Situationen i Somalia

Interpellation 2012/13:146 av Hägg, Carina (S)

av Hägg, Carina (S)

den 23 november

Interpellation

2012/13:146 Situationen i Somalia

av Carina Hägg (S)

till utrikesminister Carl Bildt (M)

Somalias omvärld har att föra en aktiv politik i förhållande till Somalia. Trots framsteg är situationen i landet fortfarande skör, och därför är det extra betydelsefullt att det internationella samfundet för en aktiv politik till stöd för den demokratiska riktning som nu stakats ut av somalierna själva. Sverige och EU bör verka för att upprätthålla FN:s säkerhetsråds engagemang för Somalia.

Utvecklingen i Somalia har betydelse för hela Afrikas horn, och i dagsläget är Amisoms insats avgörande. Den AU-ledda insatsen Amisom bör få ett fortsatt starkt stöd samtidigt som en tidsplan bör anges för när säkerheten ska lämnas över till Somalias regering. I dag är det oklart vilka insatser regeringen avser att prioritera att lägga fram för riksdagen, vilka direktiv som ges till myndigheter liksom när beslut kan väntas tas för Somalia. Sverige har haft en viktig roll på Afrikas horn men tappat i engagemang och därmed inflytande. Sverige tar i dag inte vara på existerande kontaktnät och närvaro i landet.

Vilka initiativ har regeringen tagit internationellt och inom EU med bäring på Somalia? De svar Sveriges regering lämnat in till FN bör redovisas även för riksdagen. Vi socialdemokrater fortsätter hävda vikten av att se Afrikas horns svårigheter och möjligheter även i ett vidare sammanhang.

Laglöshet i Somalia har fått konsekvenser utanför landet självt i form av omfattande flyktingströmmar. Internflyktingarna utgörs huvudsakligen av kvinnor och barn. Indikatorer som hög mödra- och barnadödlighet, fistula, könsstympning, vaccination, undernäring och frånvaro av familjeplanering placerar Somalia i världens bottenskikt. Landet saknar tillgång till offentliga läkare, sjuksköterskor och lärare. Familjeplanering är inget man talar om, och preventivmedel är varken accepterade eller finns att tillgå. Satsningar behövs för att förbättra kvinnors hälsa. Flickor och kvinnor drabbas av sexuellt våld samtidigt som rättslösheten är betydande. Kvinnokonventionen Cedaw är ett användbart redskap i arbetet för att öka kvinnors möjligheter. De ekonomiska kostnaderna för krigstillståndet har varit enorma men den främsta förlusten är de människor som mist livet.

Sverige bidrar under 2012 med humanitärt stöd till Somalia. Den sammantagna humanitära hjälpen och utvecklingshjälpen till Somalia under 20 år uppskattas ha uppgått till minst 13 miljarder dollar. Under samma period har somalier utanför landet skickat in ungefär lika mycket till sina kvarvarande anhöriga. Ännu mer har militära insatser, terrorism och internationell brottslighet samt piratverksamhet kostat. Närmare en fjärdedel av somalierna är nu flyktingar inom eller utom landet. Men listan på dem som tjänat på kaoset är lång – korrupta före detta politiker, krigsherrar, pirater, vapensmugglare, droghandlare, penningtvättare, och till och med hjälporganisationer.

Om inte fler kan tjäna på fred än på kaos och konflikt kommer hungersnöd att återkomma. Torka anges nästan ryggmärgsmässigt som förklaring till svält. Uteblivna regn satte i gång den negativa spiral som följts av torka och svält. Bristen på rent vatten är stor. Men det är inte ödesbundet att torka ska leda till svält. Det är inte heller problem som biståndet ensamt kan lösa. Det handlar om människors prioriteringar och agerande. Några faktorer har varit överordnade: bristen på fred och demokrati, ansvarsutkrävande samt regionala spänningar och konflikter.

En policy för Afrikas horn antogs av EU 2009. År 2011 tillsattes en särskild EU-representant för Afrikas horn med uppdrag att i första hand inrikta sig på Somalia, konfliktens regionala dimension och piratdåd. En mekanism, joint financial management board, föreslogs hösten 2011 för att följa och övervaka både inkomster som genereras i Somalia och inkomster som härrör från utvecklingsbistånd. En särskild deklaration om detta antogs vid Londonkonferensen.

