Skolväsendet i Gällivare
Interpellation 2007/08:328 av Gerdau, Mats (m)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-01-22
- Inlämnad
- 2008-01-22
- Besvarad
- 2008-02-12
- Sista svarsdatum
- 2008-02-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 22 januari
Interpellation
2007/08:328 Skolväsendet i Gällivare
av Mats Gerdau (m)
till utbildningsminister Jan Björklund (fp)
Skolverket har under hösten inspekterat skolorna i Gällivare kommun. Förra veckan presenterade verket en samlad rapport om sina intryck och bedömningar av kvaliteten. Det är ingen rolig läsning. Kritiken är omfattande, bland det allvarligaste jag någonsin läst från en statlig myndighet.
”Allvarliga brister i styrningen och ledningen”, ”oacceptabelt låga resultat”, ”viktig kompetens saknas” och ”elevernas undervisningstid har gått förlorad” är något av innehållet. Kvalitetsarbetet fungerar inte. Det är täta byten på chefsstolarna.
Inspektionen avslöjar ett skolväsende med omfattande problem, som beror på undermålig ledning. Det har resulterat i en uppgiven stämning bland både lärare och elever. Elever får inte det stöd de har rätt till. Avsaknaden av fungerande scheman har vållat bekymmer under flera år och kurser kan inte starta i rätt tid. I klartext är det en totalsågning av hur socialdemokraterna sköter skolan i Gällivare. Lärarna räddar vad som räddas kan men ledningen är uppenbarligen helt undermålig.
Vänsterpartierna har tillsammans en mycket stor majoritet och har haft så under lång tid. Det borde därför finnas goda förutsättningar att driva en konsekvent, tydlig och långsiktig skolpolitik med vänsterinriktning. Effekterna av denna politik står att läsa i inspektionsrapporten.
Om inspektionen gällt en fristående skola hade tillståndet sannolikt dragits in direkt, så allvarlig och omfattande är kritiken. Men mot kommunala skolor med så påtagliga brister som i Gällivare har staten inga sanktionsmöjligheter. Jag efterlyser därför snara insatser från regeringen för att kunna ingripa mot kommuner som så allvarligt åsidosätter sitt ansvar för elevernas utbildning, en ”lex Gällivare”.
Vilken slutsats drar utbildningsministern av Skolverkets rapport om skolväsendet i Gällivare?
Avser utbildningsministern att ta fram en ”lex Gällivare”, en möjlighet att snabbt ingripa mot kommuner som missköter sina skolor?
Debatt
(6 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:328
Webb-tv: Skolväsendet i Gällivare
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:62 Tisdagen den 12 februariProtokoll 2007/08:62 16 § Svar på interpellation 2007/08:328 om skolväsendet i Gällivare
Protokoll från debatten
Anf. 91 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Mats Gerdau har frågat mig vilken slutsats jag drar av Skolverkets rapport om skolväsendet i Gällivare och om jag avser att ta fram en möjlighet att snabbt ingripa mot kommuner som missköter sina skolor.
Som statsråd är jag förhindrad att kommentera enskilda ärenden, och jag kan därför inte närmare gå in på det fall i Gällivare kommun som interpellanten tar upp. Jag ska däremot kommentera de principiella aspekterna på frågan om sanktioner mot skolhuvudmän som missköter sina skolor.
Alla barn har rätt att gå i en bra skola - en skola där han eller hon trivs, kan utvecklas och har möjlighet att nå kunskapsmålen. Huvudmännen är i sin tur skyldiga att se till att alla skolor håller hög kvalitet. Om huvudmännen brister i detta ansvar måste staten snabbt kunna vidta åtgärder.
Förra hösten presenterade jag en överenskommelse mellan allianspartierna om regeringens fortsatta arbete med skolinspektion och sanktioner mot huvudmän som inte följer regelverket eller som brister kvalitetsmässigt.
För det första avser regeringen att lämna ett förslag till riksdagen som innebär att tillsynsmyndigheten ska ges möjlighet att meddela vitesförelägganden till såväl kommunala som fristående huvudmän. Därmed blir det möjligt att snabbt tillgripa sanktioner mot skolor som inte uppfyller lagstiftningens krav.
För det andra avser regeringen att inom ramen för Skollagsberedningen se över möjligheten för tillsynsmyndigheten att i synnerligen allvarliga fall stänga skolor. För en fristående skola kan tillståndet dras in och för en kommunal skola ska andra skarpa åtgärder som motsvarar detta införas. Ett sådant beslut måste naturligtvis snabbt kunna överprövas av domstol och även kunna bli föremål för inhibition.
