Stöd vid offentlig upphandling

Interpellation 2013/14:114 av Nordén, Marie (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2013-11-12
Anmäld
2013-11-12
Besvarad
2013-11-22
Sista svarsdatum
2013-11-26

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 12 november

Interpellation

2013/14:114 Stöd vid offentlig upphandling

av Marie Nordén (S)

till statsrådet Stefan Attefall (KD)

Landets kommuner, landsting och olika statliga myndigheter upphandlar varor och tjänster för över 600 miljarder kronor årligen. Det ställer stora krav på kompetens hos upphandlarna för att man ska kunna hantera inte bara kostnader, utan även många andra krav och hänsyn som är förknippade med upphandling.

Det statliga upphandlingsstödet ska underlätta myndigheters arbete med upphandling så att skattebetalarnas pengar används på bästa sätt. Stödet är fördelat på fyra myndigheter: Kammarkollegiet, Vinnova, Konkurrensverket och Miljöstyrningsrådet, där Kammarkollegiet har det breda ansvaret för upphandlingsstöd och Konkurrensverket ansvarar för tillsyn av offentlig upphandling.

Två olika utredningar har gjorts om offentlig upphandling. De föreslår bildande av en ny myndighet för att öka synligheten för upphandlingsfrågor och för att man ska undvika intressekonflikter med tillsynen.

Nu har regeringen föreslagit att allt upphandlingsstöd ska placeras hos Konkurrensverket. Det skulle innebära att den myndighet som skulle ansvara för upphandlingsstödet även skulle utöva tillsyn över det. Därutöver kan man befara att den höga kompetens som i dag finns inom miljöområdet skulle gå förlorad. Miljöstyrningsrådet är regeringens expertorgan inom miljöanpassad offentlig upphandling. Rådets uppdrag är att bidra till att vi kan nå miljömålen och en hållbar framtid genom omfattande informations- och utvecklingsarbete.

Jag vill fråga statsrådet följande:

På vilket sätt kan statsrådet garantera fortsatt högkvalitativt stöd inom miljöområdet vid offentliga upphandlingar om Miljöstyrningsrådet ska upphöra och uppgifterna överföras till Konkurrensverket?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2013/14:114, Stöd vid offentlig upphandling

Interpellationsdebatt 2013/14:114

Webb-tv: Stöd vid offentlig upphandling

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 72 Statsrådet Stefan Attefall (KD)
Herr talman! Marie Nordén har frågat mig på vilket sätt jag avser att garantera fortsatt högkvalitativt stöd inom miljöområdet vid offentliga upphandlingar om Miljöstyrningsrådet ska upphöra och uppgifterna överföras till Konkurrensverket. Jag vill mot bakgrund av frågan framföra följande. Såsom Marie Nordén skriver i sin interpellation har två utredningar sett över frågan om upphandlingsstödet mot bakgrund av de problem som splittringen i fråga om upphandlingsstödet har inneburit. I både Statskontorets rapport En ny upphandlingsmyndighet (2010:23) och Upphandlingsstödsutredningens betänkande Upphandlingsstödets framtid (SOU 2012:32) konstateras att det finns behov av att samla frågorna. I båda utredningarna föreslås att en ny myndighet för upphandlingsstöd inrättas. Regeringen gör i budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1 utg.omr. 2 avsnitt 6.4) i fråga om ett nationellt upphandlingsstöd bedömningen att stöd, information och vägledning om offentlig upphandling inklusive innovationsupphandling samt miljöhänsyn och sociala hänsyn behöver koncentreras, förbättras och förstärkas. Mot den bakgrunden framför regeringen sin avsikt att samla den statliga stöd- och informationsverksamheten om offentlig upphandling inklusive innovationsupphandling samt miljökrav och sociala krav i Konkurrensverket, med ambitionen att det samlade stödet ska vara tillgängligt senast den 1 juli 2014. Regeringen föreslår dessutom i budgetpropositionen att upphandlingsstödet stärks från och med år 2015 med ytterligare 35 miljoner kronor. En anledning till satsningen är att det är viktigt att höja kompetensen hos de upphandlande myndigheterna om vilka krav som kan ställas och hur de kan följas upp. Skälen för regeringens förslag är följande. Det viktigaste målet med organisationsförändringen är att samla upphandlingsstödjande uppgifter i en enda myndighet, så att stöd, information och vägledning om offentlig upphandling inklusive innovationsupphandling samt miljöhänsyn och sociala hänsyn koncentreras, förbättras och förstärks. Detta mål kan uppnås i en redan befintlig myndighet. Att samla stödet i en myndighet där alla delar av upphandlingsprocessen och alla aspekter av upphandling hanteras har potential att leda till positiva synergieffekter. Det kommer även att leda till effektivitetsvinster för upphandlande myndigheter, enheter och leverantörer, som kommer att behöva vända sig till bara en aktör för att få det stöd och den vägledning som behövs. Ett samlat stöd innebär även att den vägledning som ges är mer samordnad. Konkurrensverket, som ansvarar för bland annat tillsynen över offentlig upphandling, har en väl fungerande verksamhet och har bred kompetens om upphandlingsregelverket, om rättspraxis och inte minst om vikten av att genomföra upphandlingsprocessens samtliga delar för att åstadkomma en effektiv upphandling. Det finns i dag flera myndigheter som ansvarar för såväl tillsyn som information och vägledning. Skatteverket är ett sådant exempel. Att samla såväl frågor om tillsyn som frågor om information och vägledning i samma myndighet är således inget unikt. Förändringen kommer att påverka Konkurrensverket. Regeringen kommer att noga följa hur Konkurrensverket hanterar och utvecklar sitt nya uppdrag, för att säkerställa att det stöd som i dag lämnas av de olika myndigheterna och av det statliga bolaget Miljöstyrningsrådet tas om hand på ett bra sätt och att förutsättningar ges för fortsatt vidareutveckling. Förändringarna kommer att innebära ändringar i myndighetens instruktion och regleringsbrev. Det är genom styrning i instruktioner, regleringsbrev och uppdrag som regeringen kommer att säkerställa att de uppgifter som överförs från Miljöstyrningsrådet, Vinnova och Kammarkollegiet till Konkurrensverket kommer att utföras med samma höga kvalitet som i dag. I den årliga myndighetsdialogen kommer denna förändring att vara ett givet inslag.

