Till innehåll på sidan

Svenska företag på den internationella marknaden

Interpellation 2011/12:347 av Adolfsson Elgestam, Carina (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2012-05-02
Anmäld
2012-05-02
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2012-05-21
Sista svarsdatum
2012-05-23
Besvarad
2012-06-20

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 2 maj

Interpellation

2011/12:347 Svenska företag på den internationella marknaden

av Carina Adolfsson Elgestam (S)

till näringsminister Annie Lööf (C)

Att svenska företag kan växa internationellt är helt centralt för Sveriges ekonomi. Genom internationalisering kan företag hitta nya marknader för sina produkter och en större kundbas. Internationalisering kan också vara ett sätt för företag att lära sig nya färdigheter och utveckla kompetenser.

När vi talar om internationaliserade företag i Sverige tänker vi i regel på de stora, ofta multinationella, företagen. Det är olyckligt eftersom de största tillväxtpotentialerna ofta finns i mindre företag.

I dag möter alltför många små och medelstora företag hinder när de försöker ta sig utanför Sveriges gränser. I en ny undersökning från Tillväxtverket uppger 13 procent av de små och medelstora företagen i Sverige att de bedriver export. Det är samma nivå som för tio år sedan.

Det finns också många internationaliserade små och medelstora företag som i sin strävan att bli större stöter på olika hinder. Framför allt är det hård konkurrens och svårigheter att hitta rätt kompetens som enligt företagen själva hindrar dem från att växa ytterligare.

Bland internationaliserade företag med 10-49 anställda uppger hela 35 procent att brist på tillgång till lämplig arbetskraft är ett stort hinder för företagets utveckling och tillväxt.

I en artikel i Svenska Dagbladet uttrycker Tillväxtverkets generaldirektör oro över utvecklingen och menar att svenska företag som vill exportera behöver ytterligare stöd. De hjälpmedel som finns i dag är inte tillräckliga. På sikt riskerar utvecklingen att påverka Sveriges ekonomiska utveckling negativt, bedömer Tillväxtverket.

Vilka åtgärder avser näringsministern att vidta för att svenska små och medelstora företag ska kunna anställa och växa på den internationella marknaden?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2011/12:347, Svenska företag på den internationella marknaden

