan till Näringsdepartementet från en person som anmäler intresse för en utannonserad tjänst som gd för Banverket. Den 7 januari är en måndag. Torsdagen den 10 januari - samma vecka och tre dagar efter det att ansökan anlänt till Näringsdepartementet - utser regeringen samma person till generaldirektör för Banverket. Detta är alltså, herr talman, en del av den nya utnämningspolitiken. Jag tycker att det är viktigt att få reda på vilket underlag statsministern hade vid utnämningen av en ny generaldirektör för Affärsverket svenska kraftnät. Som jag uppfattar näringsministern har statsministern inte fått samma underlag som det som näringsministern har haft. Är det ett nytt sätt att utnämna personer att på fyra dagar blixtsnabbt tillsätta personer? Är det en ny del? Jag vet inte. Man har ju pratat om en lång och kvalitetssäker process. Jag har inte sett om det är så och skulle gärna, herr talman, vilja ha ett svar om det.
Börje Vestlund (S)
Anf. 3 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Statsrådet och jag fanns ju också förra mandatperioden i denna kammare. Jag tror att vi båda kan erinra oss de debatter som handlade om just utnämningspolitiken och den kritik som den dåvarande socialdemokratiska regeringen vid flera tillfällen fick motta. Jag måste, herr talman, erkänna att jag var ganska säker på att man till punkt och pricka skulle genomföra det här. Det var trots allt inget stort regelverk som behövde ändras. Det var ingen lagstiftning som behövde avvaktas, och det var inga krångligheter i sig. Snarare handlade det om hur man styr upp rutiner på departementet och hur man förändrar de här sakerna och om att verkligen skrida till verket. Okej - första tiden utsåg man i departementet ett antal kamrater till er i alliansens partier. Det må vara att det var ett problem som man som man så att säga kunde komma över. Men det har ju inte blivit som man sagt. Det har vi sett i fall efter fall. Ibland har man utannonserat. Ibland har man inte utannonserat. Och när man har utannonserat har man ibland inte fått in det underlag som man själv ansett sig behöva, så man har fått komplettera genom att göra andra rekryteringar. I sak är det inget fel med det. Men det skulle ju inte gå till på det sättet - det framkom när man förra mandatperioden lyssnade på debatten. Dessutom säger man ju att man har förändrat politiken den här mandatperioden. Jag kan bara säga att jag tror att Mikael Odenberg säkert är kompetent att sköta det här jobbet. Det visar återigen på att det blev väldigt höga toner när den dåvarande oppositionen, det nuvarande regeringsunderlaget, hanterade denna fråga, i en debatt där vi borde ha kunnat hitta en lösning som var rimlig. Men det visar väl också att det inte var så enkelt som att säga: Alla tjänster ska utannonseras, allt detta ska ändras, och det ska ändras snabbt. I dag ser vi att det man gör är att i flera fall utnämna partikamrater i första hand. Det finns anledning att ifrågasätta den utnämningspolitik som den nuvarande regeringen för. Är det verkligen så att utnämningarna görs på objektiva grunder, eller gör man så här därför att personen i fråga har en viss partibok? Det börjar bli ett antal fall nu, herr talman, som jag tycker är väldigt besvärande för regeringen.