Anf. 73 Marie Nordén (S)
Herr talman! Jag får börja med att tacka ministern för svaret, även om det oroar. Jag skulle säga att regeringens brist på förståelse för vilka behov som finns för att utveckla upphandlingsstödet och regeringens ovilja att ta till sig den samlade kompetens och kunskap som finns i frågan är rätt häpnadsväckande, efter två års utredande som nu läggs på hyllan utan några analyser. Flera påverkas av förslaget. Jag är särskilt oroad över Miljöstyrningsrådets framtid. Jag hoppas att jag egentligen inte behöver redogöra för ministern för på vilket sätt Miljöstyrningsrådet arbetar och vilka effekter som det har gett för Sveriges arbete med offentlig upphandling, men jag tänker göra det ändå. Miljöstyrningsrådets huvudsakliga uppgift består i att tillhandahålla förslag till drivande miljökrav och andra hållbarhetskrav till den offentliga sektorn i upphandlingar. Man ger förslag till drivande miljökriterier och andra hållbarhetskriterier att ingå i upphandlande myndigheters förfrågningsunderlag. Man har också individuell telefon- och e-postrådgivning med direkta råd och tips till de upphandlande myndigheterna. Genom Miljöstyrningsrådets arbete, med bland annat framtagande av miljökriterier och detaljerade råd, är Sverige enligt flera mätningar främst i världen. År 2010 konstaterade man att vi låg främst när det gäller miljöanpassad samt social upphandling. År 2012 var det hållbar upphandling där vi var bäst i världen. Andra länder tittar på oss och vår modell och ser hur den framgångsrikt har tagit oss till den plats där vi är i dag. Miljöstyrningsrådet är ett statligt bolag med detta särskilda samhällsuppdrag. Bolaget ägs, som ministern vet, av staten, Sveriges Kommuner och Landsting och Svenskt Näringsliv. Det finns utifrån ministerns svar anledning att betona att Miljöstyrningsrådet inte är en myndighet och att det är just därför att man inte är en myndighet som Miljöstyrningsrådet har kunnat arbeta på det sätt som man arbetar och också varit så framgångsrikt. Som myndighet kan man inte ta fram kriterier som Miljöstyrningsrådet gör utan att de måste notifieras. Vi är medlemmar EU, och det innebär en utökad remissbehandling som bland annat ska gå till EU:s 28 medlemsländer. Det är enligt Miljödepartementets egen konsekvensanalys. En notifiering innebär att ambitionsnivån för de kriterier som utarbetas kommer att sänkas och att kriterierna därmed kommer att urvattnas, och de kommer inte att kunna driva på utvecklingen på det sätt som sker i dag. Jag har hört påståenden och det finns rykten om att man nu menar att så inte är fallet, enligt en ny granskning från Miljödepartementet. Men då ska det redovisas och kunna granskas av andra sakkunniga och experter och inte gömmas undan. Varför får vi inte se de slutsatser som Miljödepartementet har kommit med? I Miljödepartementets konsekvensanalys betonas särskilt att en ny myndighet för upphandlingsstöd - i det här fallet Konkurrensverket - inte bör ge konkret rådgivning i upphandlande myndigheters enskilda upphandlingar. Men eftersom just denna detaljerade rådgivning utgör Miljöstyrningsrådets huvudsakliga verksamhet finns det anledning att undra hur regeringen ser på upphandlingsstödet i framtiden och vad man förväntar sig av Miljöstyrningsrådet och deras verksamhet i den kommande myndigheten. Hur tänker ministern kring dessa frågor? Vad händer med de 700 framtagna miljökriterier som Miljöstyrningsrådet nu ska lämna till Konkurrensverket? Hur kommer det sig att regeringen lägger fram ett förslag helt utan några analyser, efter det att man har haft en utredning som har arbetat i två års tid och som lägger fram något helt annat, med tydliga argument för att man behöver skapa en ny myndighet och för att det är olyckligt att lägga uppgiften på just Konkurrensverket.