Interpellationsdebatt 2011/12:347

Webb-tv: Svenska företag på den internationella marknaden

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 153 Näringsminister Annie Lööf (C)
Herr talman! Carina Adolfsson Elgestam har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att svenska små och medelstora företag ska kunna anställa och växa på den internationella marknaden. Låt mig börja med att understryka vikten av att verka för ökad internationalisering. I ett alltmer globaliserat näringsliv är det viktigt att svenska företag ser affärsmöjligheter på internationella marknader och vill och kan realisera dessa utan att möta avgörande hinder på vägen. Den enskilt viktigaste faktorn för att företag ska växa och anställa är att skapa ett generellt bra näringslivsklimat där det är enkelt, självklart och lönsamt att vara företagare. Det gäller såväl företag med internationellt fokus som övriga. Regeringens insatser för att främja företagsklimatet tar sikte både på ramvillkor för att främja start, tillväxt och sysselsättning i företag och på att stärka individers intresse och förmåga till entreprenörskap. Men regeringen har också verkat för valfrihetssystem och öppnat upp för konkurrens och företagande i sektorer där detta tidigare varit starkt begränsat samt genomfört reformer som gynnat förutsättningarna för och ökat efterfrågan inom tjänstebranscher där många mindre företag är verksamma. Tillväxtverket presenterade i februari i år en rapport om internationalisering i små och medelstora företag. Den pekar på att små och medelstora företags internationaliseringsgrad inte ökar. Det är ännu för tidigt att avgöra om detta är en trend eller ett tillfälligt resultat av finanskrisen, som fick många företag att dra ned på exporten. Oavsett vilket finns det starka skäl att fortsätta det ambitiösa främjandearbete som bedrivits på detta område och ytterligare försöka vässa befintliga insatser. Ett sätt tror jag är att stärka samverkan och samordning mellan främjandeaktörer och att öka kännedomen om de insatser som finns. Det är också viktigt att främjanderesurser finns nära företagen. Därför bör även en ökad regional räckvidd och samverkan mellan nationella och regionala aktörer i främjandearbetet eftersträvas. Regeringen arbetar aktivt med att bidra till att skapa goda förutsättningar för internationalisering och underlätta för företagen när det gäller att överbrygga de hinder och svårigheter som finns i samband med att ta steget utanför den inhemska marknaden. Det handlar om att fortsätta verka för minskade handelshinder men också om att bidra till ökade kunskaper om möjligheter och förhållanden på marknader utanför Sveriges gränser. Regeringen och Regeringskansliet arbetar på alla nivåer för att förenkla regler och ta bort hinder som begränsar företagandet och vår handel i Sverige, EU och globalt. För att nämna några exempel prioriterar Sverige arbetet med att skapa ett enhetligt patentskydd inom EU, förenkla reglerna vid offentlig upphandling och utveckla en digital inre marknad. Att fånga upp och bidra till att lösa handelshinder ute i världen är en av utrikesförvaltningens kärnverksamheter. Regeringen driver också på för att minska onödig yrkesreglering och för att de regler som antagits på tjänsteområdet i det så kallade tjänstedirektivet verkligen följs och tillämpas av alla EU:s medlemsländer. Vi strävar också efter en mer effektiv och modern standardisering, som på EU-nivå även utvecklas till att omfatta tjänster. Alla dessa åtgärder kan spara stora belopp, underlätta för gränsöverskridande handel och därmed stärka tillväxt och välfärd. Regeringen sluter även avtal och överenskommelser med för Sverige strategiskt viktiga länder. Här kan nämnas en rad avtal om industriellt, innovativt och högteknologiskt samarbete med exempelvis Indien, Brasilien, Kina och USA. Även på EU-nivå arbetar Sverige dels för att unionen ska sluta frihandelsavtal med viktiga partnerländer, dels för framsteg i den globala frihandeln. Arbetet med att sluta internationella avtal och överenskommelser ger förbättrade förutsättningar för svensk export. Insatser för att främja företags finansiering är en självklar del i regeringens arbete med att förbättra företagsklimatet. Tillgången till finansiering är av stor vikt i samband med exportaffärer, särskilt till tillväxtländerna. Till följd av finanskrisen och den efterföljande turbulensen på finansmarknaden har regeringen förstärkt AB Svensk Exportkredits möjligheter att bistå företagen med exportkrediter och Exportkreditnämndens möjligheter att ställa ut garantier mot inställda betalningar och andra risker. För att främja exporten har även Exportrådets uppdrag, genom överenskommelsen mellan regeringspartierna och Socialdemokraterna i augusti 2011, förstärkts med 50 miljoner kronor årligen. Regeringen gör även särskilda insatser för att främja exporten inom vissa sektorer där särskild potential finns, såsom livsmedel, miljöteknik samt hälsa och sjukvård.

Anf. 154 Carina Adolfsson Elgestam (S)
Herr talman! Den här interpellationen handlar om småföretagande och hur våra svenska småföretag ska kunna växa, anställa och komma ut på den internationella marknaden. Just därför blir jag lite orolig när jag tar del av svaret här i kammaren då ministern inte vid ett enda tillfälle omnämner den problematik som är kopplad till möjligheten att anställa. Vi har fått flera rapporter, inte minst de som Tillväxtverket har tagit fram, där företagen själva säger att ett av de största problemen med att anställa personal är att det saknas kompetens hos dem som de behöver anställa. Den problematiken saknas i svaret trots att den fanns med i själva frågeställningen. Vi kan väl vara överens om, näringsministern, att det i Sverige är enkelt att starta företag. Det är enkelt att driva företag därför att vi har tydliga regelsystem och saknar korruption, gudskelov, på det här området. Det ser väldigt olika ut runt om i världen. Det är väldigt många svenska företagare ute på den internationella marknaden som poängterar att det är enkelt att starta och driva företag i Sverige. Därav kan vi vara överens om det som finns med i ministerns svar. Däremot vad gäller att man har öppnat upp inom exempelvis vården för ett ökat valfrihetssystem, som ministern anger i svaret, är det väl ändå ett sätt att flytta jobb från offentlig sektor över till privata företag. Det handlar om att man flyttar jobb och leder inte framåt på det sätt som jag efterfrågar när det gäller hur fler företag ska kunna växa och bli starka på den internationella marknaden. Tillväxtverket har i sin rapport från februari pekat på att de små och medelstora företagens internationaliseringsgrad inte ökar. När ministern då säger att det är för tidigt att avgöra om detta är en trend eller ett tillfälligt resultat av finanskrisen kan jag bli än mer orolig. Vi kan tydligt se - och Tillväxtverket har i en annan rapport pekat på samma sak - att svenska företags export och internationalisering inte har ökat de senaste tio åren. Alltså kan det inte vara kopplingen till finanskrisen i nutid som detta handlar om, utan det måste vara något annat som saknas eftersom vi tappar marknadsandelar i ett internationellt perspektiv. Med tanke på att vårt land, som är ganska litet just vad gäller företag och att kunna få lönsamhet i sitt företag, alltså att man måste ut på fler marknader, känns det lite oroväckande att ministern för tillfället verkar ganska så nöjd med läget och inte är beredd att här och nu gå vidare med konkreta åtgärder.