Maud Olofsson (C)
Anf. 4 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Först och främst måste jag säga att jag är otroligt glad över den här interpellationen. Jag tolkar ändå interpellationen och intresset från Socialdemokraternas sida som att ni nu är beredda att ompröva er utnämningspolitik. Har det här lett till det har det varit jätteviktigt. Jag vill påminna om att den förra socialdemokratiska regeringen utsåg ungefär 300 myndighetschefer utan annonsering, utan öppenhet. I några fall fanns det kravprofiler. Allt det vi gör är hundra procent bättre än det ni någonsin gjorde. Det är därför jag tycker att det är så intressant och så glädjande att ni nu är så kritiska till att den här rekryteringsprocessen inte är exakt som ni tycker att den skulle vara. I så fall är det fantastiskt bra, för då har vi en bred enighet i riksdagen om att chefer i statlig förvaltning ska tillsättas med kravprofiler och att annonsering är viktigast. Det finns undantag att göra från det, men annonsering ska vara mer regel än undantag. Vi ska kunna ha en transparens och en öppenhet där vi kan se om generaldirektörer och andra chefer har fått sina jobb efter en kravprofil och efter den test som man har gjort mot kravprofilen. Jag måste säga att kan vi få bred enighet och få Socialdemokraterna att gå med på det är det någonting fantastiskt bra. Vi kritiserade den gamla utnämningspolitiken därför att den var just sluten, därför att den var så tydligt kopplad till och med till statsministern i ert fall. Vi kunde aldrig som opposition någonsin granska vare sig kravprofiler, hur man hade testat eller hur man hade fått in de här personerna. Det vi gör är ju att vi har tydliga kravprofiler. Annonsering är mer regel än undantag. Vi kan se i statistiken att majoriteten av de myndighetschefer som vi har tillsatt har tillsatts efter utannonsering. Allt det vi gör är hundra procent bättre än tidigare. När det gäller Mikael Odenberg var naturligtvis det viktigaste underlaget som statsministern fick att Mikael Odenbergs kvalifikationer stämde överens med kravprofilen. Och det som är viktigt att se när det gäller just den här delen är att det ställs vissa krav på den här myndighetschefen. Det är det som är det viktigaste i slutändan: Får vi rätt person på rätt plats? Det här är en samhällsviktig verksamhet. Man ska kunna ekonomi och samhällsplanering. Man ska ha dokumenterat goda ledaregenskaper, god kommunikativ förmåga, tidigare erfarenhet att som chef leda och utveckla organisationer, överblick och organisationsförmåga, brett samarbete med andra myndigheter och god förmåga att samverka med aktörer av olika karaktär. Man ska kunna samarbeta såväl inom Norden som inom EU och ha kunskaper i engelska språket. Förståelse av de nordiska språken och förhandlingsvana är en fördel. God social kompetens och utvecklad samarbetsförmåga krävs också samt att personen ska ha förmåga att arbeta strategiskt i kompetensförsörjningsfrågor. Alla de delarna finns i den här kravprofilen och stämmer väl överens med Mikael Odenbergs kunskaper och förmågor. Det är det underlag som statsministern och övriga regeringen hade när Mikael Odenberg tillsattes. Jag har kunnat konstatera att ingen, jag säger ingen, vad jag har hört så här långt i alla fall, har kritiserat just detta. Jag har med andra ord hjälpt regeringen att fatta rätt beslut om rätt person på rätt plats till Svenska kraftnät. Det är det de svenska medborgarna ska vara glada och nöjda med.
Eva-Lena Jansson (S)