Anf. 74 Statsrådet Stefan Attefall (KD)
Herr talman! Nu måste vi hålla isär olika saker. Det ena är om det finns skäl att samla ihop rådgivningsstöd kring offentlig upphandling på ett ställe? I dag finns den på Vinnova, Kammarkollegiet, Miljöstyrningsrådet och i viss mån också i Konkurrensverket. Finns det anledning att samla ihop detta för att vi ska kraftsamla resurserna, för att vi ska få mer av gemensam tolkning och gemensam rådgivning och för att vi ska ha en hög kompetens på hela detta fält? Svaret är ja, vi måste göra detta. Marie Nordéns inlägg tyder på att hon tycker att vi kanske ska ha kvar det i Miljöstyrningsrådet. Nästa fråga är: Var ska vi samla detta? Samlar vi detta i en myndighetsform kan man säga att de problem som bland andra Marie Nordén pekade på gäller oavsett om det är en ny myndighet eller om det är Konkurrensverket, alltså oavsett vilken myndighet det är. Men ett råd som ges, oavsett om det är från Miljöstyrningsrådet i dag eller från en myndighet, måste vara ett råd som håller och som är möjligt att följa så att man inte åker på stryk i en domstol så fort det blir prövat. Kompetensen måste alltså finnas där. Det måste följa lagar, riktlinjer och enhetlighet när det gäller EU:s grundläggande principer. Det måste gälla om det ska vara ett vettigt råd. Det kan inte bara vara någon som tycker någonting. Sedan gör man det, så blir det fel. Då får man stryk i en domstol. Då har man inte vunnit någonting. Det måste finnas en kompetent vägledning. Nästa fråga är: Är det lämpligt att ha detta i Konkurrensverket eller inte? Fördelen med att ha det i Konkurrensverket är att det där redan i dag finns en stor juridisk kompetens. Det finns också en struktur som jobbar med frågorna. Vi minskar också behovet av att satsa en massa pengar på overheadkostnader och på att anställa en ny generaldirektör som alltid uppstår när man skapar en ny myndighet. Då tror vi att detta kan bli bra. Då säger en del som är oroliga att man inte ska blanda tillsyn och stöd. Men det gör Skatteverket som är en av de myndigheter som har högst förtroende bland medborgarna. Skatteverket klarar det galant. Det handlar om hur man organiserar verksamheten och hur den styrs och leds av cheferna. Vi kommer självklart att följa den. Kom ihåg att hälften av Konkurrensverkets personal nu kommer att jobba med upphandlingsfrågor i olika former. Detta blir inte en sidoverksamhet; detta blir en kärnverksamhet i det nya Konkurrensverket. Det här är en betydande sak som händer där, vilket gör att fokus kommer att ligga på att man kommer att jobba mycket med upphandlingsfrågor. Det kommer att utgöra en stor del i denna myndighet. Vi tror att detta är ett effektivt sätt att hantera skattebetalarnas pengar. Vi tror att vi behöver samla ihop kompetensen. Vi behöver också - nu när vi får en ny upphandlingslagstiftning utifrån nya EU-direktiv - förbättra och vässa och ta ett omtag i dessa frågor. Vi ser i dag tendenser till att rådgivning och stöd tar sig lite olika uttryck genom att den splittras på flera olika händer. Därför tror vi att detta ger fördelar. Men självklart måste man jobba hårt så att detta får de effekter som vi hoppas, och vi kommer självklart att följa frågorna mycket noga. Vi kommer att komma tillbaka till riksdagen med olika lagförslag som kommer att vara ett underlag för denna nya myndighet. Vi kommer också att följa myndighetsdialoger genom olika regleringsbrev och andra styrinstrument som regeringen har. Jag tror att vi får ut mycket effekt av denna samling. I budgetarbetet har vi fått fram 35 nya miljoner från och med 2015, vilket skapar mycket goda förutsättningar för ett kompetent och bra upphandlingsstöd.

