Anf. 102 Anders Forsberg (SD)
Fru talman! Jag får väl också önska landsbygdsministern ett tillfrisknande, som alla andra gör. Jag har egentligen en fundering. Vilken sorts landsbygd är det regeringen vill satsa på?
Regeringens landsbygdsbudget för 2015 innehåller ett sammelsurium av dåligt underbyggda förslag, straffskatter och nya pålagor. Regeringen verkar ha en fortsatt tro att svenskt jord- och skogsbruk och dess industri lever i högsta välmåga. Snarare är det så att det svenska lantbruket lever i en hård konkurrensutsatt internationell marknad i dag, där vi snarare måste sträva efter bättre konkurrensvillkor än nya ekonomiska snaror.
Regeringen har i sin budget lyft fram förslag på en ny livsmedelsstrategi. Utredningar och strategier i all ära, men det svenska jordbruket och landsbygden behöver framtidstro och optimism för att kunna utvecklas. Det är knappast något som man bidrar med genom flera skattehöjningar eller förslag som slår hårt mot landsbygden och svensk livsmedelsproduktion.
Fru talman! Så här ser regeringens satsningar, eller snarare straffskatteförslag, som jag skulle kalla dem, ut. Man har förslag om högre skatt på uppvärmningsbränslen, 100 miljoner, förslag om högre skatt på diesel till arbetsmaskiner inom jord- och skogsbruksnäringen, 380 miljoner, och förslag om en återinförd handelsgödselskatt från 2016, ca 300 miljoner. I vågskålen ligger också förslag om en vägslitageavgift som skulle kunna påverka landsbygden och företagen, som verkar där, kraftigt.
Jag återkommer till gödselskatten. Vi har diskuterat den förut. Jag tror att de flesta i den här lokalen är ganska väl insatta. Det har egentligen ingen påverkan om vi har en gödselskatt eller inte. Det är snarare geografi, jordart eller djurintensitet som avgör detta, inte om odlingen bedrivs ekologiskt eller inte.
Jordbrukets läckage av växtnäringsämnen har minskat under de senaste åren genom minskad spannmålsodling och ett målmedvetet miljöarbete. För att minska övergödningen behöver vi satsa mer på stöd till skyddszoner och mer på fånggrödor, minskad jordbearbetning och ökad vallodling. Andra åtgärder kan vara effektivare gödsling, bättre dränering eller strukturkalkning.
Vi i Sverige har tydliga miljöregler när det gäller konstgödsel och naturgödsel från våra lantbruksdjur och hur vi sprider det. Det går dock inte att bortse från att det i vissa områden i Sverige med hög djurtäthet kan finns en högre risk för näringsläckage. Detta är något som svenska lantbrukare ihop med myndigheter och rådgivningsorganisationer arbetar med, och de gör framsteg.
Fru talman! Vi tror inte att en ny gödselskatt med en ineffektiv verkan kommer att påverka särskilt många bönder att lägga om till ekologiskt eller att det skulle minska användningen av konstgödsel. Regeringens förslag verkar snarare vara ännu en ursäkt för att stärka statens skrala ekonomi på böndernas bekostnad.
Frågan återkommer som snön i december. Med nya skattehöjningar på nästan 700 miljoner, som är föreslagna, undrar vi vilken sorts landsbygd regeringen vill se - ett nedmonterat med utflyttad produktion eller ett levande livskraftigt svenskt jordbruk?
Hur kan man annars tolka regeringens förslag? Är det här början på en ny fimbulvinter för Sveriges bönder, eller kommer vi att få se våren någon gång under de kommande fyra åren?