Regeringens näringspolitik
Interpellation 2014/15:606 av Fredrik Schulte (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-05-18
- Överlämnad
- 2015-05-19
- Anmäld
- 2015-05-20
- Sista svarsdatum
- 2015-06-03
- Svarsdatum
- 2015-06-05
- Besvarad
- 2015-06-05
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
Frågan om i vilken utsträckning staten bör bedriva näringsverksamhet är en politiskt laddad fråga som skär rätt mellan höger och vänster. Den tidigare alliansregeringen valde att under protest från den då rödgröna oppositionen avyttra en rad statliga företag som ansågs kunna bedrivas lika bra eller bättre av marknaden.
Skälen för detta var många. Forskning visar entydigt att tidigare statliga företag fungerar bättre efter att ha övergått i privat ägo. Privata aktörer är också bättre än staten på att driva företag effektivt, göra riskbedömningar, innovationer och framtidsspaningar.
De sakliga skälen för statlig näringsverksamhet där det inte finns ett uttalat samhällsintresse i att tillhandahålla tjänster som inte skulle existera på en reguljär marknad är få. Detta märks inte minst i den socialdemokratiska retoriken till försvar för statligt ägande (som nästan uteslutande reduceras till känsloargument av typen ”vi ska inte sälja ut våra gemensamma tillgångar”).
Den tidigare socialdemokratin insåg dock vikten av att statlig näringsverksamhet bedrivs på marknadsmässiga villkor för att vara bärkraftig. Frågan är om detta fortfarande gäller. Den nya regeringen tycks som ingen tidigare regering betrakta de statliga bolagen som verktyg i den egna ideologiska kampen.
Nästan alla energibolag är måna om att ha en tydlig miljöprofil. Regeringens antydda instruktioner till statliga Vattenfall förefaller dock vara mer miljöpolitiskt drivna än företagsekonomiskt. Både MP och V vill lägga ned Vattenfalls tyska kolkraftverk vilket vore regelrätt kapitalförstöring. Vad blir i så fall nästa steg? Att skattepengar ska användas för att köpa miljöovänliga verksamheter världen över och lägga ned dem? Hur står sig liknande åtgärder effektivitetsmässigt i förhållande till andra miljösatsningar?
Inriktningen stannar inte bara där. Regeringsföreträdare har antytt att även AP-fonderna kan komma att användas för miljösatsningar. Under valrörelsen lovade MP likaså att ta bort vinstmarginalerna för Vattenfall och SJ. Därtill har vi den socialdemokratiska trogna vanan att använda SBAB för att pressa ned räntan så att skuldsättningen i samhället ökar. Det är legitimt att fråga sig om regeringen helt tappat det företagsekonomiska perspektivet i synen på det statliga ägandet.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg följande:
- Avser regeringen och ministern att lägga ned Vattenfalls kolkraftsverksamhet i Tyskland?
- Avser regeringen och ministern att på annat sätt använda statliga bolag och skattepengar för att köpa och lägga ned andra verksamheter?
- Avser regeringen och ministern att använda AP-fonderna för att genomföra marknadsmässigt tveksamma klimatsatsningar?
- Avser regeringen och ministern att minska vinstmarginalerna för Vattenfall och SJ?
- Avser regeringen och ministern att använda SBAB för att pressa ned räntan?
- Avser regeringen och ministern att på annat sätt använda statliga bolag för att på icke affärsmässiga grunder verkställa politiskt motiverade mål?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2014/15:606
Webb-tv: Regeringens näringspolitik
Dokument från debatten
- Fredag den 5 juni 2015Kammarens föredragningslistor 2014/15:110
- Protokoll 2014/15:110 Fredagen den 5 juniProtokoll 2014/15:110 Svar på interpellation 2014/15:606 om regeringens näringspolitik
Protokoll från debatten
Anf. 131 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Fredrik Schulte har frågat mig om regeringen och jag i egenskap av minister avser att lägga ned Vattenfalls kolkraftsverksamhet i Tyskland eller på annat sätt använda statliga bolag och skattepengar för att köpa och lägga ned andra verksamheter, använda AP-fonderna för att genomföra marknadsmässigt tveksamma klimatsatsningar, minska vinstmarginalerna för Vattenfall och SJ, använda SBAB för att pressa ned räntan eller på annat sätt använda statliga bolag för att på icke affärsmässiga grunder verkställa politiskt motiverade mål.
Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta statens ägande i bolag så att den långsiktiga värdeutvecklingen blir den bästa möjliga och att de särskilt beslutade samhällsuppdrag som finns i vissa företag utförs väl.
Regeringens uppdrag från riksdagen är att förvalta statens ägande i Vattenfall AB så att den långsiktiga värdeutvecklingen blir den bästa möjliga. Regeringen välkomnar beslutet i Vattenfalls styrelse att utreda olika strategiska alternativ för den tyska brunkolsverksamheten för att skapa en ny hållbar ägarstruktur. Processen med en ny ägarstruktur för brunkolsverksamheten bedrivs av Vattenfall och är därmed ett ansvar för bolagets styrelse och ledning. Min uppfattning är att ägaren kan ta ställning till en affär om Vattenfalls brunkolsverksamhet först när den presenteras.
Vattenfalls ekonomiska mål beslutades på en extrastämma 2012, och SJ:s mål beslutades på årsstämman 2014. Bolagens ekonomiska mål ska uppnås långsiktigt över en konjunkturcykel och utvärderas efter en sådan tidsperiod. Det är dock bolagens styrelse och ledning som ansvarar för den löpande förvaltningen av den operativa verksamheten. Vinstmarginalerna är en del av den löpande förvaltningen och därmed inte en fråga för aktieägaren.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Bland de statliga bolagen finns det flera som fått så kallade samhällsuppdrag av riksdagen, till exempel Samhall och Systembolaget. I deras uppdrag finns politiskt motiverade mål som kan anses vara icke affärsmässiga. Jag utesluter inte att det kan uppstå situationer då fler bolag kan behöva få ett samhällsuppdrag.
Under den förra regeringen konstaterades att SBAB inte har något samhällsuppdrag. Det innebär bland annat att prissättningen på bolagets produkter är en operativ fråga som bolagets styrelse och ledning har att ta ställning till.
Ansvaret för AP-fondernas verksamhet och investeringsbeslut ligger enligt lag på AP-fondernas styrelser. Därför varken kan eller får regeringen lägga sig i AP-fondernas investeringsbeslut.
Anf. 132 Fredrik Schulte (M)
Herr talman! Om detta hade varit en riksdagsdebatt om exakt samma interpellation men om den hade utspelat sig på 70-talet hade det antagligen varit en mer värderingsmässigt laddad debatt. På den tiden trodde Socialdemokraterna mer på att Sverige skulle gå i riktning mot planekonomi och statligt ägande av näringsverksamheten. Nu är det inte riktigt så längre, vilket jag välkomnar och tycker är positivt.
Även om det fortfarande finns en viss grad av samma sak är vi i grunden ganska överens om att staten i huvudsak inte ska bedriva näringsverksamhet. Det är i huvudsak det privata näringslivet som ska stå för det. Jag är dock pragmatisk, och Moderaterna är pragmatiska. Vi håller med om att det finns många uppgifter som innebär ett samhällsansvar som statliga företag definitivt kan utföra, till exempel Samhall.
Det som ändå är positivt med historiken bakom den socialdemokratiska politiken kopplad till statliga företag är att de gamla socialdemokratiska politikerna visste om att om man ska bedriva statlig näringsverksamhet måste man göra det på ett professionellt och marknadsmässigt sätt.
Herr talman! Jag tror att Mikael Damberg är av samma virke som de gamla socialdemokraterna. Problemet, och anledningen till att man skickar fram näringsministern i den här typen av debatter, är att det inte riktigt är vad hela regeringen vill. Om man lyssnar på vad Miljöpartiet vill och om man lyssnar på vad Vänsterpartiet, som är regeringens samarbetspartner och del av regeringsunderlaget, hör man att de vill någonting helt annat. De vill slå om inriktningen på näringspolitiken och göra den till en ideologisk lekstuga.
