Regeringens syn på Hongkong

Anf. 134 Utrikesminister Ann Linde (S)

Herr ålderspresident! Ann-Sofie Alm har frågat mig var regeringen står i fråga om Hongkongs rätt till självstyre och rätt till demokratisk frihet från Kinas auktoritära inflytande och om det finns det några åtgärder som jag kan initiera i EU:s ministerråd eller inom forum för FN som kan påverka och mildra utgången av denna eskalerande konflikt.

Ann-Sofie Alm har dessutom frågat mig om jag eller regeringen är beredd att initiera diskussioner med övriga länder inom EU och FN i syfte att vidta adekvata åtgärder för att ställa de skyldiga för brott mot mänskliga rättigheter, som enligt Independent Tribunal Into Forced Organ Harvesting from Prisoners of Conscience in China har begåtts av den kinesiska staten, inför internationell domstol.

Vad gäller situationen i Hongkong har regeringen den senaste tiden redogjort för sin hållning i svaren på Åsa Coenraads fråga 2018/19:862, på Hans Wallmarks fråga 2018/19:887, på Magdalena Schröders fråga 2018/19:920 och på Ludvig Asplings fråga 2019/20:2. Jag har även redogjort för regeringens syn på utvecklingen i Hongkong i ett svar på interpellation 2019/20:63 från Joar Forssell.

Regeringens skrivelse (2019/20:18) Arbetet i frågor som rör Kina slår fast att Sverige liksom övriga EU står bakom principen om ett land, två system. Principen är grunden för att bevara Hongkongs självstyrande ställning med ett fristående politiskt och juridiskt system i enlighet med Hongkongs grundlag. Respekten för Hongkongbornas mänskliga fri- och rättigheter i denna lag är av grundläggande betydelse.

Hongkongs grundlag föreskriver målet att valen både till Hongkongs lagstiftande församling och av Hongkongs regeringschef framöver ska ske genom allmän rösträtt. Regeringen förutsätter att så kommer att ske.

För regeringen är arbetet genom EU grundläggande när det gäller situationen i Hongkong. Regeringen har inom EU varit pådrivande för att EU ska vara tydligt med att Hongkongbornas grundläggande fri- och rättigheter måste respekteras, vilket även framgick av EU:s senaste uttalande den 18 november 2019. EU påpekade även vikten av att lokalvalen i Hongkong hålls som planerat, och det är positivt att kunna konstatera att dessa val genomfördes i söndags och att det gick lugnt till.

FN:s kontor för mänskliga rättigheter har nyligen uttalat sig om situationen i Hongkong. Man har uttalat sin beredskap att bistå Hongkongs regering i att lösa konflikten med fredliga medel genom dialog.

Regeringen fortsätter att noga följa utvecklingen i Hongkong och kommer även framledes att stödja Hongkongs självstyrande ställning.

Vad gäller värnandet av mänskliga rättigheter i övrigt i Kina vill jag börja med att slå fast att regeringen är oroad över läget för de mänskliga rättigheterna i Kina. Regeringens hållning är att alla människor ska ha rätt att utöva sin tro utan att riskera förföljelse eller trakasserier.

Regeringen har i sin skrivelse redogjort för att regeringen även fortsättningsvis konsekvent och tydligt kommer att ta upp frågan om den allvarliga situationen för de mänskliga rättigheterna i Kina i kontakter med kinesiska myndighetsföreträdare.

Därtill kommer regeringen att fortsätta att verka för en stark och gemensam EU-hållning som det effektivaste instrumentet i dialogen med Kina. Regeringen stöder den dialog EU regelbundet håller med Kina om de mänskliga rättigheterna. I berörda multilaterala sammanhang verkar regeringen i samarbete med EU och likasinnade för att uppmärksamma situationen för de mänskliga rättigheterna i Kina.

Regeringen kommer också att verka för förstärkt samarbete inom EU och med likasinnade för att motverka försök att undergräva det multilaterala samarbetet för de mänskliga rättigheterna.

