Svensk bnp-tillväxt
Interpellation 2017/18:66 av Jörgen Andersson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2017-10-25
- Överlämnad
- 2017-10-26
- Anmäld
- 2017-10-27
- Sista svarsdatum
- 2017-11-16
- Svarsdatum
- 2017-11-24
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Det är högkonjunktur i Sverige, och bilden av svensk ekonomi är att den utvecklas förhållandevis starkt. Detta är en bild som framhålls inte minst av regeringen. ”Det visar på vilken otrolig styrka vi har i svensk ekonomi nu och hur starka vi är i jämförelse med andra länder”, kommenterade finansministern tillväxtsiffrorna i somras. Det kan dock finnas anledning att nyansera den bilden.
Ser man till den svenska tillväxten per invånare, det vill säga bnp per capita, så utvecklas Sverige bara som ett genomsnittligt EU-land. Detta i ett EU där många länder brottas med stora skuldkriser. Konjunkturinstitutets prognos över tillväxt per invånare visar på en inbromsning i ekonomin, från en tillväxttakt på 1,4 procent i bnp per capita, till 0,5 procent år 2020.
John Hassler, professor i internationell ekonomi, menade nyligen i Dagens industri att skönmålningen av svensk ekonomis utveckling riskerar att leda till en falsk trygghet och att nödvändiga reformer uteblir.
Med anledning av ovanstående är min fråga till finansminister Magdalena Andersson:
1. Hur ser finansministern på den inbromsade tillväxttakten när det gäller bnp per capita?
2. Vilka åtgärder vidtar regeringen med anledning av detta?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2017/18:66
Webb-tv: Svensk bnp-tillväxt
Dokument från debatten
- Fredag den 24 november 2017Kammarens föredragningslistor 2017/18:37
- Protokoll 2017/18:37 Fredagen den 24 novemberProtokoll 2017/18:37 Svar på interpellation 2017/18:66 om svensk bnp-tillväxt
Protokoll från debatten
Anf. 29 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Jörgen Andersson har frågat mig hur jag ser på utvecklingen när det gäller bnp per capita och vilka åtgärder regeringen vidtar med anledning av detta.
Till att börja med vill jag tydliggöra att bnp per capita är en av flera indikatorer på utvecklingen av ekonomin och människors livskvalitet. Även till exempel hälsa, disponibelinkomst och utbildningsnivå är välfärdsindikatorer som regeringen följer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Med det sagt kan jag konstatera att bnp-tillväxten har varit hög i Sverige de senaste åren, och resursutnyttjandet är högre än normalt. Under de senaste två åren har svensk tillväxt legat i topp fem i EU.
För bnp per capita gäller att 2014-2016 ökade bnp per capita med 6 procent på två år. Under förra regeringen med Moderaterna på Finansdepartementet, 2006-2014, ökade däremot bnp per capita med bara 3 procent - på åtta år. Så även den ökningstakten har plockat upp farten ordentligt.
I regeringens prognos återgår konjunkturen till ett mer balanserat läge de kommande åren. Det innebär att bnp per capita ökar i en mer normal takt framöver. En fallande andel befolkning i arbetsför ålder bidrar också till en mer normal tillväxt i bnp per capita. En sådan demografisk trend har pågått i flera år, och den väntas fortsätta framöver.
Arbete och produktivitet är centralt för utvecklingen av bnp per capita. Alla som kan arbeta ska arbeta och bidra till välståndet i landet. Vi har sedan den här regeringen tillträdde sett att arbetslösheten har minskat och att allt fler är sysselsatta. Sverige har högst sysselsättningsgrad i EU, och regeringens prognos är att den fortsätter att öka.
Regeringen har sedan tillträdet 2014 genomfört omfattande investeringar för att öka sysselsättningen och produktiviteten. Bland annat satsar regeringen på ett brett kunskapslyft, en satsning som fullt utbyggd omfattar över 90 000 utbildningsplatser. Kunskapslyftet ger människor chans att utbilda sig för att stärka sina möjligheter på arbetsmarknaden, vilket avhjälper brister på arbetskraft samt säkrar den framtida kompetensförsörjningen och Sveriges ställning som konkurrenskraftig kunskapsnation.
