personalförstärkningar i förskolan

Interpellation 2002/03:381 av Tjernberg, Gunilla (kd)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-05-12
Anmäld
2003-05-12
Besvarad
2003-05-26
Sista svarsdatum
2003-05-26

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 12 maj

Interpellation 2002/03:381

av Gunilla Tjernberg (kd) till statsrådet Lena Hallengren om personalförstärkningar i förskolan

Under valrörelsen sommaren 2002 presenterade Socialdemokraterna rapporten Barnen främst @ Klara besked från socialdemokraterna om förskolans kvalitet och barnfamiljernas ekonomi. I denna rapport presenterades ett kvalitetsprogram för förskolan som skulle genomföras efter valet. Bland annat utlovades minskade barngrupper och resurser till 6 000 nya förskollärare, barnskötare och annan personal i förskolan.

Besvikelsen var därför stor bland såväl föräldrar som förskolepersonal när regeringen presenterade budgeten för 2003 utan att någon av de utlovade kvalitetssatsningarna fanns med. Det ansvariga statsrådet Lena Hallengren försökte dock lugna alla missnöjda väljare och i budgetdebatten den 12 december 2002 sade hon "vi har gjort stora satsningar på mer personal i skolan. Nu är det förskolans tur." I en interpellationsdebatt i februari 2003 sade hon vidare att "jag som ansvarig minister vill göra kvalitetsfrågorna inom förskolan till ett av mina viktigaste områden för reformer och utvecklingsarbete under den kommande mandatperioden. @ @ @ En av regeringens viktigaste satsningar när det gäller förskolan är nu att uppfylla vallöftet om ett statligt bidrag till kommunerna för att kunna anställa 6 000 förskollärare, barnskötare och annan personal i förskolan".

För några veckor sedan presenterade regeringen sin vårproposition med budgeten för de kommande åren. Inte heller nu nämns något om 6 000 fler anställda inom förskolan. Den enda förändring som sker är att maxtaxan inom barnomsorgen höjs. Föräldrarna ska betala mer utan att kvaliteten förbättras. Kommunerna får nämligen inte behålla de extra resurserna för att använda för kvalitetssatsningar utan de dras in till statskassan. Regeringens utlovade kvalitetsprogram verkar vara långt borta. De "klara beskeden om förskolans kvalitet" är glömda.

Regeringen klamrar sig i stället fast vid Skolverkets rapport om konsekvenserna av maxtaxan som presenterades i mars i år. Rapporten visar att kvaliteten i förskolan inte försämrats sedan maxtaxan infördes. Med utgångspunkt i detta säger regeringen stolt i vårpropositionen "kvaliteten har upprätthållits i förskolan". Även om man accepterar rapportens något tveksamma resultat kan man fråga sig om detta är något för regeringen att vara stolt över. Att kvaliteten inte blivit sämre det senaste året säger ju egentligen ingenting eftersom kvaliteten var dålig redan från början. För ett år sedan skrev Skolverket i en rapport att gruppstorlekarna ökat kraftigt i förskolan och att grupperna då var betydligt större än vad som är lämpligt enligt forskningen. Att situationen sedan dess inte blivit ännu sämre kan väl knappast betraktas som att regeringen lyckats.

Statsrådet Lena Hallengren har lovat att kvaliteten i förskolan ska vara en av hennes mest prioriterade frågor. Snart har ett riksdagsår gått och än har inga kvalitetssatsningar gjorts. Under tiden går tusentals barn genom förskolan i stora barngrupper med lite personal.

Jag vill därför fråga statsrådet på vilket sätt hon kommer att arbeta för att förverkliga regeringens vallöften om förbättrad kvalitet i förskolan när det inte heller 2004 blir någon satsning på mer personal i förskolan.