Regeringen kommer att slå vakt om vedertagna normer och språkbruk.

I år gav regeringen ut en uppdaterad rapport om situationen för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Kina samtidigt med rapporter om andra asiatiska länder. Rapporten bekräftar bilden av att situationen för de medborgerliga och politiska rättigheterna i Kina är allvarlig.

I rapporten framgår att inskränkningar i möjligheterna att tillvarata sina mänskliga rättigheter är särskilt förekommande i regionen Xinjiang. Därtill framgår att religiösa rörelser som i Kina klassificeras som sekter, däribland falungong, är särskilt övervakade.

Regeringen ser allvarligt på de anklagelser som framförs angående så kallad organhandel i Kina. EU:s utrikestjänst EEAS har flera gånger uttryckt sin oro över bristen på tillgänglig statistik rörande organtransplantationer i Kina.

Vi arbetar för att EU ska vara tydlig i dialogen med Kina, vilket också slogs fast i EU:s Kinastrategi från 2016 liksom i multilaterala forum om mänskliga rättigheter. EU:s och Kinas dialog om mänskliga rättigheter är en särskilt viktig plattform. Det senaste mötet inom ramen för denna dialog hölls i april 2019.

I november 2018 avhandlades situationen för de mänskliga rättigheterna i Kina inom FN:s universella granskningsmekanism, UPR. Det var en process där Sverige gav rekommendationer till Kina syftande till att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna i landet.

Vid FN:s råd för de mänskliga rättigheterna har Sverige under året gjort nationella anföranden i den allmänna debatten under dagordningspunkt fyra om människorättssituationer som kräver rådets uppmärksamhet. Sverige har bland annat uppmanat Kina att respektera minoriteters rätt att uttrycka sin religion och kultur.

Anf. 135 Ann-Sofie Alm (M)

Herr ålderspresident! Jag tackar utrikesministern för det utförliga svaret, även om jag skönjer en liten matthet inför hur många gånger regeringen har svarat på frågor angående Hongkong. Men, herr ålderspresident, det är ett krig som pågår i världen, ett krig utan strid, där Kina har uttalat en maktambition om världsherravälde. Medvetenheten hos svenska medborgare och svenskt näringsliv behöver öka, och då krävs tydligare svar från Sveriges regering.

Jag har ställt två interpellationer, som ministern har valt att svara på tillsammans. Med tanke på frågornas allvar hade jag uppskattat om de i stället var för sig hade fått den uppmärksamhet de förtjänar.

Det gläder mig dock att utrikesministern har vetskap om brotten som har begåtts och begås i det kommunistiska partiets namn. Kinas ambassadör har blivit kallad till UD så många gånger att han skulle behöva ett klippkort.

Herr ålderspresident! Mina frågor till ministern är dock: Vilken effekt har vi egentligen uppnått? Varför håller vi fast vid samma linje med dialog och samtal när det uppenbarligen inte biter på Kinas regim? Hur kan regeringen i Sveriges namn inte markera hårdare när bevisen tornar upp sig om vilken slags statsmakt vi har att göra med och när Kina på svensk mark hotar yttrandefriheten och till och med hotar våra ministrar till tystnad?

I utrikesdepartementets rapport står följande att läsa: "Kina införde 2015 ett förbud mot användandet av organ från avrättade personer. Enligt officiella källor får enbart frivilliga donationer förekomma. Rapporter om att reglerna kringgås förekommer dock."

Min första interpellation handlar om den Londonbaserade oberoende China Tribunals rapport. Rapporten är sammanställd av vittnesmål från anhöriga, kirurger, fångvaktare och före detta fångar.

Låt mig snabbt sammanfatta innehållet i rapporten. I Kina finns ingen väntetid på organ. Man kan ringa till ett sjukhus och bestämma vilken dag transplantationen ska genomföras. Ser man samtidigt på kartan över de största fängelserna i Kina och kartan över transplantationssjukhusen uppstår ett horribelt mönster: De ligger vägg i vägg över hela Kina.

