skapande av nya forskningsföretag

Interpellation 2004/05:292 av Darvik, Axel (fp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-12-22
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Anmäld
2005-01-07
Svar fördröjt anmält
2005-01-20
Sista svarsdatum
2005-01-31
Besvarad
2005-02-03

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 22 december

Interpellation 2004/05:292

av Axel Darvik (fp) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky om skapande av nya forskningsföretag

Svensk forskning, tillväxt och välstånd hör oundvikligen ihop. Utan driftiga forskare, ingen framgång för svenska produkter. Utan en stimulerande forskningsmiljö, inga nya innovatörer och entreprenörer.

Den svenska forskningen spelar en central roll för utvecklingen av det svenska innovationssystemet och näringslivets konkurrenskraft. Samarbetet mellan lärosäten, finansiärer och företag har ökat under åren. Framgångar från dessa samarbeten är nödvändiga och bör ges spridning över landet.

Att göra högskolornas forskning och utbildning mer tillgänglig för de mindre företagen är en prioriterad uppgift. Större FoU-satsningar måste komma småföretagarna till del. Staten bör underlätta för forskare att starta företag, exempelvis genom rimligare skatteregler. Det skulle kunna vara, precis som i Kanada, möjligt att göra avdrag för forskning, även innan några beskattningsbara vinster ännu gjorts. Den kanadensiska liberala regeringens inställning är att de minskade skatteintäkterna från företagen snabbt hämtas in genom att fler personer är i arbete och betalar skatt.

Svenskt näringsliv är beroende av avknoppningen av innovationsföretag från högskolor och universitet. Lärarundantaget som ger högskolans forskare de materiella rättigheterna till sina innovationer utreds nu i en statlig utredning. Förvisso är det viktigt att kontinuerligt se över och uppdatera lagstiftningen. Men det mest angelägna är att skapa bättre möjligheter för högskolan och företagen att tillsammans utveckla och marknadsföra betydelsefull forskning. Därför borde snarast tilläggsdirektiv ges till utredaren om att föreslå åtgärder för att stärka universitetens och högskolornas möjligheter att kommersialisera forskningsresultaten.

Det står klart att många forskare och innovatörer har bristande kunskaper och förmåga att starta och driva företag. För de flesta är det också själva forskningsuppgiften som skänker stimulans, inte startandet av företag. Därför måste lärosätena vara beredda att underlätta entreprenörskapet. Här spelar så kallade Tech-transfercenter en stor roll för att omsätta innovationer till produkter, enligt principen från ax till limpa. Jag vill att denna linje blir reell politik och inte bara vackra regeringsskrivelser.

Lärosätena har möjligheten att inrätta holdingbolag som kan ägna sig åt att starta företag. Men dessa har tyvärr mycket klena resurser. Lunds universitet startade med ynka tio miljoner i kassan, men skulle i praktiken behöva det tiodubbla för att förverkliga regeringens förhoppningar om ökad tillväxt. Förutom ökade satsningar på grundforskning behövs också kraftfulla insatser för att stimulera riskkapital till sådan verksamhet.

En framgångsrik kommersialisering av forskningsresultaten kräver den enskilda forskarens aktiva medverkan. Incitamenten till detta har i Sverige, till skillnad från till exempel USA, varit svaga. Forskaren får helt enkelt inte tillräckligt mycket tillbaka i handen för de personliga resurser i form av tid och pengar som investerats.

För att stimulera kommersialiseringen bör staten därför gynna de högskolor och universitet som erbjuder sina forskare belöningar. Jag vill se ett belöningssystem genom "vinstdelningspaket" i vilka forskaren erbjuds royaltyn, delägarskap eller optioner i ett eller flera företag. På samma sätt som anslagen till grundutbildningen styrs av hur många studenter som lärosätena lockar till sig, borde de universitet som knoppar av framgångsrika företag få en viss ekonomisk stimulans till sin forskningsverksamhet.

Min fråga till forskningsminister Leif Pagrotsky är vad han tänker göra för att fler företag och arbeten ska skapas som en följd av forskningen på våra högre lärosäten.

Debatt

(14 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2004/05:292, skapande av nya forskningsföretag