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2002/03:381, personalförstärkningar i förskolan

Interpellationsdebatt 2002/03:381

Webb-tv: personalförstärkningar i förskolan

Protokoll från debatten

Anf. 226 Lena Hallengren (S)
Herr talman! Gunilla Tjernberg har frågat mig på vilket sätt jag kommer att arbeta för att förverkliga regeringens vallöften om förbättrad kvalitet i försko- lan. Jag vill börja med att bemöta Gunilla Tjernbergs påstående om kvaliteten i förskolan. Jag delar inte den mörka bild som Gunilla Tjernberg målar upp av den svenska förskolan. När jag är ute och besöker förskolor runtom i landet möter jag i de allra flesta fall en organisation som fungerar förträffligt, där personal och barn trivs och utvecklas. Jag anser att vi har en bra förskola i Sverige, men att barngrupperna fortfarande är för stora - precis som antalet vuxna per barn är för få. Kvalitet handlar om mer än personaltäthet. I en internationell OECD-studie beskrivs den svenska förskolan i positiva ordalag. OECD-experterna anser att förskolan i Sverige bland annat kännetecknas av att den har mycket välutbildad och professionell per- sonal, att den smidigt anpassar sig till barnens och föräldrarnas behov och att det finns en balans mellan individ och kollektiv. Förskolan utgör det första steget i det livslånga lä- randet och är därigenom en viktig del av samhällets samlade utbildningssystem. För att ge barnen en bra verksamhet är det viktigt att kvaliteten i förskolan ständigt utvecklas och förbättras. I höstens budgetproposition sade regeringen att vi avser att återkomma med ett förslag om ett riktat statsbidrag till kommunerna för att de ska kunna tillföra minst 6 000 fler förskollärare, barnskötare och annan personal i förskolan. Med ett tillskott av perso- nalresurser i den omfattningen kan personaltätheten öka så att riktmärket i genomsnitt blir fem barn per heltidsanställd. Det är viktigt att beslut i dessa frågor tas utifrån lokala förutsättningar och med hänsyn till att olika barn har olika behov. Avsikten är att detta ska bli en kraftfull satsning som kommer att ha en stor betydelse för kvaliteten i förskolan. Regeringen tar ansvar för svensk ekonomi i en allvarlig tid. Ge- nom att hålla ordning och reda i de offentliga finan- serna bildar vi grunden för välfärd och sysselsättning. Satsningen på kraftigt förstärkta personalresurser till förskolan ska ske successivt under mandatperioden och i den takt som ekonomin tillåter. Att utveckla kvaliteten i förskolan är och förblir en viktig och prioriterad fråga för mig och regering- en. De kommuner som tillämpar maxtaxa fick förra året dela på 500 miljoner kronor för att säkra kvalite- ten i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. I de flesta fallen användes bidraget till personalförstärk- ningar i förskolan. Vidare förbereder regeringen en ändring av reglerna så att alla kommuner ska bli skyldiga att göra kvalitetsredovisningar även för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen som en del av kommunens systematiska kvalitetsarbete. Dessutom kommer jag att fortsätta arbetet med implementeringen av förskolans läroplan. Jag vill att jämställdheten i förskolan ska bli bättre bland både vuxna och barn. Jag vill också att den mångkulturella förskolan blir ett led i kampen mot segregationen och för ett mer jämlikt samhälle. Regeringen har nyligen beviljat ett bidrag på 1,3 miljoner kronor till Reggio Emilia- institutet för det första året av ett treårigt forskningsbaserat utveck- lingsprojekt om språk och kommunikation i den mångkulturella förskolan. Stöd och resurser i försko- lan är en förutsättning för att lyckas med integration och ge alla barn samma förutsättningar och jämlika start i livet.