Anf. 5 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Näringsminister Maud Olofsson har under många års tid innan hon blev minister uttryckt stark kritik mot det sätt på vilket den socialdemokratiska regeringen har utnämnt personer till generaldirektörer, styrelseordförande och så vidare. Nu genomför Maud Olofsson exakt samma politik. Det är därför jag ställer den här interpellationen. Skillnaden mellan den här regeringen och den förra regeringen är att den förra regeringen inte hade uttalat som ett vallöfte att man skulle bete sig på ett visst sätt. Den här regeringen säger: Vi utannonserar tjänster, sedan bryr vi oss inte om dem som söker tjänsten, för vi har redan bestämt oss för vem vi ska ha. Anledningen till min fråga är ju att Maud Olofsson säger: Generaldirektören till Affärsverket svenska kraftnät headhuntade vi. "Vi" är alltså den svenska regeringen. Det fanns en person som den externa konsulten skulle bedöma. Det var Mikael Odenberg, förre försvarsministern och partikamrat sedan många år med statsminister Fredrik Reinfeldt. Det var därför, herr talman, jag ställde frågan till statsministern. Men statsministern har valt att lämna frågan till Maud Olofsson. Jag tror att jag förstår varför. När man läser och faktiskt hör intervjun som K.G. Bergström på SVT gör med statsministern kan man notera att statsministern säger: Det är stor skillnad. Det har skett med en extern konsult i konkurrens med andra. Det är inte vi som har uttalat att han är mest lämpad för tjänsten. Det säger statsministern. Och Maud Olofsson säger: Vi har headhuntat honom. Att säga "en extern konsult i konkurrens med andra" - vilken konkurrens med andra? Det fanns ju bara ett alternativ för konsulten att ta ställning till. Och, som sagt var, förra veckan valde man att sparka en person som tillsatts av den förra regeringen. Det var i princip ett vallöfte som både statsminister Fredrik Reinfeldt och utbildningsminister Jan Björklund gav. Min fråga blir då: Tycker Maud Olofsson att hon har lyckats genomföra det hon lovade före valet? Det ni nu har gjort är, som jag påtalade tidigare vid ett annat exempel, att ni har utannonserat tjänsten som generaldirektör för Banverket. Ni har tillsatt en person. Ni tillsatte den personen tre dagar efter att ansökan kom in till Regeringskansliet. Är det en tillförlitlig process? Jag ifrågasätter fortfarande inte generaldirektören utan utgår från att hon hade lämpliga kvalifikationer. Men min fråga är fortfarande: Vad är det för skillnad i processen som Maud Olofsson har hänvisat till gång på gång? Man har nyligen utsett en ny ordförande för AP-fonderna som tidigare var riksdagskandidat för Centerpartiet. Jag har inte lyft fram den frågan här, men man har i alla fall förespeglat svenska folket att det finns en utnämningspolitik som inte har med partibok att göra. Jag har försökt säga att det här är så mycket mer komplicerat än att man kan diskvalificera personer för att de har en partibok. Maud Olofsson har hävdat att det är på ett annat sätt. Då är det faktiskt upp till bevis från regeringens sida, herr talman, inte för mig. Jag vill fortfarande ställa frågan: Hade statsministern och Maud Olofsson samma underlag vid regeringssammanträdet när man utsåg Mikael Odenberg till ny generaldirektör för Svenska kraftnät?
Börje Vestlund (S)
Anf. 6 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Det finns säkert anledning att ompröva många ståndpunkter inom den socialdemokratiska politiken. Det utgår jag från att varje parti gör kontinuerligt, även Maud Olofssons parti. Men det handlar inte om det i just den här frågan. Det handlar om att det man sade före valet genomför man efter valet. Man har åtminstone samma ståndpunkt då, om man olyckligtvis skulle hamna i opposition, som vi har haft. Det är det som är det intressanta. Ni har sagt: Vi ska ha en viss ordning. Vi ska utannonsera. Vi ska sätta upp kravprofiler. Och ingenting annat än kompetens ska få vara ledande när vi tillsätter de olika tjänsterna. Det var vad ni sade före valet. Vad ni gör efter valet är två saker som man direkt kan peka på: 1. Ni tillsätter partivänner som har samma uppfattning som ni i en rasande takt efter valet. 2. När inte dessa söker de utannonserade tjänsterna börjar ni leta efter andra. Som socialdemokrat kan jag bara säga att det är fullt naturligt att man gör så, men det var inte så ni sade att det skulle gå till före valet. I valrörelsen och i opposition förde ni en oerhört högljudd debatt. Nu försöker ni att hyckla. Det som gör mig som socialdemokrat så upprörd är att vi har en regering som säger en sak före valet och handlar på ett annat sätt efter valet. Detta är inget annat än hyckleri, herr talman.
