Regeringens arbetslöshetsmål
Interpellation 2016/17:481 av Jesper Skalberg Karlsson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-04-27
- Överlämnad
- 2017-04-28
- Anmäld
- 2017-05-02
- Svarsdatum
- 2017-05-12
- Sista svarsdatum
- 2017-05-12
- Besvarad
- 2017-05-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Den svenska arbetslösheten ligger idag på 6,6 procent (SCB), säsongsrensat och utjämnat, vilket kan översättas till ungefär 354 000 personer. Regeringen har samtidigt ett mål om EU:s lägsta arbetslöshet år 2020, vilket med dagens arbetslöshetssiffror i EU endast nås om Sverige till dess minskar arbetslösheten med flera procentenheter. Statsministern har mot bakgrund av detta lanserat ett löfte om att arbetslösheten i Sverige ska ned under 6 procent under 2018.
När Europeiska unionens statistikorgan Eurostat nyligen publicerade siffror över arbetslösheten i unionens 28 medlemsländer framkom det att Sverige inte ens ligger på den övre halvan, utan på en medelmåttig plats 15. Både Tjeckien och Tyskland har en arbetslöshet under 4 procent. Reformer för att nå en liknande nivå i Sverige lyser med sin frånvaro.
I detta sammanhang kan nämnas att arbetslösheten består av flera delar. Dels den som påverkas av konjunkturen, dels den som påverkas av politiken. Den första delen sjunker i Sverige tack vare högkonjunktur, den andra står nästan helt still – förutom att regeringens politik minskar arbetskraftsdeltagandet.
Ekonomistyrningsverket skrev i sin prognos i november år 2016: ”Den samlade bedömningen är att effekterna av alla reformer tar ut varandra vad gäller antalet sysselsatta under prognosperioden. Arbetskraften sänks dock med nästan 0,5 procent, motsvarande cirka 25 000 personer. Jämviktsarbetslösheten är därmed 0,5 procentenheter lägre 2019 än vad den skulle varit utan reformerna. Även medelarbetstiden och produktiviteten, och därmed BNP, blir lägre.”
Den rödgröna regeringen har alltså inte påverkat arbetslösheten nämnvärt utan skördar enbart frukterna av att Sverige för närvarande befinner sig i en högkonjunktur.
Sett till regeringens aviserade reformer är resultaten nedslående. Regeringen har i egna budgetar slagit fast att den föreslagna ekonomiska politiken leder till att sysselsättningen dämpas. De 32 000 traineejobb som utlovades i valrörelsen resulterade inte i mer än ett fåtal hundra jobb under 2016. De 5 000 beredskapsjobb som utlovades på första maj 2016 har bara resulterat i några tiotal jobb – varav många uppkommit på Arbetsförmedlingen, som har ansvar för att förmedla beredskapsjobben. Den utlovade 90-dagarsgarantin för unga verkar inte bli verksam under mandatperioden.
Kort sagt verkar regeringens politik missa målet om lägst arbetslöshet i EU eftersom den inte påverkar arbetslösheten nämnvärt – och dessutom verkar regeringen oförmögen att komma i mål med sina egna löften om enkla jobb, traineejobb och beredskapsjobb.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson:
Är det ministerns ståndpunkt att det är möjligt för regeringen att uppnå målet om EU:s lägsta arbetslöshet?
Debatt
(10 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:481
Webb-tv: Regeringens arbetslöshetsmål
Dokument från debatten
- Fredag den 12 maj 2017Kammarens föredragningslistor 2016/17:110
Protokoll från debatten
Anf. 33 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jesper Skalberg Karlsson har frågat mig om det är min ståndpunkt att det är möjligt för regeringen att uppnå målet om EU:s lägsta arbetslöshet.
Christian Holm Barenfeld har frågat mig hur jag ser på att Sverige tappar mark jämfört med andra EU-länder när det gäller låg arbetslöshet, och om jag står fast vid att målet om att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020 är realistiskt att nå.
Regeringens mål, att antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka så att Sverige når lägst arbetslöshet i EU 2020, ligger fast. Ett sysselsättningspolitiskt ramverk med ett tydligt mål är en viktig del för att nå resultat. Målet tydliggör prioriteringarna och styr den ekonomiska politiken. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ytterligare förslag som kan bidra till att sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar.