Interpellationsdebatt 2004/05:292

Webb-tv: skapande av nya forskningsföretag

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 26 Leif Pagrotsky (S)
Fru talman! Axel Darvik har frågat mig vad jag tänker göra för att fler företag och arbeten ska skapas som en följd av forskningen på våra lärosäten. Regeringens forskningspolitik syftar till att Sverige ska vara en ledande kunskaps- och forskningsnation. Forskningspolitiken har blivit en allt viktigare del i en politik för ökad välfärd, hållbar ekonomisk tillväxt och teknisk utveckling. Forskningen har stor betydelse för utvecklingen av näringslivet och offentliga verksamheter. Genom utbyggnaden av högskolan och tilldelningen av forskningsresurser till alla lärosäten har förutsättningarna för högskolan att bidra till och dra nytta av det lokala näringslivet och övriga samhället ökat avsevärt. Detta understryks också av kravet i högskolelagen på att lärosätena ska samverka med det omgivande samhället. Lärosätenas betydelse för näringslivet kan öka ännu mer genom ökad satsning på kommersialisering av forskningsresultat, djupare samarbete med näringsliv och forskningsinstitut och genom att ytterligare ta vara på lokala och regionala fördelar. Regeringen arbetar målmedvetet med att stärka den kommersiella utvecklingen av varor och tjänster från forskning. Hur man reglerar förhållandena mellan den enskilde forskaren och högskolan kan spela stor roll för forskarens och högskolans motivation att driva på kommersialiseringsarbetet. I dag tecknas avtal mellan forskare och bolag vid kommersialisering. Dessa avtal garanterar forskarens medverkan och en skälig ersättning för forskarens innovationer. Lärosätena i sin tur ges incitament att utveckla kommersialisering genom ett ökat in- och utflöde av idéer och därmed utveckling av kunskap i samverkan med det omgivande samhället. Vinster vid holdingbolagen till följd av kommersialisering återförs till bolagen till nytta för fortsatt forskning vid lärosätet. För att öka kommersialiseringen av forskningsresultat behövs fortsatta insatser för att utveckla det akademiska entreprenörskapet och effektivare omsätta forskningsresultat och idéer i affärer och företag. Lärosätena bör ha strategier för kommersialisering av forskningsresultat. Genom effektivare strukturer och bättre stöd kan kommersialiseringen av forskningens resultat öka och bidra till nya företag, arbetstillfällen och tillväxt. Inom kort kommer regeringen att lägga fram sin forskningspolitiska proposition i vilken ett antal förslag på området kommer att presenteras. Staten ställer betydande resurser till förfogande för goda miljöer för utveckling av innovationer och kommersialisering. Flertalet universitet och högskolor har entreprenörsutbildningar och främjar företagande genom så kallade drivhus eller start-up- verksamheter. Vinnova och Nutek genomför omfattande satsningar för att främja tillväxt, bland annat genom inkubatorsprogram och nationellt program för entreprenörskap. Ett förslag om en ny organisation för kommersialisering av idéer från akademisk forskning och kunskapsintensivt näringsliv föreslås förfoga över 1,8 miljarder under en tioårsperiod. Almi företagspartner lånar ut drygt 900 miljoner kronor årligen till nya och små företag. Under förra året presenterade Thomas Östros och jag en innovationsstrategi i vilken en viktig del är att öka de kommersiella resultaten från forskningen för att utveckla befintliga och nya företag. Strategin kommer att implementeras både på kort och lång sikt i näringspolitiken, utbildningspolitiken och genom bättre samverkan mellan stat, näringsliv och högskola.

Anf. 27 Leif Pagrotsky (S)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka för svaret från forskningsministern. När man träffar företag hör man i just den här frågan två helt olika röster. Det beror på vem man frågar. De stora företagen är oftast väldigt nöjda med samarbetet med forskare och forskarvärlden inom universitet och högskola. De mindre företagen känner däremot oftast inte alls att de har någon möjlighet att kommunicera med forskarvärlden. De känner sig helt utestängda. Det är alltså helt olika världar som de här rösterna kommer ifrån. Det går mycket tillbaka till en attityd som länge har funnits inom socialdemokratin. Man kan tänka sig att hjälpa och stötta stora företag, medan man inte alls är lika benägen att stötta den som är företagare - alltså en person eller individ - när det gäller deras drömmar om att skapa ett företag, anställa folk och åstadkomma tillväxt. Det har i alla fall knappast varit någon socialdemokratisk paradgren. Jag får med spänning se fram emot den forskningsproposition som snart kommer på riksdagens bord. Det utlovas i svaret från ministern att det ska finnas en del. Jag hoppas att det gör det, men är inte säker på det. Jag kan väl få skicka med något inför den slutliga justeringen av propositionen. Först och främst gäller det att kunna skapa ett bättre företagarklimat med möjlighet för fler att starta och driva företag och att det finns drivkraft för detta. Den risk man tar när man ger sig in på det här området och sätter sina idéer i sjön ska också kunna betala sig. När det gäller forskningsföretagen bör man också se över en del av regelverket så att man gör det mer vänligt. Det finns exempel på andra regeringar, Kanadas till exempel, som i dag tillåter att man gör avdrag för forskning även innan man har lyckats håva in beskattningsbara vinster. Det är en del som man i alla fall bör kunna titta över. Jag hoppas att man tar med sig detta. Lärarundantaget utreds nu. Thomas Östros vädrade en del åsikter om det när han var utbildningsminister. Det viktigaste är ju ändå att universiteten och högskolorna ges drivkraft att kommersialisera forskningen. Jag hoppas att det med en ny minister kommer nya direktiv och nya idéer så att man i utredningen kan lägga till tankar kring hur universiteten och högskolorna skulle kunna kommersialisera forskningen. Drivkrafter är oerhört viktiga om man ska kunna skapa företag. Utbildnings- och forskningsministern hänvisade till en del av de holdingbolag och så vidare som finns i dag. Tittar vi på Lunds universitet kan vi se att holdingbolaget där har ynka 10 miljoner, och det är faktiskt inte mycket i sammanhanget. Här skulle behövas betydligt mer av olika idéer för att möjliggöra fler forskningsföretag.