Regeringen genomför även omfattande investeringar i klimat, infrastruktur och bostäder samt en aktiv närings- och innovationspolitik. Därutöver bidrar också satsningarna på välfärden till en hög sysselsättning och tillväxt. Sammantaget bedöms regeringens reformer bidra till en varaktigt högre sysselsättning, produktivitet och bnp per capita.
Anf. 30 Jörgen Andersson (M)
Herr talman! En klok man har sagt att man ska söka motståndarens bästa argument, och inte de sämsta. I det sammanhanget är det glädjande att vi har en relativt likartad syn på vad som gynnar produktivitet och ekonomisk tillväxt. Det finns en insikt i svaret från Magdalena Andersson om att det är viktigt med utbildningar och investeringar, och där är vi helt överens.
Dessvärre omsätter inte regeringen orden i handling. Jag vill i sammanhanget ta upp vad några utomstående säger, för jag utgår från att finansministern inte tar mig på orden. Jag kan till exempel nämna John Hassler, som säger att regeringen skönmålar svensk ekonomi och inger en falsk trygghet. Man genomför inte de nödvändiga reformer som Sverige skulle behöva, säger han.
Konjunkturinstitutet är inne på samma linje och talar om att det är en signifikant inbromsning, där tillväxttakten är 1,4 procent i bnp per capita och sjunker ned mot 0,5 procent till 2020. Också Ekonomistyrningsverket är mindre optimistiska både om konjunkturläget på kort sikt och om potentialen för ekonomin på längre sikt. Detta leder i sin tur till att både Konjunkturinstitutets och Ekonomistyrningsverkets prognoser visar att investeringarna kommer att minska under de kommande fem åren. De säger till och med att både potentiell bnp och potentiell sysselsättning har sänkts till följd av de reformer som har föreslagits i budgetpropositionen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Med detta sagt vill jag gärna diskutera med finansministern på det sätt vi skulle behöva diskutera, där vi söker varandras bästa argument. För att klara de utmaningar och för att säkra det välstånd vi har i vårt land är det viktigt att man verkligen identifierar och resonerar om de reformer vi skulle behöva göra. De mest uppenbara gäller skolan, som har varit ett stort problem för oss under en lång tid. Det är viktigt att man verkligen kommer till rätta med allting som gör att vi inte lyckas förbereda eleverna för deras fortsatta liv och kunskapsinhämtning. Det är ju det som skapar tillväxten på längre sikt.
Det handlar också om arbetsmarknaden, där vi har en stor tudelning och ett stort behov av större flexibilitet. Det gäller både att man kan röra sig mellan jobb och utifrån ett geografiskt perspektiv. Det leder oss in på bostadsmarknaden, som lämnar mer att önska. Vi behöver ett bättre företagsklimat för att kunna säkra att jobben växer till. För att nå det behöver vi också diskutera skattesystemet, som skapar incitamenten för att vi ska få ordning på de utmaningar och de obalanser som finns.
Med detta sagt vill jag ställa en fråga till finansministern: Känner hon sig nöjd med det som Konjunkturinstitutet, Ekonomistyrningsverket och även IMF och OECD säger och deras bedömning och underkännande av regeringens åtgärder för ökad produktivitet på lite längre sikt?
Anf. 31 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Att höja produktiviteten är centralt för att ha en god bnp-tillväxt per capita. Men det handlar också om att alla som kan arbeta också bidrar till arbete och till många arbetade timmar i ekonomin. För att höja produktiviteten gör regeringen omfattande satsningar på innovation i näringslivet. Automatisering i industrin är en viktig fråga. Vi satsar på forskning, och gör bland annat många satsningar på det i den forskningsproposition som vi har lagt fram.
Det handlar också, inte minst, om utbildning. Det handlar om att människor ska kunna möta de behov som arbetsgivarna har. Problemet vi har i Sverige i dag är att vi samtidigt som vi har många arbetslösa har 100 000 lediga jobb, där arbetsgivarna har svårt att hitta rätt kompetens. Det råder brist inom en rad yrken, där vi behöver utbilda människor. En viktig väg för att utbilda människor till bristyrken är via Arbetsförmedlingen och de arbetsmarknadsutbildningar och arbetsmarknadsåtgärder som Arbetsförmedlingen ansvarar för, till exempel att upphandla bristyrkesutbildningar.