Man kan specifikt begära att få ett organ från en Falun Gong-utövare om man är beredd att betala för ett riktigt hälsosamt organ.

Kirurger vittnar om att donatorerna fortfarande lever när organen skördas. Rapporten talar om en skörd av uppemot 100 000 organ. Vi talar om ett medicinskt folkmord.

Rapportens konklusion är att Kina är en kriminell stat som systematiskt förföljer minoriteter och konstant bryter mot mänskliga rättigheter.

Herr ålderspresident! Jag kanske inte fick det svar jag ville ha, men jag vill verkligen veta om regeringen är beredd att initiera diskussioner i EU och FN för att få till internationella oberoende utredningsdelegationer som kan utreda de brott som är beskrivna i China Tribunals rapport om organstölder från samvetsfångar i Kina.

Herr ålderspresident! Med vetskap om vad som står i denna rapport kan vi inte låta detta fortsätta.

Anf. 136 Håkan Svenneling (V)

Herr ålderspresident! Jag tror att vi har kommit upp i 26 veckor av protester i Hongkong. Det är ett eskalerande våld som vi ser på med stor oro från Sverige och omvärlden.

Det som jag tror är viktigast att vi uttrycker varje gång vi pratar om situationen i Hongkong är rimligheten i de krav som demonstranterna ställer. Delvis handlar det om det krav som har varit i centrum och som gäller lagförslaget att man, om man blir gripen i Hongkong, kan bli överflyttad till Kina för att dömas. Detta lagförslag sägs formellt ha skrotats och dragits tillbaka på grund av de omfattande protesterna. Detta är bra, men det är inte så att man litar på Hongkongs ledning, eller för den delen på Kina i bakgrunden. Det hänger starkt samman med de inskränkningar som gjordes tidigare under det som bland annat kallades paraplydemonstrationerna, för ett antal år sedan.

De protesterande har många andra krav också: att de inte ska kallas upprorsmakare, att de som har gripits under protesterna ska släppas fria och att en oberoende utredning ska ske om polisvåldet i Hongkong. Detta tror jag är tre krav som är det är viktigt att Hongkongs ledning, och i bakgrunden Kina, går till mötes. Men framför allt ska man komma till den punkten att man får fria och rättvisa val i enlighet med det avtal som en gång undertecknades mellan Kina och Storbritannien 1999.

Vi behandlar regeringens Kinaskrivelse i riksdagen just nu, och jag måste säga, utrikesministern, att jag tycker att det är välkommet att ni har tagit fram en sådan skrivelse och att ni lämnar den till riksdagen för diskussion och debatt. Jag tror att detta i stort gynnar den politiska diskussionen i Sverige om utrikespolitik och Kina. Jag tycker att man ser att detta leder till ökad debatt och diskussion men också till ökad svensk enighet, och detta är i grunden positivt.

Vi kommer att justera betänkandet i nästa vecka och ha debatt på luciakvällen. Jag vill varmt välkomna utrikesministern att delta i den, men jag förstår om man prioriterar familjen när debatten ligger på en så pass tråkig tid som den gör.

Det som det handlar om och som Ann-Sofie Alm var inne på är den intressanta diskussionen om den systemkonkurrens som råder mellan Kina och omvärlden när det gäller mänskliga rättigheter. Vi har sett hur man har "pin-pointat" evenemang som handlat om att uppmärksamma mänskliga rättigheter, 70 år i år, och att man har försökt pressa tillbaka den typen av arrangemang. Jag tror att vårt svar måste vara att öka pressen på Kina.

Jag tycker att det är bra att Kinas ambassadör i Sverige har klippkort på Utrikesdepartementet, även om det vore bättre om han hade passerkort med tanke på hur många gånger han har varit där. Det är bra att man kallar upp honom så mycket och markerar från Sveriges sida. Jag tycker att det fanns en otrolig styrka i att alla politiska partier markerade när det gäller Tucholskypriset och stöttade regeringen i det, och framför allt i att regeringen inte vek sig en tum. Jag är oerhört glad och tacksam över det, och detta vill jag framföra.

