Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Sverige och valjakt

Interpellation 2004/05:590 av de Pourbaix-Lundin, Marietta (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-05-13
Anmäld
2005-05-13
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2005-05-24
Sista svarsdatum
2005-05-27
Besvarad
2005-05-31

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 11 maj

Interpellation 2004/05:590

 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) till statsrådet Lena Sommestad om Sverige och valjakt

Sverige har tidigare arbetat för att skydda valar mot utrotning. Valarna är i dag trots IWC:s förvaltningsplan, utrotningshotade. Vid Internationella valfångstkommissionens sammanträde i Cambridge den 14 oktober 2002 röstade Sverige för att ge Island fullvärdigt medlemskap i IWC. Sveriges röst var utslagsgivande. Denna fadäs har varit föremål för KU:s granskning. Island är ett av de länder som driver frågan om att tillåta kommersiell valjakt hårdast. Den svenska trovärdigheten inom IWC har kantstötts under flera år.

I juni i år håller IWC, The International Whaling Commission, nästa ordinarie årsmöte i Sydkorea. Frågan är naturligtvis hur Sveriges representant kommer att agera denna gång med tanke på tidigare fadäser.

Hur avser statsrådet att agera vid IWC:s möte i Sydkorea i år när det gäller frågan om moratoriet?

Hur avser statsrådet att agera vid IWC:s möte i Sydkorea i år när det gäller frågan om IWC:s förvaltningsplan?

Hur avser statsrådet att agera vid IWC:s möte i Sydkorea i år när det gäller att agera för att stoppa den kommersiella jakten på valarna?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2004/05:590, Sverige och valjakt