Målet om lägst arbetslöshet i EU 2020 har tvivelsutan blivit svårare att nå sedan det först presenterades. Antalet asylsökande till Sverige ökade under hösten 2015 till historiskt höga nivåer. Denna utveckling medför självfallet utmaningar, då det tar tid för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden. Och när arbetsmarknaden förändras måste åtgärder och insatser anpassas.
Regeringen är nu mer än halvvägs in i mandatperioden och har kommit en bra bit på väg mot målet. Utvecklingen på arbetsmarknaden är stark. Arbetslösheten sjunker efter många år på högre nivåer. Sysselsättningen ökar i god takt, främst bland utrikes födda. Och sysselsättningsgraden är den högsta i EU. Samtidigt arbetar regeringen fortsatt för att än fler jobb ska skapas och för att nyanlända snabbt ska komma i arbete.
Trots att målet har blivit svårare att nå föreligger ingen anledning att revidera det, oavsett utvecklingen bland övriga EU-länder. Jobben är fortfarande regeringens viktigaste fråga, med sikte på EU:s lägsta arbetslöshet 2020.
Anf. 34 Jesper Skalberg Karlsson (M)
Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Jag säger hej till skolklassen, som sitter på läktaren, och till dem som eventuellt följer debatten hemma via dator.
Vi har en interpellationsdebatt i riksdagen om regeringens arbetslöshetsmål: att man ska nå Europas lägsta arbetslöshet till 2020. Jag skulle säga, inte bara mot bakgrund av att det är en solig dag i Stockholm utan också mot bakgrund av hur det ser ut i svensk ekonomi, att det finns ganska goda förutsättningar att komma närmare jobbmålet. Svensk ekonomi är nämligen stark. Under Alliansens tid vid makten lade man grunden för den goda utvecklingen i sysselsättningen och för skyddsvallarna mot krisen, som vi nu drar vinning av. Med jobbskatteavdragen kom fler människor in i arbete, och arbetslösheten och jämviktsarbetslösheten sjönk. Det är bra, och det är viktigt. Jag tycker att det är välkommet att regeringen behåller jobbskatteavdragen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Men man ser också orosmoln när man tittar på ekonomin. Vi har en högkonjunktur - det är välkommet. Vi har en expansiv finanspolitik. Vi har en penningpolitik där spjällen är öppna, så att säga. Vi har minusränta i Sverige. Men när det gäller högkonjunkturen är det tydligt att det är en konjunktur, och den följer en cykel. Just nu är det goda tider, men vi har sämre tider framför oss. Regeringen har förändrat överskottsmålen och har inte byggt skyddsvallar inför den kris som vi vet kommer så småningom - vi är inte säkra på exakt när det sker.
Finanspolitiken är väldigt expansiv, tyvärr inte för att man ska få fler människor i jobb utan snarare för att man ska stärka bidragssystemen. Dessutom fick vi en rapport i dag från Riksrevisionen om att överskotten inte kommer att öka från 40 miljarder 2016 till 110 miljarder 2020, så som Finansdepartementet räknar. Det kommer snarare att stagnera någonstans vid 35 miljarder, eftersom Finansdepartementet helt enkelt räknar fel.
Penningpolitiken - detta kommer dessutom från Riksbanken och Stefan Ingves - är inte hållbar över tid. Det finns goda skäl att under vissa perioder sänka räntan, men man kan inte ha minusränta för evigt. Det kommer någon gång att behöva vända.
Jag ska nu gå över till ministerns svar, herr talman. Ministern säger fyra saker som jag tycker är värda att ta upp i debatten.
Det första är: Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ytterligare förslag som kan bidra till att sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar. Men i konkret handling ser vi hur regeringen i någon mån försämrar för nystartsjobben. Det är den enda subventionerade anställning som vi vet fungerar - det är dokumenterat.
Det andra är: Antalet asylsökande till Sverige ökade under hösten 2015 till historiskt höga nivåer. Denna utveckling medför självfallet utmaningar. Då tycker jag att det vore intressant att veta om arbetsmarknadsministern kommer att komma med förslag som får in dessa människor på arbetsmarknaden eller om hon snarare kommer att försöka hålla dem borta från att söka jobb och bli en del av statistiken, likt man gjorde för att frisera arbetslöshetssiffrorna mellan 2002 och 2006.
