Studiehandledning på modersmål

Interpellation 2015/16:196 av Daniel Riazat (V)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2015-11-18
Överlämnad
2015-11-18
Anmäld
2015-11-19
Svarsdatum
2015-12-01
Besvarad
2015-12-01
Sista svarsdatum
2015-12-03

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

 

Att en elev ännu inte behärskar svenska fullständigt får inte leda till att hen halkar efter i skolan. Därför är rätten till studiehandledning oerhört viktig. Om en elev har svårt att tillgodogöra sig undervisning på grund av att denne har ett annat modersmål än svenska har eleven rätt till studiehandledning på modersmålet. Det kan till exempel handla om att få hjälp med matten på det språk som talas i hemmet.

Det finns dock ett stort glapp mellan denna tydliga rättighetslagstiftning och hur verkligheten ser ut. Enligt Skolinspektionens granskningar finns det många skolor som inte ens känner till studiehandledning som stödform. Skolinspektionen har också konstaterat att vid skolor som ändå erbjuder studiehandledning så utgår den inte alltid från elevens behov, utan mer från skolans rutiner. I en särskild rapport om utbildningen för nyanlända elever skriver man att ”särskilt stöd genom studiehandledning på modersmålet inte ges i tillräcklig kvantitet och kvalitet för att ge stöd för de nyanlända elevernas kunskapsutveckling".

Det har även konstaterats av Skolinspektionen att många huvudmän har en väldigt snäv bild av vad studiehandledning innebär. Studiehandledningen sköts i hög grad av modersmålslärare som inte alltid har särskilda kunskaper i de ämnen som handledningen omfattar.

Det finns enligt min mening en stor outnyttjad resurs i Sverige i form av människor som talar samma språk som de nyanlända eleverna, som har goda kunskaper inom olika områden och som därför kan vara en tillgång vid studiehandledning – även om de inte är utbildade lärare.

Min fråga till utbildningsminister Gustav Fridolin är:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att förbättra situationen när det gäller studiehandledning på modersmål?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2015/16:196, Studiehandledning på modersmål

Interpellationsdebatt 2015/16:196

Webb-tv: Studiehandledning på modersmål

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 73 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Herr talman! Daniel Riazat har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra situationen när det gäller studiehandledning på modersmål.

Enligt skolförordningen och gymnasieförordningen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver det. Många huvudmän och skolor har dock svårt att leva upp till detta krav, inte minst mot bakgrund av den senaste tidens kraftiga ökning av antalet nyanlända elever.

Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att stärka utbildningen för nyanlända elever. Till dessa hör bland annat att regeringen i juni 2015 gav Statens skolverk i uppdrag att genomföra systematiska insatser för att stärka huvudmännens förmåga att på kort och lång sikt ta emot nyanlända barn och ungdomar och kunna erbjuda en utbildning av hög och likvärdig kvalitet.

Uppdraget syftar till att förbättra utbildningen för nyanlända elever i grundskolan och motsvarande skolformer och i gymnasieskolans introduktionsprogram. Insatser ska bland annat genomföras för att fler lärare ska få kompetens att undervisa alla barn och elever, oavsett deras språkliga bakgrund.

Särskilda insatser ska riktas till modersmålslärare och studiehandledare på modersmål. Insatser ska även riktas till huvudmän och rektorer för att stödja ett ändamålsenligt arbetssätt och en ändamålsenlig organisation som främjar en god utbildning för nyanlända elever.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I budgetpropositionen för 2016 föreslås att satsningen på samverkan för bästa skola, där insatserna för nyanlända elever utgör en del, ska uppgå till totalt 600 miljoner kronor och beräknas till motsvarande belopp årligen från och med 2017.

Skolhuvudmännen har från och med den 1 juli i år fått bättre möjligheter att anordna bland annat modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål genom nya regler om fjärrundervisning. Om det inte finns någon legitimerad och behörig lärare att tillgå på en skolenhet kan redan i dag fjärrundervisning bedrivas av en lärare som finns vid en annan enhet inom huvudmannens organisation.

För att ytterligare förbättra huvudmännens möjlighet att erbjuda elever den utbildning som de har behov av beslutade regeringen den 12 november 2015 om direktiv till en utredning som bland annat ska föreslå hur skolhuvudmän genom fjärrundervisning på entreprenad eller på annat sätt kan ges ökade möjligheter att erbjuda elever modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål. Uppdraget ska i denna del redovisas senast den 12 februari 2016.

