Regelverk för arbetskraftsinvandring
Interpellation 2021/22:222 av Arin Karapet (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-12-16
- Överlämnad
- 2021-12-16
- Anmäld
- 2021-12-17
- Svarsdatum
- 2022-01-14
- Besvarad
- 2022-01-14
- Sista svarsdatum
- 2022-01-21
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Moderaterna bjöd, tillsammans med Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, in den socialdemokratiska regeringen till en förhandling om en uppdatering och skärpning av regelverket kring arbetskraftsinvandringen.
Socialdemokraterna har länge velat se skärpningar i lagstiftningen, men man har fram till skrivande stund inte lagt några skarpa förslag på riksdagens bord. Statsrådet Anders Ygeman har aviserat att förslag ”i närtid” ska landa på riksdagens bord.
Bland de förslag som Moderaterna, tillsammans med Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, i en debattartikel lade som förhandlingsbud fanns bland annat:
- att stoppa kompetensutvisningarna
- att hejda arbetskraftsinvandringen av personliga assistenter
- skärpta krav på arbetsgivare, som i vissa särskilt utsatta branscher ska kunna föreläggas att vid vite skicka in uppgifter om anställningsvillkoren
- ett höjt lönekrav
- att ta bort omotiverade sekretesshinder mellan myndigheter för att motverka arbetskraftsexploatering
- skärpta straffnivåer för exploatering av arbetskraft
- att det ska finnas ett tydligt krav på bostadens storlek och standard.
Utöver ovanstående fanns också ett förslag om att stoppa så kallade spårbyten, det vill säga möjlighet för asylsökande som jobbar att vid avslag på sin asylansökan i stället söka arbetstillstånd. Detta är ett undantag från huvudregeln om att arbetstillstånd ska vara ordnat före inresa till Sverige och innebär en möjlighet att utnyttja asylregelverket.
Det har rapporterats i medier att det finns jobbagenturer i exempelvis Ukraina som utnyttjar det svenska asylsystemet. Det görs genom att ukrainska medborgare reser till Sverige med uppmaningen att söka asyl i Sverige, för att sedan genom ett spårbyte i stället ansöka om arbetstillstånd i Sverige.
Ukraina finns inte med på den lista över säkra länder som ger Migrationsverket möjlighet att besluta om avvisning med omedelbar verkställighet om sökanden kommer från ett land som är på listan.
Regeringen har heller inget förslag om att stoppa spårbyten.
Med bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:
- Avser statsrådet att ta några initiativ för att gå vidare med något av de sju förslag som listas, enligt ovan?
- Avser statsrådet att ta några initiativ för att stoppa möjligheten till så kallade spårbyten?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2021/22:222
Webb-tv: Regelverk för arbetskraftsinvandring
Dokument från debatten
- Fredag den 14 januari 2022Kammarens föredragningslistor 2021/22:53
- Protokoll 2021/22:53 Fredagen den 14 januariProtokoll 2021/22:53 Svar på interpellation 2021/22:222 om regelverk för arbetskraftsinvandring
Protokoll från debatten
Anf. 55 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Fru talman! Arin Karapet har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att gå vidare med något av de förslag som Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har presenterat i en debattartikel. Han har också frågat om jag avser att ta några initiativ för att stoppa möjligheten till så kallade spårbyten.
Många av de problem som finns med det svenska systemet för arbetskraftsinvandring skapades av Moderaterna. Genom att tillåta arbetskraftsinvandring inom yrken där det inte råder brist på arbetskraft öppnade den moderatledda regeringen för ett omfattande missbruk av systemet.
Den utredning om arbetskraftsinvandring som avslutade sitt uppdrag i november förra året konstaterar att problemen med missbruk är betydande och mycket allvarliga. Det handlar bland annat om lönedumpning, grov ekonomisk brottslighet och människoexploatering. Missbruket av systemet utgör också ett hot mot den sunda konkurrensen i alla branscher där det förekommer.
Regeringen har därför föreslagit åtgärder för att skärpa reglerna för arbetskraftsinvandring. Det handlar bland annat om införande av bindande anställningsavtal, utökade kontroller av anställningsvillkoren och ett försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare som vill ta med sig sin familj till Sverige. Det är viktiga steg för att komma till rätta med de problem vi ser med missbruk av systemet och utnyttjande av utländska arbetstagare.
Avslutningsvis, fru talman, vill jag påpeka att det var Moderaterna som införde möjligheten till så kallade spårbyten.
Jag konstaterar att regeringen kommer att presentera fler förslag på förändringar av regelverket för arbetskraftsinvandring under det här året.
