Sysselsättningseffekter av januariöverenskommelsen
Interpellation 2018/19:56 av Niklas Wykman (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2019-02-05
- Överlämnad
- 2019-02-06
- Anmäld
- 2019-02-07
- Sista svarsdatum
- 2019-02-27
- Svarsdatum
- 2019-03-05
- Besvarad
- 2019-03-05
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
”Sysselsättningen är min stora grej”, sa statsministern till TT den 29 januari. Ett anmärkningsvärt uttalande med tanke på att Sverige de senaste åren tappat mark i jämförelse med andra EU-länder när det gäller arbetslöshet. Regeringen inte bara missar sitt arbetslöshetsmål utan har kommit allt längre ifrån att uppnå det. Uttalandet sker också efter att en januariöverenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna presenterats som är nästan helt tom på förslag för fler jobb. I stället för politik som skulle kunna leda till lägre arbetslöshet och fler arbetade timmar i ekonomin ges utfästelser om hur det ska bli möjligt att jobba mindre eller inte alls genom familjevecka och friår.
Sysselsättningen styrs långsiktigt av arbetsutbudet. För att människor ska delta i arbetskraften är de ekonomiska drivkrafterna avgörande – det behöver löna sig att jobba. Regeringens egna experter pekade förra året på att det i vissa fall kan löna sig bättre att leva på bidrag än att ta ett arbete. I januariöverenskommelsen står att klyftorna mellan dem som får jobb och dem som står utanför ska minska. Det går inte att tolka på annat sätt än att drivkrafterna till arbete alltså ska försvagas. Socialdemokraterna har nu lovat att ta bort värnskatten, men de med lägst inkomster blir samtidigt utan förstärkningar. Vi vet att det framför allt är sänkt skatt på lägre inkomster som leder till ökad sysselsättning.
Riksbanken publicerade förra året en rapport som visade att arbetskraften ökat med 300 000 fler än vad man kunnat förvänta sig av demografiska faktorer. Den förklaring som diskuteras är att alliansregeringens politik med exempelvis jobbskatteavdrag och borttagande av den särskilda löneskatten gett större effekter än förväntat. Ingen har brytt sig om att göra motsvarande beräkningar av den rödgröna regeringens politik, inte ens regeringen själv.
Finansministern och regeringen har tidigare kritiserats av Konjunkturinstitutet för att för år 2018 ha lagt en budget som var ”kraftigt underfinansierad” och inte låg i linje med överskottsmålet. Nu har regeringen förbundit sig till en överenskommelse som innehåller förslag till en kostnad av 60–65 miljarder kronor. Och då saknas stora politikområden i överenskommelsen. Att Sverige med stor sannolikhet går in i lågkonjunktur kommer att påverka budgetutrymmet.
I överenskommelsen lovas att ”det ekonomiska utrymme som finns ska användas till att öka drivkrafterna till att arbeta”. Med anledning av att överenskommelsen inte innehåller politik för att uppnå detta är min fråga till finansminister Magdalena Andersson:
Vilka är sysselsättningseffekterna av januariöverenskommelsen, och på vilket sätt avser ministern öka drivkrafterna till arbete för dem som står utan jobb? Och hur bedömer ministern att januariöverenskommelsen påverkar det offentliga sparandet jämfört med prognoserna i budgetpropositionen för 2019?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2018/19:56
Webb-tv: Sysselsättningseffekter av januariöverenskommelsen
Dokument från debatten
- Tisdag den 5 mars 2019Kammarens föredragningslistor 2018/19:59
- Protokoll 2018/19:59 Tisdagen den 5 marsProtokoll 2018/19:59 Svar på interpellation 2018/19:56 om sysselsättningseffekter av januariöverenskommelsen
Protokoll från debatten
Anf. 68 Finansminister Magdalena Andersson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Niklas Wykman har frågat mig om sysselsättningseffekterna av januariöverenskommelsen och hur jag avser att öka drivkrafterna till arbete för dem som står utan jobb. Han har även frågat efter min bedömning av hur januariöverenskommelsen kommer att påverka det offentliga sparandet jämfört med prognoserna i budgetpropositionen för 2019.
Jobb och sysselsättning är prioriterade områden i januariavtalet. Ett jobb är den viktigaste förutsättningen för egen försörjning och, för utrikes födda, etablering i det svenska samhället. Det ska finnas goda drivkrafter till arbete och goda möjligheter att få stöd för den som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. I januariavtalet finns en lång rad förslag för ökad sysselsättning, till exempel integrationsår, kunskapslyft, etableringsjobb och ytterligare 20 välfärdsmiljarder till kommuner och landsting. I samband med budgetpropositionerna kommer vi i vanlig ordning att göra en samlad bedömning av förslagens effekt på sysselsättningen.