Anf. 227 Gunilla Tjernberg (Kd)
Herr talman! Jag får tacka statsrådet för svaret. Låt oss göra en tillbakablick. Under valrörelsen sommaren 2002 presenterade Socialdemokraterna rapporten Barnen främst. I denna rapport presentera- des ett kvalitetsprogram för förskolan som skulle genomföras efter valet. Bland annat utlovades mins- kade barngrupper och resurser till 6 000 nya förskol- lärare, barnskötare eller annan personal i förskolan. Besvikelsen blev därför stor, herr talman, bland såväl föräldrar som förskolepersonal när regeringen presenterade budgeten för 2003 utan att någon av de utlovade kvalitetssatsningarna fanns med. För några veckor sedan presenterade regeringen dessutom sin vårproposition med budgeten för de kommande åren. Inte heller nu nämns något om 6 000 fler anställda inom förskolan. Lena Hallengren avfärdade detta och försvarade sig med att de utlovade satsningarna ska komma under mandatperioden i den takt ekonomin tillåter. Det är lätt att stå här i kammaren och säga en sådan sak. För oss är det lätt. För oss är fyra år inte en sär- skilt lång tid. Nu vill jag fråga statsrådet om hon lika lätt kan säga detta till mamman eller pappan som med sin tvååring i handen röstade på Socialdemokraterna i höstas i hopp om att tvååringens barngrupp på dagis skulle minska. Hur tror Lena Hallengren att dessa föräldrar kän- ner inför uttrycket "inom mandatperioden"? När denna mandatperiod är över är deras tvååring sex år och går inte längre i förskolan. Då är det sent att åstadkomma någon förbättring av barnomsorgen för deras tvååring. Tror Lena Hallengren att det var vad de räknade med när de valde att lita på Socialdemo- kraternas löfte i valet i höstas? Å andra sidan anser ministern enligt sitt svar att vi har en förskolan som fungerar förträffligt i Sverige, så det kanske inte be- hövs några kvalitetssatsningar längre. Statsrådets försvar för de uteblivna satsningarna är att statsfinanserna inte tillåter en sådan satsning just nu. Men statsbudgeten innehåller ca 800 miljar- der kronor, Lena Hallengren. Kom inte och säg att det hade varit omöjligt att hitta resurser för kvalitetssat- ningar inom barnomsorgen. Det handlar om priorite- ringar. Kristdemokraterna har lyckats skrapa fram 5 mil- jarder kronor mer än regeringen till kommunsektorn de kommande två åren inom samma utgiftsramar som regeringen. Det är resurser som bland annat skulle kunna användas till kvalitetsförbättringar i barnom- sorgen. Nog hade även regeringen kunnat göra en sådan satsning. Men det orkade man inte.

Anf. 228 Lena Hallengren (S)
Herr talman! Gunilla Tjernberg har ställt en inter- pellation om personalförstärkningar i förskolan. Det är ett vallöfte. Det är också en överenskommelse med de partier som Socialdemokraterna huvudsakligen samarbetar med, nämligen Vänsterpartiet och Miljö- partiet. Det är också någonting som ska genomföras under mandatperioden. Jag tror inte att det är en överraskning för Gunilla Tjernberg, Kristdemokraterna eller någon annan i den här kammaren, eller för den delen heller för alla för- äldrar, att vallöften inte genomförs dagen efter valet eller halvåret efter valet. Socialdemokraterna har inte bara vallöften som handlar om reformer och satsningar på verksamheter. Vi har också vallöften som lovar att vi inte ska även- tyra och rasera ekonomin och återigen, som man gjorde för ett antal år sedan, låna upp framtiden för våra barn. Det är alternativet om vi lånar pengar, får en statsskuld och stora ränteutgifter. Jag tycker inte att det är den vägen vi ska gå. Jag gör gärna en internationell jämförelse av för- skolan. Den svenska förskolan står sig väldigt väl i jämförelse. Jag tycker att vi ibland ska unna oss att blicka lite ut och se hur den svenska förskolan ser ut i internationell jämförelse. Det betyder inte att jag är nöjd med den svenska förskolan. Det framkommer också av svaret. Jag tycker att organisationen och personalen fun- gerar mycket bra. Det betyder inte att det är perfekt och att det inte finns saker att åtgärda, förändra och förbättra. Vi bör ha mindre barngrupper. En satsning på 6 000 fler vuxna - förskollärare, barnskötare och annan personal - möjliggör också för kommunerna att minska barngrupperna. Det är ett viktigt vallöfte. Det ska verkställas un- der mandatperioden. Men vallöften verkställs inte ett halvår efter valet, och det görs inte på bekostnad av en dålig ekonomi.