Anf. 27 Axel Darvik (Fp)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka för svaret från forskningsministern. När man träffar företag hör man i just den här frågan två helt olika röster. Det beror på vem man frågar. De stora företagen är oftast väldigt nöjda med samarbetet med forskare och forskarvärlden inom universitet och högskola. De mindre företagen känner däremot oftast inte alls att de har någon möjlighet att kommunicera med forskarvärlden. De känner sig helt utestängda. Det är alltså helt olika världar som de här rösterna kommer ifrån. Det går mycket tillbaka till en attityd som länge har funnits inom socialdemokratin. Man kan tänka sig att hjälpa och stötta stora företag, medan man inte alls är lika benägen att stötta den som är företagare - alltså en person eller individ - när det gäller deras drömmar om att skapa ett företag, anställa folk och åstadkomma tillväxt. Det har i alla fall knappast varit någon socialdemokratisk paradgren. Jag får med spänning se fram emot den forskningsproposition som snart kommer på riksdagens bord. Det utlovas i svaret från ministern att det ska finnas en del. Jag hoppas att det gör det, men är inte säker på det. Jag kan väl få skicka med något inför den slutliga justeringen av propositionen. Först och främst gäller det att kunna skapa ett bättre företagarklimat med möjlighet för fler att starta och driva företag och att det finns drivkraft för detta. Den risk man tar när man ger sig in på det här området och sätter sina idéer i sjön ska också kunna betala sig. När det gäller forskningsföretagen bör man också se över en del av regelverket så att man gör det mer vänligt. Det finns exempel på andra regeringar, Kanadas till exempel, som i dag tillåter att man gör avdrag för forskning även innan man har lyckats håva in beskattningsbara vinster. Det är en del som man i alla fall bör kunna titta över. Jag hoppas att man tar med sig detta. Lärarundantaget utreds nu. Thomas Östros vädrade en del åsikter om det när han var utbildningsminister. Det viktigaste är ju ändå att universiteten och högskolorna ges drivkraft att kommersialisera forskningen. Jag hoppas att det med en ny minister kommer nya direktiv och nya idéer så att man i utredningen kan lägga till tankar kring hur universiteten och högskolorna skulle kunna kommersialisera forskningen. Drivkrafter är oerhört viktiga om man ska kunna skapa företag. Utbildnings- och forskningsministern hänvisade till en del av de holdingbolag och så vidare som finns i dag. Tittar vi på Lunds universitet kan vi se att holdingbolaget där har ynka 10 miljoner, och det är faktiskt inte mycket i sammanhanget. Här skulle behövas betydligt mer av olika idéer för att möjliggöra fler forskningsföretag.

Anf. 28 Axel Darvik (Fp)
Fru talman! Axel Darvik och jag är överens om väldigt mycket här. Många av de saker Axel Darvik framhåller som önskvärda för att stimulera framväxten av nya företag baserade på nya forskningsresultat är saker som vi just nu jobbar med. En del har genomförts; en del förbereds. Stimulanser till universiteten i form av att gå igenom lärarundantaget jobbar en utredning med, och jag räknar med att dessa ganska svåra juridiska och arbetsrättsliga frågor kommer att gås igenom ganska snart så att vi kan gå vidare med dem. Vi har holdingbolagen knutna till skolorna. Vi har teknikbrostiftelserna. Vi har en stor reform som ska flytta om olika pengar för att göra finansieringen lättare tillgänglig i de allra tidigaste skedena, inte minst för våra universitet - det som kallas såddfinansiering - och en lång rad andra saker. Vi har styrelser för våra högskolor och universitet där vi sätter in människor från näringslivet för att underlätta kontakterna. Vi har mycket som riktas mot småföretagen för att öka deras vilja att ta kontakt med universiteten. Vi stimulerar också universitet och högskolor att ta mer kontakt med de mindre företagen. Jag delar Axel Darviks bild av att de små företagen släpar efter när det gäller förmågan att nyttiggöra vad som sker på universiteten och också vad gäller universitetens egen förmåga att nå ut till de mindre företagen. Detta jobbar vi med på olika sätt inom olika områden. Låt mig ta upp två områden i det som Axel Darvik tar upp som jag undrar över. 100 miljoner kronor är rimligt för ett holdingbolag, uppfattade jag som Axel Darviks och Folkpartiets uppfattning. 10 miljoner var för lite för att det skulle kunna fungera. Men vi har 14 holdingbolag, och 100 miljoner var blir 1,4 miljarder. Har ni de pengarna? Den andra frågan gäller skatteavdraget. I Kanada provar man ett skatteavdrag för forskningsutgifter som innebär att man får dra av redan innan man får intäkter. Vi har i dag i Sverige ett förlustavdrag som innebär att man får samla underskotten på hög och kvitta dem mot vinster när dessa dyker upp. Jag vet inte om Folkpartiet har förslag om detta i sina budgetmotioner och skattemotioner som partiet står bakom. Jag skulle vara intresserad av att titta på det. Även jag skulle tycka att det var intressant. Dock har jag ännu inte sett praktiskt fungerande intressanta idéer om hur just skatteinstrumentet ska kunna vara det viktiga instrumentet här och just skattemyndigheten den som avgör vad som är ett forskningsbaserat företag. Om Ikea startar ett företag som ska sälja soffor i platta paket, är det något som ska berättiga till avdrag? Ska det vara baserat på ett Nobelpris? Finns det något objektivt kriterium? Jag tycker att idén är spännande, men jag har inte riktigt förstått konturerna av det som Axel Darvik syftar på. Holdingbolagen och skatteavdragen är dock två konkreta exempel på frågor vi kunde diskutera vidare. Det mesta av det andra som togs upp är sådant som jag uppfattar att vi är överens om. Det är ju i och för sig angenämt att stå här och tacka för stödet för den politik vi bedriver.