Jag förstår att utrikesministern kanske inte ens ska kommentera det, men jag har gått ett steg längre. Jag tycker att man ska förklara ambassadören persona non grata, alltså icke önskvärd i Sverige. Det beror på att detta är en ambassadör som inte för dialog, inte lyssnar och inte har någon vilja att ens diskutera de problem som finns i Kina utan konsekvent slår ifrån sig på alla möjliga sätt och vis. Vi har på grund av denna ambassadör fått försämrade relationer mellan Sverige och Kina, och detta tycker jag är mycket allvarligt.

Det sker många MR-brott. Ann-Sofie Alm lyfte upp ett antal. Jag tänker bara prata om uigurerna lite kort och säga att den situation som vi ser i Xinjiangprovinsen, med de interneringsläger som har byggts upp av Kina där, är en otroligt skrämmande och oroväckande utveckling som vi måste hålla ögonen på. Där måste vi sätta press på Kina.

Anf. 137 Utrikesminister Ann Linde (S)

Herr ålderspresident! När det gäller det första svaret ska jag svara lite mer om organtransplantationer, men låt mig först säga att båda interpellanterna - "dubbelinterpellanterna" - har tagit upp frågan om varför man ska ha dialog med ambassadören och med Kina när det uppenbarligen inte hjälper. Jag är av den uppfattningen att det enda som ger en möjlighet att komma framåt är att vi fortsätter att stå upp för vad vi tycker, att vi upprepar detta gång på gång, att vi om något händer 40 gånger säger det 40 gånger, att vi inte ger oss och säger att vi redan har sagt det och att det blir lite pinsamt att kalla upp honom igen, utan att vi fortsätter med detta. Därför tror jag inte att man ska ha persona non grata eller upphöra med samtalen.

Ann-Sofie Alm sa att de hotar oss till tystnad, men det var ju det de inte gjorde. Vi var inte tysta. Varken jag, statsministern eller kulturminister Amanda Lind, som delade ut priset, blir tystade. Vi blir hotade men inte tystade. Där måste jag säga att jag är oerhört tacksam över det stöd som alla partier i riksdagen gav. Det gjorde att Sveriges kritik mot de hotelser vi fick var helt enig, och jag tror att detta spelar roll. Även om man inte går ut och säger det är jag helt övertygad om detta.

När det gäller organhandel beslutade Kina 2014 att alla organ till transplantationer måste komma från frivilliga donatorer från och med 2015. Användning av tvångstransplantationer och handel med organ har helt förbjudits. Detta välkomnar vi naturligtvis. Från officiell kinesisk sida menas att beslutet i stor utsträckning har genomförts och att alla organtransplantationer bygger på frivilliga donationer.

Brott mot gällande regler, inklusive handel med organ, är straffbara enligt kinesisk lag. Enligt ansvariga kinesiska myndigheter vidtas åtgärder för att förbättra systemet för organdonationer. Ett problem är att det saknas oberoende övervakning av huruvida fångar har gett sitt samtycke till att donera organ. Detta försvåras av att informationen om avrättningar i Kina omfattas av sekretess, vilket gör det nästan omöjligt att få en korrekt bild av varifrån transplanterade organ kommer.

Vi verkar nu framför allt inom EU. EU har vid upprepade tillfällen uttryckt sin oro över den bristande information som omgärdar både dödsstraff och statistik om organtransplantationer i Kina. Detta gör att det också är nästan omöjligt att få en rättvisande bild av varifrån organen kommer. Vanliga kinesiska medborgare behöver tillgång till ett transplantationssystem, men det måste vara baserat på etik och god kompetens. Det måste också vara fritt från korruption. Därför har EU föreslagit att detta kan bli ett område för utökat samarbete mellan Kina och EU. Detta tror jag är en väg framåt.