Bosse Ringholm (S)
Anf. 7 Bosse Ringholm (S)
Herr talman! Många väljare har uppfattningen att partierna lovar en sak och gör något annat. Många gånger under 1990-talet och i början av 2000-talet var det olika statsvetare som undersökte om det där påståendet från många bland allmänheten stämde. Man kom till den för allmänheten kanske något överraskande slutsatsen att det som väljarna tyckte inte var sant. Det visade sig att de vallöften som de socialdemokratiska regeringarna hade ställt ut 1994, 1998 och 2002 hade genomförts i mycket stor utsträckning. Men jag tror att statsvetarna åren framöver nog kommer att kunna bekräfta att den utvecklingen inte höll i sig. När vi fick en ny regering 2006 fick vi en regering som bekräftar det som allmänheten trodde, nämligen att regeringen säger en sak och gör något helt annat. I den här debatten är det alldeles uppenbart att Maud Olofsson är jätteglad för att vi tar upp den här frågan till diskussion. Men Maud Olofsson förstår inte vad det handlar om. Och det är inte mycket att glädjas åt, Maud Olofsson, om man inte förstår vad det handlar om. Om man säger en sak före valet och gör något helt annat efter valet kan man inte säga: Men vi har ändå utannonserat ett antal tjänster. Det var inte det som Maud Olofsson sade före valet. Hon sade att alla tjänster skulle utannonseras. Det gör inte Maud Olofsson. Det är sådant som kallas för vallöftesbrott, Maud Olofsson. Det kommer att resultera i en svart plump i de där statsvetarundersökningarna åren framöver - regeringen som lovade men som inte höll vad den lovade. Nu säger Maud Olofsson: Ja, men vi ger ju allmänheten insyn i processen. Vad är det för insyn, Maud Olofsson, som regeringen ger i den här processen? Man har nu annonserat ut ett fåtal tjänster, långt ifrån alla tjänster. Det hördes alldeles nyss när Maud Olofsson läste upp karakteristiken av vad för typ av person man söker att det är en allmän beskrivning som kan användas för alla typer av chefstjänster: gott omdöme, förmåga att kommunicera och så vidare. Det var väl inte något speciellt i den beskrivningen. Det finns i strängt taget varenda annons. Men det är inte det vi diskuterar. Vi diskuterar något helt annat, nämligen att Maud Olofsson har lovat att allmänheten ska få en insyn i processen. Det har inte allmänheten fått. Det hjälper ju inte att några får chansen att söka ett jobb om regeringen till och med innan man annonserar har bestämt sig för att den eller den partikamraten till Maud Olofsson eller Fredrik Reinfeldt ska få jobbet. Vi vet ingenting om kvalifikationerna hos de andra som sökte. Det har inte redovisats för allmänheten på något vis. Vi har ingen insyn. Allmänheten har inte fått veta varför man har valt den ena borgerliga generaldirektören efter den andra. Och allmänheten får fortfarande ingen insyn i varför man plockar bort ett antal generaldirektörer. Man ids inte ens motivera varför man gör så. Maud Olofsson kan möjligtvis glädja sig över, om det nu är glädje som är Maud Olofssons signum, att hennes partibröder i Stockholms stadshus, några hundra meter härifrån, och i Stockholms läns landsting, lite längre bort, gör likadant. Alla chefer har rensats ut, alla tillsatta utifrån vanliga tjänstemannamässiga grunder. Man har rensat ut allihop och tillsatt rader av nya borgerliga chefer. Och det är också vad Maud Olofsson gör nu. Det var väl inte det som den nya utnämningspolitiken skulle gå ut på? Hade ni gått till val på att ni tänkte ersätta alla chefer med borgerliga, då hade ni verkligen uppfyllt ert vallöfte. Men det var inte riktigt det ni gick till val på, och därför har Maud Olofsson lite svårt att förstå vad det handlar om helt enkelt.
Maud Olofsson (C)
Anf. 8 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Varför jag uttrycker glädje över Socialdemokraternas intresse i den här frågan är att ni har varit totalt ointresserade av den tidigare. Som jag sade utsågs tidigare 300 myndighetschefer helt utan insyn, helt utan möjligheter för allmänheten att kolla. Och i ett fåtal fall fanns det kravprofiler. Där kan man snacka om att det var en intern rekryteringsprocess. Det var den vi kritiserade. Och erkänn att det ni är upprörda över är att det är några andra än socialdemokrater som kan få de här posterna. Det är det som ni är upprörda över. Men säg då det, för ingen av er säger ju någonting om de socialdemokrater som har blivit utnämnda under den här perioden. Det är inget bekymmer för er. När Margareta Winberg, Ann-Christin Nyqvist, Göran Persson, Barbro Holmberg, Mikael Sjöberg och Dan Eliasson blir utnämnda säger ni ingenting. Då är rekryteringsprocessen