Patienternas rättssäkerhet

Interpellation 2005/06:242 av Narti, Ana Maria (fp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-02-07
Anmäld
2006-02-08
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2006-02-20
Sista svarsdatum
2006-02-21
Besvarad
2006-03-07

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 7 februari

Interpellation 2005/06:242 av Ana Maria Narti (fp) till statsrådet Hans Karlsson (s)

Patienternas rättssäkerhet

De långa sjukskrivningarna blev under de senaste åren en riktigt farlig företeelse i Sverige. Det var och det är fortfarande nödvändigt att på många olika sätt och på olika nivåer arbeta för att strama åt sjukskrivningarnas attityder och rutiner. En rad åtgärder planerades och genomfördes inom vården och resultaten är redan synliga @ antalet långa sjuskrivningar har gått ned. En stor del av de åtgärder som nu införts har utformats och tillämpas av Försäkringskassan.

Samtidigt som trenden inom sjukskrivningar ganska långsamt förändras kommer dock alltfler klagomål från patienter som betraktar sig själva som illa behandlade av försäkringens representanter. Klagomål kommer också från läkare som anser sig ha blivit omyndigförklarade av kassornas tjänstemän. En hantverkare med svår fraktur i högra handen @ och det gäller en högerhänt hantverkare @ får veta att han bör arbeta med hjälp av enbart den hand som är frisk, alltså den vänstra. En kvinna med avancerat men komplicerat havandeskap får veta att hon måste fortsätta att lyfta stora och tunga föremål @ en arbetsuppgift som tidigare ingick i hennes vanliga arbete. En långvarigt sjuk person vars tillstånd under en tid förbättras för att sedan på nytt försämras @ vilket inte alls är ovanligt vid kroniska sjukdomar @ får veta att han nu måste betrakta sig själv som helt frisk. I alla dessa fall reagerar patienter och läkare på samma sätt: Försäkringskassans bedömningar är inte bara felaktiga och kränkande, de är dessutom direkt hotande för patienterna. När dessutom samverkan mellan Försäkringskassan och arbetsförmedlingen inte fungerar uppstår absurda och mycket destruktiva situationer. Antalet domar som vid överklagande ger patienternas rätt visar också att dagens verksamhet inom kassorna bör noggrant analyseras.

Självklart tänker jag inte diskutera här sådana enskilda fall @ trots att exemplen är tagna ur primärvårdens vardag och att de är mycket talande. Vad jag vill lyfta fram är faran för principlöshet och godtycke som uppstår när vissa administrativa system plötsligt utsätts för hårt tryck för att snabbt rationalisera sin verksamhet och spara pengar. Det är logiskt att anta att tidigare rutiner och ställningstaganden inom vården långsamt hade förlorat i kvalitet när det gäller bedömningen av patienternas förmåga att fortsätta ett aktivt liv. Det är också känt att hanteringen av sjukskrivningar under många år hade påverkats av andra faktorer än de medicinska @ brister och konflikter på arbetsplatserna, relationssvårigheter i de enskildas liv, arbetslöshet och bidragsberoende. Allt detta förklarar varför förändringarna har kommit till och ingen kan önska en återgång till äldre arbetssätt. Men detta bör ingalunda leda till en försvagning av patienternas rättssäkerhet och till en sämre medicinsk behandling av olika sjuktillstånd.

Med anledning av de reaktioner från patienter och läkare som nu blir kända vill jag fråga statsrådet:

Hur kan statsrådet verka för en skärpning av rutinerna för sjukskrivning som samtidigt förstärker rättssäkerheten och garanterar patienternas rätt till en bra behandling och effektiv rehabilitering?

Debatt

(6 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2005/06:242, Patienternas rättssäkerhet