Anf. 138 Ann-Sofie Alm (M)

Herr ålderspresident! Tack, utrikesministern, för svaret!

Jag tror dock att ett utökat samarbete kring organdonationer måste följa på en ordentlig utredning av vad som faktiskt pågår i Kina, så att vi vet att de bevis som China Tribunal har lagt fram inte stämmer. Om de stämmer måste vi verkligen vidta åtgärder.

Jag förstår till fullo utrikesministerns dilemma när det gäller att vi pratar om en av våra största handelspartner. Svd skrev i går om Kinas inmarsch i Sverige. Det sker inte bara i Volvo, Spotify, Filmstaden och Oatly, utan det pågår också en inmarsch i våra forskningsbolag inom energi, teknik och elektronik. Det är viktigt att påpeka att alla företag i Kina är det kommunistiska partiet, som äger all information som företagen innehar. Det pågår ett strategiskt krig utan strid, och vi låter oss köpas upp bit för bit utan att diskutera grundläggande värderingar och vilken värld vi vill lämna över till kommande generationer.

När man vet vad som pågår innanför the great firewall i Kina, med organskördande, förföljelse av minoriteter, korrektionsläger för oliktänkande och brott mot mänskliga rättigheter, är det lätt att förstå att hela den yngre generationen i Hongkong ställer sig upp tillsammans och går ut på gatorna och protesterar. Det är lätt att förstå den desperation de känner. Det som pågår i Hongkong speglar en maktkamp mellan två system i världen.

Vår del är att ta ansvar, skydda och försvara det frihetliga demokratiska system som vi tror på och de värden som vi värnar, även de som finns utanför vårt lands gränser.

Den andra sidan är kommunismens totalitära system som genom totalbevakning av sina medborgare hotar alla som vill opponera mot dem. Hongkong är mycket liten i storlek jämfört med Kina. Men människornas mod och beslutsamhet för att försvara sin stad, sin värdighet och sina rättigheter är anmärkningsvärda i sin storlek.

Värdigheten hos Hongkongborna visades upp, precis som utrikesministern sa, på valdagen när de prodemokratiska krafterna vann en jordskredsseger. I dag är 17 av 18 distrikt kontrollerade av prodemokratiska partier. Detta borde sända mycket tydliga signaler till resten av världen. I Kina däremot har man bara rapporterat att valet har ägt rum, inte hur valresultatet blev.

Sverige är ett litet land i sammanhanget. Vi behöver EU och USA för att ge tyngd åt våra ord.

Herr ålderspresident! Jag vet att Sveriges regering står bakom ett land, två system. Men jag skulle ändå vilja fråga ministern följande: Vad tänker Sveriges regering göra för att stå upp för att våra frihetliga demokratiska värderingar även ska åtnjutas av Hongkongborna som så tydligt visat att det är det som de vill? Kan regeringen tänka sig att söka stöd hos både EU och USA för ett uttalande om att stödja Hongkongbornas rätt till demokratisk frihet från Kinas auktoritära inflytande?

Anf. 139 Håkan Svenneling (V)

Herr ålderspresident! Våra relationer med Kina avgörs till stor del av om vi klarar av att sätta mänskliga rättigheter och demokrati före ekonomiska intressen. Många gånger när man läser näringslivsbilagor och liknande ser man företagsledare uttala att vi måste värna handeln. Nej, när det gäller Kina måste vi stå upp för de mänskliga rättigheterna och se till att värna de demokratiska rättigheterna.

Jag tänkte nu lyfta fram en del kritik som jag har mot den Kinaskrivelse som jag ändå har berömt. Jag tycker att det i skrivelsen är för lite av den feministiska utrikespolitiken. Detta saknar jag. Jag är en stark anhängare av regeringens feministiska utrikespolitik, men jag tycker inte att man ser den lika tydligt i denna skrivelse. I ganska stor utsträckning glöms kvinnor där.