Det tredje är: Utvecklingen på arbetsmarknaden är stark. Arbetslösheten sjunker efter många år på högre nivåer. Det skulle jag vilja vända mig emot. Arbetslösheten blir högre just nu efter att den i flera år har sjunkit. Vi är nu inne i en period när vi för första gången sedan 2013 faktiskt får högre arbetslöshet. Detta verkar alltså vara en udda historieskrivning.
Det fjärde är: Sysselsättningsgraden är den högsta i EU. Men det var faktiskt inte målet.
Anf. 35 Christian Holm Barenfeld (M)
Herr talman! Tack, Ylva Johansson, för svaret på våra interpellationer!
Regeringens arbetslöshetsmål är någonting som statsministern gick ut och lovade innan han blev statsminister och som sedan presenterades när regeringen bildades. Sedan dess är det nog väldigt få personer utöver statsminister Stefan Löfven, arbetsmarknadsministern och möjligtvis övriga i regeringen som har trott på detta mål. Det finns inget seriöst institut som har trott att det är möjligt att nå upp till detta. Därtill ser vi nu att det går i en helt annan riktning, att Sverige ramlar ned på skalan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är bra att ha höga mål. Det är givetvis bra att ha EU:s lägsta arbetslöshet, men det är också viktigt att säkerställa att just den arbetslöshetsnivån är låg. Då är frågan om själva målet är det viktigaste eller om det är åtgärderna för att se till att jobben blir fler och att fler kommer i arbete. Precis som min kollega Jesper Skalberg Karlsson har jag noterat i svaret att regeringen avser att återkomma till riksdagen med ytterligare förslag som kan bidra till att sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar.
Där blir det lite intressant, för vi i arbetsmarknadsutskottet har under lång tid väntat på att förslagen för fler jobb ska komma. Det vore därför intressant att höra ministern tala lite om det och presentera regeringens tankar, idéer och förslag som man avser att komma med.
Vi moderater har presenterat en lång rad förslag som inte minst fokuserar på att den som står långt från arbetsmarknaden ska komma in i arbete, exempelvis en förstajobbetanställning där man till en del får lära sig jobbet på jobbet. Vi vet ju att vi har utmaningar med matchningen, men vi har också en utmaning i att vi nu har fått många nya personer till vårt land som kanske saknar utbildning och knappt har gått i skolan alls. Många är också i en sådan ålder att det kanske är orimligt att köra en hel skolgång.
Nu säger ändå ministern att det nog blir svårt att nå upp till löftet om att arbetslösheten 2020 skulle vara lägst i Europa men att hon fortsatt inte ser någon anledning att revidera. Det är klart att man kan ha fina mål, men det är ju bra om man når upp till dem också. Inser man därför att målen är helt orealistiska kan det finnas anledning att revidera dem och framför allt leverera förslag som leder till att jobben blir fler.
Anf. 36 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)
Herr talman! Jobben blir dessbättre fler - 200 000 fler jobb sedan vi tillträdde. Det är en god utveckling. Det kommer att krävas ännu mer och en fortsatt stark utveckling för att vi ska klara våra högt uppställda mål.
Jesper Skalberg Karlsson säger att den gamla regeringen lade grunden för en god utveckling. Nej, det gjorde ni inte. Problemet var att ni lämnade över stora underskott som vi nu har vänt till överskott och som gör att vi kan göra de nödvändiga investeringar som behövs för en fortsatt stark jobbtillväxt.
Jag blir också lite förvånad över att Jesper Skalberg Karlsson inte verkar dela sitt partis uppfattning att man ska göra ändringar i överskottsmålen. Vi har gjort en bred överenskommelse med riksdagens partier om att göra förändringar, eftersom överskottsmålen infördes bland annat för att buffra upp inför stora pensionsavgångar som nu redan sker och pengarna därför behövs. Men jag kanske missförstod den saken.
Nystartsjobben har undersökts av IFAU och kritiserats för att ha stora dödviktskostnader, och jag vill gärna försvara att man gör förändringar. När man har en stark utveckling på arbetsmarknaden, och det tror jag att vi är överens om att vi har just nu, bör man vara försiktig med generösa subventioner till dem som står lite närmare arbetsmarknaden. Då bör man fokusera på dem som har svårast att få jobb, och det är precis vad vi gör med förändringarna av nystartsjobben.
