Straffbeskattning av folket på landsbygden

Anf. 1 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Svar på interpellationer

Fru talman! Jan Ericson och Saila Quicklund har båda ställt frågor om skatten på drivmedel och om jag anser att skattebelastningen på privatbilismen är rimlig. Saila Quicklund har också frågat vilka alternativ till bilen jag anser att det finns för landsbygdsbefolkningen.

Jag vill inledningsvis säga att jag har förståelse för den oro som många känner för höga drivmedelspriser. Det finns många områden i Sverige där man är beroende av bilen. Prishöjningar liknande den i våras, som orsakades av ett stigande oljepris och en svag krona, slår hårt mot människor i dessa områden.

Oljeberoendet i transportsektorn gör att vi ständigt påverkas av utvecklingen i Mellanöstern och av Opecländernas agerande. Nyligen såg vi hur en drönarattack i Saudiarabien fick stor effekt på oljepriset och därmed också på svenska drivmedelspriser.

Drivmedelspriserna är visserligen fortfarande på lägre nivåer än före sommaren, men de kraftiga variationerna visar att oljeberoendet inte är hållbart, varken ekonomiskt eller för klimatet. Vi behöver i större utsträckning använda biodrivmedel och el för att transportera oss. Precis som vi gjorde med oljan som användes för uppvärmning av våra bostäder måste vi fasa ut de fossila bränslena i transportsektorn.

Vid årsskiftet 2020 höjs ambitionsnivån inom reduktionsplikten, och inblandningen av biodrivmedel ökar. Regeringen föreslår samtidigt i budgetpropositionen för 2020 att drivmedelsskatterna sänks. Förslaget medför att den högre bnp-indexeringen inte slår igenom 2020, utan skatten vid pump kommer bara att justeras i enlighet med den allmänna prisutvecklingen. Effekten är därmed densamma som när den tillfälliga frysningen av bnp-indexeringen genomfördes i och med riksdagens budgetbeslut hösten 2018.

Jag vill också påpeka att bilarna blivit mer bränslesnåla de senaste 15 åren och att dagens begagnade bilar drar allt mindre bränsle i takt med att fordonsflottan ställs om. Det innebär att det faktiskt inte är dyrare att köra en tio år gammal bil till jobbet i dag än vad det var för 15 år sedan.

Regeringens ambition är att skynda på utvecklingen mot mer bränslesnåla bilar. När jag tillträdde som finansminister hade vi ett system där vanligt folk via skatten fick vara med och bekosta nybilsköp. Supermiljöbilspremien, som den kallades, har vi ersatt med ett bonus-malus-system. Detta innebär att det i stället är de som har råd att köpa en ny bil med höga koldioxidutsläpp som bekostar bonusen till dem som köper en bil med låga koldioxidutsläpp - inte vanliga skattebetalare.

I och med övergången till den nya mätmetoden inom systemet, som sker vid årsskiftet 2020, skärps miljöstyrningen ytterligare. På det sättet styr vi mot en bilflotta med bilar som släpper ut mindre och som dessutom är billigare att köra.

Anf. 2 Jan Ericson (M)

Fru talman! Krig är fred, frihet är slaveri och en skattehöjning är en skattesänkning. De första två känner vi igen från George Orwell, men det sista tillskriver vi Sveriges finansminister. För, ja, tro det eller ej: En skattehöjning på drivmedel från årsskiftet kallar finansministern alltså för en skattesänkning i sitt svar.

Att landets finansminister står i talarstolen i Sveriges riksdag och helt skamlöst påstår att en skattehöjning är en skattesänkning är både orimligt och ovärdigt. Hon vet såklart att det inte finns någon skattesänkning på drivmedel i regeringens budget - skatten kommer att öka från årsskiftet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Möjligen kan man ändå med lite god vilja se positivt på finansministerns försök att vilseleda om drivmedelsskatterna. Att finansministern i Sveriges största skattehöjarparti uppenbarligen skäms så mycket för sina skattehöjningar att hon i stället kallar dem skattesänkningar är kanske ett tecken på begynnande insikt.

Fru talman! Denna interpellation ställde jag den 5 juni. Det har ju gått lång tid sedan dess, och mycket har hänt i svensk politik och samhällsdebatt i denna fråga under sommaren. Jag kan dock konstatera att för Socialdemokraterna verkar protesterna mot det höga bensinpriset ha gått spårlöst förbi. För många av oss andra har det däremot blivit ännu en påminnelse om hur många i Sverige som är helt beroende av bilen för att kunna arbeta, studera eller helt enkelt leva ett normalt liv.

Finansministerns svar är avslöjande. Hon skyller det höga bensinpriset på kronförsvagning och världsmarknadspriser. Dessa är självklart saker som påverkar drivmedelspriset, men hon glömmer att skatter och moms på skatten står för en betydande del av drivmedelspriset vid pump. Detta råder regeringen och ministern över, och det kan hon inte skylla på någon annan.

I augusti kostade bensinen nästan 16 kronor i genomsnitt. Över 60 procent av priset beror på koldioxidskatt, energiskatt och moms. Nästan 10 kronor per liter bensin utgörs av skatter. Vi kan också konstatera att bilismen betalar långt mer i skatt för drivmedlen än vad som motsvaras av samhällskostnaderna som bilismen medför.

Statens egen myndighet, Trafikanalys, har visat förhållandet mellan de skatter bilismen betalar och de kostnader bilismen medför i form av utsläpp, buller, olyckor och vägslitage. Trafikanalys uppskattar att bilismen i dag betalar 123 procent av sina kostnader. Bilismen är alltså enligt statens egen myndighet en kassako.

Bilismen är överbeskattad. Det är allvarligt i ett land som är stort och glesbefolkat och där vi politiker så ofta talar om att hela landet ska leva. Det finns en verklighet utanför storstäderna som alltför många vänsterpolitiker inte verkar se. Överbeskattning av transporter medför dessutom problem för näringslivet att rekrytera personal. Det driver också upp arbetslösheten och försämrar tillväxten.

Fru talman! Moderaterna har med detta som bakgrund tagit beslutet att i vår budget föreslå en skattesänkning på drivmedel på totalt 1 krona per liter. Vi moderater visar med vårt förslag att vi tar landsbygdens problem på allvar. Drivmedelsskatterna slår oerhört hårt mot människor på landsbygden. Vår skattesänkning gynnar alla, inte bara dem som bor i vissa utpekade kommuner och som får del av regeringens blygsamma skattesänkning på 130 kronor i månaden.

Fru talman! Socialdemokraterna och finansministern står helt tomhänta och har inget alls att erbjuda dem som bor på landsbygden i stora delar av Sverige. Då återstår endast att försöka vilseleda genom att kalla en skattehöjning för en skattesänkning.