Anf. 28 Leif Pagrotsky (S)
Fru talman! Axel Darvik och jag är överens om väldigt mycket här. Många av de saker Axel Darvik framhåller som önskvärda för att stimulera framväxten av nya företag baserade på nya forskningsresultat är saker som vi just nu jobbar med. En del har genomförts; en del förbereds. Stimulanser till universiteten i form av att gå igenom lärarundantaget jobbar en utredning med, och jag räknar med att dessa ganska svåra juridiska och arbetsrättsliga frågor kommer att gås igenom ganska snart så att vi kan gå vidare med dem. Vi har holdingbolagen knutna till skolorna. Vi har teknikbrostiftelserna. Vi har en stor reform som ska flytta om olika pengar för att göra finansieringen lättare tillgänglig i de allra tidigaste skedena, inte minst för våra universitet - det som kallas såddfinansiering - och en lång rad andra saker. Vi har styrelser för våra högskolor och universitet där vi sätter in människor från näringslivet för att underlätta kontakterna. Vi har mycket som riktas mot småföretagen för att öka deras vilja att ta kontakt med universiteten. Vi stimulerar också universitet och högskolor att ta mer kontakt med de mindre företagen. Jag delar Axel Darviks bild av att de små företagen släpar efter när det gäller förmågan att nyttiggöra vad som sker på universiteten och också vad gäller universitetens egen förmåga att nå ut till de mindre företagen. Detta jobbar vi med på olika sätt inom olika områden. Låt mig ta upp två områden i det som Axel Darvik tar upp som jag undrar över. 100 miljoner kronor är rimligt för ett holdingbolag, uppfattade jag som Axel Darviks och Folkpartiets uppfattning. 10 miljoner var för lite för att det skulle kunna fungera. Men vi har 14 holdingbolag, och 100 miljoner var blir 1,4 miljarder. Har ni de pengarna? Den andra frågan gäller skatteavdraget. I Kanada provar man ett skatteavdrag för forskningsutgifter som innebär att man får dra av redan innan man får intäkter. Vi har i dag i Sverige ett förlustavdrag som innebär att man får samla underskotten på hög och kvitta dem mot vinster när dessa dyker upp. Jag vet inte om Folkpartiet har förslag om detta i sina budgetmotioner och skattemotioner som partiet står bakom. Jag skulle vara intresserad av att titta på det. Även jag skulle tycka att det var intressant. Dock har jag ännu inte sett praktiskt fungerande intressanta idéer om hur just skatteinstrumentet ska kunna vara det viktiga instrumentet här och just skattemyndigheten den som avgör vad som är ett forskningsbaserat företag. Om Ikea startar ett företag som ska sälja soffor i platta paket, är det något som ska berättiga till avdrag? Ska det vara baserat på ett Nobelpris? Finns det något objektivt kriterium? Jag tycker att idén är spännande, men jag har inte riktigt förstått konturerna av det som Axel Darvik syftar på. Holdingbolagen och skatteavdragen är dock två konkreta exempel på frågor vi kunde diskutera vidare. Det mesta av det andra som togs upp är sådant som jag uppfattar att vi är överens om. Det är ju i och för sig angenämt att stå här och tacka för stödet för den politik vi bedriver.

Anf. 29 Leif Pagrotsky (S)
Fru talman! Det är roligt att höra att det nu finns en del intresse kring de förslag som jag här för fram och som folkpartister tidigare har fört fram. Jag tänker dock inte gå in så pass i detalj att jag säger att platta paket skulle vara forskning och detta skulle inte vara forskning, utan jag kommer med en del förslag. Det handlar en hel del om attityder som jag tycker att man bör kunna se över. Vi i Folkpartiet har inte gått in på om platta paket och så vidare ska vara forskning eller inte, men jag vill ändå ha en bra diskussion kring detta. Att få till en attitydförändring kring synen på företag och företagare tycker jag vore väldigt bra för Sverige. Vi har ett skattesystem som inte har varit gynnsamt för företagare. Vi har ett regelsystem som inte har varit gynnsamt för företagare. Vi har ett finansieringssystem som inte heller har varit särskilt gynnsamt för små företagare. Ändå är det ju här vi ser framtiden. De flesta av de stora företag som i dag bedriver ett omfattande utvecklingsarbete och pumpar in mycket forskningspengar i Sverige var små för ungefär hundra år sedan, och sedan dess har inte särskilt mycket hänt. Det har inte kommit särskilt många nya små företag som vuxit till medelstora och sedan kunnat bli stora koncerner som kan pumpa in mer pengar i forskningen och också, naturligtvis, åstadkomma nya arbetstillfällen i Sverige. Om nu insikten är på väg att det inte är hos de stora företagen framtiden ligger är det naturligtvis mycket välkommet. Det är någonting som vi har pratat om oerhört länge. Hela tiden vi befunnit oss i opposition har vi här stångat oss blodiga mot väggen. Men om intresset nu kommer - chansen finns också med den forskningsproposition som är på väg - tycker jag att det är väldigt bra. Lärarundantaget är kanske mer av en symbolfråga än något som egentligen har så mycket innehåll. Det är ju redan i dag förhandlingsbart, så att säga, om det ska användas på det här sättet. Det kan förhandlas bort genom avtal. Därför hoppas jag att mer kraft i den utredning som finns i stället ska läggas på just hur universitet och högskolor på olika sätt ska kunna kommersialisera forskningen. Tidigare har väl attityden varit att kommersialisering är någonting som också korrumperar. Jag hoppas att vi nu kan jobba mot sådana attityder, i alla fall när de är helt obefogade. Jag tror nämligen att det är nödvändigt att detta tänkande finns med. Det ska inte vara något fult att driva sina idéer och ha möjlighet att driva sina idéer till att även bli företag. Företag ger som sagt nya arbeten och nya chanser för fler människor att få jobb, jobb som också skapar tillväxt och en möjlighet till ökat välstånd i vårt land. Här kommer då forskningen in. De miljarder som i dag pumpas in ger inte tillräcklig utväxling. Där måste Sverige bli betydligt bättre, och det hoppas jag på.