Det är inte korrekt att vi har sett en ökning av arbetslösheten. Det är Statistiska centralbyrån som har ansvar för den officiella arbetslöshetsstatistiken, och där har vi inte sett en ökning. Det kan naturligtvis komma, men det har vi inte sett hittills. Däremot är det korrekt att vi har sett fler inskrivna på Arbetsförmedlingen. Det är också en mycket, mycket väntad utveckling.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Förra året skrevs det in 16 000 fler nyanlända på Arbetsförmedlingen. Trots så många nyanlända, som ju per definition är arbetslösa när de skrivs in, har antalet inskrivna bara ökat med 4 000. Det är alltså 12 000 andra som har lämnat arbetslösheten.
Det här är något vi kommer att se. Tar man emot många flyktingar som sedan får uppehållstillstånd kommer antalet personer som skrivs in på Arbetsförmedlingen att öka. Det är en väntad utveckling.
Den viktiga frågan är att säkerställa att man inte blir kvar i arbetslöshet. Mitt mål är att man ska klara att komma ut i arbete eller studier inom en tvåårsperiod. Detta vet jag är ett tufft mål, men jag tror att det är möjligt att nå, och jag kan inte se att vi vinner på att folk väntar ännu längre.
Herr talman! Man kan ha olika syn på hur man ska använda mål. Man kan sätta upp mål som är relativt lätta att nå. Det gjorde Fredrik Reinfeldt när han sa att han hade som mål att 2020 ha 5 miljoner människor i arbete. Det är ett mål som jag räknar med att nå i år, 2017.
Så kan man göra med mål. Man kan även sätta upp mål som styr politiken så att man måste prioritera målet varje gång man lägger fram förslag. Det har vi gjort, och vi har som ledamöterna också vet lagt fram förslag till exempel om skattelättnader för småföretag som anställer sin första. Vi har lagt fram förslag om satsningar på yrkesutbildning och fler platser på yrkeshögskolan. Vi har breddat yrkesintroduktionsjobben, och vi har lagt fram förslag om extratjänster. Vi har även lagt fram förslag som det snart beslutas om här i riksdagen om viktiga förändringar av etableringsuppdraget för att fler av de nyanlända ska kunna komma ut i arbete snabbare, och det kommer snart förslag om utbildningsplikt.
Anf. 37 Jesper Skalberg Karlsson (M)
Herr talman! Tack för svaret, ministern! Den svenska arbetslösheten ligger i dag på 6,6 procent, enligt SCB. Den siffran är säsongsrensad och utjämnad. Det kan översättas till ungefär 354 000 personer.
Så såg inte arbetslösheten ut för 15 år sedan. I stället för ett brett utanförskap, där stora grupper står utanför, är det nu väldigt specifika grupper som står utanför. Det handlar om nyanlända, människor med utrikes bakgrund och unga utan utbildning. Det är ett nytt utanförskap som berör vissa, särskilda grupper.
Jag tog upp den här problematiken bland annat med Morgan Johansson i en debatt före jul - det måste man göra för att kunna komma med verkningsfulla reformer - och då försökte han förklara det med att vi nu är i en högkonjunktur och att vattnet så att säga är på väg in, vilket ger ett högt vattenstånd som lyfter alla båtar. Så fungerar konjunkturen, och så kommer arbetsmarknaden också att fungera. Alla mår bra av att det är högkonjunktur och låg arbetslöshet i Sverige.
Då vill jag påminna om att när tidvattnet sedan vänder och vattenståndet blir lägre får man också se vem det är som har badat naken. Då får man också se vilka problem som döljer sig under ytan. Här är det tydligt att det finns strukturella problem som fortfarande väntar på att lösas.
När man pratar om arbetslösheten är det viktigt att se att den påverkas av flera saker. Man kan på ett förenklat sätt säga att den består av två delar: dels den del som påverkas av konjunkturen, det vill säga den inhemska konsumtionen och hur mycket andra länder vill handla med oss, dels den del som påverkas av politiken.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Den första delen sjunker nu i Sverige tack vare högkonjunkturen, och den andra står nästan helt still, förutom att regeringens politik minskar arbetskraftsdeltagandet.
