Tjänsteföretagens kompetensförsörjning

Anf. 22 Statsrådet Anna Ekström (S)

Herr talman! Lotta Finstorp har frågat arbetsmarknadsminister Ylva Johansson vilka åtgärder hon avser att vidta för att förbättra tjänsteföretagens kompetensförsörjning. Interpellationen har överlämnats till mig.

Brist på arbetskraft med rätt kompetens är ett stort problem för många branscher, inte bara tjänsteföretagen. Kompetensförsörjningen är i själva verket en av våra stora politiska utmaningar. Bristen på kompetens inom många yrkesområden kräver breda insatser.

Regeringen har under de senaste åren tagit många initiativ för att möjliggöra att fler utbildar sig och haft särskilt fokus på fler utbildningar som leder till arbeten inom bristyrken. Gymnasieskolans yrkesprogram är basen för industrins och välfärdens kompetensförsörjning, men antalet elever på yrkesutbildningen har sjunkit, bland annat sedan den förra regeringen tog bort den grundläggande behörigheten. Regeringen har därför överlämnat en proposition till riksdagen med förslag om att yrkesprogrammen ska innehålla de kurser som krävs för grundläggande behörighet.

Stora satsningar har skett inom ramen för Kunskapslyftet för att åtgärda kompetensbrister. Kunskapslyftet omfattar under 2018 ca 86 000 statligt finansierade utbildningsplatser inom vuxenutbildningen, yrkeshögskolan, folkhögskolan samt inom universitet och högskolor. Utbyggnaden kommer att fortsätta, och 2021 kommer Kunskapslyftet att omfatta ca 100 000 utbildningsplatser.

En utgångspunkt för utbildningar inom yrkeshögskolan är att de ska svara mot arbetslivets behov. Yrkeshögskoleutbildning skapas och bedrivs i nära samverkan med det lokala och regionala arbetslivet. Myndigheten för yrkeshögskolan, som har till uppgift att verka för att behoven av denna typ av eftergymnasial yrkesutbildning tillgodoses, beslutar varje år om vilka utbildningar som ska få statligt stöd. I urvalet tar myndigheten hänsyn till de senaste analyserna av kompetensbehov inom olika branscher, och myndigheten har också omfattande samverkan med aktörer på regional nivå när det gäller kompetensförsörjning och utbildningsplanering. Regeringen har beslutat om en kraftig expansion av yrkeshögskolan med nästan 50 procent, från knappt 30 000 årsplatser 2017 till 44 000 platser år 2022, för att bättre möta de stora kompetensbehoven i dag och framöver.

Universitet och högskolor ska anpassa sitt utbildningsutbud efter studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. För att kunna avgöra det senare är det viktigt att lärosätena samverkar med det omgivande samhället, inklusive arbetslivet. Universitetskanslersämbetet har på regeringens uppdrag genomfört en kartläggning av hur universitet och högskolor samverkar med externa parter i frågor om dimensionering av utbildning. Myndigheten lämnar ett antal rekommendationer till både regeringen och lärosätena. Dessa rekommendationer bereds nu inom Regeringskansliet. Regeringen har även byggt ut vissa utbildningar till yrken där en långsiktig brist har kunnat konstateras, bland annat ingenjörer och lärare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen satsar på bland annat fler utbildningsplatser för att klara kompetensförsörjningen. Regelverket inom delar av utbildningsväsendet behöver dock ses över. Den 8 mars 2018 beslutade regeringen att tillsätta en utredning om planering och dimensionering av gymnasial utbildning. Syftet med utredningen är främst att få ett bredare utbildningsutbud inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen som bättre motsvarar de kompetensbehov som finns. Detta görs bland annat genom att planering och dimensionering sker regionalt utifrån de regionala och nationella kompetensbehov som finns. I dag sker planering av utbildning oftast lokalt och omfattar enbart kommunen eller, när det gäller fristående skolor, den egna skolan. Någon samlad dimensionering av utbildning utifrån kompetensbehov görs ofta inte alls. Jag utesluter inte att staten behöver ta ett större ansvar för gymnasial utbildning.

Även inom arbetsmarknadspolitiken görs insatser för att förbättra kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsutbildning är en viktig insats i arbetet med att motverka sådana obalanser på arbetsmarknaden. Regeringen har styrt om användningen av den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen så att den tydligare ska riktas till arbetssökande som har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Arbetsförmedlingen arbetar för att arbetsmarknadsutbildningen i större utsträckning ska användas för att möta arbetsgivares rekryteringsbehov. Inom branscher där det råder brist på arbetskraft har parterna möjlighet att sluta avtal med Arbetsförmedlingen om snabbspår. Snabbspåren syftar till att tillvarata främst nyanländas kompetens och samtidigt bidra till kompetensförsörjningen inom bristyrken.