Överenskommelsen om det finanspolitiska ramverket ligger fast, och regeringen har visat att ramverket följs. Vi avser att genomföra januariavtalet inom de ramar som ekonomin och ramverket ger, vilket också framgår av överenskommelsen. När de enskilda förslagen sedermera läggs fram i en proposition kommer deras offentligfinansiella effekter att redovisas i vanlig ordning.
Anf. 69 Niklas Wykman (M)
Fru talman! Tack, finansministern, för svaret! Det råder ingen tvekan om att Magdalena Andersson är en av socialdemokratins och kanske Sveriges mest slipade partitaktiker. Det har ju inte minst visat sig mot bakgrund av den utveckling vi har fått i svensk politik, där socialdemokratin efter idoga försök att få ut Centerpartiet ur riksdagen vid tidigare val har haft som huvudambition att den tidigare Alliansen skulle spricka. Man ville upprepa det man gjorde på 1990-talet, då man lyckades binda Centerpartiet till vänsterblocket i svensk politik. Nu har Magdalena Andersson upprepat den bedriften, och Centerpartiet är tillbaka på vänstersidan i svensk politik i och med den januariöverenskommelse som har ingåtts mellan partierna.
Magdalena Andersson har alltså varit väldigt framgångsrik som partitaktiker. Frågan är dock om Magdalena Andersson med januariöverenskommelsen är framgångsrik som finansminister med ansvar för Sverige. Därför har jag ställt denna interpellation, där jag har försökt bringa klarhet i hur finansministern ser på effekterna av den politik som har avtalats fram mellan de vänsterpartier som nu utgör regeringsunderlag i kammaren. Där finns inget svar från Magdalena Andersson, utan svaret är helt enkelt: Det får vi återkomma till.
För den som lyssnar på den politiska debatten och försöker sätta sig in i hur Sverige just nu sköts är detta, skulle jag vilja säga, ett oroväckande och kanske också förvånande svar. Det finns en bred och mycket legitim förväntan bland Sveriges medborgare på att politikerna faktiskt ska veta vad de sysslar med och ha en uppfattning om vad det de gör ska leda till. Här har vi nu en finansminister som svarar att det får vi återkomma till.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Detta är oroväckande, inte minst en dag som denna som är mörk för finansministrar i alla länder. Statistiska centralbyrån har presenterat siffror om att var fjärde kommun - det är i kommunerna som välfärdsfinansieringen sker - har gått back under 2018. SCB har också presenterat siffror på att orderingången i svenska företag minskat kraftigt under januari månad. Det vill säga att vi redan nu har problem att finansiera välfärdsåtagandet med den högkonjunktur som har rått och i viss mån fortfarande råder.
Nu pekar siffrorna nedåt i konjunkturen; detta i ett läge där var fjärde kommun redan har gått back. Det verkar alltså svårt att tro att finansministern ska reda ut de samlade offentliga finanserna på ett bra sätt framöver. Redan under föregående år kom stark kritik från till exempel Konjunkturinstitutet om att budgeten var kraftigt expansiv i fel läge.
Var fjärde kommun går back. Nu möts finansministern av nedåtgående siffror för industrin, och det är oklart hur Sverige ska finansiera sitt välfärdsåtagande framöver.
Fru talman! I grunden går det bara att få till en stark offentlig ekonomi genom en stark sysselsättningsutveckling. Det är kring jobben frågan i denna interpellation i grunden kretsar. Regeringen hade ju som ambition att Sverige skulle ha Europas lägsta arbetslöshet.
När Magdalena Andersson tillträdde var vi 12:e bäst. I dag är vi 19:e bäst. Magdalena Andersson är sämst i EU på jobben. Inget annat land har tappat så mycket när det kommer till jobben och arbetslösheten som Sverige. Detta är mycket oroväckande för de offentliga finanserna.
Anf. 70 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Man skulle också kunna säga att Magdalena Andersson är bäst på jobben i Europa eftersom vi har den högsta sysselsättningsgrad som någonsin har uppmätts i ett EU-land. Vi har också den lägsta andelen invånare som lever på transfereringar och bidrag sedan 1980-talet. Vi har för övrigt också den lägsta statsskulden sedan 1977. Därmed är också borgerliga regeringars avtryck på statsskulden äntligen utraderade. Svensk historia visar ju ett tydligt mönster: Borgerliga regeringar lämnar efter sig stora underskott i statsfinanserna, sedan kommer socialdemokratiska finansministrar och städar upp. Detta har skett tre gånger av tre möjliga i modern svensk ekonomisk-politisk historia.
