Pliktverkets regionkontor i Östersund
Interpellation 2005/06:352 av Larsson, Håkan (c)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-04-12
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Anmäld
- 2006-04-18
- Svar fördröjt anmält
- 2006-04-24
- Sista svarsdatum
- 2006-05-02
- Besvarad
- 2006-05-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 12 april
Interpellation 2005/06:352 av Håkan Larsson (c) till försvarsminister Leni Björklund (s)
Pliktverkets regionkontor i Östersund
Med hänvisning till regeringens sparkrav har Pliktverkets generaldirektör fattat inriktningsbeslut om att verkets regionkontor i Östersund och Karlstad ska läggas ned. Verksamheten ska, enligt planen, koncentreras till storstadsområdena och kontoren i Stockholm, Göteborg och Kristianstad.
Om planerna fullföljs innebär detta att ett regionkontor, Östersund, som har 67 procent av landets yta som upptagningsområde med för närvarande ungefär 7000 mönstrande ungdomar varje år läggs ned. Vid kontoret arbetar idag ett 40-tal anställda. Hur en nedläggning av Östersundskontoret skulle hanteras vet man inte utan en utredning måste ske. Antingen måste Pliktverkets personal i Stockholm göra tillfälliga utflykter till verkligheten i norr eller också måste de mönstringsskyldiga resa till huvudstaden.
Viktigt i sammanhanget är att aktuella siffror visar intresset bland de unga för att göra värnplikten är störst i Jämtlands län och Västernorrlands län, medan den är lägst i Stockholms- och Göteborgsregionerna. Ändå väljer generaldirektören att föreslå att Pliktverkets verksamhet ska centraliseras just dit.
Att verkets organisation behöver anpassas till det minskande antalet mönstrande behöver inte med automatik innebära en centralisering av verksamheten till storstadsområdena. Det finns också skäl att pröva om Pliktverket kan ges nya uppgifter som kompletterar grunduppgiften. Det kan exempelvis finnas goda möjligheter för ett samarbete mellan Pliktverket och Folkhälsoinstitutet i Östersund. Likaså är det troligt, och önskvärt, att även kvinnlig mönstringsplikt kan komma att införas i framtiden - och därmed skulle uppgifterna för Pliktverket öka.
Just nu pågår en omlokalisering av statlig verksamhet som kompensation för garnisonsnedläggningar och andra militära indragningar, bland annat till Östersund. Att samtidigt lägga ned en väl fungerande statlig myndighet i Östersund - och centralisera dess verksamhet till Stockholm - framstår som märkligt och visar bristen på helhetssyn. Vad är det som egentligen säger att det inte vore bäst att behålla regionkontoren i Kristianstad, Karlstad och Östersund och i stället lägga ned Stockholms- och Göteborgskontoren?
Mot denna bakgrund vill jag fråga försvarsministern vilka avvägningar som regeringen avser att göra när det gäller Pliktverkets verksamhet i framtiden.
………………………………………
Håkan Larsson (c)
Överlämnas
enligt uppdrag
Ulf
Christoffersson
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2005/06:352
Webb-tv: Pliktverkets regionkontor i Östersund
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2005/06:118 Måndagen den 8 majProtokoll 2005/06:118 9 § Svar på interpellation 2005/06:352 om Pliktverkets regionkontor i Östersund
Protokoll från debatten
Anf. 43 Leni Björklund (S)
Fru talman! Håkan Larsson har frågat mig vilka avvägningar som regeringen avser att göra när det gäller Pliktverkets verksamhet i framtiden.
Regeringen överlämnade den 22 mars 2006 skrivelsen 2005/06:131
En ändamålsenlig styrning och förvaltning för försvaret
till riksdagen. Syftet med skrivelsen är just att informera riksdagen om regeringens inriktning avseende den fortsatta omställningen av styrning och förvaltning för försvaret.