Den som följer SVT Debatt och Agenda vet att det har varit ett antal debatter och intervjutillfällen där man har frågat till exempel Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiets partiledare, hur han ser på saken. Han är tydlig: Han vill inte sälja några brunkolsverksamheter i Tyskland. Han vill lägga ned dem. I stället för att avyttra tillgångarna vill han alltså rätt och slätt lägga ned dem. Det är värden för kanske 30, 40 eller 50 miljarder som då skulle gå upp i rök.
Om man lyssnar på Miljöpartiet hör man att de har samma ingångsvärden. Miljöpartiet har också länge - i snudd på alla år - krävt att vinstmarginalerna och vinstkraven på Vattenfall, på SJ och på LKAB ska sänkas för att man ska kunna använda dessa företag till att göra olika saker som man tycker är roliga. Och det är väl alltid kul att få göra saker som är roligt! Problemet är att det oftast kostar mer än det smakar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Genom att använda statliga bolag tydliggörs inte detta höga pris så påtagligt. Skattebetalarna kommer inte att få se höjda skatter om man bara lägger ned brunkolsverksamheten, men det kommer att göra att staten förlorar tillgångar på 30, 40 eller 50 miljarder.
Det här vill inte Mikael Damberg tala om. Det förstår jag att han inte vill, för det här är ganska jobbigt och pinsamt för regeringen. Men vi vet hur Miljöpartiet ligger på och driver på i frågorna. För ett halvår sedan var det ingen som trodde att man skulle säga upp vapenavtalet med Saudi. Det försvarades av statsministern och näringsministern. I dag får vi se facit: Miljöpartiet fick igenom sin vansinniga politik. Frågan är hur mycket av galenskaperna de kommer att få igenom här.
Anf. 133 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Jag ska erkänna att det var lite svårt att förbereda sig för den här debatten, för den kan handla om precis allting. Men det får man väl hantera. Nu på slutet kom vi in på Saudi; det tyckte jag var lite intressant. Det var intressant att Schulte tog upp det, för mig veterligen är han nästan den enda ledamot i den här kammaren som numera försvarar det militära samarbetsavtalet med Saudi. Jag har inte ens hört hans partiledare göra det. Det är möjligt att ni numera har kommit ut och sagt att ni vill återuppta ett militärt samarbetsavtal med Saudi, som alla andra riksdagspartier tyckte var rätt att avbryta. Men det kanske Moderaterna får reda ut på egen hand.
Det som är lite intressant är att Moderaterna nu ska recensera socialdemokratisk historia och vår syn på näringspolitik och statliga företag. Det känns så där, ärligt talat. Jag är inte så imponerad över er historia när det gäller statliga bolag.
Det problematiska i diskussionen här är att jag tycker att Schulte har en mer konservativ syn på statligt ägande än hans förra ministerkollega Norman. Norman drev aktivt frågan om hållbart företagande för de statliga bolagen. Han tyckte att miljöinvesteringar inte behövde vara "riskfyllda" probleminvesteringar, utan snarare att om man hade tagit frågan om hållbarhet på lite större allvar under den borgerliga regeringen kanske man inte hade kommit fram till att man skulle köpa Nuon. Det hade varit bra. Än så länge har det köpet kostat skattebetalarna 52 miljarder kronor i avskrivningar.
Om man hade tagit hållbarhetsriskerna på större allvar i sin ägarpolitik hade man kanske inte hamnat i de problem som Vattenfall nu har hamnat i, tack vare en märklig styrning som vi fortfarande inte har rett ut under den borgerliga regeringen.
Vi socialdemokrater är inte ideologiskt bundna till statliga företag på det sätt som Moderaterna är. Ni vill jämt sälja ut. Så fort ni får chansen ska det säljas. Det är den moderata ingången i näringspolitiken kopplat till statliga bolag.
