studenters ekonomiska trygghet

Interpellation 2004/05:87 av Lindström, Torsten (kd)

av Lindström, Torsten (kd)

den 29 oktober

Interpellation 2004/05:87

av Torsten Lindström (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om studenters ekonomiska trygghet

Samhället är och blir i allt högre grad ett kunskapssamhälle, där förmågan att lära nytt blir en överlevnadsfråga. Genom ett väl fungerande studiestöd ges fler tillfälle att lära och vara aktiva och delaktiga i kunskapssamhället. Studenterna har dock gått från att vara en homogen grupp till en mycket heterogen grupp. Det finns stor spridning i hur studenternas livssituation ser ut: unga, äldre, utan barn, med barn, singlar, par, rika, fattiga. Men den sociala och könsmässiga snedrekryteringen består.

Studiestödet måste göra det ekonomiskt möjligt för alla att studera oavsett bakgrund. Ett övergripande problem med studiemedelssystemet är att det är dåligt integrerat med övriga delar av trygghetssystemet. Studenter får inte ta del av socialförsäkringssystemen på samma villkor som andra samhällsmedborgare. Denna diskriminering drabbar oftast kvinnor hårdare än män. Studenter med barn är en studiesocialt och ekonomiskt utsatt grupp på grund av att föräldraförsäkringen inte är anpassad efter studenter och att studenter med barn har höga fasta kostnader. De studerande i Sverige behöver ett finansieringssystem som är tryggt, rättvist och förutsägbart.

För alla studenter som uppbär studiemedel finns en sjukförsäkring som innebär att om sjukperioden varar mer än 30 dagar avskrivs lånen för tiden därefter. De första 30 dagarna utgör alltså karenstid. Denna försäkring gäller dock bara vid heltidssjukskrivning. Att studenternas karenstid är satt till 30 dagar gör att det blir mycket kostsamt för en student att vara sjuk. Studenters faktiska karenstid är unik i Sverige. Studier i mer begränsad omfattning kan vara den bästa chansen att komma tillbaka för en person som blivit sjuk. De positiva effekterna för både samhället och den enskilde är uppenbara om förutsättningarna att kombinera deltidsstudier med sjukskrivning på deltid ökar.

Flera studier bekräftar att studenternas alkoholvanor innebär ett klart riskbeteende. En studie från Lunds universitet 2002 som kartlagt alkoholvanorna hos 4 000 studenter visar att ungefär en tredjedel av de unga studenterna har en hög alkoholkonsumtion. Undersökningen visade också att de flesta normaliserar sitt drickande efter 25 års ålder, men de som dricker mycket i yngre år fortsätter med det.

Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga statsrådet:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att öka studenternas trygghet?

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2004-10-29 Anmäld: 2004-10-29 Besvarad: 2004-11-16