Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Postnord

Interpellation 2016/17:233 av Ali Esbati (V)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2017-01-17
Överlämnad
2017-01-18
Anmäld
2017-01-19
Sista svarsdatum
2017-02-01
Svarsdatum
2017-02-21
Besvarad
2017-02-21

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Postnord(pdf, 73 KB)

Interpellationen

till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)

 

Transportsektorn är vid sidan av byggbranschen troligen den del av svensk arbetsmarknad som är hårdast drabbad av social dumpning och förekomsten av skumraskbolag som opererar nära eller utanför lagar och avtal. Det finns inte någon enskild åtgärd som kan ordna upp i dessa förhållanden, men det är uppenbart att statliga åtgärder för ordning och reda behövs. Regeringen har också, i flera fall efter överenskommelser med Vänsterpartiet, tagit steg i rätt riktning.

Samtidigt vet vi att det finns krafter som verkar i motsatt riktning och att problemen är omfattande. I det läget är det anmärkningsvärt att en av de största aktörerna inom transport – statligt ägda Postnord – hör till dem som undergräver kollektivavtalens betydelse och i praktiken uppmuntrar till social dumpning.

Bland annat har Svenska Dagbladet den senaste tiden uppmärksammat att Postnord aktivt valt att inte ställa krav i enlighet med kollektivavtal i delar av sin upphandlingsverksamhet – en verksamhet som är mycket stor och därmed har stor påverkan på normerna inom branschen. ”Vi måste agera som resten av logistikmarknaden för att över huvud taget vara konkurrenskraftiga”, har kommunikationschef Per Ljungberg uttalat till SvD.

Det borde inte vara acceptabelt för ett stort statligt företag att organisera sin verksamhet på ett sådant sätt att dumpade arbetsvillkor används som konkurrensmedel.

Statsministern har efter en tid av granskning av Postnord uttalat sig skarpt om Postnords förfarande. Men näringsministern har sagt att hans ”bild är att Postnord agerar föredömligt”.

Statsministerns och näringsministerns signaler spretar. Och framför allt har ingen synlig handling ännu visat att regeringen tar problemet på det allvar som borde kunna förväntas.

Jag vill mot bakgrund av detta fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg:

 

Avser ministern att återkomma med konkreta ägardirektiv eller vidta andra åtgärder för att Postnord ska ställa villkor i enlighet med kollektivavtal i alla led i sina upphandlingar?

Debatt

(8 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2016/17:233, Postnord

Interpellationsdebatt 2016/17:233

Webb-tv: Postnord

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Mikael Damberg (S)
Anf. 56 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Herr talman! Ali Esbati har frågat mig om jag avser att återkomma med konkreta ägardirektiv eller vidta andra åtgärder för att Postnord AB ska ställa villkor i enlighet med kollektivavtal i alla led i sina upphandlingar.

Postnord AB ägs gemensamt av svenska och danska staten sedan 2009. Statligt ägda bolag lyder under samma lagar och regler som privat ägda bolag och ska konkurrera på lika villkor. Goda arbets- och anställningsvillkor ska gälla för alla som arbetar i Sverige. Enligt statens ägarpolicy ska bolag med statligt ägande agera föredömligt inom området hållbart företagande och i övrigt agera på ett sådant sätt att de åtnjuter offentligt förtroende. Bolagen ska även säkerställa att missbruk inte sker av den särställning som det kan innebära att vara ett bolag med statligt ägande, bland annat genom att tillämpa skäliga villkor i förhållande till kunder och leverantörer.

För staten som ägare är det av särskild vikt att bolag med statligt ägande arbetar bland annat för en sund och säker arbetsmiljö, respekt för mänskliga rättigheter samt goda och anständiga arbetsvillkor. Bolagen förväntas arbeta aktivt för efterlevnaden av internationella riktlinjer, vilket inkluderar OECD:s riktlinjer för multinationella företag och Global Compact. Dessa bygger bland annat på ILO:s kärnkonventioner, som behandlar föreningsfrihet samt rätten att organisera sig och förhandla kollektivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Bolagsförvaltningen på Näringsdepartementet gjorde under 2015 en hållbarhetsanalys av Postnord AB som identifierade inköp av transporter som ett område inom vilket bolaget behövde förstärka sitt pågående arbete. Detta kommunicerades till bolagets styrelse, som därefter under hösten 2015 beslutade om ett nytt strategiskt mål för hållbart företagande gällande ansvarsfull leverantörshantering. Hållbarhetsanalysen och styrelsens strategiska mål för hållbart företagande följs upp löpande i dialogen med ägaren.