Men jag ska ge finansministern en chans till. Vad är finansministerns svar till alla de landsbygdsbor som inte får del av regeringens skattesänkning men som plågas av allt högre drivmedelsskatter, som upplever att deras privata bilresande är en kassako för regeringen och som samtidigt inte har råd att köpa en ny bränslesnål bil? Är det Miljöpartiets lådcykel som gäller?

Anf. 3 Saila Quicklund (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag ställde två frågor med koppling till regeringens bensinskattehöjningar men fick tyvärr inte svar på någon av dem. I finansministerns mycket generella svar angav ministern att det finns många områden i Sverige där man är beroende av bilen - det började ju mycket lovande. Det visade också på en viss förståelse hos finansministern, men den blev ganska kortvarig.

Ministern framhåller sedan ensidigt att orsaken till bensinskattehöjningen är stigande oljepris, svag krona, utvecklingen i Mellanöstern, Opecländernas agerande och drönarattacken i Saudiarabien. Flera av de här faktorerna påverkar ju bensinpriset till viss del, men finansministern nämner inte regeringens egen del av höjningen, som dessutom är påverkbar.

Fru talman! Moderaterna sänker som bekant skatten med 1 krona per liter under samma förutsättningar. Vi har lyssnat på människor. Och hela Sverige ska leva.

Ministern fortsätter svaret med att lyfta fram behovet av att människor köper nya bilar som är bränslesnåla, släpper ut mindre och dessutom är billigare att köra. Låt oss konstatera att en ny bil kostar från 300 000 och upp till 1 miljon - en astronomisk summa för många som lever på landsbygden i dag. Elbilar fungerar heller inte, särskilt inte i Norrland där jag bor och verkar, eftersom kylan stör. Man kan heller inte dra speciellt tunga släp med elbilarna.

Jag har vuxit upp i en liten kommun, Bräcke, och jag vistas också där mycket på fritiden. På vägen där pendlar människor till jobbet varje dag. Men det handlar också om fritidsaktiviteter, besök hos sjukvården, bibliotek och andra typer av aktiviteter.

Vägen, en av många dåliga vägar i länet, gör också att bilarna slås sönder varje år. Det är enorma kostnader - vi talar om tusentals kronor - som går till reparationer. Lägg därtill bensinprishöjningen från regeringen. De här människorna ska nu alltså straffas ännu hårdare via regeringens skattehöjning - förödande för människor som bor och verkar på landsbygden.

I en tv-intervju berättar en kvinna från Bergs kommun att hon pendlar 16 mil per dag till jobbet, och mannen pendlar 8 mil. Deras bensinkostnader ligger på upp till 5 000 kronor i månaden. Grannfamiljen har flyttat från orten därför att man inte mäktar med att ta de här kostnaderna längre.

Reseavdrag anges av finansministern som en kompensation till människor. Men funktionshindrade, studerande och pensionärer får inte ta del av avdraget. Det är alltså inget bra argument.

Fru talman! Jag vill att ministern svarar på de frågor som jag ställde och som jag inte fick svar på. Jag repeterar dem:

Vad anser ministern att det finns för fullvärdigt alternativ för den betydande del av Sveriges befolkning som bor på landsbygden?

Varför straffbeskattar regeringen gång på gång människor som lever och bor på landsbygden?

Anf. 4 Lars Beckman (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack för två väldigt bra interpellationer av mina kollegor Jan Ericson och Saila Quicklund!

Jag vill påstå att det här är en av de viktigaste frågor som vi har att fatta beslut om i riksdagen just nu. Vill vi ha en levande landsbygd och ge människor möjlighet att bo i hela Sverige, eller ska vi straffbeskatta bort människor från landsbygden?

I mitt hemlän Gävleborg har vi många duktiga företagare. Vi har en stor tillverkningsindustri, inte minst i Hälsingland. Jag har gjort väldigt många företagsbesök i Gävleborg det senaste året, så många att jag tror att någon tidning till och med har räknat ut att jag har kört flest mil av alla riksdagsledamöter. Det är jag stolt över, därför att åka och besöka företagare och fråga dem vad som är viktigt och inte bara lyssna in utan påverka våra egna partier att föra en bättre politik är en viktig del av en riksdagsledamots uppdrag.

Jag ska ta ett exempel, fru talman, från Ljusdal och ett fantastiskt bra företag som har funnits länge och som är underleverantör till ett företag i Mjölby. Företaget tillverkar hytter. Som alla vet i dag är det i princip så med logistiken att en hytt som tillverkas en måndag i Ljusdal fraktas via lastbil ned till Mjölby natten mellan måndagen och tisdagen och är på plats i fabriken på tisdagsmorgonen.

Jag pratade med Sveriges Åkeriföretag i morse för att få en uppfattning om ungefär hur långt en långtradare går och hur många lastbilar man har i ett åkeri. Regionchefen för Sveriges Åkeriföretag berättade att genomsnittsföretagaren i Gävleborg har en eller två bilar. Bilarna rullar ungefär 20 000 mil per år och drar 4 liter per mil.

Det innebär alltså att Moderaternas skattesänkning med 1 krona per liter diesel förbättrar konkurrenskraften väsentligt för ett åkeri. Ett åkeri som har två bilar, som är genomsnittsstorleken i Gävleborg, kan alltså förbättra konkurrenskraften med ungefär 120 000 kronor per år. Fru talman, 120 000 kronor per år för det lilla åkeriet i Ljusdal, som kör de fantastiska hytterna ned till Mjölby!

Många åkerier kör i dag på drivmedlet HVO. Det innebär att man i princip är utsläppsfri. Många åkerier kör med Euro 6-motor. Regionchefen för Sveriges Åkeriföretag överdrev säkert lite grann, men han sa att i princip bidrar en bil med Euro 6-motor som kör genom en stad till att rena luften i staden.

Här är faktiskt finansministern och regeringen svaret skyldiga. Värnar man konkurrenskraften för de små företag som finns runt om i hela Sverige? Eller vill man straffbeskatta bort industrin från Gävleborg?

Fru talman! Om kostnaderna höjs, som gör att det blir svårt för ett företag att konkurrera prismässigt, kommer naturligtvis inte fabriken, i det här fallet i Ljusdal, att finnas kvar där, utan den kommer att flyttas till Mjölby.

Man måste ha en politik för helheten. Man kan inte straffbeskatta bort våra företag från landsbygden. Lägg därtill ett dåligt vägunderhåll. Jag har tidigare debatterat med infrastrukturministern om att vägarna i landet inte snöröjs eller halkbekämpas. Det är inte nog med att man kommer att få betala dyrt för drivmedlen; man får inte ens vägarna halkbekämpade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag skulle vilja fråga finansministern om hon anser att man ska kunna bedriva tillverkning i hela Sverige med bibehållen konkurrenskraft.