Anf. 23 Lotta Finstorp (M)

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Det var ett gediget svar. Svaren brukar inte vara så här långa och fullödiga. Det ger en bra överblick över vad som har hänt.

Samtidigt läser jag i dag Svenskt Näringslivs Jobbskaparnas bokslut, som är en svidande kritik mot regeringens tillväxtpolitik. Jag har inte hunnit läsa hela, men det är intressant att ta del av den.

Sverige är en av världens ledande kunskapsnationer och bedömdes år 2013 av EU-kommissionen höra till Europas mest innovationskraftiga ekonomier. Det borde innebära att detta lägger en god grund för att upprätthålla god internationell konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt.

Nu har vi en global högkonjunktur. Det går väldigt bra för Sverige. Det måste vi ändå tillstå. Men vi vet alla hur det ser ut med konjunkturcyklerna. Det kommer en lågkonjunktur, och då gäller det att vi är förberedda på de svåra tider som kommer.

Politiken måste svara upp mot flera problem och utmaningar vad gäller kompetensförsörjning och utbildning för att Sverige ska behålla sin världsledande placering. Almegas rapport, som jag har tagit del av, heter ju Hur Sverige kan förbli en kunskapsnation.

Den visar en oroande bild. Man måste hitta kompetens från andra länder. Vi har kompetens som flyttar till andra länder utifrån att det finns olika parametrar som gör att Sverige inte är så attraktivt som vi kanske själva har en bild av. Vi har liksom inte jobbat och grundat riktigt, för vi har alltid tyckt att vi är så bra. Det är också det statistiken har visat tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För några år sedan gjorde Världsbanken en omfattande enkätstudie av svenskt företagsklimat. Av den framgår att svenska företag identifierar tillgången på kompetenta medarbetare som den enskilt största utmaningen. De branscher som är mest kunskapsintensiva och globalt konkurrensutsatta upplever den största friktionen på arbetsmarknaden och har allt svårare att genomföra rekrytering av kompetent arbetskraft.

Det är klart att det hämmar företagens och Sveriges tillväxt, men det kan också bidra till att svenska företag väljer att expandera och utveckla verksamhet i andra länder för att man helt enkelt inte hittar den kompetens som man måste ha på hemmaplan. Det kan vara bättre rent ekonomiskt att flytta verksamheten utomlands men också bättre för att kompetensen finns där.

Jag tror att det är i Indien som det utbildas 400 000 ingenjörer varje år. Det är naturligtvis en enormt stor marknad i Indien. Men där finns det då väldigt många högutbildade personer, och det är ett låglöneland. Därför kanske man flyttar verksamhet dit.

Politiken spelar också en nyckelroll. Det handlar om politiken, om företagens villkor och om utbildningsmöjligheter. Rigida och stelbenta regelverk är ingenting som främjar tillväxten och arbetsmarknaden i ett land. Det kan ju också hämma den globala konkurrensförmågan och konkurrenskraften. Kostnader för arbete är också en sådan faktor.

År 2015 gjorde World Economic Forum en mätning som visar att Sverige tappar mark avseende konkurrenskraft. De pekar exempelvis på högt skattetryck, bristande flexibilitet på arbetsmarknaden och problem i utbildningssystemet.

Det jag skulle vilja fråga ministern är: Anser ministern att det finns politiska faktorer som verkar tillväxthämmande? Finns det någonting som politiken kan göra för att underlätta detta, förutom det som finns i svaret?

Anf. 24 Statsrådet Anna Ekström (S)

Herr talman! Tack, Lotta Finstorp, både för frågan och för anförandet! Jag får väl erkänna att det här är ett långt svar. Jag erkänner den brist som Lotta Finstorp lägger mig till last när det är ett väldigt gediget och fullödigt svar. Så blir det när man gör väldigt mycket. Då blir det mycket att redovisa.

Jag uppfattar det som att Lotta Finstorp och jag är helt överens om hur viktig utbildning och grundläggande utbildning är för att inte bara säkra kompetensförsörjningen, som frågan handlar om, utan också för att säkra innovationskraft och möjligheter för svenska företag att expandera i en stenhård internationell konkurrens och för att säkerställa att vår välfärd fungerar. Jag kan också konstatera att basen för välfärdens, industrins och tjänsteföretagens kompetensförsörjning är den grundläggande utbildningen.

