Statsstöd i linje med miljömålen

Interpellation 2020/21:836 av Jens Holm (V)

av Jens Holm (V)

till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

 

Sverige har tillsammans med fem ytterligare EU-länder enats om hur EU:s statsstödsregler bör anpassas för att bidra till den gröna omställningen av den europeiska ekonomin. Det framgår av skrivelsen A State Aid Framework Fit for the Green Deal, inskickad till EU-kommissionen den 31 maj 2021. Syftet med skrivelsen är att göra EU:s nuvarande rigida regler kring statligt stöd anpassade till behoven i den gröna given. Det är ett vällovligt inspel av näringsminister Ibrahim Baylan och hans europeiska kollegor.

EU:s statsstödsregler är de facto ett generellt förbud mot allt offentligt stöd, förutom vissa undantag. Statsstödsreglerna är inskrivna i EU:s fördrag och ger dem därför en mycket stark ställning, överordnade EU:s och medlemsländernas lagstiftning. I artikel 107 i EU-fördraget står det att statsstöd är ”oförenligt med den inre marknaden”. Grundregeln är alltså ett förbud mot statligt stöd. Statligt stöd kan vara allt från offentliga monopol till statliga eller kommunala bidrag, skattenedsättningar och mycket annat. EU:s statsstödsförbud är sannolikt det mest rigida i världen.

För alla som tycker att staten ska spela en avgörande roll i klimatomställningen är EU:s statsstödsregler ett stort hinder. Energiminister Anders Ygeman (S) varnade nyligen i Sveriges Radio för att EU:s statsstödsförbud kan försvåra för utbyggnaden av laddinfrastruktur. Detta bara som ett exempel.

I dagsläget diskuteras nya statsstödsregler på EU-nivå. EU-kommissionen har exempelvis lanserat ett samrådsförfarande om riktlinjerna kring energi och miljö, EEAG, och slutgiltiga beslut ska tas under det här året. Här är det oerhört viktigt att Sverige verkar för att statsstödsreglerna i grunden görs om så att medlemsstaterna alltid ska kunna främja miljö- och klimatinsatser utan att de riskerar att stoppas av EU:s statsstödsregler. Även på andra politikområden, till exempel folkhälsa, miljöpolitik och sociala åtgärder, är det viktigt att medlemsstaterna kan vidta relevanta åtgärder utan att stoppas av Bryssel.

Jag har läst Sveriges och de fem andra ländernas inskick om reform av statsstödsreglerna. Vi i Vänsterpartiet ser det som ett vällovligt försök att få en reglering som fullt ut tar hänsyn till medlemsstaternas ambitioner att förverkliga de viktiga miljö- och klimatmålen. Inskicket är också vältajmat när coronapandemin har skapat ett möjlighetsfönster och EU-kommissionen öppnat upp för en mer flexibel ekonomisk politik, där också statsstöd ska tolkas på ett generösare sätt (se pressmeddelandet den 13 mars 2020 https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_20_459 ).

När jag senast debatterade EU:s statsstödsregler med Ibrahim Baylan den 10 maj 2019 svarade han att det var för tidigt att precisera hur Sverige ville reformera systemet. Nu har det gått nästan två år, och frågan har blivit skarp.

Med anledning av detta vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:

 

  1. Hur vill regeringen förändra EU:s regelverk för statsstöd så att det blir förenligt med den gröna omställningen?
  2. Kommer ministern att verka för att klimatåtgärder och miljöskydd formuleras som undantagna från EU:s statsstödsregler?
  3. Kommer ministern att verka för att de riktlinjer som finns kring energi och miljö, EEAG, förtydligas och får status som regelrätta undantag från statsstödsregelverket?
  4. Hur kommer ministern att verka för att den nya teknik som ännu inte är etablerad kan stödjas med offentliga medel utan att det klassas som ett statligt stöd som stoppas av EU:s statsstödsförbud?
  5. Kommer ministern att långsiktigt verka för att statsstödsreglerna lyfts ut ur EU:s fördrag och i stället regleras i EU:s ordinarie lagar, som förordning eller direktiv?
Interpellationen är inlämnad

Händelser

Inlämnad: 2021-06-16 Överlämnad: 2021-06-16 Anmäld: 2021-06-17 Sista svarsdatum: 2021-06-30 Inte besvarad: 2021-07-05

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.