Regeringen, fordonsindustrin och framtiden

Interpellation 2007/08:318 av Johansson, Lars (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2008-01-17
Anmäld
2008-01-17
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2008-01-23
Sista svarsdatum
2008-01-31
Besvarad
2008-02-12

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 17 januari

Interpellation

2007/08:318 Regeringen, fordonsindustrin och framtiden

av Lars Johansson (s)

till näringsminister Maud Olofsson (c)

Den 13 november inlämnade undertecknad en interpellation rörande näringsministerns handläggning av fordonsindustrin och om behovet av ett förlängt industri- och fordonstekniskt forskningsprogram efter 2008. Vid interpellationsdebatten den 30 november föreföll näringsministern mindre engagerad i frågan och inga konkreta utfästelser om ett nytt program gavs.

En journalist kunde i Svenska Dagbladet och E 24 på nätet i dag meddela att en satsning ändå ska ske. Jöran Hägglund, statssekreterare, bekräftar att regeringen gett besked till GM och Ford att regeringen kommer att avsätta ”mer pengar” till fordonsforskningen. Konkretionen av detta besked förefaller dock oklar eftersom artiklarna refererar till vad som tidigare har satsats och statssekreteraren uttalar att ”vi under våren kommer att sätta oss ned med fordonsindustrin för att prata detaljerna”. Vilka resurser som ska satsas tillhör dock knappast ”detaljerna”.

Statsrådet måste skapa klarhet kring regeringens näringspolitik i denna, för både Sverige och Västra Götalandsregionen, så viktiga fråga. Genom propositioner brukar ett statsråd tydliggöra sina intentioner och kostnader.

Därför vill jag ha besked kring följande frågor:

Vilka krav har fordonsindustrin ställt på regeringen vid de överläggningar som har varit med representanter för regeringen, och vilka åtgärder avser statsrådet att vidta med anledning av det?

Vilka av de förslag som regeringens särskilde utredare Lennart Lübeck lämnade i april 2007 står statsrådet bakom?

Vilka belopp avser statsrådet att satsa på ett fortsatt industri- och fordonstekniskt forskningsprogram?

Avser statsrådet att ta initiativ till en särskild proposition i ärendet, och när kommer den i så fall?

Debatt

(11 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2007/08:318, Regeringen, fordonsindustrin och framtiden

Interpellationsdebatt 2007/08:318

Webb-tv: Regeringen, fordonsindustrin och framtiden

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Lars Johansson har denna gång ställt fyra frågor om regeringens fortsatta forskningsinsatser med relevans för fordonsindustrin. Frågorna gäller vilka krav industrin ställt, vilka delar av förhandlingsmannens förslag jag står bakom, vilka belopp jag avser att satsa och om jag avser att ta initiativ till en särskild proposition i ärendet. Jag besvarade i november en liknande interpellation från Lars Johansson. Jag vill även denna gång vara tydlig med att regeringen inte har samma ansats med stödprogram till vissa branscher som den förra regeringen utan riktar insatserna mot generella områden av stor samhällsekonomisk betydelse såsom miljöteknik, energi med mera. Diskussionerna om forskning och innovation med relevans för fordonsindustrin bör därför utgå från de prioriterade behov som finns inom klimat, miljö och säkerhet samt insatser som stöder en kommersialisering av forskningsresultaten. Fordonsindustrin har i våra samtal uttryckt sin tillfredsställelse med regeringens prioriteringar. Jag ska inte här gå in i något slags budgivning och kommentera olika belopp som nämnts i olika sammanhang. Beträffande förslaget som regeringens förhandlingsman Lennart Lübeck presenterat så kommer detta naturligtvis att utgöra ett underlag för diskussionerna, och vad beträffar frågan om proposition så avser regeringen att till hösten lägga fram en forskningspolitisk proposition.