Här vill Moderaterna i sin budgetmotion skära över 8 miljarder på just arbetsmarknadspolitiken. I stället vill ni att vi här i riksdagen ska lagstifta om lägre löner. På vilket sätt höjer man produktiviteten när människor inte får den utbildning som arbetsgivarna efterfrågar utan i stället ska få sänkt lön?
Anf. 32 Jörgen Andersson (M)
Herr talman! Jag vill först konstatera att det är bra att svensk ekonomi går bra. Det är bra att vi kortsiktigt har den utveckling vi har haft. Det skapar i sin tur möjligheter och ett fönster till att göra de nödvändiga reformerna.
Men regeringen verkar inte alls ha insikt i vad som behöver göras, vilka obalanser som finns och vilka utmaningar vi har. Framför allt vidtar inte regeringen rätt åtgärder för att komma till rätta med de behov som finns. Det är otroligt viktigt med omställningsmöjligheter och utbildningar för att människor ska kunna anpassa sig efter de behov som finns och med kompetensutveckling. Det allra viktigaste, tror jag, är att man understöder incitamenten till att människor vill göra karriärsteg och anpassa sig till en arbetsmarknad. Vi ska uppmuntra drivkraften till att vilja ta ett steg ytterligare, byta jobb och få större rörlighet. Det är det som skapar möjligheten för människor att komma in i arbete.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag är inte alls av åsikten att man ska skapa fler enkla jobb, utan snarare att man ska göra fler enkla jobb lediga. Då krävs det att man tar de incitamentsstrukturer som finns på allvar. Det ska löna sig att utbilda sig, det ska löna sig att starta ett företag och det ska löna sig att anpassa sig så att man kan byta karriär, ta ett nytt jobb eller ta ett steg vidare i den anställning man redan har.
Denna förståelse finns inte alls från finansministerns sida. Det finns ingen vilja över huvud taget att ge människor denna möjlighet att själva anpassa sig och att själva få drivkrafterna. För henne handlar det bara om att det ska styras uppifrån och om stimulanser i form av arbetsmarknadsåtgärder där någon annan ska veta bättre.
Vidare är det otroligt viktigt att det är möjligt att flytta till jobben. Bostadsmarknaden och de obalanser som finns där är de utmaningar som finns för att människor ska kunna flytta till jobben. Det finns rätt mycket att fundera på där, skulle jag vilja säga. Det är inte alldeles enkelt vare sig som ny medborgare i Sverige eller, för all del, som landsbygdsbo att flytta till staden och till ett jobb i dag. Det är inte heller alldeles enkelt för ungdomar som kommer från landsbygden att flytta till staden för att skaffa sig en utbildning.
Jag tror att vi har en hel del att fundera över när det gäller varför vi inte får den tillväxt som vi förväntar oss med de stimulanser som finns. Varför växer inte jobben till? Varför startar inte fler företag? Varför investerar inte företagen? Varför finns inte de innovationer och det entreprenörskap som vi kunde förvänta oss med de stimulanser som finns? Finns det anledning att se över skattesystemet? Har finansministern någon uppfattning om huruvida hon tycker att det skulle behövas någon form av bättre incitamentsstruktur för mer av drivkrafter? I så fall skulle jag gärna vilja höra hennes synpunkter på detta.
Anf. 33 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Jörgen Andersson säger att jag vill styra allt uppifrån och att jag vill att människor själva inte ska ha möjlighet att utvecklas. Jag vill påminna om att vi genomför ett mycket stort och permanent kunskapslyft där vi bygger ut yrkesvux, komvux, kvalificerad yrkesutbildning, folkhögskolor och den högre utbildningen med över 90 000 utbildningsmöjligheter. Här är alltså 90 000 utbildningsmöjligheter, tack vare den här regeringen, så att människor ska kunna växa, utvecklas och gå vidare i sin karriär och i arbetslivet. Det är alltså en mycket omfattande satsning.
