Public service och onlinetjänster
Interpellation 2016/17:318 av Edward Riedl (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2017-02-14
- Överlämnad
- 2017-02-15
- Anmäld
- 2017-02-16
- Sista svarsdatum
- 2017-03-01
- Svarsdatum
- 2017-03-14
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
Med anledning av att det ligger i public service-uppdraget att tillhandahålla sändningar av tv-program i marknätet – via vanliga tv-apparater – och även numera att sända tv online ligger konkurrensen som SVT utgör på Facebook i en gråzon mot övriga aktörer gällande nyhetsrapportering.
SVT har exempelvis betalat för Facebookannonser som riktas direkt mot Sportbladets följare. I och med att public service är offentligt finansierat är det i princip omöjligt för de traditionella aktörerna att konkurrera på lika villkor. SVT har förutom med Facebook även initierat ett samarbete med Google där Google, genom den nya tjänsten AMP, Accelerated Mobile Pages, lockar – precis som Facebook – innehållsproducenter att leverera till deras plattform. Det finns därmed även fog för att undra om det verkligen ligger i SVT:s uppdrag att bedriva den här typen av verksamhet. Om det skulle vara så att det är befogat kan däremot en följdfråga vara om det bör följa efter ett separat regelverk.
Med anledning av ovanstående vill jag därför fråga kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke:
- Avser ministern att införa ett separat regelverk för public service-företagens affärer med onlinetjänster?
- Om ministern inte avser att införa ett separat regelverk, kommer ministern att se över det nuvarande regelverket?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:318
Webb-tv: Public service och onlinetjänster
Dokument från debatten
- Tisdag den 14 mars 2017Kammarens föredragningslistor 2016/17:79
Protokoll från debatten
Anf. 87 Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
Herr talman! Edward Riedl har frågat mig
om jag avser att vidta några åtgärder med anledning av SVT:s satsning på att etablera sig på de sociala mediernas plattformar och om jag är beredd att se över sändningstillståndet med anledning av detta
om jag avser att verka för ändrade anslagsvillkor för att säkerställa att public service-företagens medel inte används för att konkurrera med övriga medier på onlineplattformar och om jag avser att vidta åtgärder för att säkerställa mångfalden av nyhetskällor
om jag avser att se över SVT:s sändningstillstånd med anledning av deras ökade användning av andra medieformer än tv för att sprida nyheter
vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av SVT:s närvaro på Facebook
om jag avser att införa ett separat regelverk för public service-företagens affärer med onlinetjänster eller se över det nuvarande regelverket.
Eftersom de frågor som ställts handlar om public service-företagens verksamhet på digitala plattformar och företagens samarbete med olika sociala medier har jag valt att besvara dem i ett sammanhang.
Jag vill inleda med att understryka att radio och tv i allmänhetens tjänst bedrivs självständigt såväl i förhållande till staten som till andra ekonomiska och politiska maktsfärer i samhället. Public service-företagen Sveriges Radio (SR), Sveriges Television (SVT) och Sveriges utbildningsradio (UR) är självständiga aktiebolag. Deras verksamheter styrs på en övergripande nivå genom fleråriga sändningstillstånd som beslutas av riksdagen och genom årliga anslagsvillkor som beslutas av regeringen. Den nuvarande tillståndsperioden pågår till och med 2019.
Uppgiften att i efterhand bedöma om SVT har uppfyllt sitt uppdrag ligger hos granskningsnämnden för radio och tv vid Myndigheten för press, radio och tv. Detta varken kan eller bör regeringen eller Kulturdepartementet lägga sig i.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Verksamheten i allmänhetens tjänst vid SR, SVT och UR finansieras av allmänheten och ska nå ut till alla i hela landet. I den proposition som låg till grund för de nu gällande sändningstillstånden konstateras att det är programföretagen själva som ska bedöma var programutbudet ska göras tillgängligt. Där betonas även vikten av att företagen har en öppen inställning till nya möjligheter att tillgängliggöra utbudet. Detta bekräftas även i anslagsvillkoren, där det slås fast att det för att nå tittarna respektive lyssnarna är nödvändigt att kärnverksamheten tillgängliggörs på olika plattformar.
Myndigheten för press, radio och tv presenterade i september 2015 en särskild granskning av hur public service-bolagens verksamheter påverkar mediemarknaden. I granskningen konstaterar myndigheten att public service-företagen inte agerar på ett sätt som uppenbart hindrar konkurrerande aktörer från att etablera, driva och utveckla sina verksamheter. Vidare konstateras att den största påverkan på mediemarknaden ligger i den pågående digitaliseringen och globaliseringen.