Interpellationsdebatt 2004/05:590

Webb-tv: Sverige och valjakt

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Lena Sommestad (S)
Anf. 90 Lena Sommestad (S)
Fru talman! Marietta de Pourbaix-Lundin har frågat mig hur jag avser att agera vid IWC:s möte i Sydkorea när det gäller moratoriet, IWC:s förvaltningsplan och stopp för den kommersiella jakten på valarna. Jag välkomnar dessa frågor i ett ämne som jag tycker är mycket viktigt. Till att börja med vill jag bemöta en felaktig beskrivning i inledningen av interpellationen av omröstningen rörande Islands medlemskap. Omröstningen gällde inte medlemskapet i sig, eftersom Island redan hade anslutit sig till internationella valfångstkonventionen och därmed blivit medlem i IWC. Omröstningen gällde i stället en procedurfråga, hur den till anslutningsinstrumentet fogade reservationen mot moratoriet skulle behandlas. Sverige röstade för den behandling som vi ansåg är folkrättsligt korrekt. Vi har hela tiden ansett att reservationen inte är förenlig med konventionen, och vi har kraftfullt protesterat bilateralt mot Island rörande reservationen liksom mot den jakt som Island bedriver genom särskilda vetenskapliga tillstånd. Jag har personligen tagit upp dessa frågor två gånger med Islands fiskeriminister. Vad gäller de frågor Marietta de Pourbaix-Lundin ställt avser vi att agera i Sydkorea i enlighet med den politik som fastlagts i den av riksdagen antagna propositionen En hållbar svensk politik i fråga om valar . Politiken baseras på principerna om bevarande av biologisk mångfald och hållbart nyttjande, ekosystemansatsen och försiktighetsprincipen utifrån bästa tillgängliga vetenskapliga bedömningar, högt ställda jaktetiska principer och internationell samverkan. Moratoriet innebär att ett stopp för kommersiell valjakt egentligen skulle råda sedan 1985/86. Dock har valjakten sedan moratoriebeslutet successivt ökat utan internationell kontroll och reglering av IWC. Detta sker dels genom att Norge utnyttjar den reservation de lade i samband med beslutet 1982 som gör att de inte är bundna av moratoriet, dels genom att Japan och Island utfärdar särskilda tillstånd för jakt för vetenskapliga ändamål, trots att den vetenskapliga grunden starkt kritiserats i IWC:s vetenskapliga kommitté. Sverige har i likhet med många andra länder kraftfullt agerat mot dessa aktiviteter, men eftersom dessa möjligheter till jakt finns inskrivna i IWC:s stadgar finns inga formella möjligheter att ingripa. Inom det nordiska samarbetet har jag som sagt tagit upp frågan flera gånger, och senast fredagen den 20 maj diskuterade jag valfångstfrågan med Norges fiskeriminister i ett bilateralt möte. Regeringen bedömer att denna okontrollerade utveckling och den polariserade situationen i IWC utgör ett stort hot mot organisationens existens och därmed mot valarnas bevarande, eftersom ett sammanbrott av IWC kan leda till en alltmer oreglerad valjakt. För att IWC ska kunna återta kontrollen över all valjakt är det därför nödvändigt att enas kring en ny förvaltningsplan, så kallad Revised Management Scheme (RMS), som ska innehålla tillräckliga element för att säkerställa att den framtida kommersiella jakt som kan komma att ske efter beslut av IWC är strikt reglerad och hållbar. Sverige har varit mycket aktivt för att nå en sådan överenskommelse. Regeringen arbetar också i detta sammanhang för att den vetenskapliga jakten ska fasas ut och bevarandet av valar stärkas. Det måste understrykas att till skillnad från vad Marietta de Pourbaix-Lundin antyder är inte alla valar utrotningshotade, utan man måste se till skillnader mellan arter och bestånd. Regeringen skulle aldrig godkänna en förvaltningsplan som skulle kunna leda till jakt på utrotningshotade arter, och den plan som är aktuell bygger på försiktighetsprincipen och principen om hållbart nyttjande. Vi anser att en sådan förvaltningsplan i kombination med utfasning av vetenskaplig jakt är att föredra framför den okontrollerade situation som nu råder där jakt på hotade arter och bestånd kan ske. Följaktligen avser jag att fortsatt agera för att förvaltningsplanen med fullgott beaktande av försiktighetsprincipen antas i IWC, att en utfasning av vetenskaplig jakt införs och att moratoriets förbud mot kommersiell valjakt kvarstår tills dessa beslut tagits utan reservationer. Eventuella beslut om kommersiell valjakt därefter ska uteslutande ske i enlighet med den nya förvaltningsplanen, IWC:s regelverk och dess forskares rekommendationer.
Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Anf. 91 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Fru talman! Det är inte varje dag som vi riksdagsledamöter ställer frågor som ministrar välkomnar, men jag har tydligen lyckats med det i dag. Skälet till att jag ställer frågorna just nu är att Internationella valfångstkommissionen har sitt årsmöte i juni i år i Sydkorea. Det är också med tanke på vad som hände vid IWC:s möte i Cambridge i oktober 2002. Vad än miljöministern säger blev resultatet av Sveriges sätt att rösta att Island, tack vare en reservation mot moratoriet för valjakt, numera kan jaga val. Miljöministern är också väl medveten om att detta har varit uppe i en offentlig utfrågning i KU förra året. Där medger miljöministern att det blev mindre lyckat. Utfrågningen hölls den 1 april 2003. Miljöministern sade: "Hade den här frågan lyfts hade min bedömning varit att vi borde ha lagt ned vår röst. Det är alltid bättre om en fråga med detta politiska sprängstoff lyfts." Nu blev det inte så. Sverige röstade så att Island fick till reservationen. Det är historia, och nu ska vi se framåt och hoppas att det blir bättre i framtiden. Det är därför jag har ställt tre frågor. Jag kommer nu att säga hur jag tolkar svaren från miljöministern. Min första fråga var: Hur avser regeringen att agera vid IWC:s möte i Sydkorea i år när det gäller frågan om moratoriet? När jag läste svaret var min tolkning att det går att ta bort moratoriet. Det är vad regeringen tycker med lite om och men. Det är svaret på fråga 1. Min andra fråga var: Hur avser regeringen att agera vid IWC:s möte i Sydkorea i år när det gäller frågan om IWC:s förvaltningsplan? Då kan jag konstatera att regeringen tycker att det är okej med en förvaltningsplan där det kommer att bli kommersiell valjakt. Man skriver att det är nödvändigt att få planen. Jag har haft debatter med miljöministern tidigare, och på något sätt upplever jag att regeringen hela tiden har som förevändning att det är bättre att vi har en förvaltningsplan som tillåter kommersiell valjakt och får med alla länder, annars skulle länderna om de känner sig hotade eller anser att det utövas påtryckningar mot dem lämna IWC. Det är knappast sant. Jag vet att USA utövar ekonomiska sanktioner mot Japan, Norge och Island. Inte har de lämnat IWC. De är fortfarande kvar i IWC. Jag tror inte att det är bra argument. Det är bättre att ha dem med och låta dem få denna förvaltningsplan så att de kan jaga valar på ett kontrollerat sätt via förvaltningsplanen. Argumenten håller över huvud taget inte. Men de har den svenska regeringen tydligen gått på. Min tredje fråga var: Hur avser regeringen att agera vid IWC:s möte i Sydkorea i år när det gäller att agera för att stoppa den kommersiella jakten på valar? Jag kan bara tolka det som att bara det blir en förvaltningsplan är det helt okej att tillåta kommersiell valjakt. Jag tycker att det är olyckligt. Sedan säger miljöministern att vissa valar kan jagas. Men vilka vetenskapliga belägg har miljöministern för detta? Jag hittar inte dem någonstans. Finns de i den vetenskapliga kommittén? De har inte kommit fram till att det finns någon valart som inte är utrotningshotad. Jag vet inte vad miljöministern bygger detta på. Det kanske vi kan få svar på under debatten.
Lena Sommestad (S)
Anf. 92 Lena Sommestad (S)
Fru talman! Jag tror att det är viktigt att vi bestämmer oss för vad vi vill uppnå. Vill vi få ett stopp för oreglerad valjakt eller ska vi bråka om ett moratorium som vi fattade beslut om för många år sedan och där avsikten redan när beslutet fattades var att det skulle omprövas och ersättas av en förvaltningsplan? Jag tycker att det är väldigt viktigt att vi får stopp på den oreglerade valjakt som vi har i dag. Det var för övrigt helt möjligt för Island att bedriva en sådan jakt innan man blev upptagen som medlem i IVC år 2002. Det är viktigt att komma ihåg att så länge man står utanför Internationella valfångstkommissionen är man helt fri att jaga precis så mycket val man vill. Vi anser att det går att ta bort moratoriet, men först när vi har en väl fungerande förvaltningsplan. Det arbete som nu bedrivs i Internationella valfångstkommissionen är oerhört seriöst. Det finns inte någon förvaltningsplan för några arter som har en sådan säkerhetsmarginal som det övervaknings- och kontrollsystem som nu utvecklas för valjakten. Vi har en vetenskaplig kommitté som arbetar. I dag har vi 16 större valarter. Av dem är det endast en, nämligen vikvalen, som över huvud taget är aktuell för kommersiell jakt under en ny förvaltningsplan. Här är det tre bestånd som kan vara aktuella, och den vetenskapliga kommittén arbetar nu för att se vilka kvoter som kan vara rimliga för de bestånden. Om det skulle fungera och vi alla kan enas om en förvaltningsplan av detta slag, finns det också en rad andra säkerhetsåtgärder. Det handlar om DNA-register för alla fångade valar och för valar dödade på annat sätt, till exempel genom bifångst. Det handlar om DNA-kontroll på all eventuell handel. Det handlar om att det finns internationella observatörer på båtarna och i land. Det här är alltså ett väldigt väl genomarbetat system som vi siktar mot. Sedan gäller det hur vi ska påverka de länder som i dag jagar val. Vi kan konstatera att USA:s påtryckningar inte har fått Japan eller Norge att lämna Internationella valfångstkommissionen. Det har inte heller fått dem att sluta jaga val. I Japan är situationen allvarlig. Japan bedriver också jakt på bestånd som är allvarligt hotade. Japan har också en omfattning på sin jakt som är långt större än till exempel Island. Island har nu beslutat att man ska jaga högst 40 valar för vetenskapligt bruk. Jag har personligen framfört min kritik mot detta till den isländske fiskeriministern. Japan har sedan lång tid haft kvoter på 400 valar och kommer i år att komma in till Sydkorea med ytterligare förslag på valjakt inom ramen för det man kallar för vetenskaplig jakt. Det pågår alltså en omfattande jakt redan i dag. Frågan är: Vill vi få ett slut på detta, och vill vi få ett fungerande system i världen? Jag är övertygad om att det är vägen framåt, och det är en uppfattning som Sverige delar med huvuddelen av de länder som i dag arbetar i Internationella valfångstkommissionen. Det är min förhoppning att vi ska kunna nå framåt. Jag är övertygad om att det är det arbetssätt vi kan komma framåt för att säkerställa valbeståndet i världshaven.
Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Anf. 93 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Fru talman! Det är kanske så att det inte är fel på moratoriet utan på de länder som bedriver valjakt. Miljöministern får det att låta som om det var fel på moratoriet. Man kan faktiskt vända på det och säga att det är fel på de länder som bedriver valjakt. Ministern säger också att hon med kraft har agerat och pratat med olika länder hit och dit. Men varför lierar sig inte Sverige med länder som är emot valjakt? Sverige fick chansen att tillsammans med England, Frankrike och förmodligen några fler länder tillskriva Island om detta. Sverige missade den chansen. Sverige gjorde inte det. Jag vet att det kommer en representant från Australiens regering som ska träffa miljöministern på torsdag, tror jag. Han kommer då att fråga om Sverige vill vara med och skriva något till Japan. Australien har ju en ganska tuff inställning. De säger att även den här vetenskapliga jakten egentligen bara är en förtäckt kommersiell valjakt. Hur kommer miljöministern att agera när hon träffar sin like från Australien? Jag antar att han är miljöminister. Vad jag har förstått är han det. Hur kommer hon att agera? Kommer Sverige att vara med och skriva till Japan? Underhandskontakterna tycks ju inte ha haft någon så där jättestor betydelse, även om jag vet att ministern, efter det som jag fortfarande kallar för fadäsen i Cambridge, sade att man skulle försöka få Island att backa, men det har man inte lyckats med. Sverige har alla chanser att liera sig med länder som är emot valjakt och försöka hålla fast vid det här moratoriet. Det tycker jag är väldigt viktigt. I slutändan kommer det faktiskt att bli så att Sverige, tillsammans med alla andra länder som är med IWC, kommer att få vara med och betala för tillsyn och kontroll av den här valjakten som andra länder ska bedriva och som vi inte vill ha. Var i vår budget ser vi vilka summor det kommer att kosta? Det är jättemärkligt att Sverige ska vara med och försöka ta fram en förvaltningsplan som i princip innebär kommersiell valjakt. Se i stället till att vi lierar oss med länder som inte vill ha valjakt så att det blir lite tyngd bakom det! Min intuition säger mig att detta beror att det gäller Norge och Island som är grannländer till oss. På något sätt vill vi upprätthålla grannsämjan. Därför har vi väldigt svårt att agera i den här frågan. Jag hoppas att jag har fel. Men jag känner på mig att det är där skon klämmer, och så kan det inte vara. Det kan inte vara det som är avgörande, utan det avgörande måste faktiskt vara att vi vill att valar ska finnas även i framtiden.
Lena Sommestad (S)
Anf. 94 Lena Sommestad (S)
Fru talman! Jag tror att vi är eniga om att vi vill att valar ska finnas även i framtiden. Det var därför som jag också tyckte att det var viktigt att berätta att det handlar om tre valbestånd i världen och en av ett stort antal arter som över huvud taget är aktuell för en kommersiell jakt. Är det fel på länder som bedriver valjakt eller är det fel att ha en förvaltningsplan eller ett moratorium? Det som har varit Sveriges utgångspunkt i den här frågan och i alla andra frågor som gäller förvaltningen av viltarter av olika slag är ett hållbart nyttjande. Det var den utgångspunkt Sverige hade när vi gick in i Internationella valfångstkommissionen. Det är den utgångspunkt vi har i förvaltningen generellt sett. Det gäller till exempel förvaltningen av våra viltstammar i Sverige. Vi har till exempel en viss jakt på björn samtidigt som vi har målsättningar för att bevara arten. Att skatta med viss jakt är det normala sättet att arbeta i naturvården, och så gör man med alla arter. Det som har varit unikt med valarna var just det fullständiga moratoriet som Sverige stödde, liksom många andra länder, därför att vi befann oss i en väldigt krisartad situation när det gällde valbestånden i världen. Vid den tidpunkten saknade vi också kunskap. Då enades världens länder och sade att nu är situationen så allvarlig så nu måste vi dra i nödbromsen och sätta totalstopp för ett antal år tills vi har kontroll över läget. Då kan vi återigen återgå till att ha en förvaltning av valar på samma sätt som vi har förvaltning av andra bestånd av fiskar och däggdjur. När det gäller besöket av Australiens minister kan jag först säga att Sverige har precis samma uppfattning som Australien om den vetenskapliga jakt som Japan bedriver. Det är i stor utsträckning en förtäckt kommersiell valjakt. Det är därför som vi också, som en mycket viktig del i det arbete vi nu bedriver inom Internationella valfångstkommissionen, har med att det ska bli ett slut på den vetenskapliga jakten. Den här möjligheten ska bort helt och hållet. Den ska ersättas av en jakt som godkänns av IWC, inte av en undantagsjakt som varje land för sig kan