Anf. 56 Arin Karapet (M)
Fru talman! I min interpellation tar jag upp sju konkreta förslag förutom ytterligare förslag i texten. När jag läser interpellationssvaret känns det som att gå tillbaka till yngre dagar. Jag är inte så gammal, men jag har ju likt statsrådet Anders Ygeman varit med i ett ungdomsförbund. Svaret här är ungefär på den nivån: I stället för att prata om sakfrågan blir det en historiebeskrivning gällande vems fel det var och vem som införde detta - som om ingenting har hänt fram till i dag.
Jag noterar också att statsrådet är lite stridslysten. Det är fredag; han är på gott humör. Men jag hoppas att vi också kan ha en god och saklig debatt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det stämmer att det var alliansregeringen som liberaliserade arbetskraftsinvandringen. Det fanns orsak till det, för det var i princip omöjligt att komma till Sverige om man inte var asylsökande. Det var liksom bara ett fåtal som fick möjlighet att komma och arbeta i Sverige. Det ser vi gällande dagens integrationsproblem när det kommer just till gruppen asylsökande. Arbetskraftsdeltagandet är väldigt lågt. Integrationsproblemen är stora.
Vi kan inte heller säga att det inte finns problem när det kommer till arbetsrelaterad invandring. Det är därför vi har gjort vår hemläxa. Men det har gått sju år. Vi är inne på åttonde året då Moderaterna inte sitter i regeringsställning.
Moderata samlingspartiet har nu lagt fram konkreta förslag på hur olika partier tillsammans i den här kammaren kan se till att få ordning på svensk arbetsmarknad. Då är det kanske inte läge för en historiebeskrivning av vem det var som genomförde den nuvarande lagstiftningen. De som har suttit vid makten och lägger fram förslag till kammaren är ju regeringen, och vad jag vet är det Socialdemokraterna som har suttit vid regeringsmakten i snart åtta år. Vi är inne på åttonde året.
Fru talman! Det handlar om att stoppa kompetensutvisningarna. Ska hårt arbetande invandrare som väljer att komma till Sverige och betala skatt utvisas på grund av att man kanske har missat att ta ut en semesterdag eller att arbetsgivaren har betalat ut några kronor i felaktiga utbetalningar? Ska de utvisas samtidigt som vi har människor som begår grova brott, till exempel våldtäkt och dylikt, men som inte blir utvisade utan får stanna i Sverige av andra skäl efter att de har suttit av sitt straff?
Det handlar också om att få stopp på arbetskraftsinvandring där det finns fusk och missbruk, till exempel i låglöneyrken som personliga assistenter. Vi behöver också ett höjt lönekrav.
Fru talman! Det är de här frågorna jag vill diskutera med statsrådet. Hur kan vi se till att myndigheter kan ta bort sekretesshinder så att de inte behöver genomföra arbetsplatsinspektioner tillsammans utan kan utbyta sekretessbelagd information direkt med varandra? Vi vet ju att det är resurskrävande.
Ett annat exempel är att ta bort möjligheten till spårbyte.
Jag välkomnar statsrådet till en riktig debatt i stället för att vi ska prata historiebeskrivningar och dylikt.
Anf. 57 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Fru talman! Arin Karapet säger att skälet till att Moderaterna lade fram den katastrofala ordning vi har i dag i Sverige var att det kom för få till Sverige. Men skälet till att det kom få arbetskraftsinvandrare till Sverige var ju att vi hade en arbetskraftsprövning. Därför kunde vi inte få folk som personliga assistenter, städare eller diskare till Sverige, eftersom det fanns gott om arbetskraft i Sverige. Den prövningen rev Moderaterna ned.
Arin Karapet säger sedan att Socialdemokraterna har styrt i åtta år och kunde ha ändrat på det här. Men problemet, fru talman, är ju att Moderaterna har hindrat det. Moderaterna har under huvuddelen av den här tiden röstat ned de förslag som har lagts fram för att reda upp i den här situationen. Det kan man se i utskottsbetänkande efter utskottsbetänkande. Exempelvis Elisabeth Svantesson har varit väldigt kritisk mot de socialdemokrater som har vågat ifrågasätta de förslag som Moderaterna drev igenom.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Så till de förslag som Arin Karapet hellre vill diskutera - fine with me! I princip alla de förslag som Arin Karapet tar upp är förslag från någon utredning som regeringen har tillsatt. Några av förslagen har vi redan gått fram med, till exempel för att stoppa kompetensutvisningar. Vi kräver också bindande krav på anställningsavtal, ökade kontroller och försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare.
De krav som vi ännu inte har gått fram med är föremål för remiss från utredningen. Remisstiden går ut den 6 februari, så när vi har fått in remissförslagen ska jag naturligtvis återkomma även till dem.