Anf. 2 Lars Johansson (S)
Herr talman! Tack så mycket för svaret, näringsministern! Jag tycker dock att svaret är en aning tunt. Jag hade förväntat mig ett tydligare besked från regeringens sida. Skälet till att jag har väckt interpellationen är att det just nu inom fordonsindustrin pågår en diskussion om hur fordonsindustrin i Sverige framöver ska kunna utvecklas. Av svaret att döma ger näringsministern ett tydligt besked: att den regering som näringsministern tillhör inte som den förra regeringen ska satsa på stödprogram till vissa branscher. Jag undrar vad näringsministern egentligen menar med det. De sex branschprogram som den socialdemokratiska regeringen utformade för en stor del av den svenska industrin var faktiskt inte stödprogram utan program för forskning och utveckling för att säkerställa den svenska industrin på den internationella, globala, marknaden - det var det som var utgångspunkten - och för att i samverkan mellan företrädare för företag, statliga myndigheter och fackliga organisationer genomföra olika program så att Sverige fortsatt skulle kunna vara en industrination i framkant. Det som uttalats om stödprogram är därför mycket märkligt. När det gäller fordonsindustrin har sedan 1994 olika slags program förelegat. De byggde på att fordonsindustrin vände sig till den dåvarande regeringen och sade: Vi måste ha program där vi gemensamt diskuterar hur forskning och utveckling kan bli mer spetsinriktade i Sverige så att vi kan utveckla fordonsindustrin och behålla vår starka konkurrenskraft på den internationella marknaden. Sverige är ett litet land med bara nio miljoner invånare och en väldigt stor fordonsindustri. Hemmamarknaden är dessutom oftast lite för liten för den svenska fordonsindustrin för att kunna behålla konkurrenskraften och fortsatt vara så stor som den i dag är. Fordonsindustrin sysselsätter ungefär 140 000 människor och ger landet stora exportinkomster. I Västsverige som jag kommer från handlar det om hela 50 000 arbeten. Därför är det oerhört väsentligt att ha en samverkan med inriktning på forskning och utveckling. Det är detta som min interpellation handlar om. I min interpellation ställer jag en tydlig konkret fråga om vad som hänt med det underlag som togs fram av Lennart Lübeck, den utredare som den tidigare socialdemokratiska regeringen tillsatte och som, såvitt jag förstår, har fått ett förlängt utredningsuppdrag av näringsministern. Det gjorde att han i april föregående år kunde komma med en rapport. Där redovisas ett samlat program för hur forskningen och utvecklingen inom fordonsindustrin skulle kunna se ut under åren fram till 2013. Det här har legat på ministerns bord sedan april förra året, men fortfarande har det inte resulterat i några konkreta förslag. Det tycker jag är väldigt oroväckande. Här handlar det om en satsning på ungefär 5 miljarder kronor under fem år och om att staten står för en mindre del och fordonsindustrin för huvudparten av satsningen. Det handlar om viktiga områden som miljö och klimat och om säkerhetsfrågor med mera. Jag återkommer till detta i kommande inlägg.