Postnord har också förstärkt sitt arbete avseende inköp av transporttjänster med bland annat en uppdaterad uppförandekod och utökade revisioner för att säkerställa att bolaget agerar föredömligt i sitt leverantörsarbete. Jag kommer att fortsätta att driva dessa viktiga frågor i dialog med Postnord AB.

Det ska vara ordning och reda på svensk arbetsmarknad. Regeringen har lagt fram en rad förslag för att få ordning och reda i transportbranschen. Regeringen satsar bland annat 100 miljoner kronor för att polisen ska kunna utveckla och öka kontrollerna av att de EU-rättsliga reglerna kring så kallade cabotagetransporter efterlevs.

Ali Esbati (V)
Anf. 57 Ali Esbati (V)

Herr talman! Tack, Mikael Damberg, för svaret! Tyvärr var det väl inte riktigt så tydligt som jag hade önskat mig, och det tror jag är en känsla som delas av många inte bara inom Postnord utan i branschen över huvud taget, som under lång tid har varnat för en ond spiral nedåt när det gäller löner och arbetsvillkor.

Jag tänker att svaret väl i princip är detsamma som Mikael Damberg gav till Svenska Dagbladet i januari: "Det finns inget lagkrav som säger att statliga företag ska ha kollektivavtal. Däremot finns ett extra krav på statliga företag att de ska agera föredömligt."

Det är förstås korrekt i sak, men frågan är om det är ett fullgott uttryck för en politisk vilja hos en socialdemokratiskt ledd regering. Det är kanske en mer intressant frågeställning i det här sammanhanget.

Det här rör sig egentligen på två nivåer, dels, och kanske viktigast, den generella situationen inom åkerinäringen och vad man från statens håll gör för att bekämpa social dumpning och ett race to the bottom, dels vad en stor statlig aktör, i det här fallet Postnord, har för roll och kan ha för roll i denna utveckling. Ministern hänvisar till statens ägarpolicy i dag och att bolag med statligt ägande ska, som han säger, "agera föredömligt inom området hållbart företagande och i övrigt agera på ett sådant sätt de åtnjuter offentligt förtroende".

Detta är, om vi ska vara helt ärliga, ganska fluffigt. Här handlar det ju mer specifikt om hur man sköter en del av sin kärnverksamhet, alltså att transportera saker, och det handlar om huruvida man ställer krav på grundläggande rimliga arbetsvillkor när man lägger ut körningar på underleverantörer. Mediernas granskning har visat att det har man inte alltid gjort, och jag tycker att det har kommit en del ganska illavarslande kommentarer från bolagsledningens håll när man fått frågor om det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är just mot bakgrund av detta som jag har ställt min interpellation. Frågan var alltså om statsrådet skulle återkomma med konkreta ägardirektiv eller vidta andra åtgärder för att Postnord ska ställa villkor i enlighet med kollektivavtal i alla led i sina upphandlingar.

Om man ska ha en måttstock för vad som är rimliga lönenivåer på svensk arbetsmarknad är det ju kollektivavtal som måste vara den måttstocken. Det handlar, ska man understryka, inte om huruvida det finns konkurrens eller inte utan om spelreglerna för den konkurrensen - alltså en gräns för hur långt den konkurrensen ska kunna drivas på bekostnad av förarnas löner och arbetsvillkor.

Det här är i grunden samma debatt som har förts kring kollektivavtalsvillkoret vid offentliga upphandlingar. Där har regeringen tillsammans med Vänsterpartiet drivit linjen att det ska ställas krav på arbetsvillkor som är i enlighet med kollektivavtalsnivåer vid sådana upphandlingar så att man inte ska kunna konkurrera med social dumpning.

