Svensk brandberedskap

Interpellation 2018/19:13 av Mikael Oscarsson (KD)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2019-01-24
Anmäld
2019-01-30
Sista svarsdatum
2019-02-08
Svarsdatum
2019-02-12
Besvarad
2019-02-12

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Mikael Damberg (S)

 

Den 23 januari sände SVT:s Uppdrag granskning programmet Skogen brinner. I det avslöjas att SOS Alarm inte sände ut några brandmän till Enskogen, som skulle bli sommarens största skogsbrand. Ett dygn innan brandmän sattes in hade branden upptäckts av en helikopter som var ute på ett annat släckningsuppdrag. Då var branden, enligt piloten, 10–15 meter i diameter. Hade den bekämpats direkt hade den troligen kunnat släckas direkt. Men trots att det fanns kännedom om branden skickades alltså inga brandmän ut.

Nu har det gått ett halvår sedan bränderna härjade i den svenska sommarvärmen. Vi har alltså bara några månader på oss för att åtgärda de problem som finns med svensk brandbekämpning. Ändå saknar svenska MSB egna helikoptrar. Vi saknar avtal för att få tillgång till privata helikoptrar. Försvarsmakten har inget uppdrag att hjälpa till med släckningsarbetet. Enligt Expressen innebar det att åtta av tio av Försvarsmaktens helikoptrar stod på marken när bränderna härjade i mitten av juli.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:

 

  1. Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att MSB ska få tillgång till egna helikoptrar?
  2. Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att räddningstjänsten ska kunna få tillgång till privata helikoptrar?
  3. Är statsrådet villigt att verka för att ge Försvarsmakten ett tilläggsuppdrag att hjälpa till när samhällets ordinarie krisbekämpningsresurser inte räcker till?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2018/19:13, Svensk brandberedskap

Interpellationsdebatt 2018/19:13

Webb-tv: Svensk brandberedskap

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 80 Statsrådet Mikael Damberg (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Mikael Oscarsson har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att MSB ska få tillgång till egna helikoptrar, vilka åtgärder jag avser att vidta för att räddningstjänsten ska kunna få tillgång till privata helikoptrar och om jag är villig att verka för att ge Försvarsmakten ett tilläggsuppdrag att hjälpa till när samhällets ordinarie krisbekämpningsresurser inte räcker till.

Det är av stor vikt att samhällets räddningstjänstaktörer har god förmåga att genomföra effektiva räddningsinsatser när skogsbränder och andra olyckor inträffar.

Enligt lagen om skydd mot olyckor är det kommunen som ansvarar för räddningstjänst inom kommunen. Räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Om en kommuns räddningstjänstresurser är otillräckliga vid en omfattande räddningsinsats kan räddningstjänsten begära stöd från andra kommuner och statliga myndigheter. En sådan begäran kan exempelvis avse behov av personalförstärkningar eller helikopterstöd för brandbekämpning. Statliga myndigheter och kommuner är enligt lagen om skydd mot olyckor skyldiga att lämna stöd om de har lämpliga resurser och om ett deltagande inte allvarligt hindrar deras vanliga verksamheter. Försvarsmakten är liksom andra statliga myndigheter skyldiga att lämna stöd av detta slag.

Försvarsmakten kan även lämna stöd enligt förordningen om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet till statliga myndigheter, kommuner och landsting, till exempel i samband med hantering av störningar i viktiga samhällsfunktioner. Även sådant stöd kan avse helikopterresurser. Stöd får lämnas om Försvarsmakten har resurser som är lämpliga för uppgiften och det inte allvarligt hindrar myndighetens ordinarie verksamhet eller dess medverkan i en räddningsinsats enligt lagen om skydd mot olyckor.

Sverige har genom privata och statliga aktörer tillgång till en viss mängd flygande resurser som kan användas för brandbekämpning. Kommunernas räddningstjänster kan träffa avtal med aktörerna för att säkerställa förmåga till brandbekämpning från luften. Sverige kan även genom etablerade räddningstjänstsamarbeten inom Norden, Nordred-avtalet, och inom EU, EU:s civilskyddsmekanism, avropa sådana resurser vid omfattande räddningsinsatser. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska enligt sin instruktion stödja kommunernas räddningstjänster på olika sätt och kan till exempel bistå med att förmedla kontakter med nationella och internationella aktörer som har tillgång till helikoptrar och flygplan som kan användas för brandbekämpning. MSB ska även ha förmåga att bistå med förstärkningsresurser, exempelvis materiel för bekämpning av omfattande skogsbränder.