I takt med omställningen från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar bör också försvarsförvaltningen minska. Funktionerna för stöd och administration har hittills varit relativt opåverkade, samtidigt som en kraftig minskning har skett av insatsorganisationen. Därför bör en omfördelning av resurser göras - från stöd och administration till operativ verksamhet.
Under de senaste tio åren har utbildningsbehovet av totalförsvarspliktiga minskat med tre fjärdedelar. Av de totalförsvarspliktiga som genomgår mönstring de närmaste åren kommer mindre än var femte person att genomföra tjänstgöring. Det drastiskt minskade behovet av totalförsvarspliktig personal måste återspeglas även i att mönstringsverksamheten rationaliseras.
I skrivelsen har regeringen redovisat hur mönstringsverksamheten bör utvecklas. Inom ramen för dagens system med totalförsvarsplikt införs ett stegvis mönstringsförfarande. I första skedet sker ett urval av den manliga delen av åldersklassen. I andra skedet kallas dem som bedöms klara kraven för lång grundutbildning till mönstring. Förändringen bör möjliggöra en överföring av anslaget om ca 100 miljoner kronor från Pliktverket till Försvarsmakten från och med 2008.
Regeringen har genom planeringsanvisningar gett i uppdrag till myndigheterna, däribland Pliktverket, att utreda hur förändringarna ska genomföras och vilka konsekvenser dessa får. Myndigheternas redovisning kom in den 27 april. Enligt det förslag som Pliktverket lämnat bör den fasta mönstringsverksamheten i Karlstad och Östersund avvecklas.
Enligt dagens bestämmelser bestämmer Pliktverket sin egen organisation. Utgångspunkten bör även fortsättningsvis vara att regeringen inte ska styra Pliktverket i fråga om den interna organisationen, till exempel på vilka orter det i framtiden bör finnas regionkontor. I första hand bör det vara en sak för myndigheten att redovisa förslag till hur verksamheten kan bedrivas så effektivt som möjligt. Därmed inte sagt att skyldigheten att mönstra kommer att skilja sig åt beroende på var man bor i Sverige. Även i fortsättningen kommer det att behövas totalförsvarspliktiga från hela landet. I sina överväganden har myndigheten bland annat att beakta förordningen (2003:595) om regionalt utvecklingsarbete. Av denna förordning framgår att det bör finnas särskilda skäl för att lägga ned statlig verksamhet i stödområde samt den samråds- och undersökningsskyldighet som gäller vid verksamhetsminskningen.
Den redovisning som lämnats av Pliktverket och övriga försvarsmyndigheter kommer nu att analyseras inom Regeringskansliet. Regeringen kommer i samband med budgetpropositionen att återkomma till riksdagen med en redovisning i fråga om hur regeringen anser att anslaget för Pliktverket bör förändras.
Då Håkan Larsson, som framställt interpellationen, anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav tredje vice talmannen att Annika Qarlsson i stället fick delta i överläggningen.
Anf. 44 Annika Qarlsson (C)
Fru talman! Jag har ju lovat att ta emot svaret för Håkans räkning. Jag passar bara på att knyta ihop med föregående debatt, frågan om vad man kan ha armén till.
I Sovjetunionen, innan dess fall, hade man ungefär 20 000 vargar. Det var alltså armén som höll efter att det inte blev en större stam. Efter Sovjetunionens fall gick den på några år från 20 000 till 45 000 vargar, vilket man nu med ett uttag på 15 000-17 000 vargar om året klarar av att hålla konstant, men man klarar inte av att minska stammen. Det går fort när de väl kommer förbi en viss kritisk massa. Men det var inte det vi skulle prata om, utan vi skulle prata om Pliktverket.
Jag vill tacka försvarsministern för svaret på Håkan Larssons interpellation. Själv har han inte möjlighet att vara här i dag, eftersom han är på ett sedan länge inplanerat besök i Frostviken i norra Jämtland.
