Överblickbara miljöprocesser

Interpellation 2010/11:167 av Bucht, Sven-Erik (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2011-01-31
Anmäld
2011-02-01
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2011-02-02
Sista svarsdatum
2011-02-14
Besvarad
2011-03-08

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 31 januari

Interpellation

2010/11:167 Överblickbara miljöprocesser

av Sven-Erik Bucht (S)

till miljöminister Andreas Carlgren (C)

I Sverige har vi en hög ambitionsnivå när det gäller miljöskydd vilket är bra. Kraven leder det till utveckling av ny innovativ teknik, nya tillverkningsprocesser och smarta produkter. Men samtidigt rapporteras det ständigt om utdragna tillståndsprövningar som skapar osäkerhet för näringslivet utan en tydlig miljönytta.

 Nyligen aktualiserades bland annat miljöprövningen av gruvverksamhet. För att LKAB skulle kunna öppna sin nya gruva i Gruvberget behövdes en miljöprövningsprocess på 22 månader innan beslut kunde tas av miljödomstolen och miljövillkor fastställas. Detta beslut har sedan överklagats av Naturvårdsverket till Miljööverdomstolen. Verket hävdar att när en ny verksamhet ska starta måste de redan befintliga tillstånden omprövas. Om så är fallet sätts ett nytt prejudikat för tillståndsprövning, som innebär att det blir svårare att öppna nya gruvor, inte bara för LKAB utan för alla aktörer inom gruvindustrin.

Om Sverige ska kunna tillvarata efterfrågan som finns för svenska produkter i allmänhet och järnmalm i synnerhet är det inte rimligt att tillståndsprocesserna är så långa och innebär så stor osäkerhet i hanteringen. Det blir omöjligt att utvecklas med kundernas efterfrågan och därmed påverkas branschens och regionens utvecklingsmöjligheter. Utan att göra avkall på miljökrav borde det rimligtvis kunna göras förändringar.

Ett första steg borde vara att säkerställa att domstolarna har tillräckliga resurser. I en tid av ekonomisk utveckling och tillväxt är det en fråga om sysselsättning. Nya gruvor innebär arbetstillfällen och regional utveckling. Branschen öppnar fler och fler gruvor, det vill säga fler och fler miljöprövningar. Samtidigt minskar resurserna i rättsväsendet. Denna obalans leder i sig till långa handläggningstider.

I den finländska regeringens förslag till strategi för gruvbranschen skriver man bland annat: ”Behandlingstiderna för tillstånden för gruvverksamheten förkortas och tillståndsprocesserna utvecklas.” I generella termer har frågan lyfts i Sverige och miljöministern har tidigare uttalat att ”Miljöprocessutredningens arbete är ett värdefullt underlag i regeringens fortsatta arbete med att förenkla och förtydliga miljölagstiftningen”. Vid energitinget i mars 2008 sade miljöministern vidare att det ”finns inte skäl att det ska ta längre tid för tillstånd i Sverige än i våra grannländer”.

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till miljöministern:

Anser miljöministern att vi har samma tidsåtgång för tillståndsprocesser i Sverige som i våra grannländer?

Om inte, vad avser miljöministern att göra för att uppnå denna ambition särskilt avseende gruvnäringen?

Vad avser näringsministern och regeringen att göra för att garantera nödvändiga och tillräckliga resurser till domstolarna så att gruvnäringens utveckling garanteras?

Debatt

(11 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2010/11:167, Överblickbara miljöprocesser