Vi vet att Postnord är ett bolag som, mycket på grund av en ganska dubiös hantering under föregående regering, har en del ekonomiska problem. Mikael Damberg har, om jag förstod det rätt, i dag varit och pratat om det i näringsutskottet. Därför tycker jag att det är extra viktigt att signalen och styrningen blir tydlig. Ska det tas olika grepp som är ordentliga för att reda ut situationen inom bolaget ska det inte göras genom att pressa löner och arbetsvillkor längre ut i leverantörskedjan, om man nu envisas med att inte göra saker i egen regi.

Jag återvänder därför till frågan: Är det riktigt uppfattat att det Mikael Damberg säger är att ingenting ska göras med ägardirektiven som instrument? Om det är så, kan ministern utveckla detta och kanske åtminstone säga vad det här med "uppdaterad uppförandekod" innebär så att man kan få höra om det är så fluffigt som det låter eller om det är mer konkret.

Jonas Sjöstedt (V)
Anf. 58 Jonas Sjöstedt (V)

Herr talman! Tack, minister Damberg, för svaret!

Den här interpellationen och svaret på den handlar om den mycket allvarliga situationen i svensk åkerinäring. Vi vet att det på de svenska vägarna rullar lastbilar där chaufförer kör till fullständigt undermåliga löner, ett par tusenlappar i månaden. Vi vet att många utnyttjas hårt och i praktiken är rättslösa. De vågar inte organisera sig fackligt, och de träffar inte sina familjer på lång tid.

Vi vet att företagen som driver på den här utvecklingen systematiskt missbrukar utländska bemanningsföretag, att man inte sluter kollektivavtal och att man överträder lagar ibland eller åtminstone tänjer dem till det absolut yttersta.

Det här är en situation som innebär att chaufförer utnyttjas, att svenska arbeten i åkerinäringen slås ut i en osund och osjyst konkurrens och att bra svenska företag slås ut av den här typen av vilda västern i åkerinäringen. Det finns alltså all anledning att agera och att vara väldigt tydlig.

Därför är det en sådan besvikelse att höra det här svaret. Det är ganska elegant men ändå en uppvisning i oklarheter och undanglidanden. Det är nämligen vad det är: Man säger egentligen bara att det går att fortsätta som i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hade jag suttit i Postnords ledning och lyssnat på den här debatten - och säkert kommer någon från Postnord att göra det - hade jag känt att ja, vi kan ju fortsätta som förut. Här ställs inga större krav på att man ska uppträda på ett annat sätt.

Jag hade önskat att Mikael Damberg skulle säga så här: Som minister i Sveriges regering förväntar jag mig att statliga företag kräver kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor när man upphandlar jobb i Sverige.

Det är det enda rimliga budskapet, och jag skulle önska att Mikael Damberg uttalade det under den här debatten. Något annat vore att säga nej men, ni kan glida lite under radarn och göra lite som ni vill.

Det är riktigt att vi vill ha ordning och reda i åkerinäringen. Det är bra att ministern lyfter upp satsningen på trafikpolisen; den fick vi förhandla fram från Vänsterpartiets sida. Vi tycker att det är en bra satsning som vi har fått med regeringen på. Men i ärlighetens namn: Det behöver göras mycket mer, och det som vi framför allt behöver, utöver ett beställaransvar - och det här visar att det behövs - är det som kallas för den holländska modellen. Det vill säga, normalt när man kör åt åkerier i Sverige är man anställd av dessa åkerier. Det menar jag är den viktigaste delen av en lösning här.

Det finns ett problem. Det är lite grann som med barnuppfostran, nämligen att det man själv gör sänder ett budskap till andra. Om det är okej för statliga företag att utnyttja chaufförer med dåliga villkor, varför ska då ett privat företag känna pressen att ställa krav vid upphandlingar? Därför är det så viktigt att staten föregår med gott exempel när man driver företag.