Anf. 5 Jörgen Berglund (M)

Fru talman! När den ensamstående undersköterskan utanför Ramsele i Ångermanland ska ta sig till jobbet på sjukhuset i Sollefteå tar hon bilen. Det är ungefär sex mil enkel resa. Hon tar bilen, för annars hinner hon inte ta barnen till förskolan och skolan. Samma sak är det på eftermiddagen, då hon måste ta bilen därför att det annars blir svårt att hämta barnen före stängning. Hon behöver också ta bilen när barnen ska till sina kompisar och till fritidsaktiviteter, för att handla mat, gå på apoteket med mera. Kort och gott: Hon behöver ofta bilen, för annars klarar hon inte av att jobba eller att ta hand om sin familj.

Det här är verkligheten för många på landsbygden i Sverige men även i många av våra tätorter. Det är svårt, om inte omöjligt, att klara sig utan bil i stora delar av Sverige. Sverige är, som alla känner till, ett glesbefolkat land med långa avstånd.

Fru talman! Enligt finansministern ska den ensamstående mamman utanför Ramsele, och alla andra som behöver bilen varje dag, minsann vara med och betala för de utsläpp de orsakar. Klimatet hotas om vi inte höjer bensin- och dieselskatterna i Sverige ytterligare och ytterligare, för inget kan väl vara viktigare än att rädda klimatet?

Hur ser då våra utsläpp ut? Hur mycket påverkar den ensamstående mamman i Ramsele och alla andra svenskar klimatet med sin bilkörning? Sverige står, enligt uppgifter som jag tagit fram från Naturskyddsföreningens hemsida, för 1 promille av utsläppen av växthusgaser och 2 promille om vi räknar med vad vår konsumtion orsakar i andra länder. Av dessa utsläpp på 1 promille av världens utsläpp kommer ungefär en tredjedel från inrikes transporter, där privatbilismen räknas in.

Fru talman! En tredjedel av 1 promille - och finansministern vill fortsätta att höja priset på bensin och diesel, trots att vi ligger i toppen i världen i beskattning, för annars hotas klimatet!

Jag får inte det här att hänga ihop. Men finansministern kanske kan förklara för både mig och alla andra hur människor som behöver bilen ska göra för att undvika att alltmer av deras inkomst går till att betala höga bensin- och dieselräkningar.

Min andra fråga är vilka alternativ finansministern tycker att människor på landsbygden ska använda i stället för bilen.

Anf. 6 Lars Jilmstad (M)

Fru talman! Jag är stockholmare och borde väl därför inte stå i talarstolen i denna debatt om bensinpriset. Om oss stockholmare sägs det ju att vi alla har så god tillgång till infrastruktur, till allmänna kommunikationer och, inte minst, till alla de cykelbanor som byggs. Det är sant att en del stockholmare klarar sig galant utan att behöva använda bilen särskilt mycket eller ens ha bil. Men detta gäller långtifrån alla. Det finns stockholmare som har svårt att få vardagspusslet att gå ihop.

I går träffade jag ett antal rätt så nyligen invandrade kvinnor. De talade ändå rätt hygglig svenska tack vare att de alla så snabbt som möjligt sökt sig ut i arbetslivet - ett arbetsliv som faktiskt fordrar en rörlighet. I och för sig träffade jag dem för att dela ut diplom för att de hade lärt sig att cykla - en fantastisk prestation av dem eftersom de inte cyklat som barn, som många av oss andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Allihop vittnade de för mig hur nödvändigt det är för dem att ha bil för att få vardagspusslet att gå ihop. De behöver bilen för att kunna skjutsa till dagis och för att ta sig till arbetet, ofta på andra sidan stan. Märk väl har de inte bara höga bensinkostnader att slåss mot utan även trängselskatter och inte minst parkeringsproblem. Numera är det till och med svårt att parkera i ytterförorterna utan hög kostnad eftersom stans miljöpartister har sett till att det ska kosta extra mycket pengar. Och i den mån det byggs nya bostäder med garage ligger garagen ofta långt från själva bostaden.

Det finns alltså en attityd gentemot bilismen i Stockholm som gör att det även för stockholmare är svårt att få vardagspusslet att gå ihop. Det är så många olika pålagor.

Jag lyssnade på dessa damer med stort nöje och stort intresse, och de var förbluffade över att man vill göra det så svårt för dem att komma in på arbetsmarknaden och i samhället. Det är givetvis inte bara bensinpriset det hänger på, men bensinpriset är en del av den stora kostnad som är förknippad med att de ska kunna komma in på arbetsmarknaden och kunna klara sitt vardagspussel.

Därför förenar jag mig med interpellanterna och de andra frågeställarna och undrar varför finansministern och regeringen vill göra det extra svårt för dessa unga kvinnor och alla andra som vill komma in på svensk arbetsmarknad och behöver bilen för att underlätta. Jag vill gå så långt som att påstå att bilen är ett integrationshjälpmedel.

Anf. 7 Sten Bergheden (M)

Fru talman! Låt mig konstatera att sedan 2014, då denna regering tog över, har man försämrat konkurrenskraften för svensk åkerinäring med mellan 50 000 och 80 000 kronor per bil med de skattehöjningar man har genomfört på diesel. Dessutom har man försämrat möjligheterna för människor att bo kvar på landsbygden med ungefär 1 krona per mil ytterligare, vilket innebär uppåt 3 000 kronor per bil och år. För ett hushåll med två tre bilar innebär det en avsevärt större kostnad för att kunna bo kvar på landsbygden.

Landsbygden dör, transporterna blir dyrare och dyrare och konkurrenskraften för våra företag försämras. Vi är ett stort och glesbefolkat land som behöver både bilen och lastbilstransporterna. Företag flyttar från landsbygden och Sverige, och vi får behålla tomma industrilokaler och en ökande arbetslöshet. Allt som finns kvar med denna landsbygdsfientliga regering är en ökad vargstam på landsbygden och fler naturreservat. Ni försöker förvandla landsbygden till ett museum, och det tänker jag aldrig acceptera.

Sverige måste också se över sitt bonus-malus-system. I Europa har man högre skatter när man har passerat 147 gram koldioxid per kilometer på lätta lastbilar medan Sverige har samma gräns på lätta lastbilar som på vanliga personbilar, vilket är helt orimligt.