Anf. 3 Lars Hjälmered (M)
Herr talman! Lars Johansson har redan lite grann varit inne på fordonsindustrins betydelse. Som göteborgare och västsvensk kan jag väl egentligen bara lägga till klimatperspektivet. Vi har stora utmaningar framför oss. Den typ av företag som vi här talar om - bland annat Volvo och Scania - är en del av problemet men också en del av lösningen. Ny teknologi är en jättestor pusselbit för att klara klimatutmaningarna. Där tror jag att den här typen av företag har ett egenintresse när det gäller att kommersialisera ny teknik. Det finns ju också ett allmänintresse för att klara utmaningarna. De två perspektiven sammantagna, herr talman, gör att det finns en logik bakom att jämte de grundmedel som kommer universitet och högskolor till del avsätta skattepengar till mer behovsmotiverad forskning. Lars Johansson ställer ett antal frågor i sin interpellation. Jag delar hans syn på behovet av stora satsningar på forskning och utveckling, bland annat riktade till den här typen av industri, och är minst lika ivrig. Men samtidigt kan jag känna en önskan om att få se andra former av den här typen av satsningar gentemot den här typen av industrier. I dagsläget är till exempel området förbränningsmotorer ett av de områden som kanske har den allra starkaste och största potentialen för den svenska fordonsindustrin. Men man kan fråga sig om det framgent kommer att vara så. Man kan också fråga sig om det finns andra områden exempelvis när det gäller den här typen av industrier vilkas potential vi i dagsläget inte kan se. I det perspektivet tycker jag att man kan väcka vissa frågor, till exempel om det är rätt att staten sätter sig ned med näringslivets företrädare och gör upp om ett branschprogram riktat till en specifik industri. Jag lutar snarare åt slutsatsen att det rätta kanske är att ha en lite bredare ansats i det hela, till exempel - som ministern är inne på - med satsningar på miljö, klimat och trafiksäkerhet för att den vägen kunna säkerställa både de i dag starka områdena och det som på sikt kan bli någonting. Det finns också andra områden som jag starkt tror på. Produktionstekniken är ett sådant område. Där tror jag att det finns en stor potential som täcker in flera sektorer. Jag tror att det också är viktigt att vi låter expertisen inom akademi och näringsliv avgöra och att vi politiker försöker hålla oss borta från ren detaljstyrning av vilka projekt och program som ska komma till stånd så att kvaliteten i det hela kan säkras. Låt mig också kort, herr talman, lyfta blicken lite grann. Fordonsforskning är jätteviktig, och forskning generellt är jätteviktig. Det är jag den första att skriva under på. Jag tycker också att det kan vara en poäng i en sådan här debatt att konstatera att det finns andra bransch- och affärsförutsättningar som är jätteviktiga för fordonsindustrin. Kanske ska vi inte diskutera det i dag, men det finns en del inom utbildningsområdet i övrigt där det är angeläget med kompetensförsörjning och där alliansen har levererat forskningssatsningar som kommer universitet och högskolor till del och som är lite mer långsiktiga - kvalitetssatsning inom högre utbildning bland annat inom teknik och naturvetenskap, nya regler för tillträde till den högre utbildningen som främjar matematikkunskaper för att få fler ingenjörer. Låt mig summera, herr talman, med att rikta några frågor till näringsministern: Vad ser ministern framåt för fordonsforskning? Vilka typer av insatser får vi? Blir det olika typer av stödprogram eller vad man väljer att kalla det, eller blir det mer av generella satsningar? Vilka områden blir det? Ministern har antytt lite grann, men hon kanske kan lägga orden lite tydligare om vad det är för områden som kan vara angelägna. Viktigaste budskapet tillbaka till bland annat min valkrets är: Kan vi räkna med en fortsatt finansiering som är klar i god tid innan den nuvarande finansieringen för pågående forskning löper ut?

