Strategi för försvarsindustrin

Interpellation 2008/09:559 av Jeppsson, Peter (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-05-14
Anmäld
2009-05-14
Besvarad
2009-05-26
Sista svarsdatum
2009-06-08

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 14 maj

Interpellation

2008/09:559 Strategi för försvarsindustrin

av Peter Jeppsson (s)

till försvarsminister Sten Tolgfors (m)

Sverige har en lång tradition av en stark nationell försvarsindustri med företag som Kockums Varv, Saab, Volvo Aero och Hägglunds. Försvarsmaterielindustrin är inte en industri som kan jämföras med andra industrier då den är starkt reglerad. För att Sverige ska kunna behålla sin försvarsindustri behövs en försvarsindustristrategi, en strategi som är efterfrågad sedan länge.

Behovet av en försvarsstrategi är stort då den spelar en viktig roll för inriktning och utveckling av försvarsindustrin. Industrin behöver få tydliga signaler för att kunna satsa på forskning och utveckling.

När avser försvarsministern att presentera en nationell strategi för försvarsindustrin?

Debatt

(8 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2008/09:559, Strategi för försvarsindustrin

Interpellationsdebatt 2008/09:559

Webb-tv: Strategi för försvarsindustrin

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 74 Sten Tolgfors (M)
Fru talman! Peter Jeppsson har frågat mig när jag avser att presentera en nationell strategi för försvarsindustrin. En effektivare materielförsörjning frigör resurser för förbandsverksamheten. Den försvarspolitiska inriktningspropositionen, som lämnades till riksdagen den 19 mars i år, behandlar principerna för ett mer användbart försvar inklusive frågor som rör materielförsörjningen och principerna för anskaffning och upphandling. Propositionens materielavsnitt behandlar även andra frågor kopplade till materielförsörjningen, bland annat avseende internationella samarbeten och export. Insatsorganisationen ska förses med ändamålsenlig, beprövad och tillförlitlig materiel av god kvalitet och mängd i förhållande till ställda krav och behov. Materielen måste vara interoperabel, det vill säga den måste vara möjlig att använda integrerat tillsammans med andra länder. Försvarsindustrin befinner sig i stark förändring. Den är i dag till stor del utlandsägd, och en betydande del av produktionen exporteras. Enskilda företag kan ha en orderstock som till ca 80 procent utgörs av export. Försvarsindustrins framtid ligger i internationalisering av utveckling och affärer. Den svenska försvarsindustrin är väl rustad för framtiden, och regeringen stöder denna utveckling både genom att verka för en öppen och transparent marknad inom Europa, som stärker konkurrenskraftiga företag, samt genom ett betydande exportstöd. Regeringen verkställer nu de principer för försvarets materielförsörjning som lades fast redan under den tidigare regeringen 2004 men som inte har genomförts till fullo. De principer som framgår av den försvarspolitiska inriktningspropositionen utgör inriktningen i försvarsmaterielfrågorna. I första hand bör materiel vidmakthållas, och uppgradering av befintlig materiel ska ske när det är ekonomiskt försvarbart och operativa krav uppnås. I andra hand bör anskaffning ske utifrån på marknaden befintlig och beprövad materiel. Utveckling bör ske då inget av dessa alternativ är möjligt. Förändringarna inom materielförsörjningen innebär att nya principer för anskaffning tillämpas och att det internationella samarbetet inom såväl materiel- som logistikområdet ökas. Materielanskaffningen ska alltid utgå från Försvarsmaktens operativa behov. Regeringens genomförandegrupp för en effektivare materielförsörjning, ledd av statssekreteraren vid Försvarsdepartementet, visade att resurser kunde frigöras för att användas till operativ nytta. Inför varje större materielanskaffning sker inom Regeringskansliet en grundlig analys, inklusive säkerhetspolitiska och försvarsindustriella aspekter. Regeringen har för avsikt att återkomma i försvarsmaterielfrågan. Då Peter Jeppsson, som framställt interpellationen, anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav andre vice talmannen att Anders Karlsson i stället fick delta i överläggningen.