Den högre utbildningen har under en lång rad av år ökat, men när det gäller just gymnasieutbildningen finns det stora problem med rekryteringen till yrkesprogrammen. Vi kan nog vara överens om att en fullständig gymnasieutbildning är en nyckel för att man ska komma in på arbetsmarknaden och också en nyckel för företagens och den offentliga sektorns kompetensförsörjning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I ett läge när söktrycket på våra yrkesprogram på gymnasiet har sjunkit dramatiskt blir vuxenutbildningen en strategisk resurs i kompetensförsörjningen. I dag är det faktiskt så att den vuxenutbildning som sker på yrkesområdet ser till att vi får fler yrkesutbildade, med olika former av gymnasieliknande utbildningar, från komvux än vi får från gymnasieskolans yrkesprogram.

I det läget blir jag lite brydd när jag hör Lotta Finstorps varma plädering för vikten av utbildning och kontrasterar det mot de budgetsatsningar som Moderaterna har gjort. Till exempel ser jag att ni, när det gäller utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, skär ned med 300 miljoner kronor i statligt stöd för vuxenutbildningen. Det är precis den vuxenutbildning som i dag är så avgörande för företagens kompetensförsörjning, inte minst tjänsteföretagens.

Jag vet inte riktigt hur den besparingen ska tas hem - det framgår inte av budgetmotionen. Men jag kan själv räkna ut att det motsvarar ungefär 6 000 statligt finansierade utbildningsplatser inom yrkesvux.

Jag kan också konstatera att Moderaterna gör stora nedskärningar på de viktiga folkhögskolorna. När en så här stor grupp ungdomar lämnar gymnasieskolan utan en fullständig gymnasieexamen är folkhögskolans utbildningar helt avgörande för att säkerställa att ungdomarna har en chans att komma tillbaka och komma igen och skaffa sig en utbildning som leder till ett jobb på arbetsmarknaden och som löser kompetensförsörjningen. Jag har med egna ögon sett vilka viktiga insatser som görs av folkhögskolan, inte minst i Lotta Finstorps hemlän Sörmland.

Jag kan alltså se en stor skillnad mellan den fina retorik som Lotta Finstorp levererar här i talarstolen - och som jag verkligen tycker låter bra - och de faktiska satsningar som görs i en budget där de stora pengarna tvärtom går till stora skattesänkningar.

Anf. 25 Lotta Finstorp (M)

Herr talman! Man måste se politik i en helhet, så jag tycker att det är väldigt svårt att ha en retorik där man plockar ut vissa delar.

Jag var på ett studiebesök i måndags på Installatörernas Utbildningscentrum i Katrineholm. Samhället skriker efter kylmontörer. Och de har svårt att få elever. De har en väldigt väl utbyggd utbildningssatsning från gymnasienivå till yrkesvux och validering. De har liksom hela bredden. Detta finns bara på några ställen i Sverige.

Man ska nu fasa ut gammal kylteknik i livsmedelsbutiker etcetera. Det saknas folk som har kompetens för att göra detta, för att det ska motsvara den lagstiftning som finns. Det finns också ett annat problem. De som i dag har arbete inom denna bransch - det handlar om styr- och reglerteknik, kylmontörer och värme; det är ju uppdelat i olika delar - har arbete eftersom det är högkonjunktur. De behöver liksom inte få papperet. De vill inte gå ifrån sitt arbete för att sitta på skolbänken och få papper på att de har denna kunskap.

Problemet är egentligen inte att det finns för få utbildningsplatser. Det handlar om att få människor att få upp ögonen för de arbeten där det faktiskt finns jobb även i lågkonjunktur. Man måste se det på mycket längre sikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Folkhögskolor gör ett jättebra jobb. Då gäller det att vi får ungdomarna att söka. Skattefrågorna är mitt ansvarsområde, men det jag kan kring detta är att folk inte står i kö för att komma in på olika utbildningar. Det gör de för att komma in på utbildningar till läkare och jurister och utbildningar på den nivån. Men när det gäller yrkesutbildningar är det snarare så att platserna gapar tomma.

Studiebesöket jag var på var jätteintressant. Det var otroligt bra. Det var en mycket bra verksamhet. Men där undrade de: Hur ska vi få till det här?

Ministerns och min nästa interpellationsdebatt handlar om validering. Det går hand i hand med detta, kan man säga. Hur ska man i högkonjunktur kunna få människor att göra detta, framför allt vuxna som redan har ett jobb och som behöver få papper på sina kunskaper? Det är nämligen en brist som man ser i olika rapporter kring EU, till exempel. Så länge hjulen rullar går det mesta bra.