Det är orimligt dyrt i Sverige att köpa och äga ett hantverksfordon. Detta göra det dyrt för våra små företag, hantverkare, lantbrukare, skogsentreprenörer med flera, som nu får skyhöga fordonsskatter och dessutom ökade bränsleskatter. Dessa bilar används för att sköta företag och skapa tillväxt och jobb i hela landet. Det är inte bara stenar man kör omkring i dessa lastbilar, utan det förekommer mycket annan hantverksverksamhet runt om i landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Sverige har bland de högsta bensin- och dieselskatterna i Europa. Sverige måste ha samma regler och samma skatter som övriga Europa. Annars snedvrids konkurrensen, och företagen och jobben flyttar utomlands. Sveriges bil- och landsbygdsfientliga regering måste bytas ut.

Avser regeringen att se över bonus-malus-systemet och rätta till de felaktigheter som gör att hantverksfordon och annat får orimligt höga skatter? När ni höjer bensin- och dieselskatterna, är då avsikten att människor på landsbygden ska stanna hemma i stället för att åka till jobbet?

Fru talman! År 1996 togs registreringsskatten för bilar bort för att människor skulle byta bil. Det var bra för miljön och trafiksäkerheten. Nu chockhöjer regeringen fordonsskatten på nya bilar, vilket gör att människor tvingas behålla sin äldre bil eftersom det blir olönsamt att byta.

Regeringens skattepolitik gör att äldre bilar blir kvar. Är det ett nytt Kuba ni försöker skapa i Sverige där fordonsparken bara blir äldre och äldre för att människor inte längre har råd att byta bil? Det är inte bra för miljön.

Fru talman! Att straffbeskatta nybilsköp innebär att man försämrar för trafiksäkerheten också. Den som inte har råd att byta till en ny bil på grund av nya skatter kommer att ha en sämre trafiksäkerhetssituation.

Vilka mätbara klimateffekter kommer er skattechock på landets bilägare och landsbygden att ge?

Anf. 8 Ann-Sofie Alm (M)

Fru talman! Detta är inget annat än en frihetsfråga för oss som bor på landsbygden. Det är också ett tydligt tecken på en mycket märklig politik från regeringen. Å ena sidan säger man att hela Sverige ska leva, å andra sidan höjer man skatten på människors vardag för oss som bor på landsbygden.

Det är en förvånande politik från en regering som säger att alla människor i hela Sverige ska ha samma möjligheter. Man tar ju möjligheterna från familjer som vill låta sina barn vara med på fritidsaktiviteter som de vill vara med på men som de måste avstå från eftersom det blir allt dyrare att skjutsa barnen dit.

Sverige har ett jordbruk och ett skogsbruk som ger Sverige livskraft och tillväxtkraft på många sätt. Jag och många med mig har jobbat länge för att vi ska ha en livsmedelsstrategi värd namnet. De gröna näringarna ger arbete, välfärd och livsmedel. Våra gröna näringar är livsnödvändiga för öppna landskap och mångfald - och givetvis livsviktiga när krisen kommer.

Regeringens budgetproposition ger ökade bränsleskattekostnader för Sveriges jord- och skogsbrukare med nära 65 öre per liter från årsskiftet. Utslaget på näringen som helhet blir det 500 miljoner.

Hur anser Magdalena Andersson och regeringen att denna fördyring i en livsmedelsstrategi för Sverige, en livsmedelsstrategi som hela sju partier stod bakom, stärker och ökar den svenska primärproduktionen? Och hur stärker den svensk jordbruks- och skogsindustris konkurrenskraft?

Anf. 9 Arin Karapet (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Nu har flera av mina kollegor i den moderata gruppen ställt frågan till finansminister Magdalena Andersson: Varför riktar regeringen udden mot Sveriges alla bilförare?

Jag kan vara uppriktig, fru talman, och säga att jag själv är från Stockholm och har förmånen att bo i innerstaden. Där har man inte bara tillgång till cykelbanor, utan där finns gångstråk och tillgång till buss, pendeltåg och tunnelbana. Med kollektiva färdmedel kan man ta sig till både flyg och järnväg, som binder ihop hela Sverige. Det är en förmån som jag och några få till i Sverige har.

Bilen är inte ett hjälpmedel bara för glesbygden. Man behöver inte åka till västra Götaland, Åmål, Norrland, Småland eller Skåne för att inse att bilen är nödvändig. Man behöver bara ta pendeltåget till våra yttre förorter eller kranskommuner i Stockholm. Det är bara att åka ut till Kungsängen. Den som bor ute i Kungsängen och jobbar i stan och som inte litar på pendeltåget tar bilen, och den som är småbarnsförälder och hämtar och lämnar på dagis eller träningen är tvungen att ta bilen.

Ibland när man lyssnar på regeringen kan man tro att bilägande är en genialisk affär, men att äga en bil är rent av en förlust. Inte nog med att det är höga bränsleskatter, utan bilen tappar i värde och har höga försäkringskostnader, slitage, vägskatt och trafikskatt. Det är en ren förlustaffär.

Jag kan ta min mor som exempel. Hon är lågavlönad flygplatskontrollant på Arlanda. När hon ska börja jobba sitt skift klockan tre på morgonen finns det inga kollektiva färdmedel som går ut till Arlanda. Det blir antingen taxi eller bil. Detta innebär att det finns människor här i Sverige som är tvungna att ta bilen för att åka till jobbet, för att tjäna ihop till sin enkla försörjning och för att ha råd att betala sin hyra.

Detta visar att politiska fundamenta inte funkar i Sverige längre. Vanligt folk säger att de måste kunna tanka bilen för att ta sig till jobbet, som finansierar vår gemensamma välfärd. Om det är något en klassisk socialdemokrat borde förstå, fru talman, är det att bilen är ett hjälpmedel för ta sig till jobbet för att finansiera vår gemensamma välfärd - vård, skola och omsorg - och ta hand om våra äldre. Jag kan lova att de flesta människor skulle ha fått mer pengar i plånboken om de hade avstått från bil, men den är helt avgörande för att de ska kunna ta sig till jobbet, betala sina räkningar och i bästa fall kanske spara en liten slant till nästa semesterresa eller till sina barn.

Min fråga är: Hur kan finansministern - en klassisk socialdemokrat som historiskt värnar om arbetarnas intressen - rikta udden mot dem som är i behov av bilen för att kunna ta sig till jobbet och som har byggt Sverige? Varför vägrar regeringen att sänka skatten för vanligt folk? I stället riktar man udden mot våra medborgare, som får höjd skatt. Min fråga till finansministern är: Varför prioriterar inte finansministern hårt arbetande, vanligt folk? Varför riktar man udden mot dem som har minst marginaler i plånboken?