Regeringen gav i augusti 2018 MSB i uppdrag att med utgångspunkt i vunna erfarenheter från sommarens skogsbränder analysera vilka behov som finns av en förstärkt nationell förmåga avseende brandbekämpning från luften utöver den som kan tillgodoses genom effektivt utnyttjande av nationella och internationella resurser med stöd av etablerade samarbeten. Uppdraget kommer att redovisas i mitten av februari 2019.

Regeringen kommer att noga följa utvecklingen av samhällets samlade räddningstjänstförmåga och kommer vid behov att göra förändringar på området. Samtidigt är det av stor betydelse att kommunerna fortlöpande i enlighet med lagen om skydd mot olyckor vidtar de åtgärder som behövs för att säkerställa en effektiv räddningstjänst i hela landet.


Anf. 81 Mikael Oscarsson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Min interpellation om svensk brandberedskap har sin grund i det som hände i somras - den stora brand som ägde rum för sju månader sedan. Det är fem månader kvar tills det i värsta fall kan vara dags igen.

Den 23 januari sände SVT:s Uppdrag granskning programmet Skogen brinner, där det avslöjades att SOS Alarm inte sände ut några brandmän till Enskogen och det som skulle bli en av sommarens största skogsbränder. Ett dygn innan brandmännen sattes in hade branden upptäckts av en helikopter som var ute på ett annat släckningsuppdrag. Då brann det enligt piloten på en yta av 10-15 meter i diameter. Hade den bekämpats direkt hade den troligtvis kunnat släckas direkt, men trots att det fanns kännedom om branden skickades alltså inga brandmän ut - och ingen helikopter heller.

Det har gått sju månader sedan detta hände, och nu har vi några månader på oss. Fortfarande är vi dock i ett läge, fru talman, där MSB inte har egna helikoptrar. Den norska motsvarigheten till MSB har tillgång till 22 helikoptrar, antingen egna eller genom avtal. Försvarsmakten har inte heller fått något uppdrag att hjälpa till. Det hänvisades i svaret till den lag som finns, men det gäller ju vid olyckor och handlar om resurser som finns tillgängliga. Det är en helt annan sak om man har en uppgift. I somras kom det bland annat fram att Försvarsmakten hade i genomsnitt två eller tre helikoptrar uppe, men hade man fått ett uppdrag hade det kunnat vara det dubbla. Man hade då också kunnat kalla in personal.

En annan viktig fråga är att någon måste kunna föra befälet. Är det någonting som statsrådet stöder, att ge förslagsvis myndigheten MSB möjlighet att styra över statens resurser? Det handlar ju också om hur man ska prioritera; om det kommer olika bud från olika delar av landet, var någonstans ska man prioritera? Är det någonting som regeringen kan tänka sig, att ge det här tilläggsuppdraget till Försvarsmakten så att den kan hjälpa till när samhällets ordinarie krisbekämpningsresurser inte räcker till?

Det kom en rapport från MSB i dag. Där står det att man vill upphandla helikopterkapacitet och ha bättre förmåga att vattenbomba från luften. Det är bra, men det vill också till att det blir bra villkor. Det har redan kommit signaler från branschen om att det är låg ersättning, så det finns frågetecken när det gäller om det går att ställa upp. Men varför inte så att säga komplettera med de redan befintliga statliga resurser som Försvarsmakten förfogar över? Eller ska de stå på backen när det börjar brinna och kastas in först när det blir en katastrofbrand - och då bara i begränsad omfattning? Om det viktigaste är att vi får bättre förmåga att vattenbomba från luften, som det står i rapporten, måste det mest kostnadseffektiva vara att utnyttja de resurser som skattebetalarna redan har betalat innan man köper in nya.

En annan fråga är, till sist: Hur blir det egentligen med Sjöfartsverket - kommer de att hjälpa till framöver?