Januariavtalet är ett omfattande program som inbegriper många olika frågor. Vår bedömning är att avtalet ryms under det reformutrymme som finns under mandatperioden. Det är också Finanspolitiska rådets ordförandes bedömning att det gör det. Men i varje budget som vi går fram med kommer vi naturligtvis att säkerställa att de reformer som vi genomför också ligger i linje med det finanspolitiska ramverk som vi har kommit överens om i riksdagen. Naturligtvis ska vi följa ramverket. Det återstår förstås att se om den moderata och kristdemokratiska budgetmotionen också håller sig inom ramverket.
Självklart kommer jag att fortsätta på samma sätt som under de senaste fyra åren, nämligen att se till att vi har ordning och reda i statsfinanserna och att sysselsättningen stiger.
Anf. 71 Niklas Wykman (M)
Fru talman! När Magdalena Andersson tillträdde som finansminister var Sverige 12:e bäst i Europa på jobben. Nu är hon fortfarande finansminister, men Sverige är bara 19:e bäst på jobben. Det är svårt att förstå hur Magdalena Andersson kan se det som en framgång att Sverige under hennes tid som finansminister har tappat sju placeringar i Europa när det kommer till jobben. Hur kan det vara en framgång att Sverige har tappat sju placeringar i EU när det kommer till jobben?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Låt mig ställa en rak fråga till dig, Magdalena Andersson. Sverige är ett stort land med stora avstånd där vi är beroende av att jobben ska växa till i hela landet, så att hela Sverige kan leva. Men hur ska Magdalena Andersson få jobben att bli fler runt om i landet när man gör det svårare och svårare att få ihop livet, företagandet och jobben utanför storstäderna? Hur ska jobben bli fler hemma i Kalmar, som jag kommer ifrån, i Kalix eller i Växjö när bensinskatterna ska höjas, när vi ska ha höga skatter på att flyga och när vi ska införa kilometerskatter?
Hur ska jobben kunna växa till runt om i Sverige när finansministern så tydligt säger att skattebördan på att leva och verka runt om i landet ska pressas upp? Hur ska någon våga investera, vilja starta ett företag och känna att "här ska jag producera, och här ska jag anställa" när löftet från Stockholm om ökade skattebördor är så tydligt? Magdalena Andersson, i sitt stora kontor här i centrala Stockholm, vänder sig till människor runt om i Sverige och säger: Ni som bor utanför storstäderna ska få högre skatt.
Det är vad som är skrivet i januariöverenskommelsen. Hur ska det leda till att jobben blir fler? Vad är finansministerns bedömning av sysselsättningen med den typen av skattehöjarpolitik för jobb utanför storstäderna? Hur ska hela Sverige kunna leva när skattebördan ska upp så mycket på avstånd, för dem som behöver använda bilen och som behöver ta flyget för att kunna driva företag och för att kunna arbeta?
Här har finansministern inga svar.
Fru talman! Jag förstår inte att man som ansvarstagande politiker, vilket en finansminister borde vara, har tecknat en överenskommelse kring hur svensk ekonomisk politik ska skötas utan att ha gjort en analys, en bedömning, av hur det påverkar jobben och hur det påverkar möjligheten att driva företag.
Finansministern stod nyss i talarstolen och sa: Vi får återkomma till en sådan bedömning. Men, Magdalena Andersson, borde inte den bedömningen ha gjorts innan du skrev under avtalet?
Anf. 72 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Låt mig bara stilla påpeka att när Niklas Wykman satt i ett stort kontor på Finansdepartementet höjdes bensinskatten.
Vi kommer under denna mandatperiod att genomföra en skatteväxling. Det innebär att en del skatter kommer att höjas. Men det innebär också att skatter kommer att sänkas. Vi gör detta eftersom vi vet att om vi inte agerar nu kommer vi att spä på de klimatförändringar som gör att våra barn och barnbarn kommer att ha ett helt annat liv än vad vi har. Detta vet våra barn och barnbarn - de strejkar nu. De skolstrejkar för att vi politiker ska ta klimatförändringarna på allvar. Det är vår generations största uppgift. Vi har alla fakta. Vi vet vad som händer. Vi måste agera.
Men just eftersom det här är så viktigt måste vi göra detta med stor omsorg och medvetenhet om att vi som lever i Sverige lever under olika förutsättningar. Det ser olika ut i olika delar av landet. Just för att jag tycker att detta är så viktigt kommer jag i denna skatteväxling och i det arbete som vi genomför att arbeta för att hela landet ska ha möjlighet att vara med i den här omställningen. Det ska inte vara en omställning för några rika stockholmare, utan det ska vara en omställning som alla kan vara en del av.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Därför kommer vi, när vi genomför denna skatteväxling men också i övrig politik, att se till att hela landet kan vara med. Det kan till exempel handla om att se över reseavdragen, så att de fungerar bättre för människor som inte har möjlighet att använda kollektivtrafik än vad de gör i dag. Men det finns naturligtvis också många andra möjligheter.