I ett nytt medielandskap där olika typer av medier smälter samman, och där till exempel skillnaden mellan en tv-kanal och en tidning blir allt mindre, uppstår nya frågor och utmaningar, också när det gäller villkoren för public service.
Hur public service ska regleras i en digital värld kommer att bli en central fråga för den parlamentariska public service-kommitté som just tillsatts. Arbetet inleds med att utreda finansieringen av radio och tv i allmänhetens tjänst, men regeringen har redan aviserat att kommittén kommer att få tilläggsdirektiv om att utreda de framtida villkoren för public service. Jag är övertygad om att dessa frågor kommer att debatteras mycket i kommittén, och jag hoppas att den kommer att lämna förslag i bred politisk enighet.
Anf. 88 Edward Riedl (M)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka ministern för svaret. Nu blir det lite komprimerat eftersom vi har en debatt om fem interpellationer. Det innebär att vi inte kommer att kunna prata om dem alla. Det tycker jag möjligen är lite synd.
Låt mig börja med att säga det självklara i detta, och det är att public service är en viktig del i det svenska medielandskapet. Min uppfattning är att det bör vara så även i framtiden. Jag har heller inga synpunkter på att ministern vill att nya förutsättningar ska tas fram i bred politisk enighet. Jag tror att det är klokt att det är på det sättet.
Länder med stark public service är bra länder, för där har man ett högre valdeltagande och man påverkar övriga medier i positiv riktning. För att det inte ska råda något missförstånd, herr talman, vill jag säga att jag alltså är för en stark public service. Men det innebär inte att jag inte kommer att ha åsikter om public service och dess verksamhet. Det tycker jag är en rimlighet och en skyldighet, inte minst eftersom licensen är ett skatteliknande förfarande som tar in 8 miljarder varje år till verksamheten. Det är väldigt mycket pengar. Licensen är i dag utformad som en enhetsskatt, kan man egentligen säga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi har politiska beslut som styr verksamheten. Därför bör vi också ha en debatt kring den.
Låt mig säga varför detta är viktigt. Vi hade mycket förenklat en situation tidigare, där tv och radio var finansierade med licenspengar. Nyhetsjournalistiken där var finansierad med licenspengar, och man hade inget krav på att ta in några intäkter eller liknande. Det står i skarp kontrast mot hur tidningarna fungerar. De lokala och nationella tidningarna har levt på prenumerationsintäkter, intäkter av försäljning av tidningar och till viss del annonsering givetvis och också ett presstöd. På detta sätt har verksamheten sett ut.
Nu har det hänt någonting, och det är därför vi har den här debatten. Vi har haft en utveckling där mer av nyhetsjournalistik konsumeras på andra plattformar, det vill säga att man läser sina nyheter på nätet. Det gör att den gamla modellen utmanas. Då fungerar det helt enkelt inte att några tar in pengar från medborgarna på ett skatteliknande sätt och därmed kan publicera nyheter gratis, medan tidningarna förväntas ha en allt större del av sin förtjänst på den nya plattformen på internet. De här produkterna är alltså snarlika.
Jag brukar försöka bryta ned det här väldigt enkelt och säga att det kommer att bli väldigt svårt för Norrmejerier, Arla eller vem det är som levererar mjölken - det beror på var man befinner sig i Sverige - om staten eller regeringen bestämmer sig för att köpa in mjölken från Danmark i stället, sätter den i samma hyllor i samma affärer och erbjuder den gratis. Då kommer vi alltså inte att ha några svenska mjölkbönder, och vi kommer inte att ha svensk mejeriproduktion. På samma sätt blir det med tidningarna ifall de blir utkonkurrerade av någon som kan genomföra detta gratis.
Min fråga till ministern är vad hennes uppfattning är om den utveckling som sker just nu. Det är ett tryck på nyhetsredaktionerna runt om i landet.
Då är frågan: Vad tycker ministern om detta?
Anf. 89 Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
Herr talman! Jag kan bekräfta den bild som riksdagsledamot Riedl ger. Det är ett kraftigt förändrat medielandskap som vi lever i, vilket ställer saker på sin spets och för med sig många utmaningar. Därför välkomnar jag debatter och diskussioner om hur vi upprätthåller vår demokrati och skapar goda förutsättningar för granskande journalistik.
Jag kan samtidigt konstatera att den tidigare regeringen i den proposition som ligger till grund för nuvarande sändningstillstånd slog fast att public service-bolagen själva ska bedöma var programutbudet ska göras tillgängligt. Det kommer även till uttryck i anslagsvillkoren, i vilka det framgår att bolagens kärnverksamheter ska göras tillgängliga på olika plattformar.