Anf. 92 Mats Gerdau (M)
Herr talman! Jag vill tacka utbildningsministern för svaret. Det är bra att regeringen är så tydlig i att man ska vidta åtgärder mot kommuner som inte sköter sin skola. Både skadestånd och en möjlighet att i undantagsfall kunna stänga skolor behövs - tyvärr, kan man lägga till.
Bakgrunden till min interpellation är att Skolverket i höstas inspekterade skolorna i Gällivare kommun. Den 16 januari i år presenterade verket sina bedömningar av kvaliteten, och det var ingen rolig läsning. Kritiken är ganska omfattande. Det är faktiskt den mest svidande kritik från en myndighet som jag någonsin har läst.
Om inspektionen hade gällt en friskola är i alla fall min bedömning att tillståndet skulle ha dragits in med en gång. Så omfattande är kritiken. Men mot kommunala skolor finns det som sagt inga sanktionsmöjligheter.
Jag vill läsa upp några citat ur inspektionsrapporten. "Allvarliga brister i styrningen och ledningen", "oacceptabelt låga resultat", "viktig kompetens saknas" och "elevernas undervisningstid har gått förlorad". Kvalitetsarbetet fungerar inte. Det är täta byten på chefsstolarna.
Inspektionen avslöjar ett skolväsende med omfattande problem som beror på undermålig ledning. Det har enligt inspektörerna resulterat i en uppgiven stämning bland både lärare och elever. Eleverna får inte det stöd som de har rätt till. Fungerande scheman saknas sedan flera år, och kurser kan inte starta i rätt tid. I klartext är detta en totalsågning av hur de styrande socialdemokraterna sköter skolan i Gällivare. Lärarna räddar verkligen vad som räddas kan, men ledningen är uppenbarligen helt undermålig.
Jag hade hoppats att någon socialdemokrat skulle vara här och vara med och diskutera hur det ser ut i svensk skola år 2007 och 2008, men tyvärr är det inte så. Alla 130 verkar ha viktigare saker för sig än att diskutera kvaliteten i skolan.
Den fråga man ändå måste ställa sig är hur det kan ha gått så illa. Hur kan man ha tillåtit det att gå så illa så länge, och vem bär ansvaret?
Gällivare är tyvärr inte det enda fallet. I kväll startar en ny serie i Sveriges Television som heter Klass 9A. Det handlar om klass 9 i Johannesskolan i Malmö, som ska följas i ett antal avsnitt under hela våren. Det är, som man säger, en av Sveriges sämsta skolor, där man byter ut alla lärare och sätter in några av de bästa lärarna i Sverige. Där var det så illa att bara 31 procent av eleverna förra året var godkända när de slutade nian, efter nio års skolgång. Hur kan det gå så illa så länge utan att man gör något?
Utbildningsministern är uppenbarligen beredd att vidta åtgärder. Jag hoppas att det kommer att ske snabbt. Min fråga är: När blir det aktuellt med en ändring av lagen så att kommuner som Gällivare och kanske Malmö inte kommer undan längre? Kan vi se starkare möjligheter att ingripa redan i år eller nästa år? Och vilka är de andra skarpa åtgärder som ministern talar om i svaret? Kan du möjligen lätta på förlåten och tala om vad det är för andra skarpa åtgärder det handlar om?
Anf. 93 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Till att börja med kommer Statens skolinspektion, en ny tillsynsmyndighet, att inrättas redan i år. Den observante kunde se att vi sökte generaldirektör genom utannonsering i helgen. Till hösten räknar jag med att inspektionen kommer i gång. Jag räknar också med att under året lägga fram förslag till ny skollag. Det är den lagen som kommer att innehålla både nya skarpare inspektionsregler och nya skarpare sanktionsregler. Jag räknar med att riksdagen behandlar detta under 2009 efter remissbehandling, och att den nya skollagen då kan träda i kraft antingen den 1 januari eller den 1 juli 2010. Då finns också det juridiska fundamentet för att ingripa hårdare. Jag skulle gärna önska att det gick ännu fortare, men nu är det denna procedur vi har i Sverige. Socialdemokraterna sölade med skollagen under 1990-talet, och det blev aldrig något av. Nu ska vi genomföra det under denna mandatperiod.
När det gäller skarpa åtgärder mot kommunala skolor som motsvarar att man drar in tillståndet för en fristående skola ska sägas att det just nu jobbas med vad detta skulle innebära. Det är något mer komplicerat. En kommunal skola har i regel ett geografiskt upptagningsområde, och om den bara läggs ned kan det bli väldigt besvärligt. Man måste i lagstiftningen hitta någon annan typ av åtgärd som motsvarar att man drar in tillståndet för en fristående skola. Vi får se var det hela landar.