Anf. 75 Anders Karlsson (S)
Fru talman! Sverige har som militärt alliansfri stat en lång tradition av en stark nationell försvarsindustri, som har försett och förser landet inte bara med materiel utan också med kunskap och oberoende samt tillgång till viktiga militära industriella samarbeten. En internationellt konkurrenskraftig försvarsindustri i de delar där det handlar om spjutspetsteknologi, och där Sverige har utvecklat världsledande kompetenser, har betydelse såväl ur ett långsiktigt strategiskt perspektiv som ur ett industripolitiskt perspektiv. Det är inte självklart att marknaden har den typ av materiel som Sverige behöver. Tillgången till materiel måste vidare säkras inte bara i dag utan också när vi behöver den i en eventuellt framtida försämrad omvärldssituation. En försvarsindustri baserad i Sverige innebär inte bara tillgång till egen produktionskapacitet och kompetens i dag utan också att Sverige lättare kan få tillgång till materiel som tillverkas i andra stater. När många efterfrågar en vara hamnar ett litet och militärt alliansfritt land långt bak i kön. Vi vill inte se att Sverige tvingas till handlingar eller ställningstaganden för att köpa nödvändig materiel för vårt försvar. Vi måste vidare överväga vad en potentiell förlust i kompetens för industrin och forskningen skulle betyda för svensk handlingsfrihet framöver, för exportmöjligheter, inte minst spjutspetsteknologi för civilt bruk och för ingångna försvarsmaterielsamarbeten. Det gäller särskilt för kompetens och produkter som är strategiskt viktiga för Sverige, som till exempel undervattensteknik, detta både ur ett försvarspolitiskt och ur ett näringspolitiskt perspektiv. När Sverige besitter kompetens och materiel som andra länder är intresserade av förbättras våra chanser att påverka. Försvarsindustrin i Sverige besitter stor konkurrenskraft och kommer att kunna konkurrera med omvärlden om vi ges den typ av förutsättningar som andra stater ger sin försvarsindustri. Därför efterlyser vi en försvarsindustristrategi från regeringens sida. Min fråga till ministern är: Vad blev det av den arbetsgrupp i fråga om en materielindustristrategiplan som tillsattes i Regeringskansliet strax efter makttillträdandet, när den borgerliga regeringen tog över? Där har inte hänt någonting. Min fråga är: När kommer denna strategiplan?

Anf. 76 Staffan Danielsson (C)
Fru talman! Sverige har utvecklat en högkvalificerad och mycket kompetent försvarsindustri som betyder mycket för det svenska försvaret och är en viktig industrisektor i det svenska samhället. Försvarsindustrin har utvecklat en mycket hög spetskompetens på olika områden som också har utvecklat svensk forskning, i världsklass, och även givit civila användningsområden inom både försvarsindustrin och annan industri. Som försvarsministern säger går alltmer av försvarsindustrins produkter på export. De internationella förutsättningarna för en sjyst konkurrens på detta område, inte minst inom Europeiska unionen, är av stor betydelse. Och Sverige arbetar starkt för detta. Jag vet att försvarsministern har ett stort engagemang i frågan. Vi har också ett betydande exportstöd för att kunna stötta industrin. Det är också så att de svenska försvarsbeställningarna blir färre och att utrymmet för en egen svensk utveckling av försvarsmateriel minskar. Så är verkligheten. Den svenska försvarsindustrins konkurrenskraft, dess lägesfördelar genom att finnas i Sverige och det växande intresset för offentlig-privat samverkan vad gäller till exempel service och underhåll gör att industrin bör ha goda chanser att, som hittills, kunna vinna många upphandlingar från det svenska försvaret i en tuff konkurrens. Det är bra att försvarsministern deklarerar att regeringen har för avsikt att återkomma i försvarsmaterielfrågorna. De är mycket viktiga för försvaret och självfallet även för den industri som konkurrerar om uppdragen. Om detta blir i form av en uttalad strategi, som vi har varit inne på, som Anders Karlsson efterlyser, eller på annat sätt återstår att se. Uppenbarligen har försvarsindustrin ändå utvecklats väl under många decennier fram till nu. Anders Karlsson pratar väl om försvarsindustrin. Det gjorde även jag. Och där tror jag att vi har en samsyn. Det är en styrka för Sverige att ha tunga industrier som är kompetenta och som kan bidra till välfärd och till efterfrågade produkter även inom till exempel försvaret. Så där är vi överens. Samtidigt måste det svenska försvaret ha tillräckliga resurser för att kunna köpa de här produkterna. Då blir kanske Anders Karlsson stor i orden men rätt liten på jorden när han pratar om försvarsindustrin, för han och den övriga oppositionen vill minska anslagen till Försvarsmakten med 2 000 miljoner kronor per år. En samarbetspartner inom oppositionen, Miljöpartiet, vill minska anslagen med 10 000 miljoner kronor, 10 miljarder kronor, per år. Det är klart att man då inte har lika mycket att handla försvarsmateriel för, Anders Karlsson. Vi ska ha den försvarsmateriel till det svenska försvaret som det behöver. Den ska köpas i konkurrens. Jag hoppas att den svenska industrin är konkurrenskraftig och vinner upphandlingar, men det avgörs på marknaden, som nu finns. Och grunden för att kunna köpa tillräckligt mycket materiel och ha ett tillräckligt starkt försvar är att man anslår tillräckligt med pengar, Anders Karlsson.