Men utmaningarna är så pass stora att vi inte stillasittande kan se på när förändringarna sker. Därför har mediepolitiken i stort och public services sak varit ämne för diskussion. Jag har välkomnat det i alla olika rum och former.
Jag har också agerat. Jag har förändrat presstödet så att det bättre ska passa dagens förutsättningar. Jag har tillsatt en medieutredning, som relativt nyligen lämnade sitt betänkande. Jag har sänkt reklamskatten, och jag har aviserat en sänkning av digitalmomsen. Jag har gjort allt detta för att den fria pressen, som behöver goda förutsättningar, också ska kunna bidra till vårt demokratiska samhälle.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vad gäller public service och public service-bolagen är det absolut viktigaste för mig att värna deras oberoende. Därför har jag inte för avsikt att gå in och detaljstyra deras verksamhet mitt under rådande sändningstillstånd. Jag har inte heller för avsikt att ge uttryck för skarpa åsikter och tankar om hur det framtida sändningstillståndet ska utformas. Tvärtom är jag oerhört mån om det som riksdagsledamot Riedl också underströk: att vi i parlamentarisk anda arbetar fram dessa villkor och har en gemensam syn på vikten av en stark och oberoende public service.
Anf. 90 Edward Riedl (M)
Herr talman! Sänkningen av reklamskatten, som ministern tog upp, är bra. Den förändringen är helt nödvändig när man nu ska börja ha sin intjäning även på internet. Presstödsförändringar och annat är också välkommet.
Men detta förändrar inte i sak att vi på hyllan har två produkter som i slutändan kommer att vara näst intill identiska men där den ena finansieras genom ett skatteliknande förfarande och säljs gratis till konsumenten medan den andra måste dra in pengar för att kunna betala nyhetsjournalister.
Herr talman! Jag tror att jag och ministern delar uppfattningen att vi behöver många journalister och många nyhetsredaktioner. Problemet med den utveckling vi ser är att vi riskerar just detta och att det blir färre journalister, färre nyhetsredaktioner och mindre djuplodande och granskande journalistik. Det är en negativ utveckling som åtminstone jag inte vill se, för grunden i demokratin är att detta samspel fungerar.
Jag håller med ministern om att vi självklart inte ska styra denna verksamhet politiskt. Jag hoppas att jag inte gav intrycket av att jag vill att ministern ska göra det. Många lever dock i tron att public service-bolagen står helt fristående från politiken, men det är inte riktigt sant. Det vi gör ska vi dock försöka göra i stort samförstånd, för annars urholkar vi förtroendet för verksamheten. Men med anslagsvillkor, sändningstillstånd och mycket annat styr vi ändå verksamheten, åtminstone vad man ska hålla på med och vilka ramar man ska hålla sig inom.
Herr talman! Min poäng är att det i anslagsvillkoren står att om ett public service-företag gör en större förändring inom ramen för kärnverksamheten ska man anmäla det till regeringen för godkännande. Regeringen och ministern har alltså i detta fall ett ansvar, och det är därför jag ställer dessa frågor. Vi hinner givetvis inte debattera alla fullt ut. Man jag ställer frågorna utifrån att regeringen har ett ansvar: Gör ett public service-bolag större förändringar ska man anmäla det till regeringen.
Tidningsutgivarna och deras samorganisation har slagit larm om att det kommer att gå fort. Om man tillgängliggör allt på samma plattform kommer det att sätta press på tidningarna. De kommer att ha svårt att få intjänandeförmåga på den nya marknaden, det vill säga på onlinetjänsterna, samtidigt som de tappar prenumeranter på nyhetstidningarna. Då får vi i slutändan färre journalister och färre nyhetsredaktioner, och det är en dålig utveckling. Det är mot denna bakgrund jag ställer mina frågor.
Ministern sa att hon inte tyckte att det var en bra utveckling. Men om public service-bolagen har näst intill likadana produkter på nätet som nyhetstidningarna, håller de sig då inom ramen för sändningstillståndet och inom ramen för det som står i anslagsvillkoren? Tycker ministern det? Ministern är ju ansvarig för detta, och public service-bolagen ska anmäla till regeringen om de gör något.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Alliansregeringen sa att man skulle tillgängliggöra programutbudet som man sände ut via tv eller radio på nätet. Men detta har public service-bolagen sedan länge lämnat och har nu en offensiv, helt annorlunda modell när de närmar sig internet.
Anf. 91 Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
Herr talman! Vi har lyckligtvis en tydlig ordning för hur vi hanterar public service-bolagen. Det är en ordning som vi har tagit gemensamt beslut om och som jag värnar. I denna ordning finns också kontrollstationer och en myndighet, Myndigheten för press, radio och tv, som också har uppföljande verksamhet och kontrollerar att public service-bolagen följer de regelverk som är uppsatta.