Jag delar uppfattningen att den här typen av åtgärder egentligen inte ska behöva vidtas. En kommun - Mats Gerdau fokuserar på en viss kommun, och den kommunen förtjänar det säkert, men det finns nog fler som gör det - ska inte låta det gå så långt. Innebörden av den kommunaliserade skolan är ju att kommunerna har ansvaret. Fram till 1990 hade de ansvaret för skolmaten, byggnaderna och skolskjutsarna, men efter 1990 har kommunerna ansvaret för kvaliteten och resultatet i undervisningen. Man kan ha olika uppfattningar när det gäller om detta är en bra ansvarsfördelning eller inte, men nu är det så här. Om det ska finnas fortsatt stöd i Sverige för att skolan ska vara kommunal måste kommunerna visa att de kan ta ansvaret.
Det är ett stort krav vi ställer på kommunerna. Det går inte att hantera skolan som om det handlade bara om byggnader och skolskjutsar, utan kommunerna har ansvaret för kvalitet och resultat i skolan, och det ansvaret måste man ta.
Från regeringens och statens sida vidtar vi nu ett antal åtgärder - inte bara inspektioner, kontroller och sanktioner utan också ett antal andra åtgärder - för att hjälpa kommunerna på traven. Vi investerar en mycket stor summa pengar i kvalitetsutveckling och fortbildning av lärarkåren i Lärarlyftet.
Vi inför nya nationella uppföljningssystem med nationella prov, tidigare betyg, skriftliga omdömen och så vidare. Vi inför en ny speciallärarutbildning, och på lite sikt får vi en ny lärarutbildning.
Staten har, menar jag, en mycket omfattande reformagenda för att faktiskt underlätta för kommunerna att ta det här ansvaret. Men till sist krävs det faktiskt att kommunerna ytterst tar det ansvar som åläggs dem i vår lagstiftning.
Anf. 94 Mats Gerdau (M)
Herr talman! Jag tackar för de svaren. Det är bra att det kommer förslag redan i år om en ny skollag som kan träda i kraft 2010. Jag hade möjligen, precis som utbildningsministern, önskat att det skulle kunna ske ännu lite snabbare. Det är ju rätt allvarligt att det som nu har skett kan ske.
Jag håller naturligtvis med om att Gällivare bara är ett av de exempel som finns. Det finns många fler exempel på platser där det inte fungerar väl. Man måste också lägga till att det finns kommuner där det fungerar ganska väl eller till och med riktigt väl. Man ska inte dra alla kommuner över en kam, absolut inte. Men mot kommuner och mot skolor där det inte fungerar måste det finnas sanktionsmöjligheter.
Sedan var det detta med skarpa åtgärder, en annan typ av åtgärder än att stänga skolor. Man kan fundera över vad det innebär. Ska staten kunna göra som Finansinspektionen? Man föreslår att man avsätter vd:n och byter styrelse. Är det åtgärder som man signalerar eller kan tänka sig mot kommunala skolor?
Det är på något sätt lite märkligt i Sverige. Här har vi starkare sanktionsmedel mot banker och kreditinstitut som missköter sig än mot skolor som missköter sig. Vi värderar pengar mer än barn, kan man uttrycka det som. Det är värdefullt att vi nu också graderar upp skyddet av våra barn, att de får den undervisning och den utbildning som de har rätt till.
Är det den typen av åtgärder som utbildningsministern tänker sig?
Anf. 95 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Som jag sade är jag inte beredd att riktigt precisera. Det är nämligen inte färdigarbetat. Men man kan väl ändå säga att det i dagens lagstiftning faktiskt finns en paragraf som möjliggör för staten att gå in och ta över ansvaret för en skola eller för en kommuns skolväsen.
Den tillkom, tror jag, i samband med kommunaliseringen just som en yttersta åtgärd. Problemet med den åtgärden är att den är så extremt långtgående att den i princip nästan aldrig kan tillämpas. Interpellanten kan möjligen hävda att den skulle passa just i det fall som interpellanten hänvisar till.
Problemet är väl att Statens skolverk inte är byxat att driva enskilda skolor. Det skulle förmodligen inte funka så bra, så det som i dag finns i lagstiftningen är egentligen inte användbart, skulle jag säga. Det är därför det behövs sanktioner på lite lägre nivå men som ändå känns.
Visst är det tänkbart! När man hade samma problem i Storbritannien införde statsmakterna en möjlighet att gå in och med tvång byta ut en skolledning på en skola, till exempel. Jag vill inte säga att det är just det vi ska göra. Men jag nämner det som ett exempel på hur andra länder har hanterat den här frågeställningen.
Det är helt klart att det behövs mer sanktioner. Exakt vad det ska vara får vi titta närmare på.
Anf. 96 Mats Gerdau (M)
Herr talman! Tack så mycket för svaret!
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.