Anf. 75 Marie Nordén (S)
Herr talman! Jag fick egentligen inte svar på mina frågor. Ministern väljer att inte resonera om Miljöstyrningsrådets arbete. Vi motsätter oss inte att man samlar stödet. Men det finns andra sätt att göra det. Det är inte bara jag som är oroad, Stefan Attefall. Det är inte bara jag som är förvånad över regeringens förslag. Regeringens egen utredare, som lade fram ett förslag om en gemensam myndighet, ser problemet att införliva alla dessa myndigheter och Miljöstyrningsrådet i en egen myndighet. Man betonar, till skillnad från regeringen, vikten av att behålla Miljöstyrningsrådets arbete med framtagande av miljökriterier och den rådgivning som bedrivs i dag. Det finns alltså andra sätt. Man kan skapa en myndighet, men man kan också hitta ett sätt att samarbeta och ha ett centrum där Miljöstyrningsrådet inte behöver bli en egen myndighet. Det finns sätt att lösa detta. Man kan ha ett gemensamt telefonnummer dit alla ringer, och Miljöstyrningsrådet kan få fortsätta arbeta på det sätt som man gör. Det som är så häpnadsväckande är att regeringen väljer att inte lyssna på de experter som finns på området. Man lyssnar inte på sin egen utredare. Efter två år och två utredningar, med konkreta förslag som har analyserats noga, väljer man helt enkelt bort att lyssna på denna kompetens. Man lyssnar inte på de större ägarna av Miljöstyrningsrådet - bland annat SKL. Man lyssnar inte på LRF som uttrycker en stor oro över vad detta kommer att innebära. Man lyssnar inte på Naturskyddsföreningen eller Sveriges Offentliga Inköpare. Alla ser de med oro och förfäran på vad som håller på att hända. Nu väljer man att låta Konkurrensverket bedriva detta, vilket man inte tycker är några problem. Men det är flera som menar att det är direkt olämpligt att stöd och råd ska sökas hos den som sedan ska granska själva upphandlingen och att det finns en risk att konkurrensaspekten faktiskt tränger undan andra frågor. Ministern lyfte fram Skatteverket som ett exempel som både ger information och vägledning samt utövar tillsyn. Jag tycker att jämförelsen haltar rejält. Man kan titta på andra samhällsviktiga verksamheter. När det gäller skolan har Skolinspektionen tillsatts. Även Socialstyrelsens roller är delade mellan olika myndigheter. Hur kommer det sig? Det är tråkigt att behöva säga detta i kammaren, men Konkurrensverket har gång på gång visat ett förhållningssätt i den offentliga upphandlingen som inte gagnar den offentliga upphandlingens utveckling - just den utveckling som många efterfrågar. Konkurrensverket har bland annat ifrågasatt djurskyddskrav vid offentlig upphandling, vilket hittills inte har överprövats. Det är alltså inte så att Miljöstyrningsrådet har kommit med kriterier som sedan inte har fungerat. Konkurrensverket är också kritisk till den så kallade bör-regeln, det vill säga att upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn vid offentlig upphandling i den utsträckning det är påkallat med hänsyn till upphandlingens art. Det har också fungerat. Det är ett av kriterierna som har tagits fram från Miljöstyrningsrådet och som Konkurrensverket har ifrågasatt, men ändå har dessa kriterier fungerat. Hur kommer det sig, ministern? Hur kommer det sig att du är så oroad över att detta inte ska fungera? Hur kommer det sig att man lägger större vikt vid Konkurrensverkets bedömningar än på de miljö- och hållbarhetskriterier som Miljöstyrningsrådet lägger fram? När man nu har påbörjat en organisationsförändring och utannonserat chefstjänster efterfrågas ekonomer, jurister och ingenjörer - ingen annan kompetens. Ingenstans i detta kan jag se att man kräver miljö- eller hållbarhetskunskap. Man utlyser också tjänster och har MBL-förhandlingar innan något formellt beslut från regeringen finns och innan riksdagen har fått möjlighet att säga sitt om Miljöstyrningsrådet, som riksdagen faktiskt var med och bildade och som regeringen behöver komma tillbaka till riksdagen med. Vilka direktiv ger regeringen till Konkurrensverket? Har de gått ut innan man väljer att organisera en helt ny myndighet? Det är mycket som händer bakom lyckta dörrar och som experter och riksdagen inte har haft möjlighet att ha några åsikter om. När kommer förslaget om Miljöstyrningsrådet till riksdagen, och hur tänker man hantera detta? Räcker det att man skriver några rader i budgetpropositionen för att en myndighet ska börja omorganiseras?