När denna fråga kom ut och blev medial var statsminister Stefan Löfven tydlig. Han visade sin upprördhet och sa att någonting måste göras. Jag kan inte riktigt utläsa av svaret hur man tar tag i Postnords upphandlingar. Det får gärna förtydligas. När man lägger samman denna fråga med att ett annat delvis statligt ägt företag som SAS aktivt flyttar ut arbetstillfällen när företaget expanderar till baser utomlands, med det uttalade syftet att undgå svensk beskattning och svenska kollektivavtal, även om företaget har spanska eller irländska kollektivavtal, blir man bekymrad över att staten som ägare inte sätter ned foten och säger att staten förväntar sig att arbeten som utgår från Sverige lyder under svenska kollektivavtal.

Mikael Damberg (S)
Anf. 59 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Herr talman! Tack, Ali Esbati, för en viktig interpellation!

Transportsektorn har präglats av både en osund konkurrens, en press i sociala villkor, och en spiral nedåt de senaste åren. Det drabbar på två sätt. Precis som Jonas Sjöstedt lyfte fram i debatten drabbar detta både de människor som kommer till Sverige och utnyttjas på svenska vägar, som inte får sina pauser, inte får ordentligt boende, inte får den lön de har rätt till, och de svenska seriösa bolag som får svårt att klara konkurrensen och slås ut, det vill säga det slår mot svenska jobb på ett osunt sätt. Därför är detta en viktig interpellation.

Jag vill verkligen markera att bolagsstyrningen är lite formell och fyrkantig. Den politiska viljan blir kanske inte lika tydlig som Jonas Sjöstedt efterfrågar. Men för oss är det självklart att grunden för den svenska modellen är kollektivavtal. Det är de som bär upp den svenska lönemodellen. Den är otroligt viktig att försvara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hållbarhetsanalyser kan låta lite tråkigt och fluffigt, men vi gör hållbarhetsanalyser med varje bolag. Vi går igenom vilka de största riskerna är i just det bolagets verksamhet. När vi gjorde en sådan analys av Postnord 2015 pekade vi på att just underleverantörer var den största risken med Postnords verksamhet. Vi gav ett mandat tillbaka. Det är styrelsen som är ansvarig för verksamheten. Vi ansåg att de måste ta tag i frågorna och jobba på ett mer seriöst sätt eftersom vi inte var nöjda.

Bolaget har tagit fram strategierna, koderna, revisionen och uppföljningen, som bolaget har börjat implementera. Efter de avslöjanden som Transport har gjort har Postnord varit tydligt med att man ska granska de bolag som pekas ut. En del av detta handlar inte bara om kollektivavtal, utan det handlar om rena lagbrott. Frågan är vilken relation som Postnord ska ha med bolag som förekommer här. Där gör Postnord nu en seriös kontroll.

Jag känner en politisk vilja i frågan, och jag tycker att vi ska jobba med frågorna - även om vi inte kan tro att Postnord som bolag självt kommer att förändra hela transportsektorn. Så enkelt är det inte heller. Vi måste jobba med politiska metoder för att styra upp sektorn och komma vidare. Där har regeringen i samarbete med Vänsterpartiet gjort flera insatser för att ge polisen möjlighet att upprätthålla den lagstiftning som finns i dag, som inte har kunnat kontrolleras på ett bra sätt, med klampning och skadestånd från dem som bryter mot regelverket. Här finns en lång rad åtgärder som behöver vidtas och som är viktiga för att styra upp systemet.

Men detta väl sagt - sedan får man tolka detta hur man vill - kan man i medierna få intrycket att all verksamhet i Postnord inte styrs av kollektivavtal. Så är det inte. Bolaget säger till mig att 95 procent av all verksamhet i Sverige lyder under svenska kollektivavtal. För inrikestrafiken är det 99 procent.

Det är rimligt att verksamhet i Danmark ska ha danska kollektivavtal och så vidare i andra länder. Då kan man åka mellan länderna. Det är de internationella transporterna som går in i Sverige som definieras på lite olika sätt och där det inte finns kollektivavtal på samma sätt som i den övriga verksamheten. Det är det som man nu kontrollerar, inte minst efter avslöjandena om att det sker saker och ting som bryter mot den kod som finns.