Anf. 10 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Det är intressant att lyssna på hela gänget med moderata riksdagsledamöter, som plötsligt har vaknat upp och insett att vi har haft en indexering av bensinpriset sedan 1990. Det är en prisindexering som har funnits under lång tid. Moderaterna hade i sin förra budgetmotion en prisindexering. I år är den på 15 öre, och när Moderaterna lade fram sin budgetmotion för knappt ett år sedan var den 17 öre. Det hade Moderaterna i sin budgetmotion. Under åtta år med alliansregeringen var denna prisindexering en del av budgetpropositionen varje år. Nu säger Arin Karapet att jag riktar udden mot vanligt folk genom att prisindexeringen finns kvar. Då blir frågan varför Moderaterna i så fall, under åtta år i alliansregeringen och i förra årets budgetmotion, riktade udden mot vanligt folk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Saila Quicklund säger att det är en straffbeskattning. Frågan måste då bli varför Saila Quicklund röstade för den större straffbeskattningen för innevarande år och varför Moderaterna föreslog en straffbeskattning varje år under de åtta åren med alliansregeringen. Någon ordning och reda får det vara också i ett oppositionsparti.

Det gäller även Jan Ericsons argument för om det är en skattehöjning eller en skattesänkning. Det finns minst två skatter som har en indexering på det sätt som bensinen har, i botten i lagstiftningen. Det är också brytpunkten för statlig värnskatt. Båda har en kpi-indexering och en bnp-indexering som ligger i botten i lagstiftningen. Om man ändrar bnp-justeringen, innebär då detta att man höjer eller sänker skatten?

Det var många moderata riksdagsledamöter - jag skulle gissa att Jan Ericson var en av dem - som under den förra mandatperioden anklagade mig för att höja skatten när vi ändrade bnp-indexeringen i brytpunkten. Något slags inneboende logik borde även moderater ha i sitt resonemang. De menade och sa för fyra fem år sedan att regeringen höjde skatten när vi stoppade bnp-justeringen i brytpunkten. Då måste man med något slags logisk konsekvens också säga att den stoppade bnp-justeringen i bensinen är en skattesänkning. Allt annat bryter mot all inbördes logik. Detta borde även ett oppositionsparti kunna stå för.

Sten Bergheden säger att ingen har råd att byta till en ny bil efter den bonus-malus-justering som görs nu. Då vill jag bara påminna Sten Bergheden och lyssnarna om att de bilar som påverkas av den förhöjda malusen i bonus-malus-systemet är bilar som kostar ungefär en halv miljon kronor och uppåt. Alla som väljer en sådan bil har naturligtvis möjlighet att i stället välja en bil som släpper ut mindre. Då behöver man inte betala malusen. Man kan till och med välja en laddhybrid, kanske en svensk laddhybrid från Volvo. Då får man tvärtom en bonus.

Det är viktigt att hela landet kan leva och växa. I många delar av landet är man helt beroende av bilen, vilket jag för övrigt sa till Saila Quicklund redan i mitt första svar. Man är beroende av bilen, och därför är det viktigt att det finns underhåll av vägar och järnvägar. Det är därför vi har haft en satsning på kollektivtrafik i glesbygd. Jag är medveten om att man i stora delar av landet är beroende av bilen. Det är en av anledningarna till att vi har gjort en särskild riktad skattesänkning för de människor som bor i de delar av landet där man är som allra mest beroende av bilen.

Anf. 11 Jan Ericson (M)

Fru talman! Nej, finansministern, om man höjer skatten för människor vid årsskiftet är det inte en skattesänkning. Det spelar ingen roll hur finansministern argumenterar - höjd skatt är höjd skatt. Om man får en högre skattesats vid årsskiftet och betalar mer för bensinen på grund av höjd skatt är det inte en skattesänkning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Anledningen till att Moderaterna plötsligt har vaknat, som finansministern säger, är inte så konstig. Bensinpriset har ökat dramatiskt sedan vi lämnade regeringsmakten 2014, och ansvarsfulla politiker måste agera när vi ser effekterna. Vi agerar. Vi sänker skatten med en krona vid årsskiftet. Sedan kan det läggas till att vi under alliansåren sänkte skatten på löneinkomster dramatiskt. Detta kompenserade delvis för att bensinpriset steg. I dag gör inte regeringen detta. Den sänker inte skatten för löntagarna med något enda öre vid det kommande årsskiftet, om man nu inte råkar tjäna lika mycket som vi riksdagsledamöter.

Vi moderater prioriterar hårt i statens utgifter. Exempelvis effektiviserar och lägger vi ned myndigheter, vi justerar ned biståndet till FN:s rekommenderade mål och vi slopar meningslösa byggsubventioner, ineffektiv klimatpolitik, meningslös arbetsmarknadspolitik, friår, familjevecka och elcykelpremier. Och vi stramar upp migrations- och integrationspolitiken. Då har man råd både att sänka skatter och att satsa på välfärden, polisen och kommunerna. Om man tar ansvar har man råd med detta.

Förutom finansministerns märkliga påstående i hennes anförande om att en skattehöjning är en skattesänkning kan jag konstatera att finansministern är lite raljant mot landsbygdsbefolkningen. Det talas om att man ska satsa på nya miljövänliga fordon. Men det är faktiskt så att inte alla har en privatekonomi som gör att man är i närheten av att ha råd att köpa en helt ny bil och därmed få del av denna bonus. För de flesta människor handlar det om att byta till en något nyare bil. Det har man mycket större möjlighet att göra om bensinskatten inte är för hög. Jag tycker att finansministern lite grann har tappat kontakten med verkligheten när hon tror att alla människor har råd att köpa en ny dyr elbil.

Regeringens politik fungerar tyvärr inte på något område i dag. Finansministern talar väldigt mycket om utsläpp. Men trots regeringens arbetsmarknadspolitik stiger arbetslösheten, och sysselsättningsgraden sjunker. Trots regeringens kriminalpolitik ökar skjutningarna, morden och otryggheten. Trots regeringens migrationspolitik går kommunerna på knäna tyngda av icke-fungerande integration. Trots regeringens skolpolitik sjunker skolresultaten. Trots regeringens sjukvårdspolitik ökar vårdköerna. Trots regeringens bostadspolitik ökar bostadsbristen. Och trots regeringens klimatpolitik och ständiga skattehöjningar på drivmedel ökar utsläppen.

Under Alliansens tid hade vi lägre bensinskatt än i dag. Ändå minskade utsläppen. Med lite lägre bensinskatt skulle kanske fler låginkomsttagare på landsbygden ha råd att byta till en något nyare, mer bränslesnål och miljövänlig bil. Men så är det tyvärr inte i finansministerns värld.

Finansministern talar också mycket om satsningarna på landsbygden. Jag kan meddela finansministern att i de åtta kommunerna i min hembygd, varav ett antal är landsbygdskommuner och delvis glesbygdskommuner, finns det inte en enda människa som får någon som helst glädje av er landsbygdssatsning eftersom vi inte ligger i det geografiska området. Det blir inte ett öre i sänkt skatt. Man får bara höjd bensinskatt och en skatt på plastpåsar.