Jag kan dock säga så mycket att jag ser framför mig att vi kommer att gå fram med huvuddelen av de förslag som utredningen har lagt fram.
Anf. 58 Arin Karapet (M)
Fru talman! I valet 2014 fick Moderaterna 23-24 procent, och 2018 backade vi till ungefär 19,5 procent. Moderaterna har inte majoritet i den här kammaren. Det har inte Socialdemokraterna heller.
Fru talman! Skälet till att Socialdemokraterna inte har gått fram med dessa lagförslag och inte höjt tonläget förrän nu är att man har suttit i Regeringskansliet tillsammans med Miljöpartiet. Nu när man har frikopplat sig från Miljöpartiet - ojojoj! Då är det hårdare tag! Det är hårdare tag mot gängkriminalitet. Plötsligt är man för kärnkraft. Nu ska man skruva till och vända på varenda sten.
Detta borde man ha gjort 2014, 2015, 2016, 2017, 2018, 2019, 2020 och 2021 - inte när det är valår.
Om statsrådet kommer med skärpta krav för att reglera arbetskraftsinvandringen välkomnar jag det. Vad jag vill påminna statsrådet om är att Socialdemokraterna inte har majoritet i Sveriges riksdag. Ska man få igenom ett lagförslag måste man i stället komma till Sveriges riksdags kammare och förhandla med de partier man ligger närmast i de här frågorna. Det är vi, det är Kristdemokraterna och det är Sverigedemokraterna, och detta är statsrådet Anders Ygeman väldigt medveten om. Visst kommer regeringen att lägga fram en proposition, men den kommer självklart att förhandlas i utskottet.
Vi har presenterat de förslag som tas upp i bland annat interpellationen och den debattartikel jag hänvisade till. Det handlar någonstans om att se till att gå från ord till handling - vi måste ha höjda lönekrav - men också om att se till att myndigheter kan prata med varandra. Jag tänker inte gå in på debatten om statsministern och fördjupa mig i den diskussionen, men det kan möjligtvis vara så att Skatteverket månatligen har fått in pengar på ett skattekonto men att de, eftersom deras system inte pratar direkt med Migrationsverkets, inte har fått någon signal om att vederbörande har ett utvisningsbeslut.
I och med att systemen inte pratar med varandra eftersom det finns sekretesshinder - som statsministern sa i Sveriges Radio förutsätter det att myndigheterna tillsammans gör en arbetsplatsinspektion, men det har inte skett på det här företaget - går det inte heller någon signal till gränspolisen för att den ska kunna verkställa utvisningsbeslutet. Detta visar hur vårt skuggsamhälle ser ut.
Därför är det bättre att regeringen lägger fram ett förslag som accepteras i utskottet, det vill säga att Socialdemokraterna kan få majoritet i utskottet tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Men då gäller det också att vara lite ödmjuk och att man vill lösa sakfrågan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Statsrådet tog även upp möjligheten till spårbyte. Det är ingen hemlighet att Socialdemokraterna vill ta bort den möjligheten, men skälet till att man inte tog bort den är något som heter januariöverenskommelsen. Centerpartiet är ju för att behålla spårbytet, och Centerpartiet och Miljöpartiet var de som motsatte sig höjda lönekrav. Men januariöverenskommelsen finns inte kvar, och nu går vi in i en valrörelse.
Allt behöver dock inte bli en strid. Låt oss bli överens om detta, och när det gäller det vi inte är överens om - låt oss bjuda upp till en match där väljarna avgör vem som ska styra det här landet efter den 11 september!
Anf. 59 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Fru talman! Politik är en skön konst, och Arin Karapet är en duktig politiker. Men jag undrar om han här inte försöker sig på ett mästerstycke som åtminstone jag imponeras av: Han kritiserar regeringen för att vi inte tillräckligt snabbt monterar ned den moderata politiken - och för att vi inte monterade ned den moderata politiken under den tid då Moderaterna kritiserade oss för det. Det är sanna mina ord ett politiskt mästerstycke.
Arin Karapet frågar: Varför ändrade ni inte det här 2014? Varför ändrade ni inte det här 2015? Ja, svaret är ju: för att det inte fanns politisk majoritet i riksdagen. År 2015 sa Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson att arbetsmarknadsprövningen var en protektionistisk arbetsmarknadspolitik, Arin Karapet. Hon kritiserade oss socialdemokrater för att vi ville förändra reglerna för arbetskraftsinvandring. Hon sa att det var en protektionistisk arbetsmarknadspolitik. Nu står dock Arin Karapet här i talarstolen och frågar: Varför gjorde ni inte det som vi kraftigt motsatte oss att ni skulle ändra?