Anf. 29 Axel Darvik (Fp)
Fru talman! Det är roligt att höra att det nu finns en del intresse kring de förslag som jag här för fram och som folkpartister tidigare har fört fram. Jag tänker dock inte gå in så pass i detalj att jag säger att platta paket skulle vara forskning och detta skulle inte vara forskning, utan jag kommer med en del förslag. Det handlar en hel del om attityder som jag tycker att man bör kunna se över. Vi i Folkpartiet har inte gått in på om platta paket och så vidare ska vara forskning eller inte, men jag vill ändå ha en bra diskussion kring detta. Att få till en attitydförändring kring synen på företag och företagare tycker jag vore väldigt bra för Sverige. Vi har ett skattesystem som inte har varit gynnsamt för företagare. Vi har ett regelsystem som inte har varit gynnsamt för företagare. Vi har ett finansieringssystem som inte heller har varit särskilt gynnsamt för små företagare. Ändå är det ju här vi ser framtiden. De flesta av de stora företag som i dag bedriver ett omfattande utvecklingsarbete och pumpar in mycket forskningspengar i Sverige var små för ungefär hundra år sedan, och sedan dess har inte särskilt mycket hänt. Det har inte kommit särskilt många nya små företag som vuxit till medelstora och sedan kunnat bli stora koncerner som kan pumpa in mer pengar i forskningen och också, naturligtvis, åstadkomma nya arbetstillfällen i Sverige. Om nu insikten är på väg att det inte är hos de stora företagen framtiden ligger är det naturligtvis mycket välkommet. Det är någonting som vi har pratat om oerhört länge. Hela tiden vi befunnit oss i opposition har vi här stångat oss blodiga mot väggen. Men om intresset nu kommer - chansen finns också med den forskningsproposition som är på väg - tycker jag att det är väldigt bra. Lärarundantaget är kanske mer av en symbolfråga än något som egentligen har så mycket innehåll. Det är ju redan i dag förhandlingsbart, så att säga, om det ska användas på det här sättet. Det kan förhandlas bort genom avtal. Därför hoppas jag att mer kraft i den utredning som finns i stället ska läggas på just hur universitet och högskolor på olika sätt ska kunna kommersialisera forskningen. Tidigare har väl attityden varit att kommersialisering är någonting som också korrumperar. Jag hoppas att vi nu kan jobba mot sådana attityder, i alla fall när de är helt obefogade. Jag tror nämligen att det är nödvändigt att detta tänkande finns med. Det ska inte vara något fult att driva sina idéer och ha möjlighet att driva sina idéer till att även bli företag. Företag ger som sagt nya arbeten och nya chanser för fler människor att få jobb, jobb som också skapar tillväxt och en möjlighet till ökat välstånd i vårt land. Här kommer då forskningen in. De miljarder som i dag pumpas in ger inte tillräcklig utväxling. Där måste Sverige bli betydligt bättre, och det hoppas jag på.