Svaret från försvarsministern är tyvärr ganska innehållslöst. Jag ser emellertid en, om än ganska svag, positiv signal i försvarsministerns svar, nämligen hänvisningen till att Pliktverket måste beakta förordningen om regionalt utvecklingsarbete, enligt vilken det måste finnas särskilda skäl för att lägga ned statlig verksamhet i ett stödområde. Jag vill därför fråga försvarsministern om hon ser några särskilda skäl för att lägga ned regionkontoret i Östersund. För min del kan jag inte se några sådana skäl.
Även Pliktverkets generaldirektör Björn Körlof, som har lagt fram det förslag som vi nu diskuterar, hade vid sitt besök i Östersund nyligen svårt att peka på något annat skäl för nedläggning än en marginell ekonomisk vinst, vilket även det kan diskuteras. Enligt medierna efterlyste han i praktiken en politisk signal för att ompröva sitt förslag om nedläggning. Merkostnaden är hur som helst försumbar. Däremot finns det en rad särskilda skäl för att behålla den väl inarbetade verksamheten i Östersund:
1. Det är oacceptabelt att hela norra Sverige inte ska ha ett enda mönstringskontor. Norrlands yta utgör 67 % av Sveriges yta.
2. Ungdomar från norra Sverige måste behandlas likvärdigt med ungdomar från södra Sverige när det gäller mönstringen. I dag är försvarsviljan och viljan att mönstra starkast i norr och allra starkast i Jämtlands län. En nedläggning av regionkontoret i Östersund skulle få en negativ inverkan på försvarsviljan bland den breda allmänheten.
3. Kunskap och kompetens när det gäller specifika norrlandsförhållanden finns endast vid Norrlandskontoret i Östersund.
4. Mönstringsverksamheten står inför stora förändringar. Enligt planerna ska ett första urval göras via Internet. Om detta system fungerar vet ingen. I det läget blir det mer riskabelt att lägga ned verksamheten vid det enda mönstringskontoret i mellersta och norra Sverige.
5. Pliktverket kan utveckla samarbetet med andra myndigheter när det gäller urval. Det är dessutom absurt att lägga ned en väl fungerande verksamhet i Östersund och flytta sysselsättningen därifrån till Stockholm, samtidigt som andra statliga myndigheter omlokaliseras från Stockholm till Östersund för att något kompensera den tidigare garnisonnedläggningen. Åtminstone hälften av ca 40 kvalificerade arbetstillfällen som i dag finns vid Pliktverket i Östersund måste behållas också av regionalpolitiska skäl. Staten måste skaffa sig en helhetssyn på sin verksamhet och inte ge med den ena handen och ta tillbaka med den andra.
Sammanfattningsvis är det ingen tvekan om att det finns mycket starka särskilda skäl att behålla Pliktverkets regionkontor i Östersund. Jag hoppas att försvarsministern håller med om detta och ger generaldirektören för Pliktverket den politiska signal för att ändra sitt förslag om nedläggning som han faktiskt har efterlyst.
Anf. 45 Leni Björklund (S)
Fru talman! Jag kan instämma på en punkt och det är att det gäller att ha en helhetssyn på den här frågan. Helhetssynen handlar om vilka möjligheter som finns att effektivisera mönstringen nu när vi inte ska ha en stor grupp till värnpliktstjänstgöring utan det handlar om att välja ut en mindre grupp. Dessutom har vi möjlighet att nyttja modern teknik som inte har funnits tidigare för att se till att mönstringsförfarandet är rationellt.
Det är det frågan handlar om.
Vi anser att det inte ska gälla några särskilda regler på försvarsområdet. Vi har en helhetssyn på svensk förvaltning, nämligen att den ska bedrivas så effektivt som möjligt. Man ska lösa sina uppgifter och arbeta effektivt.
Om myndigheten klarar av att genomföra urvalsprocessen med hjälp av modern teknik på ett sätt som innebär att vi kan föra över pengar att använda operativt i Försvarsmakten är det en bättre användning.