Anf. 155 Näringsminister Annie Lööf (C)
Herr talman! Vi kan vara överens om att det här är en oerhört viktig fråga. Internationaliseringsgraden av svenska små och medelstora företag är avgörande om Sverige ska klara av den globala konkurrensen i framtiden. Sverige står sig starkt i dag i nationella rankningar vad gäller konkurrenskraft, innovationskraft och så vidare. Men ska vi stå oss starka även om några år krävs det att vi vässar armbågarna och kavlar upp ärmarna för att se till att vi bibehåller positionen. Om detta inser jag att jag och Carina Adolfsson Elgestam är överens. Tillväxtverket är ju en myndighet som ligger under mig som näringsminister och som arbetar tillsammans med en rad andra myndigheter med att undersöka olika trender och utvecklingar på företagsområdet. Det gör de därför att vi är väldigt måna om att ha den informationen och bakgrunden när vi fattar beslut. Det är viktigt att också markera det som vi har gjort. Vi har gjort ansträngningar genom såväl Exportkreditnämnden som Exportrådet och förstärkt detta. Handelminister Ewa Björling åker på främjanderesor runt om i världen tillsammans med svenska näringslivsdelegationer. Jag har också varit i både Sydkorea och USA under en kort tid tillsammans med svenska näringslivsdelegationer med representanter från egenföretagare men också från små och medelstora företag och traditionell tillverkningsindustri. Och, hör och häpna, även representanter från hälso- och sjukvården och välfärdsföretag fanns med där eftersom det är en viktig exportmarknad för Sverige. Interpellanten säger att jag inte alls tar upp problemen med att kunna anställa. Nej, och det är en väldigt viktig del i detta, men jag fokuserade i mitt svar på de insatser som regeringen har gjort för att öka internationaliseringsgraden. Kompetensförsörjningen är en avgörande tillväxtfaktor. Det handlar om satsningar genom hela grund- och gymnasieskolan där reformer trädde i kraft i höstas. Det handlar också om kompletterande yrkeshögskola, yrkesvux och vuxenutbildningar där vi också har tagit krafttag. Men det handlar även om det regionala arbete som pågår med de regionala kompetensplattformarna. Varje region har från 2010 fått i uppdrag att belysa vad det finns för behov på kort och lång sikt av just kompetensförsörjning, för varje region ser lite olika ut. När det gäller just kompetensförsörjning och företags förmåga att lyfta sig till en internationell marknad är också samverkan med högskolor och universitet runt om i landet viktig. Regeringen gav för bara några månader sedan mer pengar till Innovationsbron där en pott handlar om internationalisering. En internationaliseringspott av de miljoner som Innovationsbron fick ska gå till de science parks runt om i Sverige som varje dag arbetar med att ta goda affärsidéer ut på den svenska men också den globala marknaden. Summa summarum har vi gjort oerhört mycket på det här området. Men mycket mer behöver göras, för i dag är inte ett företags hemmamarknad lokal enbart i kommunen eller i regionen, utan ett företags hemmamarknad är mer och mer global. Därför behöver man främja detta arbete genom främjandeaktörerna och den satsning som vi har gjort och även genom att informera om alla de insatser som görs. Det är också en viktig uppgift som våra myndigheter har och något som pågår på de myndighetskontor som finns regionalt och via de samverkansaktörer som finns kopplade till universitet och högskolor i landet.