Anf. 77 Sten Tolgfors (M)
Fru talman! Sverige gynnas av en stark försvarsindustri. Vi har det också. Men vägen till detta ser annorlunda ut än tidigare. Vägen är internationalisering av utveckling. Det är export, och det är partnerskap med andra länder. Det är inte längre en nationellt ägd svensk industri i en tid av neutralitet mellan två block som vi talar om. Så var det förr: en inhemskt ägd industri och ett neutralt Sverige. Det var en särskild poäng med egen utveckling och egna särskiljande specifikationer. Det underströk oberoende men också att vi stod ensamma. Det krävde ett långsiktigt statligt partnerskap med industrin. Projekten kunde vara flera decennier långa. Vi hade en världsledande industri, men det blev så klart också förenat med stora kostnader. Det var ett riktigt val då, men det ser annorlunda ut i dag. Det finns inte den sortens resurser längre. Det är heller inte på det sättet att ett litet land kan ha kunskap för att vara så heltäckande. Vi måste samverka med andra. Industrin har sett det här för länge sedan. Det är en ständigt pågående strukturering inom industrin. Den är till dominerande del i dag utlandsägd. Den utvecklar nya projekt tillsammans med andra företag, ofta systerföretag i andra länder. Man anpassar inte bara till ett utan till flera länders behov. Exportandelen är mycket hög. 70-80 procent förekommer i orderböckerna. Det är bra därför att försvarsindustrins framtid bygger på internationalisering och samverkan med andra. Och det är en anledning till att regeringen så hårt prioriterar att få en öppen försvarsmaterielmarknad inom EU som präglas av transparens. Det är också därför vi ger betydande exportstöd till svenska försvarsindustriprojekt. Exporten är bra och viktig för Sverige. Det slår ut utvecklingskostnader på fler. Vi delar framtidssäkringen av centrala system med andra. Det är säkerhetspolitiskt viktigt. Allt detta sker inom ramen för gällande lag. Där är det intressant att både Vänstern och Miljöpartiet är emot att staten ger exportstöd. Det är egentligen motsatsen till den linje som Anders Karlsson här företräder. Men det är ändå dem han ska göra upp med. Vi ska köpa den materiel försvaret behöver så kostnadseffektivt som möjligt. Det är därför principerna för anskaffning och utveckling är tydliga i propositionen. Vi fokuserar på en materielförsörjning för försvaret eftersom det är det som ger försvarsförmåga. Det får pengarna att räcka längre. Egna svenska specifikationer kan vara ett problem för Sverige, för försvaret och för industrins export, eftersom interoperabiliteten, förmågan att verka tillsammans med andra, är så central. Samma materiel, samma specifikationer är en del i att kunna fungera tillsammans med andra. Att kunna dela utveckling och att kunna få anskaffning i längre serier tillsammans med våra grannländer ger lägre kostnader. Vi kan också dela certifiering vid anskaffning, utbildning, övning, underhåll och vidareutveckling med våra nära grannar. Det gör att försvarets pengar räcker längre. Det gör att försvarsförmågan kan öka. Än en gång, fru talman, har jag hört ett inlägg av en ledande socialdemokrat som bortser från försvarsförmågan, vad allting syftar till. Sedan delar jag, fru talman, helt Staffan Danielssons poäng. Jag räknade i en tidigare debatt upp de nedskärningar som Socialdemokraterna och deras stödpartier föreslår. Pengarna räcker inte till att lova allt. Man måste också finansiera det. Resultatet av den politik Socialdemokraterna för är inte mer svensk försvarsmateriel. Det är långt mycket mindre, för de finansierar inte de löften de ställer ut.