Anf. 4 Fredrik Olovsson (S)
Herr talman! Jag vill tacka Lars Johansson för en väldigt viktig interpellation. Fordonsindustrin har en väldigt stor betydelse för jobb, tillväxt och utveckling i Sverige. Det är självklart för en som kommer från Västsverige, men det gäller också för min valkrets Sörmland. Där bidrar fordonsindustrin med väldigt många jobb. Det handlar om tusentals anställda som jobbar direkt i fordonsföretag eller i deras underleverantörer i länet. Så ser det också ut runt om i Sverige. Under förra veckan använde jag två dagar till att besöka företag i Eskilstuna som alla har en koppling till fordonsindustrin. Jag fick träffa ägare, företagsledningar, anställda och fackliga organisationer. Det går bra för de här företagen, men alla vittnar om den knivskarpa konkurrens som råder på den här marknaden. Alla ser också en roll för samhället och staten när det gäller att hjälpa till på för fordonsindustrin viktiga områden. Det är genom samverkan mellan samhälle, företag och fackliga organisationer som vi kan stärka vår konkurrenskraft på det här området och på många andra. Den arbetsmetod med branschprogram och det intresse för svensk industri som den tidigare socialdemokratiska regeringen visade lyser nu med sin frånvaro dessvärre. De här satsningarna och samverkan för utveckling avfärdar näringsministern i sitt svar på Lars Johanssons interpellation som stödprogram. Det är lite märkligt med tanke på den torftighet som präglar regeringens egen näringspolitik. Man vräker bidragspengar över lågproduktiva och överklassnära tjänster. Det är inte så offensivt och framtidsinriktat. Det stärker inte Sveriges konkurrenskraft. Det är snarare ett exempel på en orättvis och gammalmodig klasspolitik än på en modern och framtidsinriktad näringspolitik. Det blir inte heller bättre av att regeringen försämrar för småföretagen, som har fått betala mer i skatt nu än tidigare. Det gäller också för den här sektorn, som har fått höjda arbetsgivaravgifter. Det drabbar framför allt småföretagen. För ett litet verkstadsföretag handlar det om stora pengar som regeringen nu drar in. Företag som verkar på en marknad med en stenhård prispress och en mycket tuff utländsk konkurrens får genom regeringens politik sämre förutsättningar. I dag kan man läsa i Dagens Industri bland annat kommentarer om den rapport om läkemedelsindustrin som ISA, Invest in Sweden Agency, har presenterat och som delvis kan gälla för fordonsindustrin. En ledamot i regeringens eget globaliseringsråd menar att det finns en överdriven rädsla för industripolitik. Maud Olofssons svar på Lars Johanssons interpellation visar på just det. En representant för läkemedelsföretagen sade, också det enligt Dagens Industri, att alla har ett gemensamt ansvar för att utbilda Anders Borg för att han skulle förstå de här frågorna. Lite bättre, får man anta. När man lyssnar på Maud Olofssons interpellationssvar och ser hennes sätt att jobba med de här frågorna förstår man läkemedelsindustrins inriktning att satsa lite mer på finansministern. Sannolikt har man givit upp hoppet om att utbilda Maud Olofsson till insikt om vilka viktiga prioriteringar som behöver göras för jobb, tillväxt och utveckling inom den svenska industrin.

Anf. 5 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Först och främst kan vi konstatera att fordonsindustrin kommer att spela en viktig roll i omställningen till en mer hållbar utveckling. Jag tycker att det finns ett mycket större intresse från fordonsindustrin nu för att satsa på bilar som drar mindre bränsle, som är energieffektivare, som använder andra material och så vidare. Det är den vägen vi måste gå. Det är också den vägen som den här regeringen går när vi samtalar med fordonsindustrin och gör satsningar inom fordonsindustrin. Låt mig påminna om det avtal som vi nu har tecknat med USA till exempel och där Volvo är med och utvecklar nya motorer tillsammans med amerikanska partner. Där är vi med och satsar en del pengar för att få fram just det. När det gäller forskning och utveckling framöver är det viktigt att vi från samhällets sida funderar vad det är som är viktigt att få fram. Vad är det för kunskap vi behöver? Jag tror inte att det råder någon tvekan om att är det någonting som vi behöver få fram mer kunskap om är det klimatpåverkan, energieffektivisering och hur vi möter de framtida klimathoten. Det är det jag menar när vi pratar om att vi går från mer branschprogram till mer av generella insatser. Det är rätt viktigt när vi hanterar medborgarnas pengar att vi funderar över hur prioriteringarna ser ut. Det som var en svaghet med branschprogrammen var att det fanns ett antal branscher som stod utanför och som frågade varför de inte fick vara med. Turistbranschen har nämnts, och mode och design är andra som absolut inte kom med i de diskussioner som den förra regeringen hade. Då tror jag att det är bättre att tänka sig att satsa på klimat, miljö och energi, något som också kan komma andra branscher till del och som inte fanns med i de prioriteringar som den förra regeringen gjorde. Det är viktigt att säga att forskning och innovation naturligtvis är en nyckel för framgång framöver. Det gäller på många områden. Det är därför som vi kommer att lägga fram en forsknings- och innovationsproposition. Det handlar inte bara om forskning utan också om innovationer. Där står Sverige inför en stor utmaning, nämligen att koppla ihop den näringslivsnära forskningen och kommersialisera den forskning som vi får fram. Vi är starka på en del områden, men det här är ett område där vi behöver bli mycket duktigare. Jag tycker att det är beklämmande när Fredrik Olovsson säger att vi satsar på lågproduktiva tjänster inom den hushållsnära sektorn. Jag tycker att Fredrik ska titta de människor i ögonen som jobbar i den branschen. Jag tror inte att de uppfattar sig själva som lågproduktiva. Jag tycker att det är otroligt genant att Socialdemokraterna fortsätter att hävda den hållningen. Det är tur att ni har en före detta partiledare som har lämnat den inställningen och faktiskt nyttjar dessa tjänster och också ger heder åt den reform som regeringen har genomfört. Den här regeringen har presenterat ett antal åtgärder som är bra för svenskt företagsklimat. Företagarna är nöjda, betydligt mer nöjda med den här regeringens insatser än med den förra regeringens. De flesta av de företagsinriktade åtgärder som vi har genomfört säger Socialdemokraterna nej till. Det ser företagarna och reagerar när man för diskussioner. Till sist: Vi har väldigt bra samtal med fordonsindustrin. Jag tänker naturligtvis inte föra förhandlingarna i parlamentet, utan vi för de samtalen med fordonsindustrin. Vi för också samtal med läkemedelsindustrin. Där har vi satsat pengar på att öka den kliniska forskningen, vilket har varit önskemål från läkemedelsindustrin, och också ökat samarbetet med Sveriges Kommuner och Landsting för ökad klinisk forskning. De här diskussionerna med fordonsindustrin är man mycket nöjd med, och vi tar steg framåt för att vi ska hitta en framtida lösning.