Anf. 229 Gunilla Tjernberg (Kd)
Herr talman! Statsrådet Lena Hallengren väljer att inte svara på frågan vad hon säger till mamman med sin tvååriga dotter, låt oss säga det, som frågar: Var tog vallöftet vägen? Det har inte gått ett halvår, som statsrådet säger. Första året i början på mandatperio- den är nu snart till ända i riksdagen. Lena Hallengren säger i sitt svar att hon inte delar den mörka bild som hon anser att jag målar upp av den svenska förskolan. Det är intressant, eftersom jag i min interpellation fokuserar på vad Socialdemokra- terna sagt och vad som i nästa steg inte har genom- förts av Socialdemokraterna. Det är klart att bilden blir dyster. Det är intressant att notera att Lena Hallengren tycks vara rätt nöjd med barngrupper på i snitt 17 barn per grupp. När man tar del av Hallengrens kommentar med anledning av Skolverkets första uppföljning av maxtaxereformen är det just den kvar- dröjande känslan som infinner sig. Om vi nu ska hålla oss till Sverige och den barn- omsorg som vi har här säger Skolverkets rapport de facto ingenting om hur kvaliteten är. Den berättar att gruppstorlekarna är desamma under 2002 som året innan. Det är vad den berättar. Vad vi vet är att gruppstorlekarna har ökat hela ti- den sedan 1994. Vi är många som tycker att de är alldeles för stora, men inte Lena Hallengren. Hon är tvärtom stolt. Det är kommentaren med anledning av Skolverkets rapport. Inte heller nämner hon med ett enda ord det be- kymmersamma att de yngsta barnen vistas i allt större grupper. År 1994 gick 56 % av 0-3-åringarna i grup- per med 16 barn eller fler. År 2001 var motsvarande andel 64 %. Allt detta under Socialdemokraternas regering i Sverige. Sedan 1994 har det ständigt gått åt detta håll. Hur är det nu, är detta någonting som bekymrar regeringen och statsrådet? Är det något som bekym- rar och något som oroar? Får vi se något i verklig praktisk handling och inte bara i ord, som det har varit hitintills?

Anf. 230 Lena Hallengren (S)
Herr talman! Jag får väl upprepa mig ännu en gång om det inte riktigt framgår för Gunilla Tjernberg att jag tycker att vi har för stora barngrupper. Vi bor- de kunna ha mer personal. Det är därför som Social- demokraterna under sade under valet att vi under mandatperioden ska tillföra resurser som motsvarar 6 000 fler förskollärare, barnskötare och andra vuxna. Jag hoppas och förutsätter att Kristdemokraterna kommer att backa upp den politiken även om man inte backade upp de så kallade Wärnerssonpengarna för 15 000 fler vuxna i skolan när den möjligheten fanns. Det kanske inte bara ska finnas ord från Krist- demokraterna. Jag ser fram emot den handling som kommer att finnas när förslaget ligger på bordet. Återigen: Jag tror inte att barnfamiljer röstar på Socialdemokraterna därför att man till vilket precis som helst ska göra satsningen på bekostnad av eko- nomin. Vi hade tidigare en debatt som handlade om ohälsa. Vi har talat om många saker som Gunilla Tjernberg liksom jag själv är medveten om kostar pengar när satsningar ska göras. Barngrupperna kan bli mindre. Det möjliggörs genom en personalförstärkning. Men det betyder inte att barngrupperna i dag är så väldigt stora, att perso- nalen absolut inte kan arbeta och att vi ska ha en nattsvart bild av verksamheten. Det går faktiskt att ha en ganska nyanserad bild som beskriver ett fantastiskt arbete som förskolepersonalen gör med grundval i läroplanen från 1998, där man arbetar med kvalitet, med pedagogisk verksamhet. Jag har ännu inte besökt en förskola som jag inte skulle kunna tänka mig att sätta mina barn i. Sedan finns det förskolor med olika inriktning. Det finns förskolor som man gillar lite mer eller lite mindre. Det finns ingen förskola som inte hela tiden kan bli bättre. Det råder det ingen tvekan om. Men när Gunilla Tjernberg har uppgifter om maxtaxan och Skolverket tycker jag att vi ska tala om hela bilden. Det finns ju en utvärdering av maxtaxan som beskri- ver att barngrupperna inte har ökat på grund av max- taxan. Om det sedan finns kommuner som inte bygg- er ut sin förskola utan som låter fler barn födas och ta plats i förskolan i befintliga barngrupper så är det inte en följd av maxtaxan. Det är inte heller resultatet. Det finns en fördjupad undersökning om barngruppers storlek och om perso- naltäthet som Skolverket presenterade två veckor efter utvärderingen av maxtaxan. Sedan 1996 har barngrupperna inte ökat i storlek. Inte heller har per- sonaltätheten minskat. Den ligger på 17,4. Det bety- der inte att de här siffrorna inte har stabiliserats på en för hög nivå, men vi ska vara aktsamma med siffrorna och tala om det som verkligen finns uppgivet. När Skolverket har gjort sina undersökningar från 1996 och framåt har inte barngrupperna ökat. Perso- naltätheten har inte minskat. Men det har stabiliserat sig på en för hög nivå. Därför ska det ske en personal- förstärkning i förskolan. Jag ser fram emot Kristde- mokraternas stöd i den frågan.

