Övergripande samhällsekonomiska hänsyn i statlig verksamhet

Interpellation 2010/11:275 av Bucht, Sven-Erik (S)

av Bucht, Sven-Erik (S)

den 16 mars

Interpellation

2010/11:275 Övergripande samhällsekonomiska hänsyn i statlig verksamhet

av Sven-Erik Bucht (S)

till statsminister Fredrik Reinfeldt (M)

Sveriges ekonomiska läge är bra och viktiga investeringar i näringsliv och infrastruktur genomförs och planeras. Det är också en förutsättning för att svensk ekonomi ska fortsätta att utvecklas positivt. Goda villkor för företag och investerare är avgörande för att svenskt näringsliv ska kunna hävda sig på de internationella marknaderna. Dessutom måste olika myndigheter agera snabbt och effektivt för att inte försinka angelägna investeringar. Jag utgår från att detta är en uppfattning som delas av statsministern.

Jag har dock funnit det nödvändigt att ställa denna interpellation till statsministern då jag vid två olika tillfällen försökt göra näringsministern och miljöministern uppmärksamma på några nationella hot för tillväxt och sysselsättning.

Utanförskap kan långsiktigt endast bekämpas med tillväxt och nya jobb. Men hanteringen och tolkningen av gällande miljölagar med omfattande och utdragen byråkratisk hantering samt myndighetsagerande försvårar företagsutveckling, tillväxt och därmed tillkomsten av nya jobb.

De svenska miljölagarna är i grunden bra utifrån miljöhänsyn och kraven om hållbar utveckling men dess tillämpning har drivits in absurdum med alltmer byråkrati som följd vilket ger företag som ska investera betydande problem. Tillämpning av gällande lagar leder ofta till överprövningar utifrån procedurskäl. Procedurfrågor tycks ibland ha blivit viktigare än sakskäl. Dessutom finns en otydlig styrning av myndighetsagerande i denna typ av frågor. Bedömning av övergripande samhällsekonomiska effekter saknas.

Under tiden sedan jag interpellerat ovan nämnda statsråd har mina farhågor alltmer bekräftats.

Jag är medveten om att statsministern inte kan agera i enskilda frågor som handläggs av miljöprövande myndigheter, men vill exemplifiera ett fall som berör LKAB.

Företaget beslutade för drygt två år sedan att öppna en ny gruva i Svappavaara: Gruvberget.

Investeringen prövades och godkändes av miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Norrbottens län

Därefter följde miljöprövningen vid Miljödomstolen i Umeå som tog 22 månader.

När tillståndet lämnades för gruvdrift erhöll företaget även igångsättningstillstånd.

Efter att tillståndet beviljats överklagade Naturvårdsverket miljödomen utifrån procedurskäl.

Myndigheten hade inget att erinra när det gällde miljövillkoren men menar att all verksamhet som företaget har i Svappavara måste prövas samtidigt oaktat att de redan har tillstånd sedan tidigare. Till saken hör även att Naturvårdsverket inte deltog i de samrådsprocesser som föregåtts miljöprövningen vilket andra berörda myndigheter gjort på ett förtjänstfullt sätt.

Överprövningen vid Miljööverdomstolen innebar att kravet från Naturvårdsverket bifölls.

Konsekvensen av detta blir att hela prövningen måste göras om från början alternativt kan företaget begära överprövning vid Högsta domstolen.

Vidare får det konsekvenser för redan drygt 100 anställda vid Gruvberget som riskerar uppsägning. LKAB riskerar tvingas meddela kunder om att de måste dra tillbaka en miljon ton från redan kontrakterat tonnage 2011.

Detta stärker inte Sveriges renommé som gruvnation!

Det står ett fönster öppet för Europas mest potentiella geologi. Allt och alla står i dag på tå och förbereder sig för att genomföra investeringar inom fönstret, men det kommer inte att stå öppet i evig tid. Stora FE-tonnage kommer ut på marknaden 2013–2015. Och det kan alla förstå att om inte vi kan ge kunder planeringsförutsättningar, så kommer kunderna att kontraktera råvara som de bedömer har lägst risk, alltså någon annanstans.

Men om det är någon som ska bedriva gruvverksamhet så är det Sverige, tack vare en rigorös miljölagstiftning.

Detta är ett exempel på och konsekvenser av lång byråkratisk handläggning, orimlig tillämpning och kanske även en otydlig lagstiftning samt märkligt myndighetsagerande. Många fler exempel av den arten finns som begränsar tillväxt och hindrar tillkomsten av nya jobb. Svenska företag kan inte fullt ut få del av den globala efterfrågan på svenska produkter.

Mina frågor till statsministern är:

Avser statsministern att verka för att gällande miljölagstiftning och dess tillämpning förändras så att hänsyn till samhällsekonomiska konsekvenser även måste tas vid miljöprövningar?

Avser statsministern att verka för att det i regleringsbreven till myndigheter införs krav på kortare handläggningstider vid miljöprövning av investeringar i näringslivet, krav på minskad byråkrati och krav att övergripande samhällsekonomisk hänsyn ska prägla verksamheten?

Avser statsministern att vidta några åtgärder med anledning av att olika statliga myndigheter kräver överprövning av andra myndigheters beslut?

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd Inlämnad: 2011-03-16 Anmäld: 2011-03-16 Svar fördröjt anmält: 2011-03-23 Besvarad: 2011-04-12
Debatt (9 anföranden)