Jag är fortsatt bekymrad över att Moderaterna vill skära bort över 8 miljarder i arbetsmarknadspolitiken. Låt mig ta ett exempel. Ghalia var hemmafru i Syrien, men nu i Sverige, i Lindesberg, utbildar hon sig till grävmaskinist som är ett bristyrke. Det är en upphandlad utbildning via Arbetsförmedlingen som hon går, och det är precis den typen av utbildningar som riskerar att stoppas med Moderaternas besparing på över 8 miljarder på arbetsmarknadspolitiken.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Om man nu är intresserad av ökad tillväxt och ökad produktivitet, varför vill man skära på just den här typen av insatser som gör att människor har möjlighet att gå från arbetslöshet till att ta de jobb som nu växer fram i det här konjunkturläget?
Anf. 34 Jörgen Andersson (M)
Herr talman! 90 000 personer får möjlighet att utbilda sig. Det är väl jättebra; jag har ingenting emot det. Men jag är inte säker på att det löser alla problem, och jag är inte säker på att det är den bästa åtgärden. Vi har i storleksordningen 5 miljoner människor som skulle kunna arbeta en timme till eller ta ytterligare ett steg i sin karriär. Ställer man 5 miljoner mot 90 000 tycker jag att det blir tydligt att de 90 000 inte kommer att hjälpa upp den försämrade möjlighet man ser både på lång och på medellång sikt när det gäller produktivitetsutveckling och tillväxten och dynamiken i svensk ekonomi.
Om finansministern inte vill ta mig på orden vore det bra om hon förhöll sig till det som Konjunkturinstitutet, Ekonomistyrningsverket, OECD, IMF och framstående professorer och hennes tidigare ordförande i Finanspolitiska rådet säger.
Jag tycker att det är tråkigt och synd att dessa obalanser som innebär utanförskap, arbetslöshet och bidragsberoende biter sig fast trots att Sverige befinner sig i en högkonjunktur. Behovet av reformer är otroligt stort, men regeringen försitter faktiskt chansen att genomföra dem trots det ekonomiska läge vi har. Vi har ett unikt läge att nyttja den ekonomiska situation som vi har nu och genomföra de nödvändiga reformer som vi så väl behöver för att Sverige ska kunna fungera i framtiden så att vi faktiskt kan försvara och behålla det välstånd som vi har. Vi kan inte försitta chansen att genomföra strukturreformer när vi har det ekonomiska läge vi har.
Anf. 35 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Nej, vi ska inte försitta chansen att genomföra de strukturreformer som Sverige så väl behöver. Det är precis därför som regeringen genomför just dessa reformer i den här budgeten. Vi genomför viktiga strukturreformer för att säkra och stärka den svenska modellen.
Vad är det som är viktigt i den svenska modellen? Det är att vi har en bra skola för alla barn, och därför lägger vi stora resurser just på skolan. Det är att vi har en bra sjukvård så att människor inte behöver vara hemma sjuka länge därför att de inte får vård, och därför gör vi en historiskt stor satsning på sjukvården. Vi måste också se till att våra kommuner och landsting har de resurser som krävs för att säkerställa bra barnomsorg och trygg äldreomsorg så att också kvinnor har möjlighet att delta på arbetsmarknaden. Det är precis det som vi gör i den här budgeten.
Därutöver gör vi omfattande investeringar i infrastruktur för att underlätta för näringslivet, och vi gör också en historiskt stor bostadssatsning för att underlätta för människor att kunna flytta dit där jobb och utbildning finns. Jag kan konstatera att Moderaterna tyvärr vill ta bort hela den bostadssatsning som nu möjliggör för fler att kunna få den härliga känslan av att sätta nyckeln i dörren till sin första egna lägenhet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi gör också omfattande investeringar just i att utbilda människor så att de kan ta de jobb som finns. Det är så man bedriver en ansvarsfull ekonomisk politik i det här konjunkturläget. Utöver de här satsningarna ser regeringen också till att rusta oss för sämre tider genom att betala av på statsskulden. Så tar man ansvar för Sverige.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.