Arbetslösheten i Sverige är låg utom i min kommun, Flens kommun, som har 14,4 procents arbetslöshet - det beror alltså på var man gör nedslaget någonstans. Men problemet handlar mer om att få människor att börja studera och få sina kunskaper validerade än om att det inte finns platser. Jag tycker alltså att de nedskärningar som ministern tar upp måste ses i ett betydligt större sammanhang.

Det handlar till exempel om lärlingsutbildningar. Det måste finnas incitament för företag att ta emot en lärling. I dag har man ett otroligt högt tryck inom till exempel hantverkaryrket. Det är inte attraktivt att ta emot en person som inte har kunskap, och det finns inte tid att handleda den personen. Då kanske man måste tänka på att stoppa in mer pengar just till företag och handledning och så vidare.

På IUC, där jag var, utbildar man också VVS-ingenjörer, som är på en hög nivå. De gör installationsförberedelser och ritningar till VVS-montörer som ska dra ledningar och så vidare. Det blir en sådan liten skillnad i plånboken för den som har utbildat sig i flera år jämfört med den som kanske har gått en ettårig utbildning för att bli montör, till exempel.

Allting hänger ihop. Man måste tänka på: Varför vill inte människor genomföra högre utbildningar?

Anf. 26 Statsrådet Anna Ekström (S)

Herr talman! Jag måste säga att jag beundrar Lotta Finstorps mod att gå upp och ställa sig i riksdagens talarstol och tala om företagens behov av kompetensförsörjning när hon själv företräder ett parti som klart och tydligt har sagt att man kommer att säga nej till den proposition som regeringen har lagt på riksdagens bord med ett viktigt syfte, nämligen att säkra att yrkesprogrammen blir mer attraktiva för ungdomar.

Det var ju så att den borgerliga regeringen gjorde ett stort misstag när man tog bort den allmänna behörigheten från gymnasieskolans yrkesprogram. Jag är helt övertygad om att den borgerliga regeringen trodde att detta skulle funka och att det skulle locka fler ungdomar till yrkesprogrammen. Statistiken är dock förödande. Antalet ansökningar till våra jätteviktiga yrkesprogram har sjunkit med så mycket som en tredjedel.

Regeringen har kämpat hårt med den här frågan och tagit fram ett förslag som innebär att de yrkesprogram som vi har ska behållas. Den bredd och det djup som finns i yrkesämnena ska bibehållas, men vi ska också lägga till de högskoleförberedande ämnena. Skälet är just att det är vad som behövs om ungdomarna ska söka yrkesprogrammen. Det säger ungdomarna själva i enkäter och studier. De viktigaste studierna på området kommer från Västsvenska Handelskammaren och från Worldskills, ett samarbetsprojekt mellan Svenskt Näringsliv, LO och Skolverket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här är en gedigen proposition som har tagits fram med mycket starkt stöd från så gott som samtliga berörda parter. Alla som vet vad arbetsmarknaden handlar om står bakom den här propositionen.

När Alliansen nu letar efter någon som stöder Alliansens nej till högskolebehörighet på yrkesprogrammen får man leta i riksdagens kammare. Då hittar man ett parti som heter Sverigedemokraterna som är berett att stödja Moderaternas och de övriga allianspartiernas motion, men i övrigt gapar det tomt av anhängare. Alla som känner till arbetsmarknadens behov, alla de företagare och arbetsgivare som ska anställa ungdomarna från yrkesprogrammen står upp som en man och ger regeringens proposition sitt fulla stöd.

Jag är häpen över att Moderaterna har ändrat sig och lämnat den position som de klart och tydligt redogjorde för här i riksdagens kammare för bara två månader sedan och helt vänt om och numera sällar sig till ett alliansförslag som helt saknar stöd från de arbetsgivare inom tjänsteföretagen och på andra områden som faktiskt ska anställa de ungdomar som kommer ut från yrkesprogrammen.

Det här är en viktig fråga för kompetensförsörjningen, för utan en fungerande yrkesutbildning på gymnasiesidan tappar svenska företag och svensk offentlig sektor viktig arbetskraft. Minst lika viktigt är att ungdomarna tappar möjligheten att faktiskt få välja de program som kan leda till jobb.

Jag är väldigt ledsen över att Moderaterna har tagit den här positionen. Jag är det inte för min egen skull utan för ungdomarnas skull, som skulle kunna få en sådan bra framtid på den svenska arbetsmarknaden med de fina yrken som gymnasieskolans yrkesprogram utbildar till. Men jag kanske är det ännu mer för de arbetsgivare och de fackliga organisationer som kämpar och sliter med kompetensförsörjningen och som verkligen hade behövt yrkesprogram som attraherade fler ungdomar.