Anf. 6 Lars Johansson (S)
Herr talman! Det är en intressant diskussion om detta med riktade insatser kontra generella insatser. Vi företräder en linje som handlar om att man ska ha generella insatser inom forskning och utveckling. Självklart ska våra universitet och högskolor ha ett rejält statligt stöd som gör att man kan bygga ut högskolor i hela landet och att det där också förekommer en fri forskning och utveckling. Det är oerhört centralt. Men det står inte i motsats till att vi ska ha riktade insatser inom viktiga näringsgrenar, i synnerhet när industrin själv kontaktar staten och säger: Vi vill gärna samverka, för vi upplever att den internationella konkurrensen är så hård om var forskning och utveckling ska ligga någonstans, i Sverige eller i andra länder. För att ta denna interpellationsdebatt som handlar om fordonsindustrin är det så att en allt större del av den svenska fordonsindustrin nu ägs av andra utländska bolag. När de diskuterar hur de ska satsa internt i sina koncerner är det avgörande för dem att veta att Sverige är berett att ställa upp gemensamt med industrin med riktade insatser kring forskning och utveckling. Det är en konkurrens inom dessa koncerner om var dessa forskningsresurser ska ligga. Det är därför som de här programmen är så centrala. Behovet har accentuerats sedan 1994 eftersom det utländska ägandet i den svenska fordonsindustrin har ökat och fortsätter att öka. Därför är detta en intern konkurrens där Sverige måste agera, och vår attityd när vi agerar i de här sammanhangen har en väldigt stor betydelse. Det är därför som jag är lite oroad när näringsministern inte riktigt vill erkänna att de fordonsprogram som vi har haft har varit oerhört framgångsrika och att det är viktigt att bygga vidare på dessa. Jag kan fortfarande inte förstå varför inte näringsministern kan ge ett tydligt besked om det som regeringens egen utredare presenterade i april för ett år sedan. Man hade förhandlat med samtliga företag inom fordonsindustrin och dessutom med fordonskomponentindustrin, alltså underleverantörerna till fordonsindustrin i Sverige, som är ungefär 1 000, tillsammans med de statliga myndigheterna Vinnova och Nutek som har anslagen för de här resurserna. Gemensamt kom de fram till ett program som handlar om att staten ska gå in med i runda slängar 350 miljoner kronor. Nu i efterhand har de tyckt att vi ligger efter i klimatdebatten och att vi, om vi ska få fram fler hybridmotorer, måste satsa ytterligare och har därför höjt beloppet till 500 miljoner kronor. Den årliga statliga insatsen handlar om relativt små pengar i jämförelse med vad regeringen satsar, som Fredrik var inne på här tidigare, inom servicesektorn. Här handlar det om 500 miljoner som resulterar i att dessa företag lägger minst lika mycket och kanske två tredjedelar ytterligare på de här satsningarna under de kommande fem åren. Jag förstår inte varför näringsministern inte kan gå ut och säga att detta är en gemensam kraftfull satsning som vi nu gör i Sverige. Då skulle nämligen fordonsindustrin och deras ägare, som finns i Detroit, säga: Det här är jättebra. Nu ställer den svenska regeringen upp på samma sätt som den tidigare svenska regeringen gjorde när det var diskussion om Trollhättepaketet. Varför kan inte näringsministern ge ett sådant tydligt besked i dag? Vad är det ni väntar på?