Vi tar inte lätt på frågan, och vi kommer att fortsätta att driva den i en aktiv ägardialog. Jag vill att Postnord ska vara ett föredöme - också i en svår bransch som transportsektorn.

(forts.)

Ali Esbati (V)
Anf. 60 Ali Esbati (V)

Svar på interpellationer

Herr talman! Nu återupptar vi en avbruten interpellationsdebatt. Det vi pratade om före uppehållet var att frågeställningen är större än Postnord. Det blir ibland lite abstrakt när man säger att arbetsförhållandena kan dumpas i transportbranschen. Det kan leda till ganska allvarliga saker för de människor som är involverade.

Jag läste till exempel en intervju med en rumänsk förare som satt i häkte i Borås. Han hade begått ett allvarligt brott, det vill säga kört grovt rattfull någon gång före jul, och det ska han naturligtvis bära ansvaret för. Det var ju bra att han blev gripen och nu får sona sitt brott.

Vid intervjun med den rumänske föraren är det några saker som sticker ut. Han körde för DHL, och fick frågan hur det kommer sig att han fick det här jobbet. Han svarar att han hittade det på internet och började jobba för den här lastbilsägaren den 1 december. Lastbilsägaren har tre bilar som kör på Sverige och håller till i Danmark. På frågan vem som är chef svarar han att det är en rumän som håller till i Danmark eller också ligger företaget på Malta. Den rumänske föraren vet inte, för han har kontrakt med DHL. DHL är numera i huvudsak statligt ägt i Tyskland.

Detta är de förhållanden som man har att brottas med inom branschen. Jag är naturligtvis medveten om att skärpta ägardirektiv eller andra krav på Postnord i Sverige inte löser den här frågan. Men vi har också en mängd andra förslag som nog är viktiga att titta på.

Ministern har nämnt detta med cabotage och polisens möjligheter att göra mer på det området. Det är bra. Några saker som vi har lyft och som det är viktigt att fortsätta att fundera över är till exempel om man kan införa ett skärpt beställaransvar så att beställaren har ett tydligare ansvar för det som sker nedåt i kedjan. Man ska inte kunna bli av med ansvaret bara för att man hänvisar till underleverantören och säger att man har koll på sina bilar, men om det är andra som bedriver verksamheten blir det inte så bra.

I Holland har man tillämpat en modell som har varit omdiskuterad ifall den är förenlig med EU-rätten eller inte. Men likaväl har man den modellen som i praktiken kräver att personalen kör åkeriets egna lastbilar. Då täpper man till möjligheten att skylla på att det handlar om egna företagare och så vidare.

Generellt sett har vi problem inom vissa av dessa branscher med egenföretagare som på papperet är egenföretagare men att de personer som kör får ta all risk. Då kan dessa personer hamna i väldigt svåra situationer utan möjlighet att ställa krav på sin egen lön. I den här branschen går det väldigt snabbt ut över säkerheten om arbetsförhållandena är usla.

Vi har lyft frågan att man kan ha öppna och transparenta register över alla som är verksamma inom transportnäringen. Det är också någonting som är viktigt att se på.

Men man kommer inte ifrån att staten har en viktig roll att spela i den här branschen. Det är en bransch som är desperat behov av att det görs mer än vad som händer i dag.

Mikael Damberg (S)
Anf. 61 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vill bara kvittera det som Ali Esbati sa om att staten har ett viktigt ansvar både i form av ägare eller delägare i statliga bolag som ska agera föredömligt och i form av lagstiftning här hemma och i Europa.

Precis som Ali Esbati tar upp har vi i regeringsställning gjort en del saker ihop. Det gäller polisens möjlighet att öka kontrollen, något som har varit eftersatt under många års tid. Vi har infört klampning och avgiften på 40 000 kronor för cabotagebrott. Dessutom utreder Transportstyrelsen på regeringens uppdrag frågan om nuvarande reglering av beställaransvar, om det skapar tillräckliga förutsättningar för ordning och reda i transportbranschen.