Min vädjan till Lotta Finstorp, som jag känner som inte bara en modig utan också en resonabel företrädare för Moderaterna, är att ta ett snack med dem där hemma. Se om ni kan lyssna till vad arbetsgivarna behöver. Se om ni kan lyssna till vad fackförbunden säger behövs. Se om ni kan lyssna till vad yrkesgymnasierna, lärarna, rektorerna och eleverna själva säger behövs. Gör om och gör rätt!

Anf. 27 Lotta Finstorp (M)

Herr talman! Handen på hjärtat, ministern, om vi ska ha den politiska retoriken: Är ni nöjda med hur det ser ut efter de här fyra åren, med tanke på hur få elever som har godkända kunskaper från grundskolan och som därmed skulle kunna komma in på gymnasiet? Jag kan bara se mig om hur det ser ut i Sörmland. Det är alldeles för låg behörighet till gymnasiet. Vi måste börja där, annars kan vi stå här och prata hur mycket som helst om hur det ska se ut på gymnasienivå. De kommer ju inte ens in på gymnasiet! De kommer ju inte in på vanliga program. Det är väl där vi har grundproblematiken, och vi kan gå ännu längre ned i årskurserna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag gjorde en bruksortsrapport för några år sedan som handlade om vad ungdomar i bruksorter behöver. Vad man behöver är mer prao. Tidigare har man i generationer varit vana vid att gå till samma arbetsgivare, men de senaste åren har det skett stora förändringar.

Det tror jag är helt rätt: att bredda arbetsmarknaden. Det finns någon undersökning som visar att unga människor i dag bara kan räkna upp tio olika yrken eller någonting sådant. Vi måste därför börja hela vägen nedifrån och sedan matcha upp och ge den utbildning som man behöver ha och som företagen efterfrågar. Det handlar till exempel om ROT och RUT och en vidareutveckling av själva reformerna. Alla ska inte behöva gå på högskolan, och alla kan eller vill det inte heller. Då måste det också finnas branscher och ett samhälle som ger möjligheter för dessa ungdomar och även för dem som i vuxen ålder kommer på att de vill göra någonting annat. Det måste finnas fler arbetsgivare att välja på inom välfärden och inom tjänstesektorn.

Man måste tänka i helhetssjok, och jag hoppas verkligen att regeringen kan göra det på den lilla tid ni har kvar i regeringsställning.

Anf. 28 Statsrådet Anna Ekström (S)

Herr talman! Lotta Finstorp har alldeles rätt i att det är ett stort problem att för få blir behöriga till gymnasieskolan. Men hur kan det vara ett argument för att säga nej till en proposition som har fått stöd av Svenskt Näringsliv, LRF, Företagarna, Svensk Ventilation, Transportföretagen, Trä och Möbelföretagen, Grafiska Företagen, GS, IF Metall och Svensk Handel? Vidare har följande organisationer har uttalat sig emot Moderaternas kovändning: 6F, HRF, Visita, Lärarförbundet, Installatörsföretagen, som Lotta Finstorp själv nämnde, Livsmedelsföretagen, Industriarbetsgivarna, Innovations- och Kemiindustrierna, Måleriföretagen, Transportföretagen, Teknikföretagen, Sveriges Byggindustrier, Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, en stor grupp akademiska forskare, Västsvenska Handelskammaren och Sveriges Elevkårer.

De argument som Lotta Finstorp har anfört för Moderaternas beklagliga beslut att säga nej till regeringens mycket starkt underbyggda proposition håller helt enkelt inte.

Regeringen satsar stort på att se till att fler ungdomar ska klara sin grundskola för att kunna bli behöriga till gymnasiet. Vi har också lagt väldigt stora satsningar för att säkerställa att de ungdomar som inte kommer in på gymnasiets nationella program via yrkesintroduktion kan skaffa sig en grundläggande start i arbetslivet genom så kallade yrkespaket. Över 60 yrkespaket har tagits fram av arbetsmarknadens parter, som möjliggör för ungdomar, även om de inte klarar gymnasieexamen vid första försöket, att faktiskt komma ut på arbetsmarknaden och vara anställbara och samla kraft till att komma tillbaka och få den fulla gymnasieutbildningen.

Det är också en sak som verkligen skiljer regeringens politik från Moderaternas: Vi vill inte att det ska byggas återvändsgränder i utbildningssystemet, utan vi vill att utbildningen alltid ska kunna leda vidare.

Tack för en bra debatt!

Överläggningen var härmed avslutad.