Ekonomistyrningsverket, som är en expertmyndighet, skrev i prognosen i november förra året så här: Den samlade bedömningen är att effekterna av alla reformer tar ut varandra vad gäller antalet sysselsatta under prognosperioden. Arbetskraften sänks dock med nästan en halv procent, motsvarande ca 25 000 personer. Jämviktsarbetslösheten är därmed 0,5 procentenheter lägre 2019 än vad den skulle ha varit utan reformerna. Även medelarbetstiden, produktiviteten och därmed bnp blir lägre.
Den rödgröna regeringen har alltså inte påverkat arbetslösheten nämnvärt utan skördar till den absolut största delen frukterna av att Sverige för närvarande befinner sig i en högkonjunktur.
Vad sker då när 150 000 nyanlända ställer sig i kön på Arbetsförmedlingen? Vad gör regeringen om detta sammanfaller med att konjunkturen vänder?
Europeiska unionens statistikorgan Eurostat publicerade för bara någon vecka sedan siffror över arbetslösheten i unionens 28 medlemsländer. Sverige ligger inte längre på den övre halvan utan på plats 15, i och för sig inte långt ifrån medianen. Tjeckien och Tyskland har en arbetslöshet på under 4 procent. Regeringens reformer för att nå en liknande nivå verkar dock lysa med sin frånvaro.
Kort sagt verkar regeringens politik missa målet om lägst arbetslöshet i EU eftersom politiken inte påverkar arbetslösheten nämnvärt. Dessutom verkar regeringen oförmögen att komma i mål med sina egna löften om enkla jobb, traineejobb och beredskapsjobb, vilket vi hörde i den tidigare interpellationen som ställdes av Christian Holm Barenfeld.
Jag undrar därför: Är det över huvud taget meningsfullt att ha ett mål som man dels inte verkar nå, dels inte ens verkar närma sig?
Anf. 38 Christian Holm Barenfeld (M)
Herr talman! Ylva Johansson säger att 200 000 fler har kommit i arbete. Det stämmer. Dessbättre beror det inte enbart på regeringen, eller kanske inte alls på regeringen. Det är nu en högkonjunktur, och jobben blir fler.
Det har varit många referenser till alliansregeringens år under en internationell brinnande finansiell kris. Under den tiden tillkom 360 000 nya jobb - trots lågkonjunktur och recession. Det var ändå en regering som Ylva Johansson anser var roten till allt som var fel när den här regeringen tog över makten.
Vad säger Konjunkturinstitutet och andra institut som går igenom budgetarna? Det är tydligt att den samlade bedömningen från Konjunkturinstitutet är att regeringens budget och ekonomiska politik varaktigt minskar sysselsättningen med 15 000-20 000 personer. Samtidigt kan det med en högkonjunktur innebära att jobben blir fler, men med en annan budget hade jobben kunnat bli ännu fler.
Jesper Skalberg Karlsson tog upp situationen med en ny form av utanförskap, nämligen de som står långt bort och kommer ännu längre bort från arbetsmarknaden. Det är ändå där man måste satsa rejält för att se hur avstånden kan kortas och de arbetslösa komma i sysselsättning och få en väg in på arbetsmarknaden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
En sådan del som vi vet är bra för den som har låg utbildning och står långt från arbetsmarknaden är att skapa fler enkla jobb. Enkla jobb är en halvsvår beskrivning eftersom alla enkla jobb inte är lätta att utföra men kräver låga förkunskaper.
Vi vet att RUT-branschen är ett sådant område. Många nya jobb har tillkommit, och många tidigare svarta jobb har blivit vita. Många har fått sitt första jobb i Sverige i branschen, och inte minst många kvinnor har fått sitt första jobb eller alternativt startat sitt första företag inom den branschen.
Ministern säger att man satsar, men RUT-avdraget har halverats medan vi vill tredubbla RUT-avdraget. Politik spelar roll.
Nystartsjobben förändras också. Nystartsjobben är till för dem som står långt från arbetsmarknaden. För att få nystartsjobb behöver man vara arbetslös ett år. Är man arbetslös ett helt år står man långt från arbetsmarknaden.
Det är bra att ha högt satta mål som styr politiken. Normalt sett ska mål inte vara för låga, men de ska inte heller vara höga; de ska vara realistiska. Har man då satt upp ett mål som alla seriösa bedömare har ansett vara orealistiskt redan från början, läget försämras och Sverige sjunker i ligan, finns kanske skäl att revidera.