Anf. 12 Saila Quicklund (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Finansministern fokuserar väldigt mycket på allianstiden och dåtid. Låt oss fokusera på nutid och det faktum att det kommer att bli dyrare att tanka för gemene man och för företagen.

Moderaternas sänkning av bensinskatten med 1 krona litern är ett viktigt besked för alla som är beroende av bilen och som behöver få ihop jobb och familjeliv. Skattesänkningen gör det också lönsamt att arbeta och förbättra villkoren på landsbygden. Den stärker också tillväxtförutsättningarna och håller ihop landet, vilket är oerhört centralt och viktigt.

Jag är riktigt stolt över att Moderaterna ser hela Sverige och inte bara städerna. För Moderaterna är det viktigt att hela Sverige ska leva. Det är inte tomma ord. Det finns ett innehåll utifrån den verklighet som människor upplever och som vi har lyssnat till. Människors röster ska respekteras och lyssnas till.

Bensinupproret 2.0 har samlat över 630 000 medlemmar som också fortsätter att mobilisera sig mycket snabbt mot de höga drivmedelspriserna. Jag tog emot deras namnunderskrifter i maj månad när de uppvaktade på Mynttorget.

Fru talman! Av denna anledning blev jag oerhört förvånad över det som finansministern sa under en debatt i kammaren under våren med en riksdagskollega till mig. Finansministern uttryckte där och då något som kan tolkas som något nedsättande gällande Bensinupproret då hon hävdade: De är faktiskt inte så många. De har många konton, men om man tittar på deras demonstrationer är de faktiskt inte så många.

Fru talman! Jag häpnar. Det handlar om 630 000 människor från hela landet, och finansministern hävdar att de inte är så många utifrån antalet deltagare vid demonstrationerna.

Fru talman! Var är dessa människor? Varför reser de inte till uppvaktningarna och demonstrationerna? För det första jobbar de. I och för sig har arbetslösheten ökat väsentligt i en högkonjunktur och med regeringens politik. Men människor jobbar, och de kan inte åka 50, 80 eller 90 mil för att delta vid en demonstration på Mynttorget. För det andra kostar det. Med regeringens politik har också bensinpriset ökat. Det har regeringen sett till. Det är också orsaken till dagens interpellationsdebatt. Självklart skulle människor från Sveg, Bodsjö, Flatnor, Gäddede med flera orter vilja vara här. Men jag har angett varför de inte är det. De visar ändå på andra sätt på sitt engagemang och sin vilja. Det finns i dag nya kanaler där man kan uttrycka sig. Facebooksidan för Bensinupproret 2.0 med 630 000 medlemmar är ett bra besked om det.

Vi vill att människor ska engagera sig i frågor. Så funkar en demokrati; och det är lovvärt. Då känns det direkt ovärdigt när någon vill raljera kring Bensinupprorets stora engagemang. De ska visas respekt.

Jag ska nu ta upp de frågor som jag fortfarande inte har fått svar på. Vad anser finansministern att det finns för alternativ för den betydande del av Sveriges befolkning som bor på landsbygden? Och varför straffbeskattar regeringen gång på gång människor som bor på landsbygden?

Anf. 13 Lars Beckman (M)

Fru talman! Arbetslösheten ökar, företagsklimatet försämras och i bästa fall kan man säga att sysselsättningsgraden är oförändrad just nu. Regeringen säger själv att vi är på väg in i en lågkonjunktur. Det minsta man då kan begära, fru talman, är att vi har en regering som ser och tar ansvar för hela Sverige - som tar ansvar för sysselsättningen i hela Sverige och som tar ansvar för företagsamheten i hela Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi moderater vill sänka bensin- och dieselskatten med 1 krona per liter. Jan Ericson berättade förtjänstfullt varifrån vi tar pengarna för att finansiera detta. Skillnaden för ett åkeri blir 80 000 kronor per år och bil. Det innebär, fru talman, att när bensin- och dieselpriserna har höjts kraftigt, av den anledning som finansministern har framfört, vill vi kompensera det genom att sänka dieselskatten.

Fru talman! Det är så som man på riktigt tar ansvar för konkurrenskraften. Det är så som man på riktigt tar ansvar för att det ska finnas jobb och småföretagsamhet i hela Sverige. Jag vill nämligen att det även fortsättningsvis ska finnas en tillverkningsindustri i Ljusdal, en tillverkningsindustri som är världsledande på en del områden och en tillverkningsindustri som tillverkar sina produkter i Ljusdal för att de ska skeppas ut över hela världen. Då måste man kunna ha en konkurrenskraft. Skillnaden blir alltså 80 000 kronor per bil och år för ett åkeri. Det är en väsentlig skillnad i konkurrenskraft.

Finansministern måste därför svara på frågan: Värnar denna regering konkurrenskraften? Värnar denna regering företagsamheten i hela landet? Värnar denna regering att det ska finnas möjligheter för tillverkande företag i hela Sverige?

Anf. 14 Jörgen Berglund (M)

Fru talman! Detta är en intressant debatt att lyssna på. Eftersom detta är mitt sista inlägg vill jag naturligtvis få svar på den fråga som jag är mest intresserad av, nämligen vilka alternativ till bilen som finansministern anser finns för de människor som bor på landsbygden. Om jag ska vara mycket positiv i min tolkning kan jag antyda att finansministern anser att de får köpa en ny bil som drar mindre bränsle.

Jag kommer osökt att tänka på vad den franska drottningen före revolutionen, Marie Antoinette, sa när människor gnällde över höga brödpriser. Hon sa att de kunde äta bakverk i stället. Detta blir något liknande.

Är det inte bättre att finansministern faktiskt erkänner att skatterna på bensin och diesel inte är till för att vi ska få en bättre miljö? Det handlar i stället om att finansiera friår och familjeveckor, det vill säga åtgärder som innebär färre som jobbar och mindre skatteintäkter - och det får alla som behöver bilen i sin vardag betala för.

Anf. 15 Lars Jilmstad (M)

Fru talman! Som jag sa tidigare är jag från Stockholm. Definitionsmässigt borde jag därmed kanske inte stå här, för alla i Stockholm förutsätts ju ha god tillgång till allmänna kommunikationsmedel. Vi hörde också tidigare i talarstolen från en stockholmare boende i innerstaden som bekräftade detta för egen del.