Anf. 82 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Fru talman! Jag tackar Mikael Oscarsson för en väldigt viktig fråga. Precis som interpellanten säger är det fem månader kvar till sommaren, och det är otroligt viktigt att vi både drar slutsatser av vad som hände förra sommaren och har en starkare beredskap inför sommaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ett perspektiv på förra sommaren är att en del verkligen förtjänar kritik eftersom insatser sattes in alldeles för sent. Det var ett resultat av att lednings- och styrningsförmågan var för svag, inte minst för en del mindre räddningstjänster. Man hade helt enkelt inte den beredskap och kompetens som krävdes för att hantera eskaleringen, ta emot stöd och ge stöd. Det gjorde att inte minst förloppet i Ljusdal inte blev så bra som det kunde ha blivit. Det är ett faktum, och det har vi granskat i en särskild granskning av sommarens bränder.

Vi kan konstatera att det var 7 000 bränder samtidigt i somras, vilket jag tror är mer än vi haft någonsin tidigare i modern tid. De flesta släcktes effektivt, men på vissa ställen skedde inte det. Då var just tidsaspekten helt avgörande, både i ledning och styrning och när det gällde de luftburna insatserna. När helikopterarbetet fungerar och kan komma igång snabbt kan man släcka tidigare. Jag delar alltså verkligen interpellantens beskrivning av problematiken.

Jag vill börja i änden med vad som händer inför den kommande sommaren, för det tror jag att många som lyssnar på debatten funderar på.

Just nu upphandlar MSB och den europeiska krisorganisationen helikopterresurser som kommer att stå till förfogande under sommaren. Det är alltså någonting vi inte hade förra sommaren och som vi kommer att ha den här sommaren. Det exakta utfallet av dessa förhandlingar kan jag inte kommentera innan de är klara, men jag ser det som ett viktigt tecken. MSB har redovisat att de just nu genomför den här upphandlingen för att ha en starkare egen kapacitet genom att ta hjälp av de privata bolag som finns i Sverige. Det är den ena delen.

Den andra delen handlar om kommunernas kapacitet, vilket det frågades om. Har de egentligen den ledningskapacitet som krävs? Räddningstjänstutredningens slutsats är att de i dag inte har det, och det gäller framför allt de mindre kommunerna. Både den utredningen och utredningen om sommarens bränder har föreslagit att lagstiftningen måste ändras: Kommunerna måste in i samarbeten om ledningsstrukturer som gör att de kan hantera mer komplexa och stora bränder. Jag tror att detta förslag skickades ut på remiss i går, och när remissomgången är slut är tanken att vi så snabbt som möjligt ska återkomma till riksdagen med lagstiftning. Jag tror nämligen att vi måste rätta till lagen i den här delen så att även små räddningstjänster kopplar upp sig mot organisationer som har förmågan att leda.

När det gäller frågan om jag är öppen för att MSB ska få ett större mandat är svaret ja. Det har nämligen också kommit fram i Räddningstjänstutredningens förslag. Skogsbrandsutredningen har förändrat lite grann hur detta skulle vara utformat, men det finns en inriktning där att MSB ska få den formella möjligheten att prioritera resurser, avhjälpa och vara med och stödja styrning och ledning. Det gjordes i somras; MSB steg fram och tog en roll som inte helt tydligt framgår i dag, men räddningstjänsten uppskattade de facto detta. Jag tror att det är viktigt att vi får en lagstiftning som speglar de behov som finns på detta område.

Jag återkommer gärna i de andra delarna. Jag tycker dock att det här är en viktig fråga, och det är en prioriterad fråga för mig att snabbt återkomma med lagstiftning till kammaren så att vi kan ha en starkare generell beredskap för stora olyckor eller bränder i framtiden.


Anf. 83 Mikael Oscarsson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar för svaret. Jag tycker att det statsrådet säger är glädjande, inte minst det sista han nämnde om att ge MSB den rollen. Generaldirektören har gett interiörer, och han åberopar sin maggropskänsla som anledning till att han åkte upp i somras. Det låter ju som på film, höll jag på att säga.

Vi kan inte ha det så i Sverige, fru talman, och särskilt inte med tanke på att 70 procent av konungariket Sverige består av skog. Vi har störst andel skog i Europa. Då måste vi ha resurser. Det är jättebra att vi får hjälp, och vi är tacksamma mot Norge, Frankrike, Polen och alla andra som gjorde insatser. Men vi måste se till att skärpa upp detta och se till att vi i stället är de som kan ställa upp och hjälpa andra.