Anf. 30 Axel Darvik (Fp)
Fru talman! Jag ställde två enkla frågor, inte polemiskt utan för att komma vidare i diskussionen kring gemensamma strategier på ett område där vi ju är överens. Jag vill också ha starkare holdingbolag. Axel Darvik ville hjälpa mig genom att föreslå 100 miljoner kronor i kapital för vart och ett eftersom han tyckte att 10 miljoner var för lite. Men 14 holdingbolag à 100 miljoner är 1,4 miljarder, och då ställde jag den enkla frågan: De 284 miljoner som Folkpartiet anslår för snabbare pris- och löneomräkning för alla forskningsanslag överallt i hela landet, för att skapa universitet i Malmö, för att satsa mer på doktoranderna, för att göra alla på alla universitet och högskolor nöjda - hur ska de också räcka till 1,4 miljarder till holdingbolagen? Jag är för starka holdingbolag. Jag är inte emot att vi ska satsa mer pengar. Men jag behöver ju hjälp att få fram de pengarna. Här trodde jag att Axel Darvik, efter vår förra debatt för en liten stund sedan, hade ett ord på vägen, men det blev bara värre. Det andra gällde den enkla patentlösningen att låta skatten lösa det. Jag ställde en enkel fråga: Hur ska det gå till? Då säger Axel Darvik att han inte vill diskutera det, för han vill vara konstruktiv och prata om hur vi ska komma vidare. Men det är ju just det jag försöker vara. Jag har inga principiella problem. Jag är intresserad av att få bra idéer som jag kan ta upp i diskussionen på hemmaplan. Jag har försökt många gånger men ännu inte hittat något på skatteområdet. Och jag bad Axel Darvik om hjälp med att precisera vad han menar när han kommer till mig och framställer det som mycket enkelt. Det är bara att göra som i Kanada så blir det fina fisken. Jag är inte emot det. Jag säger inte motsatsen. Men stanna inte vid luftpastejen, gör något konkret av det! Företagsklimatet var sedan det enda som återstod i repliken. Det var så uselt på alla fronter och det var därför universiteten inte kunde skapa några företag av sina forskningsresultat. Tro inte på mig, men läs åtminstone vad World Economic Forum i Davos säger. Man rankar vårt företagsklimat som topp. Eller lyssna på Statistiska Centralbyrån som berättar att våra företag skrapar ihop ett bytesbalansöverskott på nästan 200 miljarder kronor, 1 000 miljarder kronor i överskott de senaste tio åren, 500 miljarder i överskott under den korta prognosperiod man har. Hur kan det gå ihop med den litania som Axel Darvik just räknade upp av allt elände som finns över företagen och näringslivet som gör att de inte kan nyttiggöra forskningsresultaten? Jag vill att universiteten ska bli bättre på att omsätta sina nya kunskaper i företagande och jobb. Jag verkar för detta. Jag vill att universiteten ska ha styrelser som förstår det, att de ska ha uppdrag som översätter detta konkret och att det ska bli accepterat, applåderat och välkommet på våra universitet och på våra företag, inte minst de små företagen. Jag är glad att vi delar den synen. Men här i kammaren blir jag utskälld av andra folkpartister för att jag styr för mycket. Det här är ett område som jag gärna vill styra. Jag vill stimulera detta. Jag vill påverka opinionen i den här riktningen. Men, snälla Axel Darvik, försök åstadkomma att jag åtminstone har hela folkpartigruppens stöd i det arbetet!

Anf. 30 Leif Pagrotsky (S)
Fru talman! Jag ställde två enkla frågor, inte polemiskt utan för att komma vidare i diskussionen kring gemensamma strategier på ett område där vi ju är överens. Jag vill också ha starkare holdingbolag. Axel Darvik ville hjälpa mig genom att föreslå 100 miljoner kronor i kapital för vart och ett eftersom han tyckte att 10 miljoner var för lite. Men 14 holdingbolag à 100 miljoner är 1,4 miljarder, och då ställde jag den enkla frågan: De 284 miljoner som Folkpartiet anslår för snabbare pris- och löneomräkning för alla forskningsanslag överallt i hela landet, för att skapa universitet i Malmö, för att satsa mer på doktoranderna, för att göra alla på alla universitet och högskolor nöjda - hur ska de också räcka till 1,4 miljarder till holdingbolagen? Jag är för starka holdingbolag. Jag är inte emot att vi ska satsa mer pengar. Men jag behöver ju hjälp att få fram de pengarna. Här trodde jag att Axel Darvik, efter vår förra debatt för en liten stund sedan, hade ett ord på vägen, men det blev bara värre. Det andra gällde den enkla patentlösningen att låta skatten lösa det. Jag ställde en enkel fråga: Hur ska det gå till? Då säger Axel Darvik att han inte vill diskutera det, för han vill vara konstruktiv och prata om hur vi ska komma vidare. Men det är ju just det jag försöker vara. Jag har inga principiella problem. Jag är intresserad av att få bra idéer som jag kan ta upp i diskussionen på hemmaplan. Jag har försökt många gånger men ännu inte hittat något på skatteområdet. Och jag bad Axel Darvik om hjälp med att precisera vad han menar när han kommer till mig och framställer det som mycket enkelt. Det är bara att göra som i Kanada så blir det fina fisken. Jag är inte emot det. Jag säger inte motsatsen. Men stanna inte vid luftpastejen, gör något konkret av det! Företagsklimatet var sedan det enda som återstod i repliken. Det var så uselt på alla fronter och det var därför universiteten inte kunde skapa några företag av sina forskningsresultat. Tro inte på mig, men läs åtminstone vad World Economic Forum i Davos säger. Man rankar vårt företagsklimat som topp. Eller lyssna på Statistiska Centralbyrån som berättar att våra företag skrapar ihop ett bytesbalansöverskott på nästan 200 miljarder kronor, 1 000 miljarder kronor i överskott de senaste tio åren, 500 miljarder i överskott under den korta prognosperiod man har. Hur kan det gå ihop med den litania som Axel Darvik just räknade upp av allt elände som finns över företagen och näringslivet som gör att de inte kan nyttiggöra forskningsresultaten? Jag vill att universiteten ska bli bättre på att omsätta sina nya kunskaper i företagande och jobb. Jag verkar för detta. Jag vill att universiteten ska ha styrelser som förstår det, att de ska ha uppdrag som översätter detta konkret och att det ska bli accepterat, applåderat och välkommet på våra universitet och på våra företag, inte minst de små företagen. Jag är glad att vi delar den synen. Men här i kammaren blir jag utskälld av andra folkpartister för att jag styr för mycket. Det här är ett område som jag gärna vill styra. Jag vill stimulera detta. Jag vill påverka opinionen i den här riktningen. Men, snälla Axel Darvik, försök åstadkomma att jag åtminstone har hela folkpartigruppens stöd i det arbetet!

