Sveriges klimatmål och skogspolitik

Interpellation 2022/23:45 av Anna-Caren Sätherberg (S)

av Anna-Caren Sätherberg (S)

till Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)

 

Klimat- och miljöministern har många gånger uttalat att Sverige ska nå klimatmålen om minskade utsläpp till år 2030 och till år 2045 genom en ambitiös och effektiv politik. Det är ett viktigt och riktigt besked i den klimatkris världen befinner sig i. Vad som dock fattas är hur vi ska nå klimatmålens utsläppsminskningar. Den budget som regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna presenterat visar i stället på ökade utsläpp på grund av att regeringen vill sänka reduktionsplikten till EU:s miniminivå utan att presentera tillräckligt med andra åtgärder.

Enligt Klimatpolitiska rådet beräknas reduktionsplikten leda till utsläppsminskningar som motsvarar halva det svenska åtagandet till 2030, och Naturvårdsverket uttalar att det ger cirka 5 miljoner ton ökade CO2-utsläpp per år de första åren förslaget genomförs. Det är en 10-procentig ökning på de totala utsläppen i Sverige.

Reduktionsplikten är till för att minska utsläppen i trafiken, som ingår i ESR-sektorn. Det finns tre sektorer: ESR, ETS och LULUCF. I EU:s regelverk kan man använda ett överskott av utsläppsminskning i den ena sektorn för att klara en underprestation i vissa andra.

Europeiska kommissionen, ministerrådet och EU-parlamentet vill stärka LULUCF-sektorns bidrag, det vill säga utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, till den ökade övergripande klimatambitionen genom att införa bindande krav om ökad kolsänka på medlemsstatsnivå. Sveriges beting i LULUCF är högt.

Sverige har dock ett överskott i ESR-sektorn just nu genom reduktionsplikten som kan användas i LULUCF. Annars finns risken att Sverige från EU:s håll avkrävs att öka ambitionen att bevara svensk skog för att uppfylla kraven om ökad kolsänka då en sänkning av reduktionsplikten innebär ökade utsläpp.

Det i sin tur riskerar svenska jobb inom skogsnäringen, på landsbygden, i sågverken och i massaindustrin samtidigt som en grön omställning försvåras genom att fossila produkter ersätts av träprodukter och ökad produktion av biobränsle.

I dag genomför och planerar stora företag miljardinvesteringar för att kraftigt öka produktionen av svenska biodrivmedel, som ska matcha det ökade behovet som reduktionsplikten i dagsläget medför. En grön omställning kräver långsiktighet och förutsägbarhet. En drastisk minskning av nivåerna i reduktionsplikten hotar inte bara den gröna omställningen utan innebär också ett ökat beroende av utländskt fossilt bränsle i ett läge där Sverige behöver bli mer självförsörjande på energi, livsmedel och drivmedel.

Mina frågor till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari blir därför:

  1. Vilka initiativ ämnar ministern ta för att värna svenskt skogsbruk och nå klimatmålen till år 2030 respektive år 2045.
  2. När ämnar ministern för svenska folket redovisa den utlovade ambitiösa och effektiva klimatpolitik som ska säkerställa klimatmålen?
Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2022-11-20 Överlämnad: 2022-11-21 Anmäld: 2022-11-22 Svarsdatum: 2022-12-06 Sista svarsdatum: 2022-12-06

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Debatt (22 anföranden)