SNI-koderna och småföretagare inom turistnäringen

Interpellation 2008/09:474 av Ringholm, Bosse (s)

av Ringholm, Bosse (s)

den 24 april

Interpellation

2008/09:474 SNI-koderna och småföretagare inom turistnäringen

av Bosse Ringholm (s)

till näringsminister Maud Olofsson (c)

Turistnäringen som förra året omsatte 236,5 miljarder kronor i Sverige har i dag ett spretigt och omodernt system av SNI-koder. En SNI-kod är en branschindelning som används vid nationalräkenskaperna i Sverige. Ungefär ett halvår efter det att nationalräkenskaperna är klara kommer siffror för turistnäringen fram via turistsatelliträkenskaperna. Fördröjningen beror på att turismen skär genom många näringar och det finns stora risker med resultatet eftersom inte alla turistiska verksamheter räknas med. Funktionella SNI-koder är avgörande för att kunna se och påverka hur en bransch utvecklas.

För Turism i Sverige, Förtur, har undersökt vilka SNI-koder turistföretagare har som bedriver någon form av aktivitet. Resultatet visar att hälften har en SNI-kod som inte härrör till turistnäringen. Av de dryga 230 miljarder kronor som turistnäringen omsatte förra året står aktivitetsdelen (som oftast är själva anledningen till resan) för under 10 procent av omsättningen. En anledning kan vara att många företag som säljer aktiviteter inte finns med i statistiken på grund av SNI-koderna.

Att satsa på turistnäringen som innebär tillväxt och sysselsättning även i glesbygd låter vackert. I Jordbruksverkets rapport 2008:34 om en livskraftig landsbygd skriver man att det finns knappt 10 000 turistföretag i Sverige där de flesta är små företag.  Men hur mäts insatserna om det inte går att hitta alla små aktivitetsföretagare?

Det finns SNI-koder för logiföretagen: hotell, camping, stugor, vandrarhem, och för restaurang samt guidning. När det gäller aktivitetsföretag såsom jakt, fiske och skotersafari hamnar de under övrig sportverksamhet tillsammans med cheerleaderklubbar, schackförbund, ballongäventyr med mera.

Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde 2007 en enkätundersökning om det fritidsfiskebaserade företagandet. Av dem som ingick i studien svarade ca 1 300 företag och föreningar att de hade en fritidsfiskebaserad verksamhet under 2006. Uppföljningsstudier visar dock att man underskattat antalet företag och att det finns ett okänt antal fler fritidsfiskebaserade företag.

Enligt Nutek fanns det år 2003 omkring 260 jaktturistföretag i Sverige där hälften av företagen även riktade in sig mot andra turistkategorier, främst fisketurism.

Av dessa rapporter kan man lätt dra slutsatsen att ingen myndighet vet hur många jakt- och fiskeföretag som bedriver verksamhet i Sverige. Det skulle vara betydligt enklare om det fanns en SNI-kod på samma sätt som för logiföretagen (hotell och så vidare).

Aktivitetsföretagare som erbjuder hästturism hamnar under övrig fritids- och nöjesverksamhet tillsammans med drift av skidbackar, babysim, danslokaler, avgiftsbelagda spel och så vidare. Svenska Ekoturismföreningen har med bidrag från Jordbruksverket kommit fram till att det finns 500 registrerade hästturistföretag i Sverige där ca 100 anses som professionella, det vill säga är företag som drivs i syfte att ägaren ska kunna leva på sin hästturistverksamhet.

Nutek har utrett förutsättningarna för cykelturism (N2006/6277/RUT) och finner att cykelturismen har stora förutsättningar i Sverige och skulle ge upphov till turistintäkter i storleksordningen 100–200 miljoner kronor per år.

Cykeluthyrares SNI-kod hamnar i dag under uthyrning och leasing av fritids- och sportutrustning tillsammans med uthyrning av kanoter, badtunnor och skateboardar med mera. Hur ska man kunna räkna ut cykelturismens intäkter när dess SNI-kod är så otydlig?

SNI-koderna är uppbyggda för den gamla basindustrin och har inte följt med i företagens utveckling mot tjänstebaserad verksamhet och turism. Den tillgängliga statistiken över turismens omfattning i olika regioner kan bli missvisande om inte SNI-koderna är tydliga. Det kan låta som ett skrivbordsproblem, men det innebär i praktiken att såväl vi politiker som landets turistföretagare tvingas basera beslut på bristfälliga fakta, när det är en näring som går att utveckla och som är arbetsintensiv. Vi politiker kan inte se hur konjunkturerna påverkar turistföretagens lönsamhet, expansion eller antalet anställda.

Vilka åtgärder är näringsministern beredd att vidta för att komma till rätta med bristen på fungerande SNI-koder för turistnäringens småföretagare?

Vilka statliga myndigheter får, enligt näringsministerns avsikter, uppdraget att modernisera SNI-koderna för turistföretagare?

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd Inlämnad: 2009-04-24 Anmäld: 2009-04-24 Svar fördröjt anmält: 2009-05-07 Besvarad: 2009-05-15
Debatt (7 anföranden)