Vidare beslutade regeringen den 26 november att tillsätta en utredning med uppdrag att föreslå åtgärder för att säkra kommuners möjlighet att tillgodose Sveriges nyanlända elevers rätt till utbildning. Förslagen ska bidra till att upprätthålla kvaliteten på undervisningen för alla elever i skolväsendet.

Utredaren ska bland annat föreslå hur enskilda huvudmän för skolor där det finns kö i större utsträckning än i dag ska kunna ta emot nyanlända elever och utreda hur kommuner i större utsträckning ska kunna placera elever i andra skolor än de närliggande för att främja en jämnare fördelning av nyanlända elever och förbättra förutsättningarna för integration.

Utredaren ska också undersöka om det finns behov av ytterligare insatser för att exempelvis pensionerade lärare och lärarstudenter ska kunna vara ett stöd för nyanlända elever. Uppdraget ska redovisas senast den 18 januari 2016.

Som framgår av budgetpropositionen för 2016 ser regeringen också möjligheter att förbättra mottagandet av nyanlända elever genom att ta till vara att många nyanlända och andra personer med utländsk bakgrund har yrkesbakgrund som lärare.

För dem som vill ska det vara möjligt att så snabbt som möjligt börja undervisa i de ämnen som de är utbildade för. Innan de kan undervisa i de ämnen de är utbildade för kan en möjlighet för många av de nyanlända lärarna vara att börja arbeta som studiehandledare eller modersmålslärare. Regeringen har för avsikt att inom kort återkomma i denna fråga.


Anf. 74 Daniel Riazat (V)

Herr talman! Jag vill börja med att tacka utbildningsministern för svaret.

Andelen flerspråkiga elever i den svenska skolan ökar. Mer än var femte elev i grundskolan har grundläggande kunskaper i ett annat språk än svenska, och i oktober 2014 fanns strax över 92 000 elever som är födda utomlands. Det betyder att det i dag finns elever i den svenska skolan som tillsammans representerar mer än hundra olika modersmål. För dem är det naturligt att använda mer än ett språk i sin vardag. Det innebär också att många lärare möter en språklig mångfald i sin undervisning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Enligt läroplanen för grundskolan ska undervisningen främja lärandet och kunskapsutvecklingen genom att utgå från elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Samtidigt visar Skolverkets statistik att flerspråkiga elever, speciellt nyanlända elever, inte klarar skolans krav i samma utsträckning som övriga elever.

Studiehandledning på modersmålet är en stödinsats som finns i grundskolan och motsvarande skolformer samt i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Skolinspektionens granskning av utbildning för nyanlända elever visar att många av de skolor som har kvalitetsgranskats uppvisar allvarliga brister i sitt sätt att hantera denna handledning.

Kompetensen i studiehandledning på modersmålet varierar, likaså hur man praktiskt arbetar med studiehandledningen. När handledningen som erbjuds är av god kvalitet är det en viktig stödinsats för den elev som behöver det.

Att vara studiehandledare är dock inte samma sak som att vara modersmålslärare. Därför används här begreppet studiehandledare för den som ger handledning på modersmålet i andra ämnen än ämnet modersmål. En modersmålslärare undervisar med utgångspunkt i kurs- eller ämnesplanen för modersmål, medan en studiehandledare utgår ifrån kurs- och ämnesplanerna i olika ämnen.

Vissa elever har fått sin tidigare undervisning på ett annat språk än sitt modersmål, och i dessa fall kan det vara en fördel att studiehandledaren handleder på det språket.

Få studiehandledare har sådana ämneskunskaper att de kan handleda i skolans samtliga ämnen. Att organisera arbetet i ämnesblock, det vill säga att studiehandledaren ger handledningen i flera närliggande ämnen, underlättar både rekryteringen av och kompetensutvecklingen för studiehandledare. Det ger också en rimlig arbetssituation för handledaren i fråga.

Studiehandledning är inte enbart ämnesundervisning på modersmålet utan rymmer fler aspekter, till exempel språklig medvetenhet om skillnader och likheter mellan svenska och modersmålet samt kulturella faktorer i ämnesundervisningen.

En studiehandledare behöver också kunna avgöra i vilken omfattning modersmålet ska användas i handledningen och hur ämnesspråket ska bearbetas.

Att en elev ännu inte behärskar svenska språket fullständigt får inte leda till att hen halkar efter i skolan. Därför är rätten till studiehandledning oerhört viktig. Om en elev har svårt att tillgodogöra sig undervisningen på grund av att eleven har ett annat modersmål än svenska har eleven som sagt rätt till studiehandledning.