De myndigheter som hör till försvarsområdet och är stödmyndigheter har inte påverkats särskilt mycket av nedläggningar och förändringar. Det är dags att man med helhetssynen på omställningen av försvaret även kräver att deras processer och arbete ska effektiviseras.
Vem ska då besluta om hur och var den organisation som ska uppfylla riksdagens krav på allmän mönstringsplikt och se till att vi kan ta ut de bäst lämpade organiseras? Det är i dag en uppgift för Pliktverket att tala om det.
Jag tycker att hur organisationen ser ut fortfarande ska vara en uppgift för Pliktverket.
Det som jag, riksdagen och regeringen har anledning att granska mycket noga är om det är möjligt att använda modern teknik när man tar ut de värnpliktiga. Det är den stora och viktiga frågan som lagstiftare och de som ska upprätthålla lagen och se till att detta genomförs i myndigheterna har anledning att granska noga. Det kan finnas osäkerhet om hur snabbt ett sådant teknikstöd kan genomföras och användas. Det är det som generaldirektören ber om en granskning av, inte hur kontoren ser ut och var de ligger i landet.
Anf. 46 Annika Qarlsson (C)
Fru talman! I svaret hittar jag inte några särskilda skäl och ingen signal.
Att bibehålla kontoret i Östersund skulle medföra en marginellt ökad kostnad i förhållande till anslagsramen. Det skulle rädda ett stort antal arbetstillfällen och ge ett mönstringskontor på närmare håll för en majoritet av Sveriges geografiska yta.
Jag fick en hänvisning till helheten när det gäller uppdraget att rekrytera. Det är naturligtvis deras huvudsakliga ansvar. Att det skulle motsäga ett kontor i Östersund får jag inte riktigt ihop.
Talet om modern teknik förstår jag inte heller riktigt. Att det inte skulle vara möjligt att använda sig av modern teknik i Östersund verkar lite underligt.
Jag kanske har missförstått det hela. Jag frågade efter särskilda skäl. Jag har inte hört att du har gett det. Signal har jag absolut inte uppfattat någon.
Anf. 47 Leni Björklund (S)
Fru talman! Ibland blir diskussioner kring frågor mer förvirrande än klarläggande.
Grunden till att man över huvud taget bedömer att man kan göra ordentliga besparingar på Pliktverket är att man använder ett modernt IT-baserat urvalssystem som innebär att man behöver kalla mycket färre till uttagning till mönstring. Det är grunden. Det systemet kan naturligtvis användas på alla möjliga ställen. Det är inte det som är problemet.
Det leder till att betydligt färre värnpliktiga än i dag behöver inställa sig personligen på mönstringen. Det blir då dyrt att ha en regionorganisation som får väldigt få ärenden. Det är färre som ska prövas inför den slutliga uttagningen. Det blir ett sårbart kontor, har man sagt från Pliktverket när man har diskuterat detta. Det blir för få ärenden på det kontoret.
Kostnaden är inte försumbar. Kostnaden för att upprätthålla det är, trots reskostnaderna, 10 miljoner. Det bedömer man att besparingen blir om man stänger det. Det är en tiondel av hela besparingen. Det är långt ifrån betydelselöst när man diskuterar fortsättningen.
Ska man då fylla så att det inte blir så sårbart? Det enda sättet är att låta ungdomar från Mellansverige åka upp och göra sin mönstring i Östersund. Det ska då jämföras med den oro som Annika Qarlsson känner för att ungdomar från Östersundsområdet ska åka till Stockholm.
Utgångspunkten är att situationen blir annorlunda mot i dag. Det är betydligt färre.