Anf. 156 Carina Adolfsson Elgestam (S)
Herr talman! Att vässa armbågarna vore också att visa handlingskraft och presentera konkreta förslag som skulle kunna genomföras nu eller åtminstone inom det närmaste halvåret. Om vi ska vara med och konkurrera på en global marknad måste dessa små och medelstora företag kunna anställa inom en snar framtid, för annars är de utkonkurrerade. Det är här problematiken ligger i just själva jobbfrågan. Vi kan inte vänta på de ungdomar som går i grundskolan, för det tar för lång tid. När de är klara har vi blivit överkörda av andra länder. Att vässa armbågarna, som ministern uttrycker det, måste alltså vara att visa handlingskraft och komma med konkreta förslag vad gäller kompetensförsörjningen. Vi har gott om underleverantörer i Småland som ministern kommer från. I de undersökningar som exempelvis Undexo har gjort säger många att de upplever att de saknar språkkunskaper och kunskap om hur man marknadsför sig. Vet man att det finns företag ute i landet som uttrycker att de upplever detta som ett problem kan man vad gäller kompetensförsörjning se till att man skapar den typen av utbildningar så att såväl företag som anställda kan höja sin kompetens. Som näringsminister måste man väl fundera över hur man kan vässa armbågarna så att vårt svenska näringsliv kan växa och fortsätta vara på den internationella marknaden. Herr talman! Regeringen var ganska kaxig när man 2010 uttryckte att Sverige skulle fördubbla exporten fram till 2015. I år skriver vi 2012, och det ser tyvärr inte så bra ut. Jag skulle bli väldigt glad om just detta mål nåddes till 2015. Men om vi ska klara det behövs det fler konkreta åtgärder. Med tanke på att det är så många småföretagare som på olika sätt uttrycker att det saknas stöd och att de behöver ökad kompetensförsörjning blir det märkligt att ministern inte är beredd här och nu att komma med konkreta förslag på hur vi ska kunna ta tillbaka marknadsandelar. I grunden handlar det ju om det i och med att de inte har ökat de senaste tio åren. Andra länder har kört om oss. Till exempel har Tyskland tagit marknadsandelar i världsdelar där vi har varit stora tidigare. Jag saknar fortfarande konkreta förslag för hur de svenska småföretagen ska kunna växa på en internationell marknad.

Anf. 157 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Jag hade inte tänkt lägga mig i den här debatten, men det finns några saker som behöver sägas. Carina kom in på dem nu på slutet. Det är bra att regeringen är stolt över den politik man för. Det ska alla regeringar vara. Men när vi ser ett problem och efterfrågar något och ministern redovisar två och en halv sida text utan några konkreta åtgärder som hon vill vidta blir det konstigt. Alla de åtgärder som redovisas har åtminstone ett par år på nacken. Exportkrediterna kom 2009. Vi fick nästan gå på övertid det året för att hinna få igenom det före jul. Frågan kvarstår därför: Var finns de konkreta åtgärderna? Så till min andra fråga. I svaret sägs att man sluter avtal och överenskommelser med för Sverige strategiskt viktiga länder. Men de länder som Sverige exporterar mest till är varken Kina, Indien, USA eller Brasilien, utan det är våra grannländer. Det är inget konstigt med det; så ser det ut över hela världen. Vi talar om att göra strategiska affärscentrum, men vi glömmer alltid bort att det kanske inte är till Kina de små- och medelstora företagen ska exportera i första hand. Man kanske ska pröva att exportera till vår näst största exportmarknad Norge eller till Storbritannien eller Polen. Polen är en nära granne som vi exporterar väldigt lite till. Varför det är så borde vi kanske analysera mer. Det är konstigt att vi har så lite export till Polen i förhållande till vad vi skulle kunna ha. Varför gör man inte särskilda program med exportrådgivning avseende våra grannländer? Där tar ju många företag sitt första steg ut på exportmarknaden. Låt mig också kommentera detta med att sälja välfärdstjänster. Tack och lov är regeringen en minoritetsregering. Man ville göra en stor aktion för detta på det handelspolitiska området inom EU. Regeringen fick dock inte med sig riksdagen utan fick gå hem och skriva om faktapromemorian. Jag tror inte att det är någon framgångsrik väg, för så fort riksdagen blir inblandad säger riksdagen nej. Det vet vi vid det här laget.

