rättssäkerhet för skuldsatta arbetslösa

Interpellation 2000/01:428 av Narti, Ana Maria (fp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-04-26
Anmäld
2001-05-02
Besvarad
2001-05-29

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 26 april

Interpellation 2000/01:428

av Ana Maria Narti (fp) till statsrådet Ulrica Messing om rättssäkerhet för skuldsatta arbetslösa

I vardagliga kontakter med arbetslösa och då ofta långvarigt arbetslösa invandrare har jag upprepade gånger mött ett svårt problem. Det gäller personer som i samband med en konkurs eller efter andra svårigheter i sin privata ekonomi @ t.ex. plötsligt höjda räntor för boendekostnader och omöjlighet att sälja bostaden i tider av ekonomisk kris @ har blivit belastade med stora skulder. I många fall stiger skulderna oavbrutet med allt större andel obetalda räntor. Så länge som dessa människor befinner sig utanför det aktiva arbetslivet, antingen som långvarigt arbetslösa eller som socialbidragstagare, kan de inte betala sina skulder och då nås de inte av kronofogdemyndigheten för utmätning. Men så snabbt som en anställning eller ett någorlunda betydande betalt uppdrag kommer i fråga aktiveras kronofogdemyndighetens krav.

Återbetalningarna blir betydande och människorna ser ingen annan utväg för sin personliga ekonomi än att förbli arbetslösa eller helt stanna i socialbidragstagarens position. Detta betyder att alla förlorar. Samhället fortsätter att betala stora summor för försörjningen av invånare som inte bidrar till samhällslivet genom delaktighet i produktion av varor eller tjänster och inte heller betalar skatt. De borgenärer som eventuellt skulle dra nytta av utmätta belopp får ingenting när ingen återbetalning är möjlig. Och gäldenärerna förblir fastlåsta i arbetslöshet, bidragsberoende och utanförskap.

Enligt min mening skulle just sådana människor ha stort behov av information och rådgivning både om uppläggningen av sina egna ekonomiska förhållanden och en möjlig uppgörelse enligt skuldsaneringslagen. Tyvärr lever många långvarigt arbetslösa utanför de nätverk inom vilka information och rådgivning angående skuldhantering är tillgängliga. För att i tid förbereda de berörda på fruktsamma kontakter med både kommunernas och Konsumentverkets rådgivare och kronofogdemyndigheten behövs att ändamålsenlig information sprids både på arbetsförmedlingar och på socialkontor. Behoven av information och rådgivning är antagligen akuta för många arbetslösa som samtidigt vanligtvis lever i isolering och har svårt att ta till sig den kommunikation och de meddelanden som står till förfogande för människor engagerade i aktivt arbetsliv.

Dessutom verkar misstag begåtts den senaste tiden då kronofogdemyndighetens ansträngningar att snabbt utmäta gamla och stora skulder intensifierades. Under år 2000 och nu i början av 2001 har jag flera gånger fått ta del av förtvivlade beskrivningar från f.d. arbetslösa som har fått anställning, men vars inkomster drastiskt försämrats i förhållande till den tid de levde på bidrag eller arbetslöshetsersättning. Jag har också nåtts av brev och samtal från människor som drabbades extra hårt när kronofogdens ekonomiska utredning om gäldenärens situation dröjde över den tidsgräns på en månad som fastställs i regelverket. I sådana fall kan det hända att stora och egentligen omotiverade indragningar t.ex. omöjliggör inköp av absolut nödvändiga mediciner för behandling av svåra kroniska sjukdomar. Att kronofogden i efterhand korrigerar sina misstag efter upprepade påpekanden från gäldenären betyder att dessa personer ändå tvingas vänta två eller tre månader innan en någorlunda acceptabel ekonomisk standard återställs i deras vardag.

I detta sammanhang vill jag också påminna statsrådet om att regelbundna informations- och rådgivningsmöten i invandrartäta stadsdelar skulle göra stor nytta, framför allt om de anordnas av rådgivare och informatörer som kan kommunicera på många språk och som är vana att kommunicera över alla etniska gränser. De arbetslösa invånarna i dessa områden brukar vanligtvis ha ännu sämre kommunikation med myndigheterna än folk bosatta i andra stadsdelar, så som jag tidigare påpekat i en annan interpellation.

Jag vill därför ställa följande fråga:

Är statsrådet beredd att initiera åtgärder för att förbättra informationen om skuldsanering, framför allt när det gäller information och rådgivning riktad mot ovan nämnda grupper?

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.