Statsinkomster av räntesnurrebegränsningar

Interpellation 2013/14:249 av Jakobsson, Leif (S)

av Jakobsson, Leif (S)

den 29 januari

Interpellation

2013/14:249 Statsinkomster av räntesnurrebegränsningar

av Leif Jakobsson (S)

till finansminister Anders Borg (M)

Finansministern sänkte bolagsskatten från 26,3 procent till 22 procent från och med den 1 januari 2013. Därmed minskade bolagsskatteintäkterna med 16 miljarder. Statsrådet trodde sig kunna finansiera detta till mer än hälften genom ändrade regler som skulle begränsa avdragsrätten för interna lån. Detta skulle ge ökade inkomster med 8,8 miljarder.

Miljarder fråndrogs genom bolagsskattesänkningen samhällets investeringar, och resultatet märks inom järnvägen, i skolresultaten och i att den höga arbetslösheten inte knäcks. Affärstidningarna annonserar att det i stället för fler jobb blir en utdelningsfest för aktieägarna i vår. Denna beräknas till 166 miljarder, en ökning med 8 procent. Bankerna ligger högt i denna aktieutdelning.

Än mer allvarligt på sikt är kanske att bolagsskattesänkningen gjordes med lånade pengar. Ekonomistyrningsverket har pekat på att underskottet i de offentliga finanserna växer nästa år till 87 miljarder kronor eller motsvarande 2,3 procent av bruttonationalprodukten. Det är det största underskottet sedan överskottsmålet infördes år 2000. Statsrådet sänkte bolagsskatten från 26,3 procent till 22 procent från och med den 1 januari 2013.

I regeringens budgetproposition 2014 står följande: Intäkterna från skatt på företagsvinster uppgick 2011 till 103 miljarder kronor, vilket är 4 miljarder kronor, eller 3,6 procent, lägre än 2010 (se diagram 7.6). Till följd av att produktionen i näringslivet utvecklades förhållandevis svagt, samtidigt som lönekostnadstillväxten inte föll tillbaka i samma utsträckning, bedöms bolagsskatteintäkterna minska ytterligare, till 96 miljarder kronor 2012. Bolagsskatteintäkterna väntas även minska 2013, till 93 miljarder kronor. De minskade intäkterna 2013 beror uteslutande på att bolagsskattesatsen sänktes fr.o.m. årsskiftet. Med oförändrade regler hade intäkterna i stället ökat 2013. I takt med att BNP-tillväxten stärks växer företagens vinster återigen 2014. Vinstökningen bedöms bli som starkast 2015.

Den ökning budgetpropositionen i text talar om är dock i nominella tal, i tabell 7.6 visas att skatteintäkterna som del av (den växande) bruttonationalprodukten stagnerar. En allt lägre inkomstandel till staten kommer alltså från företagsvinsterna och detta utan något som helst redovisat samband med fler jobb.

Skatteverket har dessutom i en nypublicerad rapport till regeringen uppskattat att skatteplanering med externa lån i samband med företagsförvärv kan ge ränteavdrag med 18–24 miljarder kronor. Det minskar statens skatteintäkter med ca 4–5 miljarder kronor varje år.

En väsentlig anledning till att statsrådet inte får in de intäkter han tänkt sig, trots skärpningen av lagstiftningen, är att företag använder sig av ackumulerade ränteförluster. Ränteavdragen är i vissa fall så stora att de utnyttjas för framtida underskottsavdrag. Tricksandet ger effekt för mer än ett år vilket kanske finansministern borde ha förutsett och därför gjort en annan intäktskalkyl. Men för finansministern var väl sänkningen av bolagsskatten det viktiga och dess finansiering av mer underordnad betydelse.

Mina frågor är:

1. Hur stor del av de 8,8 miljarder i ökade bolagsskatteintäkter som finansministern räknade med i budgeten för 2013 bedömer finansministern verkligen kommer in år 2013, och vilken är prognosen för år 2014?

2. Genom vilka åtgärder avser finansministern att öka storbankernas och aktieägares bidrag till skatteinkomster och produktiva investeringar under kommande år?

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd Anmäld: 2014-01-29 Inlämnad: 2014-01-29 Svar fördröjt anmält: 2014-02-19 Besvarad: 2014-03-28
Debatt (7 anföranden)