Anf. 231 Gunilla Tjernberg (Kd)
Herr talman! Lena Hallengren väljer som vanligt att gå till anfall när hon inte har svar på de frågor som ställs. Hon attackerar andras politik i stället för att försvara sin egen trots att det är hennes skyldighet att i en interpellationsdebatt svara för regeringens poli- tik. Jag tänker inte försvara Kristdemokraternas poli- tik. Jag kan gärna göra det. Jag kan träffa föräldrar. Jag försvarar den gärna. Jag vill ändå poängtera att Kristdemokraterna inte har sagt nej till en enda krona som regeringen har satsat på barnomsorgen de senaste åren. Men vi har utformat det på ett annat sätt. Vi har inte sagt nej till en enda krona. Tvärtom har vi mer pengar till kom- munerna som de kan använda till kvalitetssatsningar. Vi har 5 miljarder mer än regeringen till kommuner- na. Nog om det. Jag vill också säga när det gäller den här uppfölj- ningen av maxtaxereformen att visst, det är så att den visar att antalet timmar inte har ökat för barnen. Men det bygger ju på, det vet Lena Hallengren också, att man nu också räknar in föräldraledigas barn och barn till arbetssökande föräldrar. Det leder till att tiden minskar i genomsnitt. Vi har också med den allmänna förskolan i tiden i de här utvärderingarna. Sedan ska vi vara nogsamma med siffrorna, ja- visst. 17 barn per grupp är det i dag. Visst är vi över- ens om, Lena Hallengren, att det är för många. Det är för många. I valrörelsen sade regeringen att det för många. Vi ska ned till åtminstone 15. Låt oss hålla fast vid det: Det är för många barn i barngrupperna i dag. Om de här 500 miljonerna, som också Lena Hal- lengren väljer att ta fram, vill jag bara säga att det är något som låg med innan vallöftet om de 6 000 i personal. Det följde med maxtaxan till kommunerna. De pengarna fanns redan med när regeringen lade fram sitt vallöfte. Det är viktigt att komma ihåg. De pengarna ska man inte använda alltför många gånger. De pengarna fanns redan. Jag har avslutningsvis några frågor till ministern som hon har möjlighet att svara på i sista repliken. Sex punkter utlovades i Socialdemokraternas rapport Barnen främst. Förutom satsningen på 6 000 fler vuxna fanns det löften om att enhetliga kvalitetsmått skulle tas fram för att bättre kunna mäta kvaliteten. Har dessa kvalitetsmått tagits fram? Det är viktigt eftersom man nu också ska gå in och ställa större krav på att kommunerna ska kvalitetsredovisa. Har de tagits fram? Jag kan bara avslutningsvis konstatera att det är en avgrundsdjup skillnad mellan regeringens ord och politiken, vad man genomför i verkligheten.

Anf. 232 Lena Hallengren (S)
Herr talman! Jag kan bara korrigera Gunilla Tjernberg avslutning lite grann. Det finns nog en ganska djup skillnad i synen på förskola och barnom- sorgsverksamhet mellan Kristdemokraterna och Soci- aldemokraterna. Det här är ju en interpellationsdebatt, och det ska bli intressant att ta en debatt om både Socialdemokraternas och Kristdemokraternas politik någon gång när Gunilla Tjernberg också tänker för- svara Kristdemokraternas politik. Det är klart att en interpellationsdebatt naturligtvis handlar om både- och. Skolverket, jag vill bara rätta det till sist, har na- turligtvis inte räknat in barn till arbetslösa och föräld- ralediga i sina siffror. Det vore ett alltför simpelt sätt att kasta en stor och omfattande undersökning som har omfattat 80 000, eller 60 000, föräldraenkäter i papperskorgen. Naturligtvis är det inte så att man har räknat in tre- och fyratimmarsbarn. Det vill jag gärna att Gunilla Tjernberg noterar så att vi inte diskuterar det fler gånger. Avslutningsvis kan jag säga att Skolverket inom kort kommer att få i uppdrag att utfärda allmänna råd om kvaliteten i förskolan. De allmänna råden kommer säkerligen att handla om barngruppers storlek och om personaltäthet men också om andra saker som påver- kar kvaliteten, nämligen läroplanens implementering jämställdheten, den mångkulturella förskolan, kvali- tetsredovisningarna och mycket mer. Jag ser fram emot den rapporten från Skolverket och de allmänna råden. Jag tror att det kommer att vara en bra grund för en fortsatt debatt och diskussion i kammaren.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.