Anf. 7 Lars Hjälmered (M)
Herr talman! Jag tycker, till skillnad från Lars Johansson, att regeringen är rätt ute och har gjort ett bra jobb så här långt. Det kanske också ligger lite i min roll som regeringsunderlag i sammanhanget. Jag kan bara konstatera att näringsministern och andra företrädare för regeringen har träffat företrädare för fordonsindustrin. Man har i budgetpropositionen pratat om fordonsindustrins betydelse, satsat på klimateffektiva fordon och säger att man vill storsatsa på forskning framåt, så i den meningen är jag inte oroad. Jag tycker tvärtom att det känns som att inriktningen, omfattningen och intresset är rätt i sammanhanget. Jag kan också säga, riktat mer till Lars Johansson, att när det gäller till exempel området produktionsteknik tycker jag att det är bättre att satsa brett på ett sådant område då det finns ett brett behov i den samlade industrin, alltså inte bara rikta satsningarna till fordonsindustri utan också till annan tillverkande industri. De kan vara kopplade till processindustri, flyg- och rymdindustri eller annat. Vinsterna med det är att de riktas lite bredare än till en specifik bransch. Det tror jag är mer rätt och riktigt. För mig handlar deltagandet i den här debatten mer om att fråga hur det går, ligga på, efterfråga och möjligen ställa lite följdfrågor för att höra att det verkligen händer någonting. Vi har haft lite korrespondens tidigare, jag och näringsministern, om skriftliga frågor. Det verkar finnas väldigt gott hopp, inte minst efter det möte som var i Detroit i början av januari och med tanke på de fortsatta diskussioner som ska ske mellan regeringen, branschföreträdare och andra. Jag hoppas att man på vårkanten kan lösa frågorna om framtida inriktning och finansiering för industrins väl. Jag tycker att de besked vi har fått i dag bådar gott och sänder en tydlig och bra signal till Södertälje, Stallbacka, Torslanda och den typen av områden. Herr talman! Låt mig avslutningsvis ställa en följdfråga. EU blir ju allt viktigare i de här sammanhangen, inte minst genom närvaron av ramprogrammen. Jag vill därför fråga näringsministern hur hon ser på samverkan internationellt och i vilken grad det också kan stärka den här industrin.