Vi har också talat om dödsstraff och organhandel. Det står omnämnt lite grann i regeringens skrivelse. Men i de delar som handlar om vilken strategi som man ska ha och hur man ska jobba framåt är det otydligt hur man tänker jobba med dessa delar.

Fru talman! En del som saknas helt är de fackliga rättigheterna. De omnämns över huvud taget inte i Kinaskrivelsen. Det tycker jag är ganska allvarligt. Jag har lite svårt att förstå hur det hänger ihop med regeringens arbete med Global Deal om man när det gäller ett av de länder som vi importerar mest varor från inte talar om fackliga rättigheter. Där tycker jag att regeringen har mycket att göra och verkligen behöver stärka dessa perspektiv.

Avslutningsvis vill jag lyfta fram den svenske bokförläggaren Gui Minhai som är fängslad av Kina sedan fyra år tillbaka. Jag vet att regeringen aktivt jobbar för hans frisläppande, så det är i grunden inte någon kritik mot regeringen. Men jag vill ändå nämna hans namn just för att vi vid alla tillfällen när vi talar med eller om Kina lyfter fram Gui Minhais öde för att han ska bli fri utan någon som helst påföljd från Kinas sida.

Anf. 140 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! Både jag och regeringen instämmer i Ann-Sofie Alms ord om utvecklingen, både när det gäller det demokratiska utrymmet i Hongkong och när det gäller situationen för mänskliga rättigheter i Kina i övrigt.

När det gäller Håkan Svennelings inlägg väljer jag att inte nu kommentera de frågor som gäller Kinaskrivelsen. Vi får väl se om vi träffas på lucia, kanske med glitter i håret. Jag vill direkt säga att vi arbetar med Gui Minhais fall varje dag. Senast i dag träffade jag en rad svenska organisationer inom journalistik och författarskap för att redogöra för vad regeringen gör. Tyvärr är det samma sak som i andra fall, nämligen att även om det tar lång tid måste vi hålla på hela tiden och inte låta tiden göra att det arbete som vi utför avmattas. Det finns ibland en risk för det. Bara för att det har gått ett visst antal veckor, månader eller till och med år hoppas man att regeringen tröttnar på att lyfta fram fallen. Men jag lovar att vi aldrig kommer att tröttna på att lyfta fram Gui Minhais fall så att han så småningom blir fri för att återföras med sin dotter och övriga familj.

När det gäller situationen i Hongkong är det grundläggande att vi arbetar genom EU. Jag uppfattade att Ann-Sofie Alm också anser att det är viktigt. Det gjordes ett nytt EU-uttalande den 18 november som gäller situationen i Hongkong. Man påtalade att situationen är ohållbar, att val måste hållas och så vidare. Valen hölls. Det var mycket positivt. Valdeltagandet var rekordhögt. Stödet för regeringspartierna minskade mycket kraftigt. Det är synd att man inte rapporterade i kinesiska medier.

Detta innebär inte att situationen kommer att lugna ned sig eller att det inte kommer att fortsätta att finnas risker i Hongkong. Därför kommer vi att fortsätta att bevaka denna situation och fortsätta att vara tydliga både från svensk sida och från EU:s sida när det gäller ett land, två system. Respekten för de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer måste vara en fortsatt röd tråd i EU:s politik och i EU:s offentliga uttalanden.

När det gäller situationen för mänskliga rättigheter i Kina vill jag börja med att säga att regeringen är mycket orolig för denna utveckling. Alla måste ha rätt att utöva sin tro utan att riskera att förföljas eller trakasseras. Det gäller i Kina precis som i alla andra länder. Vi kommer att fortsätta ta upp dessa frågor varenda gång en minister eller en statssekreterare träffar sina motsvarigheter i Kina eller i Sverige.