Det finns dock ett stort glapp som bland andra Skolinspektionen har påpekat. Det har även konstaterats att många huvudmän har en snäv bild av vad studiehandledning innebär. Studiehandledning sköts i hög grad av modersmålslärare.

Det finns enligt min mening en outnyttjad resurs i Sverige i form av människor som talar samma språk som de nyanlända eleverna. Jag pratar inte bara om de elever som nyss har kommit och som har lärare utan om sådana som är bosatta i Sverige sedan tidigare.

Vad avser utbildningsministern att göra för att förbättra situationen?


Anf. 75 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Låt mig först konstatera att jag helt instämmer i Daniel Riazats beskrivning av vad den svenska skolan är i dag och vad den möter.

Det är självfallet en väldig styrka för vårt land att vi har så många flerspråkiga unga individer. Det har stärkt oss tidigare och gjort att Sverige har kunnat växa med människor som har kommit hit från andra länder.

Det är en styrka i ekonomiskt, socialt och mänskligt hänseende, men det är också en styrka som vi är ganska dåliga på att ta till vara i dag, såväl på grund av diskriminerande strukturer och hur vår arbetsmarknad ser ut som på grund av hur skolan klarar sin uppgift och vilka förutsättningar den har att göra detta.

Detta är väldigt tydligt i den viktigaste mätningen vi har i svensk skola, nämligen behörighetsstatistiken för årskurs 9. De senaste åren kan man se att vi blir allt bättre på att möta elever som kommer till svensk skola från andra länder före årskurs 6. Där går behörighetssiffrorna upp. Vi lär oss i takt med att fler lärare jobbar med det och man hittar nya tekniker.

Men vi blir sämre på att ge rätt förutsättningar för elever som kommer under de sista fyra åren i grundskolan. Där går behörighetssiffrorna ned kraftigt. Det är faktiskt det som drar ned hela behörighetsstatistiken för Sverige.

Det beror på ett par olika saker. Jag tror att en av huvudanledningarna är att många inte får tillräckligt många år i skolan. Man kanske kräver av en individ som kommer hit: Du ska få ett och ett halvt år i skola därför att du kommer direkt från ett flyktingläger där du har fått väldigt lite utbildning eller kommer från en situation där du kanske inte har fått någon skola alls. Att då klara det som svenskfödda elever ska klara på tio år är ofta ett orimligt krav.

I andra fall handlar det om att man har alltför låga förväntningar. En elev som egentligen har hela utbildningsbakgrunden med sig och borde ha alla förutsättningar att klara skolan möts konsekvent av en förväntan att eleven inte ska klara den, och den förväntan blir självuppfyllande.

I ett tredje fall handlar det om att eleven inte får de verktyg som faktiskt behövs för att klara utbildningen, och då är studiehandledningen ett av de viktigaste verktygen.

Att vi har elever som har jättegoda mattekunskaper men ändå inte klarar mattekraven därför att de inte har de svenska mattetermerna får helt enkelt inte förekomma. Men det förekommer gång på gång i den svenska skolan därför att kravet på studiehandledning inte uppfylls.

Vad kan vi då göra för att komma till rätta med det? Det första är såklart att alla huvudmän och alla rektorer behöver förstå vad studiehandledning egentligen är. Det finns många som har gjort mycket, men eftersom ansvaret för att ta emot nyanlända elever har varit så skevt fördelat tidigare behöver nu de erfarenheter och den kompetens som rektorer och huvudmän har spridas till andra. Det har Skolverket tagit på sig att göra.

Det andra är att hitta de här studiehandledarna. Då tror jag precis som Daniel Riazat att vi har en väldig resurs i människor som har kommit hit nyligen eller människor som har kommit hit tidigare och som själva är flerspråkiga. Att kunna använda dem i skolan just som studiehandledare är en tydlig förbättring för de elever som vi ska möta och också ett tydligt verktyg för lärarna som jobbar i skolan för att de ska kunna klara sin uppgift. Där återkommer vi snart till hur det snabbspår som har aviserats ska se ut och hur kompetensen hos de grupper som inte kom in i snabbspåret, alltså de som inte har lärarbakgrund med sig när de kommer, ska kunna tas till vara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den tredje delen är att de ska få rätt kompetens och rätt handledning i sitt nya uppdrag som studiehandledare. Där blir Skolverkets uppdrag att anordna fortbildning för studiehandledare och att arbeta med studiehandledare i deras kompetensutveckling på olika sätt. Det är en viktig del.