Själv kommer jag från en av ytterstadsdelarna, Farsta. Man kan konstatera att Farsta är en av de stadsdelar som har alldeles för få jobb i närområdet - det borde finnas många fler jobb, så att folk slapp de långa resorna. I stället har vi den situationen att många måste resa och få vardagspusslet att gå ihop. De har inte bara ett högt bensinpris att tampas med utan även trängselskatter, svåra parkeringsförhållanden, en allmän trängsel och så vidare. Men många av dem är ändå tvingade att ta bilen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hörde inte finansministern säga ett enda ord om det jag sa i mitt förra anförande om bilen som en integrationsfrämjande del av människors vardag. Jag träffade alltså häromdagen ett antal unga invandrade kvinnor som, för att kunna ha ett arbete och för att kunna få vardagspusslet att gå ihop, var tvungna att ha bil och köra bil under de svåra förhållanden det innebär att bo i Stockholm, inklusive de kostnader som är förknippade med det. Alla dessa skulle vara tacksamma för en sänkning av bensinpriset med en krona, och det skulle i förlängningen faktiskt verka integrationsfrämjande.

Jag saknar alltså finansministerns kommentarer kring detta och nödvändigheten av ett vettigt bensinpris.

Anf. 16 Sten Bergheden (M)

Fru talman! Debatten har inte gett några svar på de frågor jag ställde.

Jag kan ändå konstatera att ministern alltså tycker att det är acceptabelt att konkurrenskraften här i Sverige har försämrats med mellan 50 000 och 80 000 kronor per lastbil under hennes tidiga regeringsår. Det innebär att Sveriges konkurrenskraft försämras ännu mer när världen nu går in i en lågkonjunktur. Vi pratar om en skattesänkning för att förstärka konkurrenskraften och förbättra för åkerifolket och för folk som behöver bil och lastbilar, medan ni talar om att fortsätta höja skatterna för desamma, Magdalena Andersson. Detta är allvarligt, och det kommer att slå hårt mot landsbygden.

Kombinationen av höga världsmarknadspriser och Europas högsta skatt gör att situationen här i landet blir ohållbar när det gäller våra bensin och dieselskatter. Företag, bilägare och andra protesterar ju i dag, och det anmärkningsvärda är att regeringen är så tondöv för det muller som hörs ute i hela landet och på landsbygden. Det enda råd jag kunde urskilja i ministerns svar, fru talman, är att de hantverkare och andra som behöver köpa en ny bil för att kunna fortsätta sin verksamhet får köpa en mindre och mer bränslesnål bil. Det är ett oerhört dåligt sätt att tala om de människor som faktiskt behöver dessa bilar för att kunna sköta sitt jobb. Ni försämrar konkurrenskraften för dem i deras arbete dagligen, Magdalena Andersson.

Fru talman! Ministern är tydligen också nöjd med det bonus-malus-system vi har, där hantverkare i Sverige ska betala mer än Europas hantverkare. Man är nöjd med att åkerifolket ska betala 50 000-80 000 mer per lastbil, och man är nöjd med att bilister i Sverige ska betala 2 000-3 000 kronor mer per bil. Det enda den här regeringen satsar på och värnar om på landsbygden är en ökad vargstam och fler reservat. Så här kan vi inte ha det, fru talman.

Anf. 17 Ann-Sofie Alm (M)

Fru talman! Ministern höjer tonläget en oktan här i talarstolen.

En prisindexering är något som vi här inne har makten att förändra, men i stället driver regeringen skatteförslag som leder till ytterligare klyvning och sämre tillväxt. Två kommuner, Bengtsfors i Dalsland och Munkedal i Bohuslän, ligger grannar. De har liknande förutsättningar men värderas helt olika i regeringens budget, där en får skattesänkningar och en blir utan. Båda har en befolkning som behöver bilen i vardagen, men där är skatteökningen lika. Hur får detta Sverige att hålla ihop? Hur får det Sverige att hålla ihop att stad ställs mot land och bilen - mobilitet - blir en klassfråga?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag fick inget svar från finansministern gällande hur de gröna näringarna ska kunna få konkurrenskraft och tillväxtkraft. Man pungslår våra gröna näringar med 500 miljoner när man i stället skulle kunna ge bättre förutsättningar för att vår livsmedelsstrategi ska gå att genomföra. Detta sker i ett läge som är ganska bekymmersamt. Regeringens mål om EU:s lägsta arbetslöshet har fullständigt gått i kras. Att vi har rasat i rankningen är ett faktum, men den här regeringen verkar utöva en politik som är direkt destruktiv för de gröna näringarna. Detta kommer inte att hjälpa våra arbetslöshetssiffror - tvärtom.

Regeringen behöver i stället rusta Sverige för den lågkonjunktur som kommer. Sverige behöver en landsbygdskärleksfull politik, och det klarar inte den här regeringen av att leverera.

Anf. 18 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Det har flera gånger påståtts att jag inte har svarat på frågan vad en del människor har för alternativ. Jag svarade redan i interpellationssvaret att det för många människor i Sverige inte finns något alternativ till bilen. I stora delar av landet är man helt beroende av bilen. Det sa jag i mitt första inlägg, och jag sa det i mitt andra inlägg, men nu kommer det ändå påståenden om att jag inte har svarat på frågan. Jag har svarat på frågan: För många människor finns det inget alternativ till bilen. Det är jag väl medveten om. Man behöver bilen för att kunna ta sig runt - för att ta sig till jobbet och för att köra barnen till träning.

Några moderater har också frågat mig om bil i Stockholm. Här i Stockholm finns ofta alternativ, men kollektivtrafiken är inte alltid utbyggd på det sätt den skulle kunna vara. Det finns också problem med parkeringsplatser i Stockholm. Men Moderaterna kanske framför allt skulle ställa dessa frågor till de moderater som styr i Stockholmsregionen och i Stockholms stad. Det har funnits diskussioner där just Moderaterna i Stockholms stad väl har minskat möjligheterna till parkering i Stockholms stad. Det är Moderaterna i regionen som styr över kollektivtrafiken, och det finns naturligtvis goda möjligheter att internt i det moderata partiet säkerställa att fler i Stockholm har ett alternativ till bilen. Det är rimligen en bra möjlighet.

Ytterligare något som har kommit upp i debatten är följande: Jag svarade Sten Bergheden att människor som köper en ny bil naturligtvis har möjlighet att välja en bil som inte släpper ut lika mycket och därmed slippa malus. Jan Ericson påstår då plötsligt att jag säger att alla kan köpa en ny bil. Det var inte det jag sa. Att påstå det är att vrida mitt svar på ett sätt som gör att den här typen av debatter - och alla andra politiska debatter - blir väldigt svåra, Jan Ericson. Jag svarade att den som köper en ny bil för en halv miljon, som var det Sten Bergheden talade om, kan välja att köpa en bil som inte släpper ut och på så sätt slippa malus. Jag sa inte att alla har möjlighet att köpa en ny bil, och det vet Jan Ericson. Han borde inte ställa sig i talarstolen och påstå något sådant.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jan Ericson borde också fundera över när han talar om skattesänkning och när han talar om skattehöjning. När jag hade debatter med moderata riksdagsledamöter för fyra fem år sedan, då effekten av den förändring av brytpunkten vi gjorde var att människor fick en skattesänkning vid årsskiftet, kallade moderater det en skattehöjning. Vi hade nämligen tagit bort en indexering som hade inneburit en ännu större skattesänkning. Då gick det bra att kalla en skattesänkning en skattehöjning.