Enligt EU:s rådsslutsatser från november 2011 kommer man att fortsätta arbetet för att spåra finansiella flöden från piratdåd. Under Londonkonferensen i februari 2012 behandlades huvudsakligen frågan om hur det internationella samfundet kan öka sina ansträngningar för att på allvar ta itu med såväl de underliggande orsakerna till situationen i Somalia som dess effekter i form av svält, flyktingar, piratverksamhet och terrorism. I slutkommunikén från konferensen enades det internationella samfundet om att ge stöd till en politisk process, att fortsätta stärka Amisom och att hjälpa Somalia att utveckla sin egen säkerhetsförmåga, inklusive försvarsmakten. Likaså skulle det internationella samfundet bistå med att bygga stabilitet på lokal nivå och utöka sina ansträngningar att ta itu med pirater och terrorister. Dessutom uttrycktes förhoppningen om att en ny fas i Somalia–Mogadishu-politiken, med stöd från det internationella samfundet, ska leda till fred i Somalia. En oro finns att omgivande stater kommer att hålla sig kvar på Somalias mark- och vattenterritorium. 

EU har nyligen avsatt 412 miljoner för att stödja demokratisk utveckling i Somalia. Medel bör även öronmärkas för kvinnor, och medvetenhet om vikten av att involvera både män och kvinnor i arbetet bör säkerställas. Klansystemet, ofta omnämnt som 4.5, är en realitet men bör inte förstärkas då det skulle ske på bekostnad av demokrati och ett framväxande flerpartisystem. Partier kan stödja genom partinära bistånd i den mån budgetresurser finns tillgängliga och regelverk är anpassade till faktiska förhållanden.

Kvinnorna är de största förlorarna när maktfördelning utgår från klansystemets patriarkala struktur. Kvinnors roll i samhället och i regionen behöver stärkas och deras organisering stödjas. Kvinnoorganisationen Somalias Kvinnokommission har återinrättats och har framfört tydliga prioriteringar. Särskilda utbytesprogram, där kvinnor i regionen får möjlighet att utbilda sig i frågor kring demokrati och ledarskap kan anordnas. Kvinnornas enda möjligheter att resa utomlands i dag är genom att söka asyl, men genom ett ökat utbyte kan fler få möjlighet att skaffa sig verktyg för att öka sitt inflytande i Somalia. Behovet av att följa finansiella strömmar kvarstår. Kvinnor tillhör de fattigaste av de fattiga samtidigt som 16 procent av parlamentarikerna utgörs av kvinnor. 100 kvinnor har också genomgått polisutbildning.

En generation har förlorat sin rätt till utbildning och behöver i dag till exempel möjligheter i form av yrkesutbildning. Hela 80 procent av de unga är arbetslösa. Den privata skolundervisning som i dag ibland finns liksom betyg från universitet erkänns inte utomlands och ger därmed inte behörighet, vilket lyfts fram som ett konkret problem.

Regeringen lyfter fram behovet av att kunna utveckla småföretagandet för kvinnor och män även med handelskontakter utanför landets egna gränser. Det finns småföretagare som organiserat sig som grupp. Somalia behöver utveckla en bärkraftig ekonomisk tillväxt. Därför finns intresse av kontakter mellan företagare i Sverige och Somalias kvinnliga och manliga företagare. På sikt vill man ha tillgång till en vidare marknad inklusive EU-marknad.

Reconstruction and Development Programme (RDP) har tagits fram under ledning av FN i samarbete med den avgångna övergångsregeringen. En styrka är att ramverket utvecklades i en för förhållandena öppen process med ambition att inkludera somaliska aktörer. Målet med RDP är att stärka och utöka freden och minska fattigdomen. Men detta övergripande ramverk för internationellt bistånd till Somalia behöver utvecklas, och det kräver såväl ett internationellt som ett svenskt förnyat engagemang. Institutioner behöver återuppbyggas.

Extremisterna har styrt och terroriserat Somalia. De har uttaxerat från fattiga bönder, tvångsrekryterat till sin milis. Al-Shabab har tvingats retirera men strider och terrorattacker förekommer fortfarande, om än i minskad omfattning. Rörelsefriheten för individer och internationella organisationer är ännu begränsad på grund av säkerhetsläget. En fråga som diskuteras är om ansvariga för allvarliga brott som krigsförbrytelse i dag är möjliga att ställa inför rätta. Detta menar jag kan göras möjligt. Somaliska makthavare arbetar vidare med att befästa och utvidga säkerheten i landet. Planer på processer för försoning och utveckling av konstitutionen i syfte att involvera invånarna välkomnas men det finns även en medvetenhet om att ett sådant arbete kräver resurser.

Flygplatsen i Mogadishu hålls öppen genom Amisoms insats. Den fredsbevarande styrkan kontrollerar tillsammans med somalierna själva och armén numera Mogadishu. Strider och terrorattacker förekommer emellertid fortfarande och rörelsefriheten för internationella organisationer liksom individer är begränsad. En närvaro av Amisom är avgörande för säkerheten och därmed utvecklingen i landet. Styrkan utgörs till övervägande del av soldater från Burundi och Uganda. Totalt är nio svenskar anställda av Bancroft vars huvudsakliga uppgift är att vara mentorer för Amisom, men man tränar och stöder även Somali National Army. Detta arbete sker i nära relation med den nu utsedda regeringen.