Jag tror ändå att du får ha tålamod med oss, Arin. Det tog några år för oss att få uppslutning i kammaren för att kunna ändra de felsteg som den moderatledda regeringen gjorde.
Jag går vidare till förslagen. Nu verkar det faktiskt som att vi är överens om huvuddelen av dem. Moderaterna verkar ha gjort en omsvängning, och jag välkomnar det. Vi behöver inte bråka om den tid som har varit, utan vi kan titta framåt. Det är rimligt att vi höjer golvet för vad man ska tjäna om man kommer till Sverige. Det är rimligt att vi har bindande anställningsbevis. Det är rimligt att man inte kan ha bara en kort deltidsanställning.
Jag tycker dock att det även vore rimligt att ställa kravet att det ska finnas ett behov av arbetskraftsinvandring innan människor kommer till Sverige, genom någon form av arbetsprövning. Om vi har tiotusentals arbetslösa städare i Sverige, varför ska det då vara möjligt att ta hit tusen städare till? De konkurrerar då om löner och om arbetsvillkor, vilket gör att både de som kommer och de som redan är här riskerar att utnyttjas och leva under hemska förhållanden.
Därför skulle jag vilja fråga Arin Karapet: Om jag nu kan ställa upp på de förslag som Arin Karapet för fram, skulle Moderaterna då kunna vara beredda att begränsa arbetskraftsinvandringen till de verksamheter och branscher där den verkligen behövs? Det handlar om it-sektorn och sjukvården, där flera arbetskraftsinvandrare faktiskt gör fantastiska insatser.
Anf. 60 Arin Karapet (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tar det som en komplimang, och det är första gången jag får en komplimang från ett statsråd. Det blir alltså ett minne jag tar med mig.
Fru talman! Statsrådet visar sin talang för att vrida och vända på debatten. Han vill få det till att handla om huruvida Moderaterna kommer att ställa upp på villkoret om arbetsmarknadsprövning. Jag kommer inte att sköta förhandlingen, men inställningen från Moderaterna är att det är bättre att ha ett högt lönekrav. Då slår vi undan de branscher som statsrådet tar upp, till exempel städbranschen och dylikt - låglöneyrken där vi i dag har en arbetskraft som inte arbetar utan lever på bidrag. Man kan då få den inhemska arbetskraften att utföra de jobben.
Jag ska dock inte förlänga den här debatten. Jag vill tacka statsrådet, som har sagt att regeringen kommer att komma med ett lagförslag inom kort. Det kommer att komma till utskottet, och vi kommer att vrida och vända på varenda sten. Det finns en politisk majoritet; den enda skillnaden nu är att Socialdemokraterna är det enda partiet i regeringsställning. Det är alltså bara socialdemokratiska ministrar som ska skriva under det här förslaget innan det kommer till kammaren, så man behöver inte käbbla med Miljöpartiet.
Förhoppningsvis får vi alltså ett lagförslag på bordet, och vi kommer att komma med våra inspel. Som statsrådet vet finns det tre partier i utskottet som är överens, så det blir förmodligen de tre partierna regeringen kommer att få förhandla med.
Trevlig helg!
Anf. 61 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Fru talman! Naturligtvis var det beröm av Arin Karapet och ingenting annat. Jag tackar för replikeringen av det berömmet, får jag väl säga.
Jag ser fördelarna med att höja lönegolvet på det sätt som Arin Karapet och Moderaterna ger uttryck för. Problemet är att det inte räcker för att komma till rätta med missförhållandena. Vi ser nämligen att väldigt många av dem som utnyttjas under slavliknande förhållanden inte får de löner som står på anställningsbeviset.
Det är alltså en bra början, men ska man komma till rätta med problemet tror jag att man även måste komplettera med någon form av arbetsmarknadsprövning. Det kan ske mellan parterna, eller det kan ske av en myndighet. Det kan ske på många olika sätt, och jag är beredd att diskutera med Moderaterna på vilket sätt det skulle kunna göras så att det blir obyråkratiskt och enkelt.
Jag tror dock att det vore olyckligt om det moderata nytänkandet slutar vid att vi ändå kommer att ha en stor arbetskraftsinvandring till branscher med väldigt låga kompetenskrav så att vi där fortsätter att ha ett skuggsamhälle och människor som lever under slavliknande förhållanden. Om Moderaterna ändå har börjat sitt nytänkande och lämnat Elisabeth Svantessons retorik om att vi behöver arbetskraftsinvandring av demografiska skäl och en massa andra saker - samt att det är protektionism att vara emot arbetskraftsinvandring - önskar jag alltså att man klarar den sista biten av nytänkandet och ser att det tyvärr kommer att behövas ännu fler åtgärder för att komma till rätta med arbetskraftsinvandringsproblematiken.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.