Interpellationsdebatt 2005/06:242

Webb-tv: Patienternas rättssäkerhet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 39 Hans Karlsson (S)
Herr talman! Ana Maria Narti har frågat mig hur jag kan verka för en skärpning av rutinerna för sjukskrivning som samtidigt förstärker rättssäkerheten och garanterar patienternas rätt till en bra behandling och effektiv rehabilitering. Försäkringskassan har till uppgift att bedöma och fatta beslut om rätten till ersättning från sjukförsäkringen. På vilket sätt Försäkringskassans utredningar ska ske regleras främst i förvaltningslagen, vilken framför allt är avsedd att garantera medborgarnas rättssäkerhet när de har att göra med förvaltningsmyndigheter. Meningen med förvaltningslagens regler om hur ett ärende ska handläggas är att ge ett så korrekt underlag som möjligt för besluten och att besluten på det sättet blir riktiga. Ett beslut som går den försäkrade emot ska enligt förvaltningslagens regler även motiveras. Om han eller hon anser att beslutet är felaktigt ska beslutet på begäran av den enskilde omprövas av Försäkringskassan. Anser man fortfarande att beslutet är felaktigt efter omprövning kan beslutet överklagas till förvaltningsdomstol. Ett beslut som fattats av en socialförsäkringsnämnd kan överklagas direkt utan föregående omprövning. Brister i handläggningen kan även anmälas till Justitieombudsmannen. Skadeståndsanspråk mot Försäkringskassan hanteras av Justitiekanslern. Tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet har vi bland annat infört en möjlighet att Försäkringskassan vid behov även kan kalla till ett avstämningsmöte för att bedöma den försäkrades medicinska tillstånd, arbetsförmåga samt behov av och möjligheter till rehabilitering. Vid avstämningsmötet medverkar, förutom den försäkrade och Försäkringskassan, vanligtvis arbetsgivaren, den behandlande läkaren och, vid behov, arbetsförmedlingen. Dessutom kan den försäkrades fackliga ombud medverka vid mötet. För att öka hälso- och sjukvårdens deltagande i arbetet med att minska sjukfrånvaron har regeringen ingått en överenskommelse med landstingen om förstärkta insatser under åren 2007-2009. Samspelet mellan hälso- och sjukvården, arbetsplatsen och Försäkringskassan kan förbättras. Detta gäller inte minst vid psykiska och stressrelaterade besvär. Socialstyrelsen och Försäkringskassan har även fått i uppdrag att utforma och komma med förslag om en mer kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess. Avsikten med uppdraget är att sjukskrivningsprocessen ska utvecklas på ett mer kvalitetssäkrat, enhetligt och rättssäkert sätt utan att det grundläggande materiella innehållet i sjukförsäkringen påverkas. Avslutningsvis, herr talman, vill jag betona att regeringen anser det mycket viktigt att de utredningar som Försäkringskassan gör ges den omfattning som behövs för att det därefter ska kunna fattas ett sakligt riktigt beslut i ärenden. Jag utgår i detta sammanhang ifrån att Försäkringskassans beslut grundar sig på en korrekt och professionell handläggning samt att det regelsystem som riksdagen har bestämt följs.

Anf. 40 Ana Maria Narti (Fp)
Herr talman! Tack statsrådet! Såsom statsrådet beskriver situationen är allting frid och fröjd. När man träffar levande människor stämmer det som de upplever mycket sällan med de här mycket vackra förvaltningsbeskrivningarna. Jag träffade häromdagen en ung facklig ombudsman som var eld och lågor för socialdemokratin. Det var en mycket intressant debatt som vi hade den kvällen. Det var en mycket trogen försvarare av de fackliga organisationernas arbete. Så råkade jag säga någonting om Försäkringskassan, och då kom repliken: Den bör läggas ned. Han var otroligt upprörd över beslut som drabbade fackets medlemmar. Med utgångspunkt i ganska många sådana fall som vi har läst om i medierna - berättelser om människor som hamnar mellan stolarna, berättelser om människor som varken får sjukersättning eller a-kassa på grund av att myndigheterna inte kommer överens - vill jag veta om detta inte alls oroar statsrådet. Jag vill inte att vi ska gå tillbaka till den situation som existerade för ett antal år sedan när det var mycket lätt att folk tog skydd i sjukskrivning. De tog skydd från ett svårt liv, en svår situation i arbetslivet, konflikter och så vidare. Det var ett slags paus, och sedan blev pausen alldeles för lång för många och människor ramlade ut ur arbetslivet. Det var en katastrof. Det är ingen som försvarar den situationen. Men när patienter, läkare och fackliga representanter är upprörda över att Försäkringskassans maskineri mal automatiskt och inte tar hänsyn till medicinska beskrivningar, till patienternas protester och inte ens lyssnar på facket kan man undra vad som har hänt. Maskinen verkar gå i det tomma, av sig själv och för sig själv. Jag undrar om inte arbetslivsministern har läst rapporter i medierna för inte så länge sedan om att väldigt många av de här människorna som inte längre får sjukpenning hamnar i socialbidragsberoende. Har vi löst något problem då? En människa som lever på så kallat försörjningsstöd kommer aldrig att få rehabilitering om den behöver det. Där är faktiskt utestängningen från det aktiva livet definitiv. Jag tror att vi måste börja lyssna på signalerna som kommer från vardagen.