Anf. 76 Statsrådet Stefan Attefall (KD)
Herr talman! Miljöstyrningsrådet har bedrivit och byggt upp en bra verksamhet. Självklart ska man ta till vara detta. Jag delar helt den slutsats som bland andra Upphandlingsutredningen och Anders Wijkman hade om att denna verksamhet är viktig och ska tas till vara i en ny struktur. Diskussionen handlar om huruvida Konkurrensverket är lämpat för detta. Fördelar finns, som sagt. Vi får en samling i ett sammanhang där det finns en stor juridisk kompetens. Det finns en miljö av juridisk kompetens. Man kan tala både med dem som jobbar med tillsyn och med dem som jobbar med rådgivning när man behöver testa olika saker. Det är nära till dessa saker, och det finns fördelar med detta. Men samtidigt ska detta organiseras så att tillsyn och stödverksamhet skiljs åt. Många andra myndigheter jobbar på detta sätt, och enligt olika mätningar har de som berörs av verksamheten också ett stort förtroende för dessa myndigheter. Vi slipper overheadkostnader, och vi kan satsa mer pengar på verksamhet i stället för att anställa chefer och så vidare. Då anklagas Konkurrensverket för att ha haft synpunkter när till exempel denna bör-regel infördes när det gäller miljöhänsyn och sociala hänsyn som jag tycker att vi nu ska vässa i samband med de nya direktiv som kommer. Men de var kritiska för att de tyckte att formuleringen var flummig och lite luftig. Men sedan är det en kompetent myndighet som följer de beslut som riksdag och regering fattar. Vi får inte utgå från att en myndighet som framför en synpunkt på att lagstiftningen borde vara tydligare och klarare skulle obstruera. Så fungerar det inte. Då kommer denna myndighet inte längre att ha denna chef. Det handlar om att alla följer de beslut de fått sig tilldelade. Det är regeringen som själv bestämmer hur man vill organisera sin verksamhet, men riktlinjerna nämns i budgetpropositionen. Dels genom att komma tillbaka till riksdagen, dels genom enskilda regeringsbeslut kommer vi att se till att arbetet får en bra start och det blir en bra verksamhet. Jag tror att det är helt nödvändigt att vi samlar upphandlingsstödet. Vi gör en kraftsamling och tillför friska nya pengar för att på så sätt bygga ut och förstärka arbetet. Då behövs det människor med olika kompetenser. Alla aspekter måste tillgodoses. Om myndigheten börjat annonsera ut tjänster i förväg tyder det väl på att de vill vara ute i god tid så att de verkligen kan starta upp verksamheten på ett bra sätt. Däremot kan de inte fatta några beslut utanför de regleringar som finns. Att de är ute i god tid och förbereder sig för den verksamhet som komma skall tycker jag visar att det finns en ledning som är aktiv och mån om att göra ett bra arbete. Jag tror att det här är ett klokt sätt att hantera frågorna på, men självklart krävs att vi har tydliga mål för verksamheten och en bra lagstiftning i botten samt att vi mycket noga följer hur myndigheten utvecklar sitt arbete. Jag tror att Konkurrensverket vet om att de har ögonen på sig för att det ska bli en bra verksamhet. De ögonen, som de känner från många olika håll, tror jag gör att de kommer att göra allt de kan för att det ska bli så bra som det någonsin är möjligt.