helt okej. Vad det är fråga om är att ni tycker att det är besvärande att ni inte kan få sitta med korten i dolda, tysta och instängda rum och utse folk. Jag erkänner att vi inte fullt ut och i alla delar gjort rekryteringsprocessen färdig. Men som jag sade är den hundra procent bättre än den tidigare. Vi har 24 utannonseringar av dessa poster. Det är fullt möjligt för Bosse Ringholm att läsa kravprofilen. Det är fullt möjligt att gå in och följa allt detta. Det är fullt möjligt att läsa annonserna. Och det är fullt möjligt att jämföra kravprofilen med dem som har utsetts. Det är det som är poängen, därför att om vi ska ha ett förtroende hos svenska folket måste de veta att vi ställer upp krav för de här tjänsterna som de tillsatta kan jämföras med. Det är det som är det viktiga. Det gör att vi får rätt personer och att de inte utses bara efter partibok. När jag tittar på den långa listan med utnämningar av generaldirektörer, riksåklagare, bibliotekschefer, kanslichefer och andra kan jag konstatera att det är en lång lista av människor som inte har någon koppling till partipolitiken över huvud taget. På denna lista kan jag också se att det är fyra socialdemokrater, en vänsterpartist och två moderater. Vi har försökt att se att det finns socialdemokrater som är väl kompetenta och lever upp till kravprofilen liksom det finns moderater och centerpartister, men det finns också en rad andra människor som kan stämma mot kravprofilen. På det sättet har vi vidgat rekryteringsbasen för de här tjänsterna. Min fråga tillbaka är: Är ni beredda att ändra er inställning till rekryteringsprocessen? Innebär den här debatten och det faktum att ni är tre stycken rätt tunga politiker som debatterar att Socialdemokraterna nu har ändrat inställning när det gäller öppenhet och transparens? I så fall är det fantastiskt glädjande. Då är det värt varenda minut som jag står här. Jag kan också konstatera att Mikael Odenberg är en mycket kompetent generaldirektör. Han stämmer väl mot kravprofilen. Det var två stycken som skulle testas i slutändan, varav den ena inte ville gå vidare. Om vi då får detta besked och ser att Mikael Odenberg stämmer mot kravprofilen, ska vi då säga: Nej, vi måste testa en till. Vi konstaterade att Mikael Odenberg stämde mot den kravprofilen som konsultbolaget hade gjort. Det var inte vi som gjorde den. Jag kan bara konstatera att ingen har kritiserat Mikael Odenbergs kvalifikationer för generaldirektörsposten. Han är en alldeles utmärkt generaldirektör och kommer att så vara. Och det var det yttersta ansvar som jag hade.
Eva-Lena Jansson (S)
Anf. 9 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Det skulle vara förmätet av mig att säga att det bara är socialdemokrater som är kompetenta. Det finns inte underlag för att komma med en sådan slutsats, och jag tror inte att det är någon som tror det heller. Jag är till hundra procent säker på att vi under förra mandatperioden och den förrförra mandatperioden tillsatte personer som inte är socialdemokrater. Vad Maud Olofsson och den borgerliga regeringen gjorde före valet, men även gör nu, var att man förespeglade svenska folket att vi bara tillsatte personer som var socialdemokrater för att de var socialdemokrater, inte för att de var kompetenta. Det är vad hela debatten handlar om. Ni har förespeglat svenska folket att vi bara har tillsatt folk för att de har varit medlemmar i vårt parti, inte för att de har haft kompetens. Man kan ju fundera på detta. När ska ni sparka alla dessa socialdemokrater som vi tillsatte bara på grund av partiboken, som ni säger? Jag hävdar motsatsen. Jag hävdar att de hade kompetens, och det gjorde inget att de var socialdemokrater. Man kan inte bojkotta människor bara för att de gör ett visst politiskt ställningstagande. Bakgrunden till min interpellation, herr talman, är fortfarande det som sägs i interpellationen, nämligen att statsministern med emfas hävdar i en tv-intervju i public service att tillsättningen av Mikael Odenberg har skett med en extern konsult i konkurrens med andra och att man inte har uttalat att han är mest lämpad för tjänsten samtidigt som Maud Olofsson vid presskonferensen säger: Det var vi - när hon företräder regeringen - som headhuntade Mikael Odenberg. Det var vi som headhuntade honom. Och samtidigt säger alltså statsministern att det var en extern konsult och att det var i konkurrens från andra - när vi vet att det bara fanns en. Jag tycker att det är mycket väsen för lite ull, herr talman, och jag hoppas att Maud Olofsson inser att utnämningspolitiken är mer komplicerad än vad hon har förespeglat svenska folket före valet.