Anf. 41 Hans Karlsson (S)
Herr talman! Jag trodde att Ana Maria Narti, som jag så många gånger har upplevt som en intellektuellt hederlig person, också den här gången hade velat diskutera lite mer nyanserat omkring den här problematiken. Jag ska svara rakt på en fråga som Ana Maria Narti ställde, nämligen: Är statsrådet oroad när det gäller dem som faller mellan stolarna, mellan systemen? Ja, det är jag. Jag är långt ifrån nöjd med detta. Jag tror att Ana Maria Narti också har noterat det i debatten. För att inte förlänga den här debatten för mycket var jag benägen att gå upp och säga att jag i allt väsentligt håller med Ana Maria Narti om beskrivningen av den situation vi har. Det finns brister som måste rättas till, men det får inte ske till priset av att Försäkringskassan nu slutar pröva rätten till sjukpenning. Där trodde jag att jag hade en supporter i Ana Maria Narti. Vi måste ha en prövning av rätten till sjukpenning i en frisk försäkring. Annars går det inte. Vi hade inte det tidigare. Nu har vi åstadkommit detta. Det visar sig att det finns luckor i myndigheternas förmåga att hantera detta. Det måste rättas till. Ana Maria Narti generaliserar och säger att de inte lyssnar, att de inte tar hänsyn till läkarintyg och att socialbidragen ökar. Nej, det är inte sant. Det finns personer som får rätt vid överklaganden därför att Försäkringskassan har gjort en felaktig bedömning. När jag tittar på de siffrorna tycker jag att andelen personer som får rätt är för hög. Försäkringskassan har bedömt för hårt, om det nu inte handlar om att man inte har haft rätt handlingar eller korrekta saker. Under förutsättning att det inte är så, tycker jag att felprocenten är för hög. Det vet Försäkringskassan att jag tycker, och där håller jag trycket uppe. Det är nödvändigt att vi har en ordning, en process, en handläggning och en varsamhet med människor som möjliggör att vi både kan pröva rätten till sjukpenning på ett korrekt sätt och hantera människor på ett sådant sätt att de inte blir förorättade eller kränkta i den processen på ett oförsiktig och bryskt sätt och med kort framförhållning får besked som är väldigt avgörande för människors förmåga att fungera i livet. Det går att göra mycket bättre än i dag, men det kommer aldrig någonsin att ske till priset av att vi slutar pröva rätten till sjukpenning. Det som inte är bra ska rättas till. Jag tänker ta ansvar för att det också sker fortsättningsvis, och det gör jag redan nu.

Anf. 42 Ana Maria Narti (Fp)
Herr talman! Låt mig börja med att sända komplimanger tillbaka. Vi har helt olika uppfattningar i väldigt många frågor, men debatterna med arbetslivsministern är ibland väldigt intressanta. Man ser att arbetslivsministerns engagemang är på riktigt. Därför vill jag lyfta fram de här berättelserna. Min bild av dagens situation är att man har pressat ned processen med prövningen av sjukersättningen på ett mycket brutalt sätt på många ställen. Då förekommer sådana kränkningar. Jag vet också att det finns många överklaganden som ger rätt till patienten i stället för att ge rätt till Försäkringskassan. Det är en mycket allvarlig signal. Jag vill självklart inte gå tillbaka till en situation då man inte prövar rätten till sjukersättning - där är vi helt överens. Men vi måste också komma överens om till exempel de bedömningar som kom från Riksrevisionen för en tid sedan, där man säger att Försäkringskassan köper för många utredningar. Pengarna tar slut på grund av utredning på utredning, som faktiskt många gånger leder till precis samma resultat. Man gör två eller tre utredningar som kommer till samma slutsats i stället för att köpa rehabiliteringsbehandling. Det finns läkarmottagningar som är specialiserade på rehabilitering som står med mycket få patienter, vilket är obegripligt i dag. Jag har sett i min e-mail till exempel mycket intressanta ställningstaganden från handikapporganisationer och från patientorganisationer. Då är frågan: Alla dessa saker tillsammans, är de inte tillräckligt allvarliga signaler? Jag vill inte svartmåla. Jag vill inte göra frågan om patienternas rättssäkerhet till en valfråga. Jag tycker inte att det är rättvist mot patienterna. Jag vill inte svepa in det här och packa in det i slagord eller i ställningstaganden som är dikterade av det faktum att vi har ett valår. Jag vill bara att de här människorna ska få rätt behandling - mänskligt rätt behandling och, när det behövs, medicinskt rätt behandling.

Anf. 43 Hans Karlsson (S)
Herr talman! Jag tror att vi för den här gången har resonerat färdigt. Jag trodde inte att jag skulle få räkna in Ana Maria Narti bland populisterna i den här kammaren, och jag ville inte det. Nu har jag noterat att jag inte behöver göra det i dag heller, och det är bra. Därför kommer jag också fortsättningsvis att med respekt lyssna på Ana Maria Nartis synpunkter och kritiska granskning, och jag kommer att fortsätta ivra för att vi ska klara båda sakerna, både en rättssäker tillämpning och en granskning av rätten till sjukpenning. Det är nödvändigt, både för den enskilda människans och för sjukförsäkringens skull.

Anf. 44 Ana Maria Narti (Fp)
Herr talman! Jag tackar arbetsmarknadsministern. Jag har en sista kort kommentar. För ett antal år sedan var det faktiskt väldigt lätt att komma från primärvården till rehabiliteringen på olika ställen. Då fanns de specialiserade centrumen för rehabilitering som hade väldigt många patienter. Det som hände var att de som inte var riktigt illa däran och mycket sjuka inte stod ut med att gå igenom prövningen på rehabiliteringscentrumet, och de som var sjuka mådde bättre och kunde gå tillbaka till livet. Detta borde vara vårt ideal: att man inte väntar månad på månad på utredning på utredning. Primärvården gör en bedömning, och sedan borde det vara en mycket kort sträcka till rehabiliteringen där rehabilitering behövs.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.