Interpellationsdebatt 2010/11:167

Webb-tv: Överblickbara miljöprocesser

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 23 Andreas Carlgren (C)
Herr talman! Sven-Erik Bucht har ställt följande tre frågor till mig: Anser jag att vi har samma tidsåtgång för tillståndsprocesser i Sverige som i våra grannländer? Om inte, vad avser jag att göra för att uppnå denna ambition särskilt avseende gruvnäringen? Vad avser regeringen att göra för att garantera nödvändiga och tillräckliga resurser till domstolarna så att gruvnäringens utveckling garanteras? Arbetet med att förenkla och förbättra vardagen för Sveriges företagare och entreprenörer har varit, och är, en av regeringens mest prioriterade uppgifter. Kärnan i arbetet har varit att utforma regler, processer och förfaranden som är bättre anpassade till företagens villkor och verklighet. Lagstiftningen inom miljöområdet berör i stort sett alla företag i Sverige. En stor del av denna lagstiftning har sin grund i EU-rättsliga krav. På miljöområdet uppstår de största administrativa kostnaderna för företagen i samband med miljöfarlig verksamhet och tillståndsprövningen av den verksamheten. Regeringen har därför prioriterat dessa frågor i regelförenklingsarbetet med utgångspunkten att dessa krav inte ska vara mer komplicerade än vad som krävs med hänsyn till skyddet för miljön och människors hälsa. De regelförenklingar som hittills är gjorda på miljöområdet visar på en minskning av kostnaderna för företagen med ca 131 miljoner kronor. Den största förändringen, en minskning med ca 66 miljoner kronor, är de ändringar som har skett av prövningen av miljöfarliga verksamheter. När Miljöbalkskommittén 2003 jämförde handläggningstiderna för miljöprövningen i Sverige, Finland, Danmark och Nederländerna (SOU 2003:124) konstaterade kommittén sammanfattningsvis att man för de större projekten inte kunde se några avgörande skillnader mellan Sverige, Finland och Nederländerna. Handläggningstiderna i Danmark var något kortare, vilket enligt kommittén berodde på att arbetet med miljökonsekvensbeskrivningar främst kopplats till den fysiska planeringen och inte miljöprövningen. Sedan 2003 har den svenska miljöprövningen reformerats vid flera tillfällen. Gruvverksamheten påverkar mark och miljö. Verksamheten är tillståndspliktig och regleras av strikta krav i bland annat miljöbalken. En omfattande omorganisation förbereds för närvarande på området för miljöprövningar. Reformen, som beslutades av riksdagen i juni 2010, innebär att det den 2 maj 2011 bildas fem nya mark- och miljödomstolar. Handläggningen av miljömål, mål enligt plan- och bygglagen och fastighetsmål kommer att koncentreras till de nya domstolarna. Även det processuella regelverket kommer att förändras. En av mark- och miljödomstolarna kommer att lokaliseras till Umeå. Syftet med mark- och miljödomstolsreformen är att ytterligare förenkla, samordna och effektivisera handläggningen och domstolsprövningen av de ovan nämnda måltyperna. Kompetens och resurser kommer att kunna användas på ett mer rationellt sätt än enligt nuvarande ordning. Effekterna på domstolarnas handläggning kommer givetvis att bevakas efter att reformen trätt i kraft. Den närmare dimensioneringen och resurstilldelningen med anledning av reformen är resultatet av en dialog mellan Domstolsverket och berörda domstolar. Jag vill samtidigt framhålla att det finns flera orsaker till att en miljöprövning kan ta tid. För verksamheter som kräver en miljöbalksprövning måste det i planeringen hos myndigheter, domstolar och företag finnas en framförhållning som gör det möjligt att effektivt pröva verksamheterna. En förutsättning för en snabb handläggning är tydliga regler och ett gott underlag. Brister i underlaget kan göra att tillståndsmyndigheten måste begära kompletteringar vilket tar ytterligare tid i anspråk. Verksamhetsutövare har därför ett ansvar för att inte själva orsaka onödiga förseningar. Det är också viktigt att poängtera att tiden för miljöprövningar varierar beroende på verksamhet, plats, komplexitet med mera. Regeringens hittills genomförda reformer ger goda förutsättningar för en effektiv miljöprövning. Därutöver har regeringen i oktober 2010 tillsatt en särskild utredare som ska föreslå hur Europaparlamentets och rådets direktiv om industriutsläpp (2010/75/EU) ska genomföras i svensk rätt. Utredaren ska även analysera systemet för omprövning av miljöfarlig verksamhet. Uppdraget ska redovisas i december 2011. Jag anser därför att det inte är lämpligt att nu vidta ytterligare initiativ i syfte att förändra regelverket. Genomförda reformer måste först hinna få genomslag och pågående utredning slutföras.