Det har ju kostat väldigt mycket; det har kommit fram att branden i somras kostade ofattbara 1 miljard. Nästan lika mycket kostade det 2014. Det som gnager är att en väldigt stor del av erfarenheterna fanns redan då. Det är alltså fara i dröjsmål om detta nu ska dröja ännu längre. Därför är jag glad för denna inriktning och hoppas att det nu kan få bli så.

Det kan nog vara viktigt att titta på det här. Jag har redan fått signaler från en rad aktörer i branschen om att man är orolig över det som har gått ut från MSB. Det talas om en ganska låg summa för ganska många helikoptrar i en fast ersättning. Här finns det nog anledning att åter titta på Norge. De har 22 helikoptrar, antingen egna eller sådana som de har upphandlat. Detta är också något som MSB själva pekar på. Det är viktigt att detta nu följs upp så att det blir egna resurser.

Det finns en annan aspekt som också kommer fram, nämligen det man kallar den kommunala självrisken. Räddningsledare kan överskrida sin budget om det uppstår skogsbränder under en sommar, och för små kommuner kan det bli oacceptabla summor.

Jag tycker att man måste se över detta. Man skickar, återigen, överdrivet mycket resurser i början, så att vi alla ska bli vinnare. När det gäller den miljard som brann upp 2014 eller den miljard som brann upp förra sommaren ligger det så ohyggligt mycket i den andra skålen. Vi måste också se att ansvaret blir för tungt när det ligger på lokal nivå.

Detta är någonting som jag hoppas att regeringen kan ta initiativ till, så att vi den här gången lär oss av alla tidigare misstag. Ministern sa i svaret att regeringen följer utvecklingen. Det är bra, men det är viktigt att alla dessa olika delar får mynna ut i konkreta åtgärder som gör att vi har en helt annan beredskap när vi kommer in i sommaren, i synnerhet när det gäller att kunna använda våra helikoptrar. Då kommer också Försvarsmaktens del in.


Anf. 84 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Fru talman! Jag börjar med helikopterfrågan, eftersom det i dag kom ett förslag från MSB om hur man både på kort sikt och - framför allt - på medellång och lång sikt ska hantera denna fråga. De föreslår att man ska gå in i ett förfarande där man också är med och upphandlar denna typ av starkare stöd från luften som inte bara handlar om helikoptrar utan också, i samarbete med den europeiska strukturen, om de plan som kan behövas.

Jag tycker att de har lagt fram ett intressant förslag om hur man ska jobba med detta långsiktigt. Men återigen: Upphandlingar pågår just nu, från både MSB:s och EU:s sida, om brandbekämpning från luften redan inför den kommande sommaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad gäller försvarets resurser tror jag att det är viktigt att se att försvaret ska dimensioneras utifrån sina uppgifter. Deras uppgifter handlar ju om att klara ett väpnat angrepp och en krigssituation. Jag tror att de flesta inser att det är detta som måste vara inriktningen på försvarets verksamhet och att det är detta som är uppgiften.

Däremot finns det möjlighet att avropa och få hjälp av Försvarsmakten, och de är skyldiga enligt lagen att ställa upp. Som sas av interpellanten är antalet helikoptrar egentligen inte det som begränsar Försvarsmaktens möjlighet att komma till hjälp i dessa situationer, utan det är möjligheten att koppla på brandbekämpningsutrustning och - ännu mer - de besättningar som är utbildade för detta och som kan vara uppe och snurra kontinuerligt i luften. Det är ju detta - att man har tillräckliga personella resurser - som behövs vid större och längre insatser.

Vi upplever att Försvarsmakten gjorde väldigt stora insatser och hade en ambition att hjälpa till, trots att vi vet att de behövde kalla in ganska mycket personal på sommaren som kom in och gjorde stora insatser för detta. Personalresurserna var den springande punkten, inte egentligen antalet helikoptrar. Men det är väl rimligt att vi försöker att hitta en ordning där vi också försöker att samutnyttja statens resurser så långt det är möjligt. Det finns dock en del begränsningar i detta som kanske inte har att göra med antalet helikoptrar utan med deras personal och besättningarnas utbildning.