Det nuvarande sändningstillståndet löper från 2014 till 2019. Det arbetades alltså fram under den förra regeringen. Nästa period börjar 2020.
Uppgiften att i efterhand bedöma hur public service-bolagen har uppfyllt sitt uppdrag utförs av granskningsnämnden, som ligger under Myndigheten för press, radio och tv. Detta ska jag inte lägga mig i, utan vi har en särskild myndighet som ska bedriva denna verksamhet.
Vi har nyligen också, i den särskilda ordning som vi arbetar utifrån, tillsatt en kommitté som har till uppgift att ta fram förslag på en ny finansieringsmodell för public service. I den ingår två partikamrater till Edward Riedl: Jan Ericson och Olof Lavesson. Vår avsikt är att denna kommitté ska få ett tilläggsdirektiv om att utreda hur en mer ändamålsenlig reglering av radio och tv i allmänhetens tjänst kan utformas. Frågor av den karaktär som vi diskuterar kommer med stor sannolikhet att diskuteras inom ramen för kommitténs uppdrag.
För någon vecka sedan genomfördes den viktiga halvtidsöversynen. Inför detta möte fick jag också inspel från public service-bolagen. Den 21 mars kommer jag till kulturutskottet för att redogöra för dessa inspel. Jag kommer då att berätta om public service-bolagens svar på det som har lyfts fram, inte minst från myndigheterna.
Myndigheten för press, radio och tv beskrev i en rapport 2015 att bolagen inte ägnar sig åt verksamhet som otillbörligt påverkar möjligheten för kommersiella bolag att konkurrera. Det finns även liknande studier i bland annat Norge som pekar i samma riktning vad gäller relationen mellan public service-bolagen och de fria medierna.
Anf. 92 Edward Riedl (M)
Herr talman! Det finns mycket att säga i denna debatt. Låt oss dock konstatera att om ambitionen är att vi vill ha många journalister och många nyhetsredaktioner som är oberoende av varandra måste vi hitta en modell där man inte konkurrerar på samma plattformar men där den ena måste tjäna in pengar medan den andra kan tillhandahålla samma tjänster gratis, eftersom denna finansieras genom en enhetsskatteliknande licensavgift. Vi måste hitta lösningar för detta, för man kan inte förväntas konkurrera med någon som erbjuder samma sak gratis. Man kan ha hur många exempel som helst, men jag tror att det står klart för alla att det är en omöjlighet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Gör vi inget får vi färre journalister, färre nyhetsredaktioner, mindre granskning av makten och mindre av kvalitativ journalistik. Det vore oändligt olyckligt för ett land som Sverige där demokratin är fungerande och viktig.
Det jag skulle vilja säga, herr talman, är att jag har tittat på den rapport som ministern hänvisar till. Hon tar ju upp de olika delarna i detta. Myndigheten för press, radio och tv tittade på uppdrag från regeringen över denna verksamhet. De såg en hel del problem. Och inte minst EU pekar på att en del bekymmer sannolikt föreligger, och dem har man att förhålla sig till. Myndigheten kommer med förslag på hur det hela, och inte minst onlinetjänsterna, ska hanteras.
Tiden är knapp, men jag vill ändå att ministern åtminstone tar med sig detta. Jag tror nämligen inte att jag får några tydligare svar i dag. Det här är dock ett problem som ganska snabbt kan eskalera och leda till en press på tidningsredaktioner som gör att journalisterna blir färre.
Anf. 93 Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
Herr talman! Jag tar absolut med mig Edward Riedls tydliga inspel och engagemang. Detta talar för att Moderaterna har en bredd i engagemanget för public services oberoende, vilket jag även har fått tydliga signaler om från inte minst kulturutskottet och konstitutionsutskottet. Det här är en helt central fråga. Vi har en gemensam syn på vad vi ska göra med public service och på att värna dess oberoende, men vi ser också vikten av att ha ett system för en mediemångfald, fri press, som belyser verkligheten från höger till vänster och ur olika perspektiv i hela vårt land.
Den bild som Edward Riedl bekräftar är uppenbar. I dag finns vita fläckar i medielandskapet. Det finns människor lokalt runt om i vårt land som inte får sin verklighet beskriven och där politiker, såsom riksdagsledamot Riedl och jag, inte blir granskade. Detta är oerhört allvarligt, för det skapar också utrymme för att andra krafter, kanske till och med antidemokratiska krafter, tar plats och börjar beskriva verkligheten.
Jag tar med mig inspelen. Engagemanget gläder mig. Jag vill tacka för debatten.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.