Jag säger inte att den logiken är rätt eller fel. Jag säger bara att om Moderaterna behåller sin logik är det som regeringen gör att betrakta som en skattesänkning. Jag lägger ingen värdering i om man kallar det för det ena eller det andra. Mitt enda krav är att Moderaterna har en inbördes logik i hur de argumenterar. Det är kammaren och jag värda.

Frågan är vad som är bäst för landsbygden i det långa loppet. Sverige är ett glest befolkat land. Vi kommer att behöva bilen också i framtiden. Vi är beroende av den. Det bästa är att vi ställer om vår fordonsflotta på samma sätt som vi gjorde med oljepannorna. Det är precis det regeringens politik syftar till. Det är därför vi har ett bonus-malus-system, för att nya bilar ska vara mer miljövänliga. Det betyder att de begagnade bilarna också kommer att bli mer miljövänliga.

Därför ökar vi också reduktionsplikten, så att mer av det vi kör på är svensktillverkat biodrivmedel och så att vi i framtiden inte ska behöva vara lika beroende av vad som händer i Mellanöstern när det gäller våra möjligheter att köra den bil vi alla vet att vi är beroende av.

Anf. 19 Jan Ericson (M)

Fru talman! Finansministern medger äntligen att det för många inte finns något alternativ till bilen. Det är bara synd att hon inte drar några slutsatser av detta och inser att man behöver göra det realistiskt möjligt för folk att fortsätta köra bil på landsbygden och, för dem som behöver det, i storstadsområden.

Finansministern försöker som vanligt skylla ifrån sig på allting, prata bort problemen och förvilla i debatten. Men vi går inte på detta. Om skatten ökar med 15 öre vid pumpen när man köper bensin får man högre skatt. Om man i stället får 1 krona lägre skatt är det en skattesänkning.

Antingen bryr man sig om företagsklimatet och landsbygden, eller också gör man det inte. Det är inte konstigare än så.

Jag blir lite upprörd när finansministern och framför allt hennes parti och partivänner raljerar lite grann över de 630 000 människorna i Bensinupproret. Jag hör ofta påståenden om att det bara är storstadsbor som kör omkring i suvar och att det är de som får sänkt skatt med Moderaternas politik. Det är närmast en förolämpning mot alla som är beroende av bilen, oavsett om man bor i Storstockholm eller Svenljunga. Det finns inte 630 000 storstadsbor som kör omkring i suvar, och det är inte de som har skrivit under Bensinupproret.

Många som bor på landet och i staden behöver bilen. Det har vi konstaterat i debatten. Vi har också konstaterat att myndigheten Trafikanalys fastställer att bilismen är överbeskattad. Vi kan konstatera att Moderaterna tar detta på allvar och därför sänker drivmedelsskatten med 1 krona. Vi kan också konstatera att regeringen inte gör någonting. Därmed antar jag att den här debatten är avslutad, för den här gången.

Anf. 20 Saila Quicklund (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman och finansministern!

Moderaterna delar alla ambitioner att minska utsläppen och beroendet av fossila bränslen. Det är självklart. Men hela priset för den nödvändiga omställning som vi står inför kan inte läggas på dem som lever på landsbygden och är beroende av bilen och som inte heller har några alternativ.

I stället för att straffbeskatta landsbygden för Sveriges stora avstånd behöver klimatarbetet ta sikte på den verkliga boven: kolkraftverken runtom i Europa och världen. De växer nu i allt snabbare omfattning. Vi måste ha en omställning som hela Sverige kan vara med på. Den ska inte bara handla om att åka mer kollektivtrafik i storstäderna eller att rika människor ska köpa elbilar. Man ska kunna bo i hela Sverige, inte bara i storstadsregionerna.

Bil är inte något lyxigt utan ett krav för att hela Sverige ska kunna leva och fungera, för att man ska kunna ta sig till jobbet och träningen eller hämta på förskolan. Företag behöver kunna leverera produkter och tjänster. Det är också här jobben finns, vilket är viktigt.

Till sist vill jag säga att den gröna omställningen behöver en folklig förankring för att bli trovärdig och respekterad. Människors röster från den riktiga verkligheten där ute ska också beaktas och respekteras.

Med de orden vill jag runda av den här viktiga debatten som jag tackar både fru talmannen och finansministern för.

Anf. 21 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Sverige har lyckats ställa om vår uppvärmning av våra hus, inte tack vare moderat politik utan tack vare politik som drevs av en socialdemokratiskt ledd regering. Vi bytte våra oljepannor till mer miljövänliga alternativ såsom luftvärmepumpar, bergvärme, pelletsbrännare och annat.

En likadan omställning ska vi såklart göra med bilen. Det är för det regeringen har en aktiv politik. Det ska bli mer svenskt biodrivmedel i tanken, och vi har ett tydligt stöd för den som köper en miljövänlig bil så att det kommer ut fler miljövänliga bilar på andrahandsmarknaden. På så sätt får alla som kör bil större möjligheter att använda bilen i sin vardag.

Självklart behövs också mer politik för att hela landet ska kunna leva och växa. Vi behöver se till att förbättra underhåll av vägar och järnvägar. Regeringen har lagt fram den största ökningen någonsin på underhåll av vägar och järnvägar. Det kommer dessutom ytterligare pengar i den här budgeten. Vi lägger ytterligare resurser på att bygga bredband i hela landet. Vi ger fortsatt stöd till kommersiell service, vilket är nödvändigt för att man ska kunna driva företag och leva på landet. Vi ökar den statliga servicen. Vi skapar lärcentrum. Och vi har skattereduktionen.

Därutöver gör vi om kostnadsutjämningssystemet, vilket stöttar kommuner så att de ska kunna ha bra service i hela landet. Det är utöver de 35 miljarder i ökade resurser till kommuner och landsting som regeringen tillförde under förra mandatperioden. Därutöver jobbar vi med livsmedelsstrategin, och vi flyttar ut myndigheter. Det är en bred politik för att hela landet ska leva.

Det är viktigt är att vi kan debattera det i riksdagen. Jag är dock lite bekymrad över en del av de saker som har sagts i debatten i dag. Man säger att Sverige blir ett nytt Kuba, man klagar på Miljöpartiet i fullmäktige och man liknar mig vid andra meningsmotståndare. Det tror jag inte att svenska folket eller de som bor på landsbygden menar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.