Se på Nordea. Var det smartaste läget att sälja när man sålde? Hade man sålt i dag hade man fått 11 miljarder mer för Nordea. Bör man fundera på det, eller är det alltid så att sälja så fort det blir en chans är det bästa läget? Jag tycker verkligen att man ska vara pragmatisk.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det finns statliga bolag som har ett samhällsuppdrag som går utöver affärsmässighet. Det ska vara så. Den verksamheten ska bedrivas seriöst. Även inom ramen för affärsmässighet finns ett ansvar för oss som ägare i fråga om hållbarhet och om det är rätt strategi. Det måste ägaren faktiskt lägga sig i så att det inte sker okloka investeringar som drabbar bolaget framöver. Det handlar om att bygga ett långsiktigt värde.
Frågan om en aktiv ägarstyrning och hållbarhetsfrågorna i de statliga bolagen är viktiga. De är viktigare i dag än tidigare; inte minst stavas det Nuon i den statliga ägarförvaltningen. Vi får inte göra sådana misstag igen. De kostar skattebetalarna alldeles för mycket pengar.
Anf. 134 Fredrik Schulte (M)
Herr talman! Jag inledde min förra interpellationsdebatt med att berömma Mikael Damberg och säga att han är en skicklig politiker. Jag får lov att göra det igen. Näringsministern är en skicklig retoriker som smidigt lyckas undgå att diskutera det som interpellationen verkligen handlar om, nämligen att det finns samarbetspartier som vill använda de statliga företagen till en ideologisk lekstuga.
Nuon beklagar alla. Det finns ingen som tycker att Nuon är positivt. Man ska ha klart för sig att de stora statliga värdeförlusterna i Nuon berodde på shale gas-revolutionen, som jag tror att få förutsåg. Det gjorde att värdet av brunkolsverksamheten minskade kraftigt.
Jag tror också på ett aktivt ägarskap av de statliga bolagen. Det är bra och positivt att regeringen fortsätter på samma spår som den tidigare regeringen om hållbarhetsfrågorna i Vattenfall. Det är en fråga som en bra ägare hade drivit, även om Vattenfall hade varit ett privat bolag. Det är inte mot det jag invänder.
Det kan också vara värt att notera angående Nordea att om vi hade sålt Nordea i dag hade vi mycket riktigt fått 11 miljarder mer. Men vem vet? I morgon kanske det inte är så. I morgon kanske Grekland lämnar eurosamarbetet. Då har vi en ny finanskris på halsen, värdet på banksektorn i Europa sjunker kraftigt och Sverige kanske får gå in med aktieägartillskott. Vem vet? Det är det stora kruxet med statligt ägande i riskfyllda branscher, inte minst banksektorn. Det kan sluta med att skattebetalarna får stå för notan när det stormar på de internationella finansmarknaderna.
Jag tycker att man ska ha en pragmatisk inställning. Vi kan säkert föra en ideologisk debatt till dess förste man stupar om exakt var staten ska bedriva näringsverksamhet eller inte. I grund och botten är vi överens om att ungefär så som det är nu är så som det i det korta och medellånga perspektivet bör fortsätta vara.
Det som föranledde interpellationen, anledningen till att jag skrev den, är att Mikael Damberg sitter i regeringen med Miljöpartiet. Ni är beroende av Vänsterpartiet för ert regeringsunderlag. Det är mycket tydligt att Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill göra de statliga bolagen till en ideologisk lekstuga. De vill inte sälja brunkolsverksamheten, utan de vill lägga ned brunkolsverksamheten. De vill alltså ta bort verksamheten som bedrivs där och bara låta kolet ligga kvar där. Det säger Jonas Sjöstedt i tv. Ljuger Jonas Sjöstedt när han säger så? Vi får väl utgå från att Vänsterpartiet står för sin politik. Samma sak är det med Miljöpartiet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är klart att Mikael Damberg inte vill prata om detta eftersom det är jobbigt. Det är mycket sannolikt att något av Vänsterpartiets och Miljöpartiets många galna förslag kommer näringsministern att behöva kompromissa om. Hur säkra kan vi vara på att näringsministern kommer att stå emot den galenskapen? Vad kommer det att få för konsekvenser för den svenska statliga näringsverksamheten? Inte minst har Socialdemokraterna själva öppnat dörren för att använda AP-fonderna för olika typer av åtgärder.
