Anf. 52 Statsrådet Anna Ekström (S)
Fru talman! Jag tackar än en gång Eva Lohman för frågan. Jag uppskattar verkligen det engagemang som hon visar för folkbildningen i allmänhet och för folkhögskolorna i synnerhet.
Eva Lohman har alldeles rätt i att den mycket stora utbyggnad av folkhögskolorna som nu görs är något som innefattar såväl risker som möjligheter. Den utbildning som ges vid våra folkhögskolor är i stor utsträckning fantastisk. Jag, som ofta besöker folkhögskolor, möter elever och deltagare som vittnar om hur de efter många år av ständiga skolmisslyckanden har fått känna hur det känns att lyckas med sin utbildning - ofta för första gången i livet. De har fått känna att också de kan lära sig och att också de har en framtid som går att nå via utbildning.
I en värld och i ett arbetsliv där grundläggande gymnasieutbildning i det närmaste är en inträdesbiljett till arbetsmarknaden, samtidigt som arbetsmarknaden skriker efter personer med just gymnasiekompetens, är det nästan omöjligt att överskatta vikten av att folkhögskolorna kan bli språngbrädan till en gymnasiekompetens eller språngbrädan till högre utbildning för många människor.
Det är också så att vi via folkhögskolorna når nya grupper. Detta kan beskrivas som risker, men det kan också beskrivas som mycket stora möjligheter, både för deltagarna och för hela vårt svenska samhälle.
Den stora utbyggnad vi nu gör av folkhögskolorna innebär att nya grupper nås. Det tycker jag är underbart. Jag tycker att det är bra att fler deltagare med olika former av funktionsvariationer och ibland funktionsnedsättningar kan nås. Jag är väldigt glad att regeringen i den budgetproposition som lades på riksdagens bord för några månader sedan kunde presentera förslag till hur utbildningsbidraget kan stärkas och öka.
Jag är också väldigt glad över att vi i budgetpropositionen gör en stor utbyggnad av folkhögskolorna och över de goda möjligheter vi i och med detta har att nå nya grupper.
Vi ser också att den stora platsutbyggnad som sker i ganska stor utsträckning kommer storstäderna till del. Våra folkhögskolor finns av tradition till stor del ute i landet. Hälften av våra kommuner har folkhögskolor, och folkhögskolorna har ofta en långvarig och gedigen verksamhet bakom sig. Men tänk vilken möjlighet det innebär när folkhögskolorna via filialer eller via nya folkhögskolor kan nå nya grupper och nya delar av samhället!
Självklart innebär detta ett utökat arbete för folkhögskolorna. Lika självklart innebär den utbyggnad av platser som vi nu gör, med 5 000 platser bara i årets budget och 8 000 platser under mandatperioden som helhet, att möjligheten att nå nya grupper blir större.
Jag är glad över att utbyggnaden inte bara åtföljs av en stor satsning på bidrag som ska se till att vi kan ha en bra pedagogik även för funktionsnedsatta utan att vi också kan höja platsersättningen jämfört med vad som tidigare har varit fallet. Detta visar att det finns stora möjligheter för folkhögskolorna att utnyttja den möjlighet som alla de nya deltagarna innebär.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det som jag tycker att vi bör hålla ögonen på och säkerställa är att folkhögskolorna inte bara når nya grupper utan att de också kan skapa ett nytt mervärde när de nya grupperna möter de grupper som traditionellt finns inom folkhögskolan. Folkhögskolan är sedan gammalt vår största kulturarena. Denna unika blandning kan verkligen betyda mycket, både för folkhögskolorna och för deltagarna.