Den allvarligaste prövning som ska ske är om vi kan förlita oss på ett sådant här teknikstöd. Det måste vi granska noga så att det är rättssäkert. Detta ankommer på mig, och riksdagen har nog också anledning att titta på detta i samband med budgetdebatten. Om vi tror på det blir det ett betydligt mindre antal än i dag som ska inställa sig. Då måste vi också se till att det finns erforderlig kompetens där de kommer - kanske inte år ett och år två men på längre sikt. Pliktverket säger att om vi har kvar för många regionkontor blir de sårbara också ur kompetenssynpunkt. Det är på det området prövningen sker.
Vi kommer då till frågan om den regionalpolitiska granskningen. Man tittar på om det finns sådana skäl. Det är fortfarande Pliktverket som har att göra detta. Frågan om var man har sin lokala organisation är i dag inte en fråga för regering och riksdag. Myndigheten måste själv granska detta. Om man hos myndigheten kommer fram till att det finns sådana får man naturligtvis titta på hur strukturen ska förändras. Vi är inte där än.
Det första och viktigaste steget är att vi ska ha ett bra, rättssäkert och tryggt system för att ta ut de värnpliktiga.
Anf. 48 Annika Qarlsson (C)
Fru talman! Ministern använder sig av Pliktverkets argumentation för hur man ska få en effektiv hantering. Ur ett regerings- och riksdagsperspektiv måste man ändå väga in de åtgärder som till exempel vidtagits under de senaste åren då det har varit en hel del omlokalisering.
Någonstans blir det dubbla signaler när man flyttar saker dit och tar saker därifrån. I stället borde man fundera på hur man kan använda sig av dem som redan är lokaliserade där och se till att de får möjlighet att vidareutvecklas.
Beträffande att det skulle vara dyrt så kan man, med tanke på att det finns kontrakt och att det kommer att betalas lokalhyra fram till 2009, tycka att det åtminstone i det korta perspektivet inte verkar bli någon stor besparing att flytta på detta.
Och sårbarheten jobbar man mycket med uppe i Östersund. Man försöker sammanfoga de olika delarna av myndighetsutövning som finns för att på ett betydligt bättre och smartare sätt använda sig av de olika kompetenserna och kunna göra förstärkningar. Man har kommit en bit på väg med detta.
Jag tackar återigen för svaret. Men jag har inte uppfattat signalen till Pliktverket. Och jag misstänker att jag inte heller i ministerns sista inlägg kommer att få något svar på det.
Anf. 49 Leni Björklund (S)
Fru talman! I takt med att arbetet med ett nytt mönstringssystem går vidare inom Pliktverket kommer flera frågor som myndigheten själv tittar på, bland annat om ungdomar ska behöva resa till Stockholm eller om det ska finnas mönstringslokaler på andra ställen i Norrland, så att de inte behöver göra långa resor. Allt detta tittar Försvarsmakten på.
När det gäller omställningen uppe i Östersund i samband med försvarsomställningen är det riktigt att det är ett stort åtagande som regeringen har gjort för att skapa en ny bas för utvecklingen i Östersund och den delen av Norrlands inland. Den är viktig och framåtsyftande nu när försvarets arbetssätt och försvarets volym inte behövs i samma utsträckning som tidigare.
Vad är då signalen, frågar Annika Qarlsson? Den signal som vi i riksdag och regering ska ge kan inte handla om att vi ska detaljstyra myndigheterna när det gäller på vilka ställen som de ska ha lokalkontor. I det här fallet, och det är viktigt, ska riksdag och regering se till att vi har ett rättssäkert och tryggt uttagningssystem av de värnpliktiga som inte missgynnar någon del av landet men som fungerar även om vi använder modern teknik. Och hur snabbt ett sådant system ska tas i bruk är den stora frågan. Och det är på den punkten som generaldirektören i Pliktverket också vill ha en tydlig försäkran om att det inte handlar om att införa ett system så snabbt att man riskerar att inte kunna ta ut de värnpliktiga på ett tryggt och säkert sätt. Det handlar inte om lokalerna utan om teknikstödet i sig.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.