Det är många frågetecken runt regeringens näringspolitik, och jag tycker att ministern bör svara.
Anf. 135 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Jag konstaterar att interpellationerna jag svarar på är regeringens interpellationssvar. Det är inte näringsministern ensam som svarar i en interpellationsdebatt. Jag svarar för regeringen. Det är i den rollen jag har att förvalta de statliga bolagen på riksdagens mandat. Om det råder inga tvivel.
Det här blir svepande. Debatten handlar om nästan allt. Det sista som slängdes in var AP-fonderna. Jag har uppfattat - jag kan ha fel - att Pensionsgruppen är överens om att det behövs friare placeringsregler inom AP-fonderna. AP-fonderna har själva föreslagit att de ska kunna göra mer av investeringar i infrastruktur och bostadsbyggande som ett komplement till de andra investeringar de redan i dag gör.
Det var detta som vårt kongressbeslut handlade om. På den punkten uppfattade jag att vi var överens, inte att vi politiskt ska bestämma var AP-fonderna ska göra sina investeringar utan i stället jobba med riktlinjerna för placering så att möjligheter öppnas att göra långsiktiga investeringar i infrastruktur. Det är något som AP-fonderna efterfrågar och som jag uppfattar att vi är överens om.
Jag vill inte politisera diskussionen. Jag tycker att det är viktigt att Pensionsgruppen hanterar detta. Jag vill bara påpeka att jag uppfattar att Pensionsgruppen jobbar med frågorna, och jag hoppas verkligen att vi kommer till en gemensam slutsats i frågorna. Vårt mål är inget annat än att pensionärerna ska få de bästa möjliga pensionerna. I det ligger också att deras möjligheter att placera pengarna i pensionskapitalet också ska vara så bra att pensionsfonderna känns bra för pensionärerna på lång sikt.
Jag hoppas verkligen att vi är överens. Men det är här som Moderaterna tar varje chans att politisera frågorna. Det är det som väcker frågan att ni mer drivs av en ideologisk linje snarare än den pragmatism som Schulte påstår att Moderaterna står för. Jag uppfattar att så fort det handlar om statliga bolag blir Moderaternas uppfattning lätt att det ska säljas ut, det är skit och det behövs inte. Jag uppfattar inte att marknaden alltid fungerar så. Statliga bolag fyller ibland viktiga funktioner, också på marknader där det råder konkurrens.
Jag menar att SBAB finns där som en extra bank som koncentrerar sig på bolånekunderna. Det är viktigt för det svenska banksystemet att det finns flera aktörer som konkurrerar och därmed kan pressa priserna. Det är viktigt ur ett större perspektiv som handlar om att konkurrensen på bankmarknaden inte fungerar särskilt bra. Då är det bra att det finns en statlig bank också i form av SBAB.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Här har Moderaterna ett ideologiskt perspektiv som på något sätt nästan motsäger resonemanget om att fria marknader måste fungera bra. Jag tycker att vi har en pragmatisk hållning, men vi är också noga med att det är fråga om statliga tillgångar. Det är svenska folkets pengar. Vi måste vara aktsamma med dem. Då duger det inte att säga att alla beklagar Nuon. Ja, då borde man ha kommit till konstitutionsutskottet och rett ut varför det hände som det hände.
Nu har jag tvingats strama upp reglerna för samordningen i frågorna så att det inte ska bli oklart hur man egentligen sköter så stora affärer.
Det är 52 miljarder som skattebetalarna går miste om. Det är enormt mycket pengar, som i dag tynger vårt viktigaste bolag och hindrar det från att göra stora framtidsinvesteringar - inte minst i förnybar energi.