Det är också viktigt att påpeka att detta är en växling. Vi höjer skatten på vissa saker men sänker den på andra. Det kommer vi naturligtvis att göra på ett sådant sätt att vi noga analyserar effekten av de exakta åtgärder som vi kommer att vidta.
Däremot är detta ett ramavtal. Vi kommer i sedvanlig ordning att göra som vi har gjort i fråga om varje budget och som också Moderaterna gjorde på den tiden då de satt i regeringsställning. De offentligfinansiella effekterna kommer att beskrivas för de enskilda förslagen, och vi gör sedan en samlad bedömning av sysselsättningseffekterna i budgetpropositionen.
Anf. 73 Niklas Wykman (M)
Fru talman! När Magdalena Andersson tillträdde som finansminister var Sverige 12:e bäst i Europa på jobben. Nu har Magdalena Andersson varit finansminister i ungefär fem år, och Sverige har åkt ned till 19:e plats. Magdalena Andersson har alltså sett till att Sverige har förlorat inte en, inte två, inte tre, inte fyra, inte fem och inte sex, utan sju placeringar när det gäller jobben i Europa. Det är ett kraftigt underbetyg till en finansminister.
Nu har Magdalena Andersson skrivit under ett avtal, och hon har inte räknat på sysselsättningseffekterna av politiken i avtalet. Vad ska hända med jobben? Finansministern är svarslös.
Hur ska jobben kunna växa till runt om i Sverige, ett land med stora avstånd, när flygskatten blir högre, när kilometerskatter införs och när drivmedelsskatter höjs? Det blir så dyrt att tanka att en vanlig familj får avstå från att ha sina barn på fotbollsträning eller hockeyträning. Det kan bli så dyrt att tanka att det helt enkelt inte blir lönsamt att åka till jobbet längre.
Hur ska hela Sverige kunna leva när man ska sänka inkomstskatter i Stockholm men höja drivmedelsskatter runt om i Sverige? Hur ska det kunna bli ett tryggt land, där vi känner samhörighet och där vi känner tillhörighet? Hur ska människor och företagare vilja investera, inte bara i städerna utan i hela Sverige, så att alla människor som vill och kan jobba ska ha ett jobb att gå till? Hur ska man kunna få full sysselsättning med allt högre skatter?
Fru talman! Det är oansvarigt att en finansminister har skrivit under en överenskommelse utan att ha räknat på jobben.
Anf. 74 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Niklas Wykman fabulerar. Han tycks veta exakt hur skatteväxlingen ska se ut, trots att han inte alls vet det. Det är nämligen ännu inte bestämt. Niklas Wykman drömmer bara om stora skattehöjningar men glömmer helt de stora skattesänkningarna. Detta ska vara en kostnadsneutral reform. Vi ska höja skatter, men vi ska också sänka skatter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Hur skapar vi jobb i hela landet? Ja, vad är det för något som företagen säger att de saknar när vi är ute och pratar med dem? Jo, de saknar kompetent arbetskraft - det löses aldrig med Moderaternas skattesänkningar. De saknar infrastruktur - det är ingenting som löses med Moderaternas skattesänkningar.
Vi behöver se till att vi genomför viktiga och omfattande investeringar i utbildning och i infrastruktur för att det ska kunna finnas företagande runt om i hela landet. Det är någonting som den förra regeringen arbetade med, och det är någonting som denna regering kommer att fortsätta att arbeta med. Det är ingenting som Moderaternas skattesänkningar någonsin kommer att lösa.
Under den här mandatperioden har regeringen minskat arbetslösheten. Arbetslösheten har sjunkit. Ungdomsarbetslösheten har sjunkit. Långtidsarbetslösheten har sjunkit. Etableringstiden för nyanlända har halverats. Arbetskraftsutbudet har ökat rekordartat, liksom sysselsättningen. Det är nu 300 000 fler människor som går till jobbet. Vi har den högsta sysselsättningsgrad som någonsin har uppmätts i något EU-land.
Jag ska inte säga att jag är nöjd, för jag vill att ännu fler ska arbeta. Men att beskriva det som ett misslyckande är det möjligen Niklas Wykman som gör. När jag är nere i Bryssel och träffar mina kollegor pekar de dock snarare på att vi har den högsta sysselsättningsgraden i EU. Och sysselsättningsgraden bland kvinnor, inte minst, är rekordartat hög.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.