Jag vill säga något inför sommaren, för att vara lite mer konkret igen. MSB har tillförts 65 miljoner kronor i budgetpropositionen för 2019. Det handlar om att stärka stödresurserna till kommunerna. Precis som interpellanten sa tror jag att det är viktigt att räddningstjänsterna basalt har resurser och förmåga att hantera bränder i hela Sverige - annars, om inte den lokala räddningstjänsten har förmåga att hantera sina bränder, gör vi hela systemet en otjänst.

Vi kompletterar alltså stödresurserna. Man köper in materiel för skogsbränder. Man köper in mobila basstationer för Rakel så att man ska ha fler att placera ut i områden där Rakelsystemet inte funkar, och man ger också stabs- och ledningsstöd. Detta är MSB:s ökade resurser inför sommaren. Dessutom har man fått 70 miljoner kronor för utbildningsverksamheten så att man kan utbilda fler brandmän runt om i Sverige för att ha en bättre beredskap för skogsbränder.

Detta var några av de konkreta saker som interpellanten efterfrågade för att vi ska ha starkare beredskap inför sommaren.


Anf. 85 Mikael Oscarsson (KD)

Fru talman! Jag tackar för svaret.

Jag tycker att det är väldigt positivt - om det nu blir verklighet - att det blir en myndighet som får ta befälet över de resurser vi har. Man kan påminna om att regeringen har gett Försvarsmakten uppdraget att beredskapssätta helikoptrar för polisiära behov. Där utför Försvarsmakten en uppgift, och det är ju bra.

Försvarsmarsmakten har 33 helikoptrar. Särskilt Black Hawk, som det finns ett femtontal av, är sådana som är fenomenala. De kan landa och gå upp överallt. Varför inte också se till att det alltid finns en brandtunna vid dessa och ge Försvarsmakten denna möjlighet att hjälpa till?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan har vi frågan om Sjöfartsverket. Måste inte de också få den här kroken, som jag har talat om så många gånger i denna kammare? Det borde vara självklart att den ska finnas där, så att man kan hjälpa till.

Det stämmer att Försvarsmakten gjorde stora insatser, men det är ändå en väldig skillnad om man får uppgiften. Förut var det så i Sverige att man hade i uppgift att ha den beredskapen - inte vid små bränder, men när det civila samhällets inte räckte till. Om regeringen har gett Försvarsmakten i uppgift att hjälpa polisen vore det inte konstigt utan tvärtom naturligt, fru talman, att vi använder de resurser vi har. Helikoptrar är dyrbara och viktiga i brandbekämpningen. Då måste vi använda dem på effektivast möjliga sätt också när det gäller detta.


Anf. 86 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Fru talman! Detta är, återigen, en viktig interpellation. Det är viktigt att vi både stärker vår beredskap inför sommaren och långsiktigt hittar ett system där kommunerna klarar av dessa insatser. De små kommunerna klarar det inte på egen hand, så de måste samverka med andra kommuner. Jag tycker också att MSB bör få en viktigare roll och en central roll i att stödja detta. Där tror jag att vi är överens.

Jag vill ge en kommentar om Försvarsmakten, så att det inte råder någon osäkerhet om detta. Försvarsmakten är i dag enligt lag skyldig att hjälpa till vid större olyckor, också med sina helikopterresurser, om det inte allvarligt hindrar deras vanliga verksamheter. Jag tror inte att någon av oss vill tvinga Försvarsmakten att göra någonting om det hindrar deras vanliga verksamhet, som är att skydda Sverige som nation.

Det uppdraget finns alltså där. Det gäller att hitta rätt metoder för det och att se till att det fungerar, men lagstödet finns.

När det gäller frågan om Sjöfartsverkets helikopter är det samma lagstiftning som gäller där. Där är MSB lite mer tveksamma till utvecklingspotentialen. De har skrivit om det här nu, så vi får väl läsa det tillsammans. Men Sjöfartsverket menar att eftersom de har hela sjöräddningsuppdraget, som måste fungera 24:7, är de mer tveksamma till att använda just den resursen. Det är ofta så att det kommer i konflikt med den vanliga verksamheten som måste fungera.

Läs gärna rapporten, så kanske vi återigen kan ha en interpellationsdebatt lite längre fram! Men MSB har också kommenterat sjöräddningens helikopter i den rapport som kom i dag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.