Arbete pågår för att sätta upp en sjukvårdsstruktur inom armén. Det finns ett förslag till ombyggnad av Villa Baidoa för att skapa ett mindre militärt sjukhus med även civila avdelningar. Träning av sjukvårdspersonal och ambulansförare pågår och tre mobila kliniker drivs för SNA. Behovet av grundläggande hälso- och sjukvård men även för till exempel behandling mot skador är dokumenterat stor.

 Vidare ska nämnas Mine Actions verksamhet i Somalia. Resolutionerna 1325 och 1820 ska implementeras i insatser. Vapeninsamlingsprogram bör övervägas. EU:s rådsslutsatser från 2009 för att ta till vara diasporans eget engagemang bör följas upp. Utformningen av den civila insats som är tänkt att stärka de maritima kapaciteterna i regionen behöver redovisas. I dag kan Somalia inte skydda sina korallrev från skador och sina fiskevatten från utfiskning samtidigt som det egna närfisket behöver utvecklas.

Valet nyligen ska delvis ses som en slutpunkt på den FN-stödda övergångsprocessen i Somalia. I september hölls parlamentariskt val, och landet har nu en ny president, premiärminister och regering. Premiärministern fick stöd för en regering som inte bygger på en klankvoterad mandatfördelning. Regering består av tio ministrar varav två är kvinnor. En av kvinnorna är utrikesministern som även utsetts till vice premiärminister.

Vikten av att prioritera säkerhetsfrågor lyftes fram i alla samtal jag förde under mitt besök i Somalia nyligen. Det är viktigt dels för att befästa den säkerhet man uppnått, dels för att utvidga den inte minst geografiskt. Utan säkerhet är en politik för småföretag med arbetstillfällen inte möjlig.

Somalias regering saknar i dag, 20 år efter det att staten föll ihop, föga förvånande, kapacitet i form av resurser att genomföra sina beslut. Men trots utmaningarna var optimismen märkbart påtaglig i Mogadishu. Borgmästaren kunde peka på resultat som åstadkommits. All infrastruktur förstördes i landets 18 distrikt men mobiltelefoner fungerar numera väl i delar av landet. Att hamnen i Mogadishu är i behov av ombyggnad behöver uppmärksammas. Den väg som restaurerats och försetts med solenergibelysning har tillsammans med en rondell blivit en hoppfull symbol för invånare.

Sveriges mottagande av somaliska flyktingar har uppmärksammats positivt av Somalias president och regering. Diasporan har även en viktig roll för landets utveckling bland annat genom ett permanent återvändande men oftare genom tidsbegränsade insatser på nyckelposter. Kompetens efterfrågas för så gott som alla samhällsområden. Ett deltagande från de i diasporan som så önskar bidra till samhällsuppbygganden bör underlättas. Sverige bör inrätta ett program som genom finansiering möjliggör för svensk-somaliska experter att konkret bidra till uppbygganden av Somalia. Regeringen kan bättre ta vara på den svenska närvaro som redan finns i Somalia.

Det finns önskemål i diasporan om att Somalia upprättar en diplomatisk närvaro i Sverige genom att en konsul utses. Dock har Somalias beslutsfattare själva att hantera den frågan inom ramen för sin prioritering. Men Sveriges regering bör snarast besluta om en diplomatisk närvaro genom en konsul i Somalias huvudstad Mogadishu. Såväl de politiska som de praktiska förutsättningarna för upprättande av en diplomatisk närvaro föreligger. Den konsulära verksamheten likväl som andra kontakter kan förväntas växa.

Då behoven av uppbyggnad är omfattande i Somalia är det angeläget att regeringen tar initiativ till samordning mellan samarbetspartner och såväl regionala som internationella organisationer. En fördelning av områden för insatser utifrån de prioriteringar som läggs fram av landets regering och parlament är angelägen.

Mina frågor till utrikesministern är:

-      Erkänner regeringen Somalias president, regering och parlament?

-      Kommer utrikesministern att verka för att regeringen lägger fram någon strategi för politik i förhållande till Somalia? Vad ska i så fall en handlingsplan innehålla och när kan den förväntas antas?

-      En fortsatt närvaro av Amisom är avgörande för Somalias säkerhet och utveckling varav ett fortsatt stöd från Sverige är motiverat. Men kommer utrikesministern att verka för att regeringen stöder Amisom?

-      Kommer utrikesministern att verka för att regeringen bidrar till uppbyggnaden av Somali National Army?

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd Inlämnad: 2012-11-23 Anmäld: 2012-11-27 Svar fördröjt anmält: 2012-12-06 Besvarad: 2012-12-18
Debatt (9 anföranden)