Anf. 158 Näringsminister Annie Lööf (C)
Herr talman! Jag är inte insatt i detalj i det sista Börje Vestlund tog upp, men att döma av det Börje Vestlund säger låter det som att Socialdemokraterna effektivt har stoppat en möjlig utveckling av svenska välfärdsföretag i andra länder än i Sverige. Det är beklagligt. Den europeiska marknaden är väldigt viktig för våra små och medelstora företag. Majoriteten av exporten förläggs till Europa. Då är det inte konstigt att våra svenska företag kraftigt har märkt av finanskrisen och den ekonomiska oro som har varit i Europa och fortfarande pågår, och ekonomin kommer att vara instabil även ett tag framöver. Vi har en inre marknad i EU. Där arbetar vi för ett enhetligt patentskydd, för att förenkla reglerna vid offentlig upphandling och för att få mer av en digital inre marknad, för vi vet att det är det som utvecklar inte minst tjänsteföretagen. Det har bäring på såväl franska och polska som svenska företag. Jag träffade den polske ekonomiministern för några veckor sedan, och vi talade just om hur vi ska utveckla handeln mellan Sverige och Polen. Sådant arbete pågår hela tiden i mitt ministeruppdrag. När jag träffar kolleger utanför Europa handlar det snarare om hur vi kan riva handelshinder och förbättra standardiseringsprocesser så att vi kan underlätta för svenska små och medelstora företag att komma in på dessa marknader. Dessa frågor lyfter många företag upp med mig som hinder i tillväxten. I den artikel som interpellanten tar upp om Tillväxtverket intervjuar man ett antal småföretagare som har kämpat för att komma in på den internationella marknaden. Företagaren, som är vd för Kryddhuset, säger: Jag blev både förvånad och överraskad när jag insåg hur mycket hjälp det finns att få. Egentligen finns det fler möjligheter än vad man kan utnyttja. Det är viktigt att komma ihåg att det finns många olika saker. Problem uppstår då det ska passa det enskilda företaget. Här kommer samverkansprocesserna och främjandeaktörerna in, och här är det viktigt att främjandeaktörerna, Exportrådet och andra, finns så regionalt och nära företagen som möjligt. Den andra frågan som Börje Vestlund och Carina Adolfsson Elgestam ställde var: Vad finns det för konkret? En konkret sak slog vi fast för bara tio månader sedan, i augusti 2011, nämligen 50 miljoner extra till Exportrådet. Det är en viktig satsning för att främja företag. En annan är de knappa 100 miljoner som gavs till science park-systemet runt om i Sverige med en avsatt pott till internationalisering. Det är viktigt att främja tidiga tillväxtföretag så att de kommer in i internationaliseringstänket från början. Förutom den vuxenutbildning som finns och möjligheten till arbetskraftsinvandring, som regeringen och Miljöpartiet har öppnat upp för och som har varit viktig inte minst för gruvbranschen i Sverige, som efterfrågar en stark kompetensförsörjning, pågår det nu trepartssamtal mellan facken, arbetsgivarna och regeringen för att ytterligare underlätta kompetensförsörjning och sänka trösklar för grupper som står långt från arbetsmarknaden. Jag är inte nöjd med hur situationen ser ut. Däremot kan jag se att vi har tagit många bra och viktiga steg på vägen. Vi måste konstatera att vi har gått igenom en finanskris. Jag kan se en hunger hos svenska små och medelstora företag att vilja ta marknadsandelar, inte bara i Sverige utan också utomlands. Det ska vi fortsätta att främja.