besluta om. Jag kommer också att vara med och diskutera en démarche, en diplomatisk protest, mot Japan och de förslag som läggs. Det är Sveriges ambition att vara med på detta. Vi har varit med på många démarcher och protester av det här slaget. Vi var också inledningsvis med på den diplomatiska démarchen mot Island. Några länder valde sedan att gå fram ensamma. Flera länder stod utanför. Dit hörde också Finland och USA som är ledande länder när det gäller bevarande av valar. Vi har många gånger - och jag har alltså gjort det både personligen och på andra sätt - framfört vår kritik mot hur man bedriver detta till Island. Jag kommer att diskutera den här frågan med Australiens minister. Kostnaderna för förvaltningsplan och jakt är något som valjaktsländerna kommer att stå för själva. Det ingår i den plan och den överenskommelse som vi nu arbetar på. Detta är också ett normalt sätt som vi arbetar med när det gäller viltförvaltning av olika slag. Jag tror att vi är eniga om att vi vill uppnå en bra lösning och att vi vill bevara världens valar. Jag är också övertygad om att det sätt som vi arbetar på är ett konstruktivt sätt. Jag har hittills inte sett att en riktigt extrem bevarandelinje som säger aldrig någonsin någon som helst kommersiell valjakt någonstans på något bestånd i världen skulle vara mer konstruktiv än den linje som Sverige och många andra länder driver.
Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Anf. 95 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Herr talman! Jag kan konstatera att jag inte får något besked om att Sverige är berett att liera sig med rätt länder, det vill säga de länder som är emot valjakt och som vill ha kvar moratoriet. Miljöministern säger att hon kommer att diskutera med Australiens miljöminister när han kommer hit på torsdag. Hon säger egentligen inte att Sverige kommer att vara med, utan det kanske kommer att sluta likadant som när man inte var med när Frankrike och England skrev till Island. Det är ungefär det beskedet jag får här i dag. Miljöministern pratar om ett hållbart nyttjande av det som jag tycker är en redan överexploaterad art, det vill säga valarna. Hur kan man ha ett hållbart nyttjande av något som redan är överexploaterat? Det går inte ihop för mig över huvud taget. Island jagar inte så många valar. Vad jag förstår har man inte heller någon avsättning, för det verkar som om islänningarna plötsligt har slutat köpa valkött. De inser plötsligt att man faktiskt kan tjäna mer pengar på valturism än på att döda valarna och äta upp dem. Det är kanske det som man skulle behöva driva, och visa att valarna är mer värda levande än döda. Det kanske är en linje som Sverige skulle kunna vara med och slåss för. Jag hoppas att Sverige har bättre beredskap än vad man hade i Cambridge 2002 nu när man åker till Sydkorea, även om jag vet att det är svårare med kommunikationerna från Sydkorea än det var från Cambridge i England. Jag hoppas inte det för att miljöministern inte ska hamna i KU igen, utan jag hoppas det för valarnas skull - så att det inte händer något igen. Jag hoppas att Sverige står kvar vid att vi ska ha kvar moratoriet och att Sverige inte försöker förhandla fram någon förvaltningsplan som innebär kommersiell valjakt. Ta nu chansen, och liera er med de länder som är emot valjakt! Liera er inte med fel länder.
Lena Sommestad (S)
Anf. 96 Lena Sommestad (S)
Herr talman! Låt mig först säga att vi har varit mycket tydliga mot Australien. Vi kommer att ställa upp på en démarche och kritisera Japan för de förslag som landet nu lägger fram i Sydkorea. När det gäller uppfattningen om vad som är utrotningshotade bestånd så menar jag att det är viktigt att gå på de vetenskapliga rekommendationer som vi har i den internationella valfångstkommissionen. Där har vi klart belagt i dag att det är ett stort antal arter som är utsatta. De är över huvud taget inte aktuella för någon jakt. Som jag tidigare har sagt rör det sig om tre bestånd av vikval i världen som i dag är aktuella för jakt. Jag tycker att det är märkligt att utifrån detta hävda att vi skulle driva en linje som innebär att vi vill utrota valarna i världen. Vi arbetar starkt för valskådning och alternativa former. Vi anser precis som Marietta de Pourbaix-Lundin att det är ett utmärkt sätt att arbeta, och betydligt mer inkomstbringande för de flesta länder än vad valjakten är i dag. Betydligt fler människor är involverade. Det håller också på att bli en viktig inkomstkälla för Island. Vad jag ser är att vi måste gå fram med en förvaltningsplan. Jag anser att det är rätta vägen att gå. Så länge vi har de motsättningar som vi i dag har inom den internationella valfångstkommissionen, med ett antal länder som envist hävdar att man aldrig någonsin kommer att flytta sig från moratoriet, så kommer en oreglerad, okontrollerad valjakt att bedrivas av länder som Japan och andra. Då löper vi också risk att samarbetet i organisationen bryter samman. Det har vi ingenting att vinna på. Det kan låta radikalt och bra att vara för en kompromisslös linje i det här fallet. Men jag anser att den linje som vi bedriver är betydligt bättre. Jag står för den, och det är också den som vi har fått riksdagens stöd för.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.