Nu finns tydliga indikationer på att högkonjunkturen framgent är på väg att mattas av i stället för att stärkas. Då är sannolikheten ännu mindre att regeringen uppnår sitt mål. Är det rimligt att ha ett mål som man vet att man inte ens kommer att komma i närheten av?
Anf. 39 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)
Herr talman! Det talas om en ny form av utanförskap. Låt oss ta den frågan på allvar. Vilka är de nya som nu står utanför arbetsmarknaden? Jo, det är de som nyss har kommit till Sverige. Det är där vi ser en ökning. Den gruppen kommer att fortsätta att öka under det kommande året allteftersom de får sina ansökningar behandlade och en del av dem får uppehållstillstånd och ska stanna i Sverige.
Det är människor som äntligen har fått sitt uppehållstillstånd, fått placering i en kommun och inget hellre vill än att börja jobba. Många, inte alla, har med sig yrkeskunskaper och utbildning från sitt hemland. Äntligen kan de komma ut och jobba, tjäna egna pengar, göra rätt för sig, betala skatt, bli en del av det svenska samhället.
Jag uppfattar inte att människor som just har fått sitt uppehållstillstånd är människor som befinner sig i ett utanförskap. Jag uppfattar att många av de människorna står i startblocken till att börja sina liv i Sverige och komma ut på den svenska arbetsmarknaden. Den viktiga frågan är hur vi utformar politiken för att hjälpa dem med det så att vi inte lägger hinder för alla de människor som faktiskt inget hellre vill än att komma ut på sitt första jobb, betala skatt och vara en del av Sverige - göra rätt för sig.
Det viktiga är att inte behandla folk som om de har hamnat i ett långt utanförskap när många av dem precis har fått sitt uppehållstillstånd och är hungriga på att äntligen börja jobba och göra rätt för sig.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Arbetskraftsdeltagandet ökar, Jesper Skalberg Karlsson. Det har ökat sedan jag tillträdde. Vi är nu på en mycket hög nivå. Jag blir nästan förvånad varje gång jag ser att det har ökat ytterligare. Vi är uppe på så höga nivåer när det gäller arbetskraftsdeltagande. Det är mycket positivt och ett bra tecken. Ge inte en bild av något annat; det ökar.
Det är korrekt att regeringen har gjort förändringar i nystartsjobben. När jag tillträdde fanns inget tak för hur höga löner man kunde få subvention för. Det fanns folk i nystartsjobb som fick löner på 40 000-50 000 kronor i månaden, och de fick subventioner för det. Det är helt orimligt. Om en arbetsgivare är beredd att betala 40 000-50 000 i lön för att någon ska jobba där klarar man nog att anställa personen utan subventioner. Detta har jag ändrat, och jag har gjort en del andra ändringar också. Det är viktigt att skattepengarna går dit där de gör mest nytta. Det är riktiga förändringar.
Jesper Skalberg Karlsson säger att 150 000 nyanlända kommer att stå i kö på Arbetsförmedlingen. Det är inte korrekt, utan det är en kraftig överdrift. Det kommer att vara 70 000-80 000 som mest inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Det är många nog. Det är en jättestor utmaning med så många människor som på kort tid ska få en väg in i det svenska samhället, lära sig svenska och få kompletterande utbildning. Utmaningen är stor nog som den är, och den behöver inte fördubblas.
Herr talman! Låt mig avsluta med att säga att de här interpellationerna handlar om vilka mål man sätter upp för politiken. Moderaterna har problem när de sätter mål för arbetslösheten. Det beror på att Moderaterna själva i princip aldrig sätter upp några mål för arbetslösheten, utan det brukar vara andra typer av mål, till exempel att sänka skattetrycket med si och så mycket. Det är den typen av mål som Moderaterna brukar ha.
Vi socialdemokrater har ofta satt upp mål om arbetslösheten. Vi anser att det är ett av de absolut största samhällsproblemen för individen och för samhället när människor inte tas till vara på arbetsmarknaden, får göra rätt för sig och bidra till vårt gemensamma välstånd och till sitt eget välstånd. Därför kommer jobben alltid att vara vår viktigaste fråga.
Anf. 40 Jesper Skalberg Karlsson (M)
Herr talman! Tack, arbetsmarknadsministern, för svaret!