Det handlar om fortbildning till huvudmän och rektorer, att se till att skaffa fram fler studiehandledare och att ge studiehandledarna fortbildning för att klara sitt nya uppdrag.


Anf. 76 Daniel Riazat (V)

Herr talman! Tack, Gustav Fridolin, för svaret!

Det är ändå glädjande att se att den nuvarande regeringen har en rad satsningar och en plan för att komma till rätta med detta. Det är en mycket bred diskussion som egentligen skulle kunna pågå i timmar och som handlar om att vi lever i ett land med världens mest utbildade taxichaufförer och pizzabagare.

Men om vi på något sätt ska konkretisera oss och fokusera på det som handlar om studiehandledning: Jag tycker att det är bra med det snabbspår som regeringen har initierat och som flera andra partier, inklusive Vänsterpartiet, har varit inne på sedan lång tid tillbaka, att man ska se till att de nyanlända lärare som kommer hit ska få ett slags snabbspår för att kunna ta sig in.

Samtidigt tänker jag också att vi framöver kommer att behöva de lärarna i den ordinarie undervisningen som ämneslärare i olika ämnen. Samtidigt har vi - det bekräftade utbildningsministern bilden av - många människor som har bott här i ett antal år och som behärskar både det svenska språket och ett annat språk eller flera andra språk och som skulle kunna göra stor nytta inom den svenska skolan.

Från min egen kommun finns det ett exempel på just detta. Man sa konsekvent: Vi kan inte hitta studiehandledare. I en kommun på runt 60 000 invånare kunde man inte hitta fler studiehandledare. Samtidigt hade jag en pappa hemma som har varit civilingenjör från Iran och som har gått pedagogiska utbildningar men som inte fick jobb de första åtta åren i Sverige inom sitt yrke eller för den delen som montör i samma bransch. När man gav honom chansen att komma in i skolan och vara studiehandledare för de persisktalande eller daritalande barnen gav det otroligt mycket, och i dag ser man resultatet. Han är långt ifrån ensam. Det finns många sådana goda exempel.

Problemet är, som jag ser det, att detta inte är systematiskt utan att vi fortfarande väntar på fler goda exempel. Just i den delen - trots alla de goda satsningar med snabbspår och allt detta som regeringen har initierat - menar jag att regeringen genom Skolverket bör se till att det kommer ut tips och rekommendationer på hur man kan få till fler studiehandledare, bortsett från de nyanlända som kommer och som man ska skicka in i ett snabbspår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utbildningsministern sa att han höll med om den bild som jag målade upp. Det är därför att jag har tagit all text från den skrift med rekommendationer som har skickats ut från Skolverket när det gäller studiehandledning. Det som dock saknas där är just tips och råd om hur man kan se till att skaffa fler studiehandledare. Det finns gott om personer som i dag skulle kunna arbeta som studiehandledare. Det som också blir problematiskt med att alltför mycket koppla ihop modersmålslärare med studiehandledare på modersmålet är att modersmålslärare i många fall inte har den ämnesspecifika kunskapen för att kunna undervisa. I dag befinner vi oss också i ett läge då vi behöver fler modersmålslärare som också är utbildade inom olika språk, som har en riktig lärarutbildning från hemlandet. Där har vi en gyllene chans, och jag tycker att det är bra att regeringen tar upp det.

En annan sak handlar om detta med förväntningar, stöd och verktyg. Det är fint att utbildningsministern säger detta. Men någonstans måste det tydliggöras ut mot kommunerna, så att elever inte - som utbildningsministern själv nämnde - stannar i sin kunskapsutveckling på grund av att huvudmännen tror att bara därför att eleven inte hanterar det svenska språket kan eleven inte läsa matematik eller något annat ämne.


Anf. 77 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Herr talman! Jag instämmer verkligen i det. Det är anledningen till att vi från den 1 januari har en ny lagstiftning och en kartläggning. Det är en uppgift som i och för sig blir svårare men som på många sätt också blir viktigare därför att det nu kommer fler än tidigare som ska få en chans att få med sig de kunskaper som de behöver för att kunna bygga sig ett liv i Sverige. Då måste man klara att kartlägga de kunskaper som en elev kommer med och inte bemöta en 14-åring som aldrig har gått i skola på samma sätt som man bemöter en 14-åring som kommer direkt från en skola som kanske i vissa ämnen har mer avancerade kunskaper motsvarande åttans ämnesplaner än vad vi har i den svenska skolan. De måste såklart få helt olika bemötande och helt olika förutsättningar för att börja skolan. Men så har det inte riktigt varit, och det är just därför som kartläggningen är så viktig.