Anf. 8 Fredrik Olovsson (S)
Herr talman! Det ligger väl i näringsministerns roll att säga att småföretagarna är nöjda med den politik som hon bedriver. Sanningen är att de vid ganska många tillfällen ger uttryck för ett väldigt brett missnöje. Då är det inte minst fråga om de höjda arbetsgivaravgifterna, ett problem som ju framför allt drabbar de små företagen. Det handlar om tiotusentals kronor i höjda arbetsgivaravgifter för de här företagen, som ofta inte har en så våldsamt stor omsättning och som behöver ganska stora nya intäkter för att täcka de nya avgifterna. Jag undrar verkligen om näringsministern och regeringen tror att det underlättar deras konkurrenskraft, inte minst när man konkurrerar med låglöneländer i både östra Europa och Asien. Vi ifrågasätter i den här interpellationsdebatten prioriteringarna och lyfter fram att vissa sektorer får väldigt stora nya stöd. När det gäller just området hushållsnära tjänster vräker man bidragsmiljoner över de grupper som redan i dag har råd att köpa tjänsterna. Det ger inte särskilt många nya jobb, utan det ger mer pengar i plånboken för Göran Persson och andra höginkomsttagare som naturligtvis i stor utsträckning skulle köpa de här tjänsterna i alla fall. Därför blir prioriteringen märklig. Man höjer arbetsgivaravgifterna för småföretagen så att det blir svårare för de små verkstadsföretagen att konkurrera. Man drar in tiotusentals kronor och använder dem för att sänka skatten för de allra rikaste och mest förmögna eller ger dem till de personer som redan tidigare hade råd att köpa hushållsnära tjänster. Det är klart att det är en märklig fördelning. Vi behöver en mer offensiv, modern och framtidsinriktad näringspolitik. Vi får väl hoppas att näringsministern kan presentera en sådan lite längre fram, för så här långt kan vi inte vara nöjda.

Anf. 9 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Om jag får reflektera lite grann över företagarnas syn på regeringen kan jag konstatera att det är runt 5 procent som tycker att oppositionen har en bra politik för företagande medan våra siffror ligger runt 70 procent, så jag känner mig rätt nöjd i det sammanhanget. Företagarna är väl kloka nog att se vad vi genomför och hur tomt det ekar från oppositionen. När det gäller de hushållsnära tjänsterna kan vi bara konstatera att det är tusen nya företag som har kommit till. Hälften av de företag som fanns tidigare har ökat sin omsättning med 50 procent. Jag tycker att det är genant att man inte respekterar att det är så många som nu engagerar sig inom den hushållsnära sektorn. En stor majoritet av dem som har fått jobb inom den sektorn har gått från arbetslöshet och utanförskap till riktiga jobb. Det tycker jag att vi ska glada för. Åtminstone vi i regeringen, som har synen att vi inte ska ha människor i utanförskap utan i arbete, är otroligt stolta över att ha kunnat erbjuda nya jobb till de här människorna. När det gäller forskning och innovation har regeringen satsat rejält. Men som jag sade tidigare gör vi det inte branschvis utan mer på områden som vi anser viktiga. 530 miljoner satsades på miljöteknik, och ungefär hälften går till forskning inom transportområdet, där fordonsindustrin är en del. Det är alltså inte så att det inte har utgått pengar till fordonsindustrin. Inom de ramprogram som EU har ska vi vara aktiva, och vi är aktiva. Vi har alldeles nyligen fattat ett beslut som handlar om flygtransporter. Sverige är med i ett forskningsprogram på europeisk nivå för att minska bränsleförbrukningen och öka energieffektiviseringen vid flygtransporter. Till skillnad från Lars Johansson för jag samtal med både General Motors och Ford och vet vad de säger. De är mycket nöjda med de samtal som de för med regeringen. De litar på att vi kommer att ligga i framkant också i framtiden. Det är i den konstruktiva tonen som vi för våra samtal. De är också nöjda när vi säger att det är mer av generella insatser inom miljö, energi, teknik och säkerhet som vi vill satsa på. Det är viktigt att se att om fordonsindustrin ska klara sig framöver är det på dessa områden vi ska vara starka. Lars Johansson säger att det inte är någon motsättning mellan att satsa på bransch och på mer generella åtgärder. Jo, när det handlar om fördelning av pengar. Lars Johansson vet att man måste prioritera. Vi prioriterar mer generella åtgärder än bransch därför att vi, inte minst i ljuset av den klimatdiskussion som är, tror att fokus på klimat och energi är något mycket värdefullt och viktigt. Där kan fordonsindustrin spela en viktig roll. Ni lägger på både-och. Vi lägger på generella åtgärder som riktar sig mot de insatserna. Därmed gör vi olika prioriteringar. Till sist kommer vi att lägga fram en forsknings- och innovationsproposition till hösten, som jag sade tidigare. Den kommer att innehålla många insatser för att stärka innovationsklimatet i vårt land. Där kommer olika branscher att spela en viktig roll. Vi har en hel del mer att göra, inte minst riktat mot de små företagen för att de ska ha ett större incitament för att få ett ökat forskningsinnehåll. När vi pratar om ganska etablerade branscher som fordonsindustrin och läkemedelsindustrin ska vi komma ihåg att det finns en massa småföretag runt om i landet som också behöver stärkas för att få bättre innovationsmöjligheter.