Frågan måste drivas på EU-nivå, och det gör vi också. Vi förväntar oss att EU-kommissionen under 2017 ska lägga fram förslag på det här området. Sverige är det land som driver att reglerna behöver ändras för cabotagetransporter så att de kan vara av tillfällig natur, men också att de kan koordineras med reglerna om kombinerade transportörer.

Jag kan inte varenda detalj i detta, för det är inte mitt formella ansvarsområde. Men vi försöker att jobba mer ihop. Det är viktigt nu när jag för diskussioner om Postnords ansvar att jag också lyfter in dessa frågor i diskussionen. Jag märker att journalisterna helt inte vill prata om det, men det är ju en större fråga.

När det gäller Postnord kommer man under det här året, 2017, att genomföra ett tiotal revisioner. Revisionerna sträcker sig över fem dagar och kommer att genomföras av extern certifierad revisor. Då ska kan man titta på leveransavtal, code of conduct, platsbesök, intervjuer med ledningarna. Man kommer att göra ett hundratal granskningar på plats som sträcker sig över två dagar och ska innehålla uppföljning av villkoren. Man kommer också att titta på kreditrating och sådant. Det är en annan fråga, men den spelar ändå en viss roll.

Det som också är intressant är att med anledning av de uppgifter som har kommit fram kommer Postnord att göra särskilda kontroller av de utpekade företagen.

Apropå detta med att lämna vidare uppdrag har Postnord i dag regler som säger att man inte ska kunna göra det till annan underleverantör utan att det krävs ett skriftligt godkännande från Postnord.

Postnord är ett stort företag och en stor arbetsgivare, och man har just börjat att rulla ut de nya riktlinjerna. Jag hoppas att det kommer att ge resultat, och jag kan garantera att jag kommer att ta upp detta på varenda ägarträff som jag har med Postnord. Jag tror att Postnord kan agera som ett föredöme och visa att det går att bedriva en bra, seriös verksamhet. Men jag är väl medveten om att Postnord inte kan lösa hela branschens utmaningar. Det måste vi göra politiskt både här hemma och i Europa.

Ali Esbati (V)
Anf. 62 Ali Esbati (V)

Herr talman! Jag tycker att det skriftliga svaret var lite fluffigt, men det är väldigt bra att svaret nu har blivit mer preciserat i den här diskussionen. Det gäller regeringens politiska ambitioner och intentioner på det här området och också när det gäller viljan att fortsätta att ligga på i EU-sammanhang. Det är ju mycket som är direktivstyrt, det kan man tycka vad man vill om, men nu är det så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De signaler som jag nu har uppfattat att ministern har varit villig att ge har ibland lyst igenom i mediedebatten. Det kräver då uppföljning för att det ska hända någonting på det här området på riktigt.

Sedan är vi, som vi har varit inne på, naturligtvis överens om att ett bolag inte kan lösa de här problemen själv, det ska man komma ihåg. De fackliga organisationerna, som har varit väldigt delaktiga i ta fram detta, understryker också att de inte är intresserade av att sätta dit Postnord specifikt. De är intresserade av att branschen får drägliga och vettiga arbetsvillkor så att man kan ha kvar bra jobb oavsett vem det är som kör.

Eftersom vi har kommit längre med kollektivavtal, med säkerhetstänkande och inte minst med försök till klimatanpassning i Sverige är det naturligtvis en förlust om svenska arbetstillfällen inom det här området går förlorade och vi får en situation där människor kör under otroligt usla villkor, oavsett om de kommer från Rumänien, Baltikum eller Sverige.

Mikael Damberg (S)
Anf. 63 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Herr talman! Jag har faktiskt ingenting att tillägga efter det sista anförandet. Jag skriver under på vartenda ord som sas och kan garantera att vi kommer att fortsätta att bevaka detta.

Postnord har vid sidan av dessa utmaningar också problem med leveranskvalitet och har dessutom ekonomiska utmaningar som inte minst har att göra med den danska verksamheten. Det innebär dock inte att man kan slappna av på detta område. Vi kommer att fortsätta att ligga på, och vi tar frågan på stort allvar.

Överläggningen var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.