Anf. 159 Carina Adolfsson Elgestam (S)
Herr talman! Min interpellation handlar om hur fler företag kan komma ut på den internationella marknaden. Problemet för Sverige och svenska företag är att vi i dag ligger på samma nivå som för tio år sedan. Det betyder att det övergripande problemet inte är finanskrisen, även om den har bidragit och naturligtvis är ett problem för Sverige, Norden och Europa. Men problematiken har varat under många år. Just därför behövs det handlingskraft. Ministern tar upp de 50 miljoner som regeringen har kommit överens med oss socialdemokrater om. Det var en viktig överenskommelse, men den handlade inte om konkreta åtgärder för ökad export. Den handlade om ambassadnedläggningar. Det handlade om att ambassader även fortsättningsvis skulle få vara öppna i viktiga länder där vi behöver ha ambassader för att bland annat svenska företag ska kunna komma dit. Det var det som den överenskommelsen handlade om, ingenting annat. Mot bakgrund av att företagen så tydligt pekar på kompetensförsörjningsproblemet och lyfter upp det, oavsett om det är Tillväxtverket eller någon annan som frågar, och med tanke på att Svenskt Näringsliv i sin rapport nu säger att företagen bromsar in, borde näringsministern känna större oro för det allmänna läget och för hur fler företag ska komma ut på en global marknad. Det är så vi har möjlighet att få tillväxt i Sverige.

Anf. 160 Börje Vestlund (S)
Herr talman! När regeringen och regeringens företrädare inte har något annat försvar skyller man på krisen som var för ett par tre år sedan. Problemet är att våra största exportländer inte hade det så förskräckligt jobbigt. Det var i huvudsak länder i södra delen av Europa som hade det. Tyskland, Polen och Norge klarade sig faktiskt ganska bra eller hämtade sig i alla fall väldigt snabbt. Då kan man inte ständigt återkomma till att vi har gått igenom den största nedgången i ekonomin sedan 30-talet. Det håller inte som argument för att man har haft en långtgående trend som fanns även före denna kris. Krisen har kanske inte hjälpt till att förbättra läget, men det ser inte exakt likadant ut överallt. Vi socialdemokrater tycker också att det är viktigt att man gör mycket både på EU-nivå och på internationell nivå, till exempel standardiseringsprocessen. Det skulle lösa många problem. Man kan inte beskriva näringslivets utveckling och de beslut man har fattat tidigare när vi kommer till de nya situationer som uppstår när det gäller vad man ska göra när man ser att det finns problem. Det finns oerhört stora problem när det gäller situationen för företagare i Sverige. Dem vill inte regeringen se. Man tror att man har gjort allt färdigt och att allt är klart.

Anf. 161 Näringsminister Annie Lööf (C)
Herr talman! Inte ett enda förslag om hur vi ska öka internationaliseringen har jag hört från de socialdemokrater som har varit uppe i talarstolen. Det är som vanligt en massiv kritik som spretar åt olika håll men ekar tom på egna förslag. Enligt den undersökning som Tillväxtverket har gjort ligger vi på samma nivå som för tio år sedan. Låt oss konstatera det, och låt oss diskutera vilka förslag som ska föra oss framåt! Det var en finanskris 2008. Det hoppas jag att även Socialdemokraterna, som ibland blundar för det faktumet, kan inse. Det är fortfarande en stor ekonomisk oro ute i Europa. Fråga vilken småföretagare som helst i Sverige så får man höra att det är utvecklingen i Europa som gör att det gör ont i magen när man tittar i sina orderböcker! Den ekonomiska oron har inte lagt sig utan är fortfarande väldigt påtaglig. Börje Vestlund säger att vi måste titta på hur det såg ut före finanskrisen. Vilka var det som styrde då? Det var Socialdemokraterna under de första åren innan Alliansen tog över 2006. Det är viktigt att vi båda bär ett ansvar för att presentera konkreta insatser och fullfölja dem. När jag möter svenska företagare, både utomlands och i Sverige, lyfter man upp kompetensförsörjningen på plats i Sverige. Där har vi ju kommit med en rad förslag som jag tog upp tidigare. Dessutom lyfter man upp standardiseringsprocessen och ett enhetligt patentskydd som helt avgörande. Där är Sverige pådrivande. Man pratar också om främjandevägar och om möjligheten till finansiering. Enligt SCB:s företagarregister ligger Norden i topp i världen när det gäller andelen mindre bolag som exporterar och importerar. Där ligger vi i framkant, men vi behöver definitivt bli bättre för att stå oss längre fram i den internationella konkurrensen.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.