Men, som sagt, mycket av arbetet sker inom EU där man till exempel agerar i internationella forum som FN:s råd för de mänskliga rättigheterna. Vi kommer att fortsätta verka för att EU ska ha en gemensam hållning. Och vi ska stödja den dialog som förekommer regelbundet mellan EU och Kina om de mänskliga rättigheterna. Senast var det i april då man tog upp frågor om organhandel men också om uigurernas omskolningsläger i Xinjiang. Också dödsstraffet är en fråga som man inte får glömma bort. Och transparens i fråga om hur många som avrättas är också någonting som har tagits upp. Vi kommer att fortsätta denna dialog via EU, eftersom vi tror att det är det mest effektiva sättet att försöka nå en viss framgång med att påverka Kina.

Anf. 141 Ann-Sofie Alm (M)

Fru talman! Jag tackar utrikesministern för det utomordentliga stödet för Gui Minhai som regeringen visar och som vi alla i denna kammare visar.

Men brotten mot de mänskliga rättigheterna i Kina är ohyggliga. Just de läckta dokumenten visar på sanningshalten i berättelserna om interneringslägren i Xinjiang. Dokumentären Letter from Masanjia bekräftar tortyren och förföljelsen.

Om man sedan tittar ut över världen och blickar mot Taiwan är de också ständigt under hot att bli erövrade av Kina. Det enda som står emot är USA som agerar vakthund. USA gav också Hongkong en rejäl thanksgivingpresent med en lag som stöder protesterna och stärker Hongkongs självständighet.

Fru talman! Jag tror att Sverige behöver skärpa sin Kinastrategi. Vi kan inte tillåta att Kina genom sin ambassadör dikterar villkoren för Sverige, varken för vår handel eller för vår demokrati. Det är rimligt att vi antar en tuffare ton likt USA mot Kina om de ska lyssna och förstå. Här har Sverige, EU och USA gemensamma intressen att försvara. Moderaterna anser att det som nu krävs är att Europa och USA gemensamt agerar mot Kina och talar med en enad röst.

Fru talman! Min förhoppning är att regeringen och utrikesministern vill göra enad sak med oss moderater för att värna mänskliga rättigheter i Kina och hålla Kinas kommunistiska parti borta från världsherraväldet.

Jag vill därför fråga utrikesministern om hon är villig att på alla tänkbara sätt arbeta för att vi gemensamt ska kunna åstadkomma det. Det känns som att svaret på den frågan är ja.

Anf. 142 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! Svaret på den frågan är ja. Även om det kommer att bli en livlig debatt och diskussion om Kinaskrivelsen känner jag att det finns en ganska stor samsyn mellan riksdagen och regeringen om att vi måste ha en dialog med Kina men att vi måste stå upp för mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och rättsstatens principer. Vi kommer att ta upp den här frågan i alla våra kontakter med Kina. Det gäller även religionsfrihet och det vi kan kalla övertygelsefrihet, till exempel vad gäller falungong.

Jag har dock inte tagit upp frågan om Xinjiang ordentligt. Vi ser med oro på de rapporter som kommer, inte minst den senaste veckan, där det finns uppgifter från människorättsorganisationer om godtyckliga frihetsberövanden, inskränkt yttrandefrihet och begränsningar av religions- och övertygelsefriheten. Dessa uppgifter är oerhört allvarliga.

Vi måste se till att FN och andra delar av det internationella samfundet får tillträde till Xinjiang så att de kan skaffa sig ett underlag gällande situationen - och då på ett meningsfullt sätt. De ska inte bara visas potemkinkulisser, utan de ska kunna se vad som händer, på riktigt. Därför har vi i EU ställt kravet att FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter måste beviljas tillträde till Kina. Vi har även i flera sammanhang, nu senast i oktober, tillsammans med en rad andra länder både krävt tillgång till Xinjiang och uttryckt kritik mot Kinas agerande i Xinjiang.

Jag hoppas alltså att vi tillsammans ska kunna fortsätta med kritiken mot Kinas brott mot mänskliga rättigheter och så vidare. Vi måste dock ha en dialog med Kina.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.