När det gäller utanförskap och innanförskap är jag förväntansfull inför att människor som har kommit till Sverige ställer sig till arbetsmarknadens förfogande och börjar bygga sin egen framtid och därigenom också bygga landet starkare. Det är jag förväntansfull inför. Att sitta två år och vänta på ett uppehållstillstånd skulle jag inte kalla innanförskap. Men det är semantik.
Herr talman! När politiken är som bäst intar man en politisk position, man krigar för den in i det sista, men om den är omöjlig omvärderar man. Det är viktigt att ha med sig som politiker. Vare sig man är socialdemokrat eller moderat finns egentligen inga perfekta politiska reformer.
Jag vet att fas 3 är ett kärt ämne för arbetsmarknadsministern. Jag kan instämma i att det inte var en perfekt reform, men det var en nödvändig reform.
Jobbmålet till 2020 omfattas också av den logiken. Det var absolut ambitiöst, men det verkar regeringen övermäktigt att nå målet eftersom man inte heller verkar närma sig det. Då tycker jag att det är bra om regeringen kan omvärdera och komma med ett nytt, mer relevant mål för den utmaning som vi ser just nu.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Som arbetsmarknadsministern nämner är utmaningen just människor som är nyanlända till Sverige och ska bli en del av arbetsmarknaden. Jag tror att det vore mer rimligt att ha ett mål att exempelvis halvera jobbklyftan mellan inrikes och utrikes födda - säg till 2025, som ett rimligt slutår. Det har Moderaterna också föreslagit.
Med det vill jag tacka för interpellationsdebatten.
Anf. 41 Christian Holm Barenfeld (M)
Herr talman! Tack, Ylva, för de kommentarerna!
När det gäller utanförskapet, hur man definierar det, vilka som befinner sig i det och att det kommer att växa enligt alla prognoser men även enligt det som Ylva Johansson sa genom att många har kommit till Sverige är det ju på det sättet, men det är inte ett utanförskap att komma till Sverige. Utanförskapet är någonting som möjligtvis kan skapas. Det vi måste se till är att den som kommer till Sverige kommer i sysselsättning och i arbete.
De som befinner sig i det som vi kallar det nya utanförskapet är inte främst de som har kommit hit nu, utan det är personer som har befunnit sig i utanförskap under lång tid. Många av dem är personer som har kommit till Sverige på senare tid, men det är också många som är både födda och uppväxta i Sverige. Det är personer som har lång väg till arbetsmarknaden, som kanske aldrig varit ute på arbetsmarknaden, och som nu får allt längre väg till arbetsmarknaden.
Det finns många som är, som Ylva Johansson sa, hungriga på att börja jobba. Vi ska givetvis se till att vi skapar alla möjliga vägar in. Snabbspåren är en sådan del, som vi tycker att det är bra att regeringen har genomfört. Vi stöder snabbspår för att den som har kompetens och färdigheter snabbt ska komma ut på arbetsmarknaden.
Men stoltheten och nöjdheten vet nästan inga gränser när Ylva Johansson beskriver sitt och regeringens arbete. Samtidigt ser vi att det här utanförskapet växer alltmer. Det blir snarare en kritik mot att Moderaterna har sänkt skatter och vill fortsätta sänka skatter så att den som arbetar och har låga inkomster faktiskt får behålla mer av sina inkomster.
Ylva Johansson och hennes parti sa nej till Alliansens alla fem jobbskatteavdrag - jobbskatteavdrag som skapade många nya tillfällen och som regeringen nu dessbättre har sett att det är orimligt att avskaffa eftersom de var så bra.
Liknande åtgärder vill vi göra mer av eftersom vi ser effekten både på jobben och för den enskilda individen.
Tack för debatten!
Anf. 42 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)
Herr talman! Jesper Skalberg Karlsson sa - lite fyndigt, tyckte jag - att vi får se vem som har badat naken när vattnet sjunker undan.
Det är väl där den politiska skiljelinjen är tydligast: Ska man sprätta iväg pengar på skattesänkningar, eller ska man investera i att bygga samhället? Där står våra partier rätt långt ifrån varandra.
Min syn är att vi har stora utmaningar på arbetsmarknaden - mycket stora med tanke på de många nyanlända men också de många bristjobb som det är svårt att få tag i folk till - och att lösningen på de problemen knappast är skattesänkningar utan snarare investeringar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill tacka för debatten och önska mina meddebattörer och talmannen en trevlig helg.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.