Anf. 78 Anders Karlsson (S)
Fru talman! Försvarsindustrin behöver en långsiktig planering för sin forskning och utveckling. Det är en viktig förutsättning för att man ska kunna matcha sina konkurrenter och ta fram de produkter som Sverige beställer. Genom en bättre dialog och ett utvecklat exportsamarbete kan exportförutsättningarna förbättras för en industri som arbetar med stränga regelverk för sin verksamhet. Inom områden som är strategiskt viktiga för svensk försvars- och säkerhetspolitik ska vi även vara med och satsa på forskning och utveckling. Jag kan ta ett exempel. Det gäller undervattensförmågan. Svenska bräckvatten och Östersjöns topografi kräver särskilda förutsättningar när det gäller att skydda våra hav och kuster. Det är djupt oroande när Försvarsmakten i sitt svar på regeringens planeringsanvisningar aviserar stora neddragningar på utvecklingssidan och skriver att Försvarsmakten kommer att ha en mycket begränsad förmåga att utveckla nya förmågor. Det riskerar att bli ett försvar för gårdagens hot. Det behövs också, som jag har sagt, en långsiktighet i försvarsindustrin. Det behövs av flera skäl men framför allt för att kortsiktiga korrekta beslut inte står emot långsiktiga intressen, säkerhets-, försvars- och näringspolitiska. Andra länders strategiska agerande hotar att konkurrera ut en fullt konkurrenskraftig svensk försvarsindustri. En nationell försvarsindustristrategi är en förutsättning för att ge försvarsindustrin i Sverige långsiktiga och förutsägbara villkor. Då kommer vi igen till försvarsindustristrategin. Den måste komma. Försvarsmaterielsektorn är i dag och under överskådlig framtid inte en marknad liknande dem för mobiltelefoner eller personbilar. I stället kommer starka stater av ekonomiska, politiska och säkerhetspolitiska skäl att fortsätta att driva sina intressen. Det är därför viktigt för Sverige att ha en långsiktig strategi för hur försvarsindustrin ska vara. Det gäller inte minst av säkerhetsskäl men också för det som regeringen gick till val på, jobben först. Det är 100 000 människor som är indirekt och direkt sysselsatta i försvarsindustrin. Deras jobb står på spel. Så sent som i förra veckan besökte jag Karlskrona där man nu varslar och säger upp personal på Kockums eftersom man inte får något besked om den nya eventuella ubåten A 26. En långsiktighet och en försvarsindustristrategi måste komma fram, försvarsministern. Se till att verkställa det, så att vi vet om vi har våra jobb kvar i Sverige och en fortsatt god spetskompetens i vårt land!

Anf. 79 Sten Tolgfors (M)
Fru talman! Materielförsörjningen måste fokuseras på åtgärder som krävs för att insatsorganisationens förband ska vara kompletta och användbara. Det är materielförsörjningen och förmågan att tillgodose insatsorganisationens behov som ska stå i centrum, det vill säga materielförsörjningen kopplad till försvarsförmågan och inte separerad från den, som Anders Karlsson resonerar. Vi har i proposition levererat principer för materielförsörjningen. Därutöver går vi igenom det områdesvis. Vi har liksom i regeringen till exempel hanterat handlingsplan Gripen som är ett av de centrala områdena för Sverige långt in i framtiden. Det är också alldeles korrekt som Anders Karlsson säger att försvarsindustri- och materielfrågor är en politisk marknad. Det är precis därför som jag ägnar betydande del av min tid åt att främja svensk export. Nu är det bara det att Anders Karlssons två samarbetspartier är emot detta statliga exportstöd. Det innebär att en kommande regering förmodligen skulle gå tillbaka till en nationell marknad eller åtminstone inte göra någonting för att hjälpa exporten på traven. Det är vidare på det sättet att Miljöpartiet är det parti som vill skära riktat just mot de försvarsmaterielprojekt som Anders Karlsson argumenterar för. Fru talman! Jag vill också påminna om Staffan Danielssons poäng. Det räcker inte med att prata. Man måste också finansiera det man säger, och det gör inte Socialdemokraterna. Man skapar en långsiktigt grav underfinansiering relativt de löften som man ställer ut. Man vill gå till en situation där det görs årliga miljardnedskärningar förutom att man ålägger Försvarsmakten ett antal nya kostnader. Jag vill också lyfta fram att det är väldigt viktigt för staten Sverige och för industrin i Sverige att vi får en bättre fungerande europeisk försvarsindustrimarknad. Framtiden ligger i internationalisering. Sverige stöder till exempel EDA, som är ett instrument för både förmågeutveckling och samarbete inom materiel- och forskningsområdena. EDA har tagit de första stegen för att öka konkurrensen på den europeiska försvarsmaterielmarknaden. Den har också utvecklat en strategi för den europeiska försvarsteknologiska basen och har också startat ett arbete för att identifiera nyckelteknologier. Ska vi tala om försvarsindustrins förutsättningar, vilket vi ska, är de europeiska delarna väldigt viktiga att ha med. De är också intressanta. Varje gång jag besöker EU-nämnden begär representanten för Anders Karlssons samarbetsparti Vänsterpartiet ordet och reserverar sig mot att Sverige över huvud taget är medlem och deltar i detta europeiska samarbete inom ramen för EDA. Det skulle vara synnerligen intressant att inte bara höra ett av de tre oppositionspartiernas syn på detta. När kommer en gemensam syn från Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet inte bara på försvaret - som Anders Karlsson utlovade skulle komma som svar på inriktningspropositionen, vilket det absolut inte gjorde - utan också särskilt på försvarsmaterielfrågorna och försvarsindustrifrågorna. Jag vet mycket väl att detta engagerar Anders Karlsson väldigt mycket. Det är bara det att han har noll samsyn med sina kommande samarbetspartier. Även på detta område är det alldeles uppenbart att en alliansregering är i varje enskilt fall betydligt mer försvarsvänlig och också försvarsindustrivänlig än varje tänkbart alternativ.