Anf. 31 Leif Pagrotsky (S)
Fru talman! Jag lyssnar. Jag lyssnar till småföretagare som säger mig just att deras möjligheter att ta del av forskningsresultaten inte alls är goda. Och det tycker jag är ett problem. Det är det problemet jag vill lyfta fram här i dag. Jag kan mycket väl vara konstruktiv. Det låter väldigt bra när Leif Pagrotsky står här i riksdagen och säger: Jag kan ta till mig detta och jag kan ta till mig detta, än det ena än det andra. Men omsätt det också i handling i så fall. Skicka direktiv till utredarna! Titta över detta! Vad kan vi göra i regelsystemet, vad kan vi göra i skattesystemet och vad kan vi göra i finansieringssystemet för att det ska finnas bättre drivkrafter för universitet och högskolor att kommersialisera forskningen? Det jag får slängt i ansiktet är uppgifter ur enskilda motioner om universitet i Malmö och så vidare. Jag riskerar att stöta mig med de Malmöliberaler som sitter i bänkarna, men den risken tar jag. Det är inte så att Folkpartiet har utlovat universitet i Malmö. Därmed hoppas jag att vi har rett ut detta. Det vi säger är att de högskolor som möjligtvis ska bli universitet är de som uppfyller de rätta kraven och kvalifikationerna. Om Leif Pagrotsky är intresserad av att vara konkret bör han se över vilka drivkrafter som finns. Vilka typer av belöningssystem finns det för universitet och högskolor? Kan man utveckla olika typer av vinstdelningspaket för dem som är intresserade av att kommersialisera forskning, med royalty, delägarskap, optioner? Titta över detta! Gå hem till departementet, skriv ett tilläggsdirektiv till utredningen så att detta också blir handling och inte bara ord i kammaren.

Anf. 31 Axel Darvik (Fp)
Fru talman! Jag lyssnar. Jag lyssnar till småföretagare som säger mig just att deras möjligheter att ta del av forskningsresultaten inte alls är goda. Och det tycker jag är ett problem. Det är det problemet jag vill lyfta fram här i dag. Jag kan mycket väl vara konstruktiv. Det låter väldigt bra när Leif Pagrotsky står här i riksdagen och säger: Jag kan ta till mig detta och jag kan ta till mig detta, än det ena än det andra. Men omsätt det också i handling i så fall. Skicka direktiv till utredarna! Titta över detta! Vad kan vi göra i regelsystemet, vad kan vi göra i skattesystemet och vad kan vi göra i finansieringssystemet för att det ska finnas bättre drivkrafter för universitet och högskolor att kommersialisera forskningen? Det jag får slängt i ansiktet är uppgifter ur enskilda motioner om universitet i Malmö och så vidare. Jag riskerar att stöta mig med de Malmöliberaler som sitter i bänkarna, men den risken tar jag. Det är inte så att Folkpartiet har utlovat universitet i Malmö. Därmed hoppas jag att vi har rett ut detta. Det vi säger är att de högskolor som möjligtvis ska bli universitet är de som uppfyller de rätta kraven och kvalifikationerna. Om Leif Pagrotsky är intresserad av att vara konkret bör han se över vilka drivkrafter som finns. Vilka typer av belöningssystem finns det för universitet och högskolor? Kan man utveckla olika typer av vinstdelningspaket för dem som är intresserade av att kommersialisera forskning, med royalty, delägarskap, optioner? Titta över detta! Gå hem till departementet, skriv ett tilläggsdirektiv till utredningen så att detta också blir handling och inte bara ord i kammaren.

Anf. 32 Axel Darvik (Fp)
Fru talman! Jag ska berätta för Axel Darvik att utredningen om lärarundantaget har som uppgift att klarlägga de rättsliga konsekvenserna av ett avskaffande av lärarundantaget. Det innebär viktiga arbetsrättsliga frågor att gripa in i de anställningsförhållanden och anställningsvillkor som i dag gäller på en stor och viktig del av arbetsmarknaden, nämligen universitet och högskolor. Det är alltså en helt annan sorts utredning än att föreslå åtgärder för att underlätta kommersialisering vid universitet och högskolor, att skapa drivkrafter för universiteten. Det är en separat fråga som kräver en annan typ av expertis. Den frågan, om stimulanser till universiteten, har redan utretts. Det direktiv som Axel Darvik pratar om har redan skrivits och skickats till den som är bäst lämpad för detta, Vinnova, den myndighet som Folkpartiet vill klippa vingarna av genom att skära ned anslagen år efter år, 316 miljoner i år och ytterligare ett par hundra miljoner nästa år. De har utrett det här. De har lagt fram sina resultat, och det är de resultaten som vi nu jobbar på att genomföra. Att nu börja tillsätta utredningar skulle fördröja det här ytterligare. Det var inget särskilt konstruktivt förslag. Det jag i stället hör är att de 284 miljoner som Folkpartiet vill satsa på ökad forskning ska räcka till det enda konkreta förslag som Folkpartiet har, nämligen 1,4 miljarder kronor till kraftfulla holdingbolag vid våra universitet och högskolor. Därutöver ska man ge mer inflationskompensation, 300 % eller vad det blir om man översätter det, till all den forskning som bedrivs vid våra högskolor och tusen och en andra ändamål. Galten Särimner, som redan är slaktad många gånger, ska nu också räcka till 1,4 miljarder till holdingbolagen. Det är det enda som återstår av konkreta förslag från Axel Darvik. Jag vill gärna fortsätta diskussionen om hur vi kan jobba vidare med att få de mindre företagen att bli bättre behandlade av universiteten och själva bli mer nyfikna på vad som pågår vid universiteten. Det jobbar vi med hela tiden, men det behövs fler idéer, mer drivkraft och fler goda krafter bakom.