Anf. 77 Marie Nordén (S)
Herr talman! Jag känner mig inte lugnad på något sätt. Jag kan meddela att jag inte tror att de som lyssnar på den här debatten och är engagerade i frågan känner på något annat sätt. Jag är väldigt bekymrad över hur regeringen behandlar den här frågan. Drygt 600 miljarder kronor hanteras varje år genom offentlig upphandling. Det är klart att de pengarna gör extremt stor skillnad om vi använder dem rätt. Om vi ställer krav på miljöhänsyn, miljöteknik, innovation och socialt ansvarsfull upphandling och hållbarhet styr vi utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle. Det är vår skyldighet att använda de gemensamma resurserna på ett sätt som främjar utvecklingen, så att utvecklingen går i rätt riktning. Det anser jag att regeringen håller på att slarva bort med förslaget. Ja, slarva faktiskt. Man lägger fram ett förslag helt utan konsekvensanalyser. Man gömmer det i budgetpropositionen. Och hittills har man varken gett riksdagen eller några experter på området möjlighet att över huvud taget diskutera frågan, förutom på DN Debatt och på Svenska Dagbladets Brännpunktsida. Det krävs ett mycket bättre och klokare grepp än det som regeringen presenterar. Då menar jag inte att man inte ska samla kompetensen, men regeringen borde lägga större vikt vid vad det är för organisation man nu bygger upp och vem som får uppdraget. Det är många som undrar varför just Konkurrensverket. Regeringen är tämligen ensam om att göra bedömningen att Konkurrensverket är det verk som är bäst lämpat att ta på sig uppdraget. Det finns andra myndigheter som skulle kunna gå in och göra det, till exempel Kammarkollegiet. Det finns vissa tecken på lathet från regeringens sida, att inte lyssna på utredaren och vara beredd att bygga upp en ny myndighet som ska ta ansvar för att de 600 miljarderna används på rätt sätt. Vi vet att om det görs på rätt sätt sparar vi mycket pengar. Jag tycker dessutom att regeringen på ett lättvindigt sätt tittar på Miljöstyrningsrådets roll och kompetens och hur det ska bevaras. Jag måste fråga: Varför genomför regeringen inte någon konsekvensutredning av dessa förslag? Varför tycker regeringen att det är okej att man MBL-förhandlar innan det finns något formellt beslut från regeringen?

Anf. 78 Statsrådet Stefan Attefall (KD)
Herr talman! Det fungerar så i Sverige att det är regeringen som organiserar myndigheterna. Det innebär att när vi för verksamheter mellan olika myndigheter är det formellt sett ett regeringsbeslut. Sedan kan riksdagen i och för sig ha synpunkter på det, men sådan är arbetsfördelningen. Vi har informerat riksdagen och kommer att på olika sätt komma tillbaka med nya beslut och ny information till riksdagen. 600 miljarder kronor omsätts i offentlig upphandling, ja. Vi kommer nu att få nya EU-direktiv på plats - med ny lagstiftning i Sverige. Det innebär att vi kommer att ha större möjligheter till förhandlingar i samband med anbudsförfaranden, vi kommer att kunna ha ett större livscykelkostnadsperspektiv i upphandlingarna, vi kommer att kunna ta större hänsyn till miljön och ta större sociala och etiska hänsyn. Samtidigt måste vi följa de grundläggande principerna i den gemensamma lagstiftningen på EU-nivå. Det kräver ett bättre stöd för att det ska bli enklare för myndigheter, kommuner och landsting att upphandla. På så sätt kan de göra rätt från början, ha med det strategiska tänkandet från början. Då måste vi tala med en röst från staten och kraftsamla kompetensen, och det måste vi göra på ett effektivt sätt. Vi har bedömt att det är lämpligt att lägga dessa uppgifter på Konkurrensverket. Vi vet att om vi i stället började bygga upp en helt ny myndighet skulle den behöva en lång startsträcka innan den fungerade. Allt det praktiska måste ordnas från start till att verksamheten går för fullt. I en myndighet av Konkurrensverkets karaktär handlar det om att bygga vidare och bygga ut verksamheten. På så sätt kan vi snabbare få effekt av de insatta resurserna. Med de extrapengar som aviseras till nästa år tror jag att vi kommer att kunna bygga upp ett slagkraftigt, kompetent och bra stöd för kommuner, landsting och myndigheter. Jag är ganska övertygad om att det kommer att bli bra, men det kräver självklart att regeringen noga följer vad som sker och att Konkurrensverket känner ett stort ansvar för att sköta det hela på ett snyggt och bra sätt.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.