Skattesänkningarnas misslyckande

Interpellation 2013/14:241 av Olsson, Hans (S)

av Olsson, Hans (S)

den 22 januari

Interpellation

2013/14:241 Skattesänkningarnas misslyckande

av Hans Olsson (S)

till finansminister Anders Borg (M)

Ekonomistyrningsverkets pressmeddelande i december 2013 gav följande information:

Underskottet i de offentliga finanserna växer nästa år till 87 miljarder kronor eller motsvarande 2,3 procent av BNP. Det är det största underskottet sedan överskottsmålet infördes år 2000.

Den låga aktiviteten i ekonomin och ändrade skatteregler, främst sänkningen av bolagsskattesatsen, gör att den offentliga sektorns skatteintäkter ökar svagt i år. Även 2014 stiger skatteintäkterna långsamt då ytterligare skattesänkningar, framför allt utökat jobbskatteavdrag, tillkommer. Utgifterna stiger relativt måttligt men i kombination med svaga inkomstökningar leder det till stora underskott i offentliga sektorns finanser, framför allt 2014. Ackumulerat för åren 2012–2015 uppgår underskotten till över 200 miljarder kronor.

Målet om 1 procents överskott i genomsnitt över en konjunkturcykel, överskottsmålet, nås inte under prognosperioden. För att målet ska nås krävs skattehöjningar eller utgiftsminskningar framöver. Ett av Maastrichtkriterierna är att underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp. Avståndet till den gränsen är inte betryggande stort.

Marginalerna till utgiftstaken har krympt. Marginalerna 2014 och 2015 uppgår till 15 respektive 23 miljarder kronor. Det är små marginaler med tanke på den stora osäkerhet som råder kring utvecklingen på bland annat sjukskrivnings- och migrationsområdena. När hänsyn tas till behovet av säkerhetsmarginal finns det för närvarande inget utrymme för permanenta utgiftsökningar.

År 2006 hade Sverige ett överskott i de offentliga finanserna på 65 miljarder kronor. År 2014 beräknas Sverige ha ett underskott på 87 miljarder kronor. Uttryckt i bnp har ett överskott på 2,2 procent vänts till ett underskott om 2,3 procent. Uppgifterna för 2006 och 2014 är framtagna på samma sätt och är det mått som används i EU.

Inte nog med att regeringens stora skattesänkningar slagit hårt mot välfärden och möjligheterna att investera i fler jobb – de är även ett stort hot mot sunda statsfinanser.

Mina frågor till finansministern är:

Mot bakgrund av vilka fakta och argument har finansministern först länge och ensidigt förordat ofinansierade skattesänkningar med vaga sysselsättningseffekter för att nyligen tvärvända till resonemang om möjliga skattehöjningar i höst?

Mot bakgrund av vilka fakta och argument har 65 miljarder i överskott förvandlats till 87 miljarder i underskott samtidigt som skola, infrastruktur med mera av väsentlig offentlig service har rasat ihop?

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd Inlämnad: 2014-01-22 Anmäld: 2014-01-23 Svar fördröjt anmält: 2014-02-04 Besvarad: 2014-03-14
Debatt (9 anföranden)