Jag håller helt med om att vi har varit mycket inriktade på just snabbspåret, som vi hoppas få på plats snart. Det går ut på att ta till vara lärarerfarenheten hos just dem som har varit lärare, som har lärarutbildning eller erfarenhet som lärare från sina gamla hemländer och är i etableringsuppdraget. Det är jätteviktigt att lyckas med det. Precis som Daniel Riazat säger finns det ganska stora grupper av personer som skulle kunna hjälpa till i den svenska skolan men som inte träffas. Det gäller bland annat de som är asylsökande, som ännu inte är i etableringsuppdraget. När man öppnar ett asylboende och barnen ska till skolan är det ett jättestort slöseri att den som har varit lärare är kvar på asylboendet under dagen. Att använda den kompetensen i skolan, vilket vi ser händer med goda exempel runt om, ska bli system.

Men det handlar också om personer som inte har lärarerfarenhet men som har en ämneskompetens som är bra att kunna använda i studiehandledning och även personer som har varit i Sverige länge, som är svenska medborgare och har andra jobb men som precis som många andra just nu känner: Kan jag göra en insats? Kan jag göra något för att Sverige ska klara den stora humanitära insats som vi faktiskt gör? Det är klart att de erfarenheterna ska tas till vara, så vi återkommer till hur vi ska sprida det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det sker en del saker i dag. Skolverkets hotline svarar för att samla ihop goda exempel och sprida dem till huvudmän som frågar. SKL är också bra på att sprida goda exempel. Det händer alltså en hel del i dag. Men ska vi bygga system av det tror också jag att vi till exempel måste gå igenom regelverken. Vi har en del regelverk som riskerar att göra detta svårare än vad det annars skulle vara.


Anf. 78 Daniel Riazat (V)

Herr talman! Tack återigen till utbildningsministern för svaret!

Det är glädjande att se att utbildningsministern delar vår uppfattning och vår syn på detta. De senaste månaderna och speciellt de senaste veckorna målas det upp ett slags katastrofbild av vad som håller på att hända i Sverige. En kris som människor på flykt från krig befinner sig i omvandlas på något sätt till en kris för oss som har tak över huvudet och i många fall har ett arbete att gå till eller åtminstone lever i ett land som i de allra flesta fall tryggar vår vardag.

Därför menar jag att det är extra viktigt att visa: Visst kommer det många elever samtidigt. Det innebär självklart att man måste ha en helt annan organisering av detta. Men samtidigt finns det många lösningar.

Om man ser till att sätta detta i system kommer det att leda till att vi inom ett par år återigen hamnar i ett läge där man inte ens ska kunna måla upp ett slags katastrofbild. Sedan hänger det självklart också ihop med att alla kommuner bör ta sitt ansvar för detta.

Som jag uppfattar det menar utbildningsminister Gustav Fridolin att man ändå är positiv till tanken att också kartlägga just de människor som redan befinner sig här sedan tidigare och som har kompetens inom olika språk. Det tycker jag är mycket positivt. Jag tänker att just snabbspåret för nyanlända självfallet kommer att ge resultat, och det är någonting som jag ställer mig bakom, kanske lite mer på sikt.

Men det som man kanske bör satsa på först och främst nu och som bör skyndas på är just denna satsning på de individer som i dag kanske går arbetslösa men som skulle kunna vara studiehandledare på sitt modersmål.


Anf. 79 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Herr talman! Det är ett av de områden där vi nu försöker samla alla resurser vi har för att se vilka resurser som står outnyttjade.

För många människor som nu gör allt för att hjälpa till i den situation som medmänniskor på flykt befinner sig i är det mycket provocerande att få bara dessa krisbilder.

Det är klart att det är en jätteutmaning när Sverige under en tid har tagit emot ett antal barn varje dag som motsvarar ett par normalstora skolor. Det är en jättestor utmaning, och det tror jag att alla är överens om. Men det blir mycket provocerande när vi talar om det som den stora krisen för oss när vi samtidigt har så många resurser som står outnyttjade. De mänskliga resurser som Daniel Riazat talar om är definitivt sådana resurser, och det är riktigt att de skulle kunna tas till vara mycket bättre än vad som har skett.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.