Anf. 80 Anders Karlsson (S)
Fru talman! Jag har ställt en fråga till försvarsministern: Kommer det en försvarsindustristrategi? Frågan har inte besvarats. Nu har försvarsministern ytterligare ett inlägg, och jag hoppas att jag får ett svar. Jag vill ha ett svar därför att det är viktigt för de människor som är anställda där. Det finns indirekt och direkt 100 000 jobb i försvarsindustrin i Sverige i dag. De anställda där vet inte om de mister sina jobb inom ett antal år eftersom det inte finns någon strategi för hur man ska utveckla svensk försvarsindustri. Försvarsindustrin satt med, och jag hoppas att den sitter med. Jag hoppas också att ni kommer till ett beslut med en långsiktighet för svensk försvarsindustri. När det gäller försvarsindustrin och försvarsmateriel går det inte att jämföra med att gå och köpa ett kilo socker på Konsum eller Ica. Det är nationella intressen som företräds. Risken är att om regeringen sitter passiv i denna fråga går det precis som det gick för Volvo. De åker till Belgien och får besked: Vi är beredda att utveckla och hjälpa till så att Volvo ska överleva. Under tiden sitter vår regering passiv. Precis samma sak kan hända med försvarsindustrin om ni fortsätter att sitta passiva. Vår försvarsindustri läggs ned, men de andra blommar därför att där finns regeringar som tar tag i frågan och vågar driva den till sin yttersta spets. Låt oss se regeringen göra det! Jag vill säga det, Sten Tolgfors. Ta tag i frågan och se till att vi kan behålla svensk försvarsindustri. Sedan välkomnar jag en öppen marknad. Men den ska vara på lika villkor. Risken är att de svenska företagen svälts ut innan den marknaden är öppen för alla så att den kan fungera som marknaderna för till exempel mobiltelefoner eller personbilar. Ta tag i frågan. När kommer industristrategiplaneringen?

Anf. 81 Sten Tolgfors (M)
Fru talman! Jag instämmer helt med Anders Karlssons beskrivning av jobbens vikt för Sverige. Dock vill jag säga att vår huvudsakliga uppgift är att värna försvarsförmågan. Den nämner inte Anders Karlsson i samband med den svenska försvarsindustrin. Det tycker jag är tråkigt, eftersom svenska försvarsindustriföretag bidrar aktivt till att stärka Sveriges försvarsförmåga. Men det är inte där Anders Karlsson intresse ligger. Anders Karlsson har helt rätt i sin beskrivning att det inte är socker vi talar om. Nej, så är det absolut inte, med ett litet delundantag. Det är att det krävs pengar för att köpa bägge sakerna. Anders Karlsson saknar pengar därför att han skär ned kraftfullt på försvaret. Alternativet är att han måste ta pengar från den operativa verksamheten, från försvarsförmågan, och lägga på olika försvarsmaterielutvecklingsprojekt. Synen på materielförsörjningen måste utgå från Försvarsmaktens behov av materiel för att kunna värna Sverige och för att bygga en försvarsförmåga som är god. Ju billigare materiel vi kan anskaffa, givet att det är samma kvalitet, desto mer kan vi också anskaffa. Vi har inte råd att inte ha en effektiv upphandling, eftersom det drabbar försvarsförmågan. Vi är då tillbaka till det som Staffan Danielsson upprepade gånger har kommenterat. Socialdemokraterna har en sak gemensam med sina samarbetspartier. Det är inte att Sverige ska stödja export, för de vill de inte. Men det är just nedskärningen av försvarsanslagen. Någonstans måste det ju tas. Jag har nu i dag haft fyra interpellationsdebatter med socialdemokrater. I åtminstone i tre av dem talar Socialdemokraterna för ökade kostnader. Inte i någon av dem tar man ansvar för att man faktiskt kräver miljardnedskärningar av det svenska försvaret. Det blir inte trovärdigt, Anders Karlsson, att säga att man värnar svensk försvarsindustri när det enda man gör är att dra bort pengar.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.