Bosse Ringholm (S)
Anf. 10 Bosse Ringholm (S)
Herr talman! När Maud Olofsson känner att hennes argument tryter börjar hon ställa frågor. Det är också ett spännande sätt. När man som statsråd ska svara på frågor börjar man ställa motfrågor, för man har inga svar på de frågor som ställs. Maud Olofsson och de borgerliga lovade under valrörelsen att de skulle förändra hela utnämningspolitiken. Alla tjänster skulle utannonseras. Det har inte skett, och det erkänner Maud Olofsson nu. Det är väl bra att hon i alla fall har så mycket av vidsyn att hon inser att man inte har klarat av det. Så säger hon att det ska vara insyn från allmänheten i processen för hur man utser generaldirektörer och annat. Det finns väl ingen insyn i den processen! I det fall som Eva-Lena Jansson nämner, om Svenska kraftnät, fanns det två sökande kvar, och det var alldeles uppenbart att regeringen redan hade bestämt sig för en av de sökande, ett tidigare moderat statsråd. Det är klart - vad hade den andre sökande då för intresse av att genomgå processen? Och framför allt: Vad hade vi som representanter för allmänheten för insyn i processen? Sanningen är att ni inte på något sätt har ökat allmänhetens insyn i hur man utser folk. Möjligen har ni ökat förvirringen. Framför allt har ni, precis som det har sagts i diskussionen förut, hamnat i en situation där ni genomgående hela tiden har valt utifrån politiska utgångspunkter fast ni själva tidigare har kritiserat detta. Man kan inte, Maud Olofsson, om man ska ha någon form av rent samvete, gå ut och säga en sak i en valrörelse och sedan göra precis tvärtom efteråt. Det kommer att följa med Maud Olofsson ända in i valrörelsen 2010 att Maud Olofsson och hennes borgerliga kamrater stod och sade en sak på gator och torg och när de kom till makten gjorde något helt annat. Det är inte den enda fråga, Maud Olofsson, där vi ser detta beteende.
Maud Olofsson (C)
Anf. 11 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Jag noterar i den här debatten att ni bara kritiserar utnämningar av personer som har tydlig borgerlig bakgrund. Det säger väl mer om den här debatten än ert intresse för att få något slags öppenhet. Det som skiljer er från den situation som vi hade i opposition var att vi aldrig kunde följa era utnämningar. Vi kunde inte ens kolla vilken kravprofil ni hade. Vi kunde inte kolla om personerna stämde överens med kravprofilen. Jag vidhåller att det inte är partiboken som ska vara vägledande. Det finns duktiga socialdemokrater. Det finns duktiga moderater. Det finns duktiga centerpartister och duktiga vänsterpartister. Men det ska vägas mot en kravprofil, och det hade ni aldrig. Vi sade aldrig i valrörelsen att alla tjänster skulle utannonseras. Vi sade till exempel att landshövdingar är tillsättningar som ska göras utifrån andra grunder eftersom det är otroligt svårt att utannonsera en landshövdingepost. Det var en arbetsgrupp, det är viktigt att säga, som lade fram det förslaget. Det var inte något löfte från partiledarna. Det som också är viktigt att säga är att i det här fallet, med Mikael Odenberg, handlade det om att plocka in kandidater som sedan testades av en fristående konsult mot en kravprofil. Det är det som den här konsulten har gjort, och så kommer han tillbaka och säger: Mikael Odenberg är rätt person. Till sist måste jag återigen säga att jag tycker att det är fantastiskt trevligt om Socialdemokraterna nu börjar ändra åsikt. Jag förstår varför Bosse Ringholm och ni andra inte vill svara på frågan om det här betyder att ni har ändrat åsikt om utnämningspolitiken. Även om det är en interpellationsdebatt finns det ju möjlighet att tala om för svenska folket: Vi har tänkt om. Vi tycker att den borgerliga regeringen är på rätt väg. Vi tycker att alliansen har visat ett sätt att tillsätta generaldirektörer och chefer som vi gillar. Men säg det! Passa på att ta tillfället när ni har talarstolen att säga allt detta! Vi kommer steg för steg att förbättra den här processen. Det finns mer saker att göra. Men vi är otroligt stolta för att det redan nu är transparens. Det är öppenhet. Det finns en möjlighet att följa hela den här processen. Det är också vad vi lovade väljarna.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.