Hela regeringen står bakom att driva på Vattenfall för att klara energiomställningen och på sikt komma fram till en situation där vi har 100 procent förnybar energi i det här landet. Det tror vi är väldigt viktigt för våra konkurrensförutsättningar men också långsiktigt för vår planet.
Anf. 136 Fredrik Schulte (M)
Herr talman! Näringsministern försöker på något sätt skapa bilden av att den här debatten handlar om allting och ingenting och att det bara är jag som gnäller lite.
Jag tycker att jag ställer väldigt tydliga frågor i min interpellation. Det konstiga är att på de väldigt tydliga frågorna får jag absolut inget ens i närheten av ett svar - förutom om AP-fonderna. Det var ett bra tydliggörande från näringsministern att det inte handlar om att politiskt styra AP-fonderna.
Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson sa att nu är det dags att Stefan Löfven och Magdalena Andersson talar ur skägget. Det svar vi nu fick är precis det vi efterfrågar. Väldigt positivt! Kan inte näringsministern vara lika tydlig i svaret på min fråga?
Kommer regeringen att lägga ned brunkolsverksamheten i Tyskland? Lyssnar man på den här debatten märker man att näringsministern gång på gång inte ens vill ta i den frågan. Miljöpartiet vill lägga ned brunkolsverksamheten i Tyskland. Vänsterpartiet vill lägga ned brunkolsverksamheten i Tyskland. Kan du inte svara, Mikael Damberg, och ge ett tydligt svar? Om det nu är så att de här interpellationssvaren är regeringens gemensamma ståndpunkt, kan du då inte klargöra vad regeringens gemensamma ståndpunkt är? Kommer man att lägga ned brunkolsverksamheten i Tyskland och därmed i ett slag göra sig av med 30, 40 eller kanske till och med 50 miljarder av skattebetalarnas pengar?
Du står här och talar om att Alliansen avyttrade och var ideologiskt driven att avyttra statligt ägande. Vi har kvar flera statliga bolag som Vattenfall och LKAB, som vi förpliktat oss att inte sälja.
Nu handlar det om ifall ni ska lägga ned verksamheten utan att ens en krona betalt för det. Det är det dina koalitionspartner vill. Svara nu rakt på den frågan!
Anf. 137 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag tror att alla som läser interpellationen märker att den handlar om väldigt många olika frågor. Jag tror att det inte bara är en interpellation i den här interpellationen, utan det är en lång rad interpellationer i samma interpellation.
Jag har verkligen försökt att i mitt interpellationssvar svara en del på alla de frågor som ställs i interpellationen. Det handlar om allt från SBAB och Vattenfall till pensionskapital. Därför har den här debatten handlat om lite allt möjligt.
Det som är viktigt i detta är att vår utgångspunkt är att vi har riksdagens mandat att förvalta de här bolagen. För en del av bolagen ska det ske på affärsmässig grund. Därutöver har ungefär hälften av bolagen samhällsuppdrag som ska genomföras så effektivt som möjligt. Det är i den egenskapen jag svarar, och det är därför jag svarar.
Att däremot gå in och ha synpunkter på exakt hur affären om brunkolet kommer att se ut innan Vattenfall har återkommit med ett förslag på hur ägarstrukturen ska förändras tycker jag inte är seriöst. Det är möjligt att Moderaterna har en annan uppfattning, men jag tycker inte att det är seriöst att göra det. Mina uttalanden om en viss affär som skulle kunna inträffa kan påverka pris och skapa förväntningar. Därför håller jag ganska strikt på att jag tar ställning till en möjlig affär i det läge då den kommer tillbaka till regeringen för samordning.
Vi har varit tydliga med vad vi vill med bolaget Vattenfall. Vi vill driva Vattenfall som bolag i en hållbar utveckling så att det blir ledande i omställningen av energisystemet. Det är det vi jobbar med inom ramen för det uppdrag som riksdagen har gett till regeringen.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.