Anf. 32 Leif Pagrotsky (S)
Fru talman! Jag ska berätta för Axel Darvik att utredningen om lärarundantaget har som uppgift att klarlägga de rättsliga konsekvenserna av ett avskaffande av lärarundantaget. Det innebär viktiga arbetsrättsliga frågor att gripa in i de anställningsförhållanden och anställningsvillkor som i dag gäller på en stor och viktig del av arbetsmarknaden, nämligen universitet och högskolor. Det är alltså en helt annan sorts utredning än att föreslå åtgärder för att underlätta kommersialisering vid universitet och högskolor, att skapa drivkrafter för universiteten. Det är en separat fråga som kräver en annan typ av expertis. Den frågan, om stimulanser till universiteten, har redan utretts. Det direktiv som Axel Darvik pratar om har redan skrivits och skickats till den som är bäst lämpad för detta, Vinnova, den myndighet som Folkpartiet vill klippa vingarna av genom att skära ned anslagen år efter år, 316 miljoner i år och ytterligare ett par hundra miljoner nästa år. De har utrett det här. De har lagt fram sina resultat, och det är de resultaten som vi nu jobbar på att genomföra. Att nu börja tillsätta utredningar skulle fördröja det här ytterligare. Det var inget särskilt konstruktivt förslag. Det jag i stället hör är att de 284 miljoner som Folkpartiet vill satsa på ökad forskning ska räcka till det enda konkreta förslag som Folkpartiet har, nämligen 1,4 miljarder kronor till kraftfulla holdingbolag vid våra universitet och högskolor. Därutöver ska man ge mer inflationskompensation, 300 % eller vad det blir om man översätter det, till all den forskning som bedrivs vid våra högskolor och tusen och en andra ändamål. Galten Särimner, som redan är slaktad många gånger, ska nu också räcka till 1,4 miljarder till holdingbolagen. Det är det enda som återstår av konkreta förslag från Axel Darvik. Jag vill gärna fortsätta diskussionen om hur vi kan jobba vidare med att få de mindre företagen att bli bättre behandlade av universiteten och själva bli mer nyfikna på vad som pågår vid universiteten. Det jobbar vi med hela tiden, men det behövs fler idéer, mer drivkraft och fler goda krafter bakom.

Anf. 33 Leif Pagrotsky (S)
Fru talman! Tobias Billström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att kampen mot ungdomsbrottsligheten inte hindras av straffmyndighetsålder samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att minderåriga under 15 år inte används som bulvaner eller redskap för äldre kriminella. Det är en av huvuduppgifterna för kriminalpolitiken att förhindra att barn och unga hamnar i kriminalitet eller utsätts för brott. I december överlämnade Ungdomsbrottsutredningen sitt betänkande Ingripanden mot unga lagöverträdare . Utredningens förslag är nu ute på remiss. När det gäller barn under 15 år som begår brott har utredningen bland annat föreslagit att socialtjänstens kontaktmannastöd utvecklas så att en särskilt kvalificerad kontaktperson ska kunna utses. Att en vuxen person följer och stöttar den unge på nära håll är, enligt min uppfattning, ett bättre sätt att hantera barn under 15 år som begår brott än en sänkning av straffmyndighetsåldern. Straffrättsliga ingripanden mot unga människor måste anpassas till den unges brist på mognad, begränsade erfarenhet och särskilda förhållanden. Samhällets särbehandling av unga lagöverträdare har en lång tradition och bred förankring i vårt land, och jag ansluter mig till det synsättet. Detta innebär inte att samhället inte vidtar åtgärder när barn och unga begår brott. En brottsutredning kan äga rum, och det kan också bli fråga om en så kallad bevistalan i domstol. Vidare ska tvångsomhändertagande för vård beslutas om den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom bland annat brottslig verksamhet. Även medling, som inte är kopplad till straffmyndighetsåldern, har ett stort pedagogiskt värde och kan också vara positivt för brottsoffret. När ungdomar begår brott måste samhället ingripa snabbt och resolut. Det är min fasta övertygelse att det i första hand är socialtjänstens ansvar att hantera barn och unga som begår brott. Regeringen har tillkallat en parlamentarisk kommitté som ska göra en samlad analys av den sociala barn- och ungdomsvården och föreslå de förändringar som kan behövas. Uppdraget ska redovisas under 2005. Polisens arbete med ungdomar är en viktig del i det brottsförebyggande arbetet. Polisen kan därigenom förhindra nyrekrytering till så kallade kriminella karriärer. Jag vill också framhålla betydelsen av den allmänna välfärdspolitiken. Vi måste fortsätta att se till helheten och satsa på goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar, stöd till familjer med otillräckliga sociala och ekonomiska resurser, en bra skola och en ambitiös integrationspolitik. Det är endast en bred politik, tillsammans med särskilda åtgärder inom kriminalpolitiken, som leder till att färre ungdomar börjar begå brott och att färre ungdomar utnyttjas och blir brottsoffer.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.