Anf. 10 Lars Johansson (S)
Herr talman! Även jag har kontakter med näringslivet och företrädare för företagen i Västsverige. Jag har kunnat konstatera att man inte alls är särskilt nöjd med regeringens sätt att hantera fordonsindustrin. Det har också varit en offentlig debatt om det. Det har skrivits flera debattartiklar där man har påtalat både från koncernchefen i Volvo och från ordföranden i fordonskomponentbranschen att man tycker att regeringen är alldeles för vag när det gäller uttalanden om hur man vill satsa på fordonsindustrin. Det är alltså inte bara något som jag står här och säger, utan det finns grund för det. Talar jag med representanter för de fackliga organisationerna, vilka jag träffade i Göteborg i går, ger man samma besked. Man är orolig. Många av våra fordonsindustriföretag är i en mycket bekymmersam situation. Antalet anställda har reducerats under de senaste åren. Man är orolig för vad som kommer att hända framöver. Inom både GM-koncernen och Fordkoncernen har man svårt att få lönsamhet i sin verksamhet. De svenska delarna i dessa koncerner känner sig hårt ansträngda i förhållande till moderbolagen. Det är just därför som de riktade insatserna har så stor betydelse. GM och Ford har gått in i Saab respektive Volvo Cars för att man har haft en bra teknisk utveckling, ett starkt säkerhetstänkande och förmågan att producera bra bilar. När situationen nu uppstår att det blir konkurrens om resurserna för hur utvecklingen ska ske framöver blir det bekymmer i dessa koncerner. Därför handlar det kanske inte om tusen utan om tiotusentals jobb i Sverige om regeringen inte agerar i tid, och det är det jag uppmanar näringsministern att göra. Tyvärr är företrädarna för näringslivet i Västsverige och inom fordonsindustrin icke nöjda!

Anf. 11 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Det är också viktigt att säga att regeringen har satsat inom fordonsindustrin. Vi har satsat forskningspengar och pengar i infrastruktur mot löfte om att jobben skulle vara kvar i Sverige. Det var den överenskommelse som vi hade med fordonsindustrin. Det är viktigt att fortsätta framhålla båda parters ansvar i att säkra jobben här i Sverige när det offentliga, det vill säga skattebetalarna, har lagt så pass mycket pengar på forskning och infrastruktur inom detta område. Det är jag tydlig med i diskussionerna med fordonsindustrin. Det låter som att fordonsindustrin inte får något. Fordonsindustrin har ett mycket gott samarbete, både sedan tidigare och nu, med regeringen och har också fått tillgång till stora resurser genom åren. Det finns många branscher som inte har samma möjlighet att komma fram till de resurserna. Det är därför viktigt att komma ihåg att vi diskuterar en begränsad summa pengar, oavsett hur stor den är, och att det är konkurrens om den. Nu talar vi om fordonsindustrin, men jag kan lova att det kommer några interpellationer lite senare som handlar om andra branscher och andra näringsgrenar. Jag ansvarar för alla olika näringsgrenar och kan inte favorisera olika branscher bara för att de av tradition har fått resurser. Vi måste också se att det växer fram nya branscher som är viktiga. Jag nämnde modeindustrin, och turistindustrin är en annan bransch. Det är viktigt att se detta. Miljö, energi och klimat är det fokus vi måste ha framöver. Fordonsindustrin är viktig med stora företag och många underleverantörer. Vi ska fortsatt vara en stark nation på detta område. Jag hoppas att fordonsindustrin kan hjälpa till att klara av klimatomställningen om vi sätter rätt fokus på de satsningar vi gör tillsammans framöver.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.