Anf. 24 Sven-Erik Bucht (S)
Herr talman! Tack för ordet! Och tack, herr statsråd, för svaret! Det tog lite tid att få svaret. Bland annat har ministern varit sjuk, men jag hoppas att ministern nu har fått tillbaks sin hälsa och här är beredd till en debatt. Anledningen till interpellationen är att vi har extremt långa handläggningstider vad gäller miljöprövning för gruvindustri. Rent allmänt när det gäller vårt rättsväsen har vi fått längre och längre handläggningstider i våra domstolar. Inte minst fick vi detta verifierat av justitieminister Ask i den förra interpellationsdebatten. Det finns orsaker till att vi har fått längre handläggningstider. Mängden brott och ansökningar, i detta fall gäller det miljötillstånd, har ökat. Domstolarna är underbemannade, men byråkratin bidrar också till långa handläggningstider. Även lagstiftningen ger många gånger incitament för att göra överprövningar och överklaganden - kanske inte alltid i syfte att stoppa något utan att fördröja något. Miljödomstolen i Umeå har en stor ärendemängd och är underbemannade. Där hanteras också miljöansökningar från stålindustri och skogsindustri. Man har dessutom fått överta Gränsälvskommissionens alla mål. Ministern tar upp den jämförelse som gjordes 2003, alltså för åtta år sedan, av handläggningstider i ett antal olika länder. Den visade att man hade ungefär samma handläggningstider. Ja, så var det då, men vad hände sedan? Under den borgerliga alliansregeringen har handläggningstiderna ökat. Det var 22 månaders handläggningstid för Gruvberget i Svappavaara. Så får det inte vara! I vårt grannland Finland har man också många gruvetableringar. Där är handläggningstiderna ett år, alltså ungefär halva tiden. Tyvärr är Gränsälvskommissionen numera nedlagd, men där hade man i ett mer komplicerat ärende än Gruvberget i Svappavaara en handläggningstid på 13 månader. Herr talman och herr statsråd! Så här kan vi inte ha det! Jag hoppas att de nya mark- och miljödomstolarna ska förbättra situationen. Vi har en enorm chans tack vare den dramatiskt ökade efterfrågan på mineraler som finns globalt. Redan i dag svarar Sverige för 90 procent av Europas totala järnmalmsproduktion. Här finns 6 000 jobb, och det kan bli många fler - men inte om våra företag drabbas av denna typ av lagstiftning och av att Naturvårdsverket dessutom överklagar tillstånd, inte av sakskäl utan av procedurskäl. Herr talman och herr statsråd! Jag tror att det är dags att ta tag i byråkratin. Vi ska inte fångas av byråkratin och försvara den. Vi är folkföreträdare och måste stå upp för vettiga handläggningsprocesser oavsett om det gäller brottmål eller annat så att inte enskilda eller, som i miljöprövningar, företag kommer i kläm. Vi måste få tillväxt. Utan tillväxt får vi dåliga miljölagar.

Anf. 25 Krister Örnfjäder (S)
Herr talman! Jag vill ta tillfället i akt och vara med i diskussionen. För två veckor sedan hade jag förmånen att tillsammans med mina kamrater i näringsutskottets S-grupp besöka ett antal orter och kommuner i Norrland och träffa företrädare för åtminstone tre gruvbolag. De hade ett antal saker att tala med oss om. En av dessa var miljöprövningar. De framställde entydigt att det föreligger ett problem. Jag är, precis som dem, medveten om att verksamheten, som tur är, har ökat. Antalet ansökningar har därmed också ökat, vilket förstås innebär en högre arbetsbelastning. I denna del kan jag förstå att det har uppstått en situation som gör att det kan bli svårare att hantera ärendena. Samtidigt fick jag dock förklarat för mig att det finns ett antal andra mer eller mindre självförvållade orsaker till att det blir en längre procedur. Dels har resurserna till miljödomstolarna minskat, dels gör proceduren i sig när man hanterar dessa ansökningar att det blir extra krångligt och tar extra lång tid. Jag är glad över att ministern själv pekar på att det i juni 2010 togs ett beslut som innebär att man ska få till en förändrad situation. Jag hoppas och tror att det ska leda till positiva förändringar. Men det som ministern redovisar här visar inte på några sådana förändringar. Det visar på att man kommer att göra saker men inte på att man exempelvis ska effektivisera handläggningen. Det som står uppräknat behöver inte per automatik innebära att det blir resultatet. Jag undrar därför: Finns det i de uppdrag som är givna någon form av direktiv där man pekar på ett mål för hur lång handläggningstid som är acceptabel i dessa ärenden? Pekas det någonstans på hur man kan förändra i själva processen för att minska handläggningstiden? Ett exempel som beskrevs för oss är att om ett redan befintligt gruvbolag vill ha ytterligare ett tillstånd för gruvdrift men tänker använda befintliga resurser prövas den befintliga verksamheten också och de andra gruvorna. Då förstår man att det blir en större arbetsbelastning. De sade till oss att detta kan lösas genom att man bildar nya bolag för varje nytt tillstånd man söker. Men ska det vara nödvändigt?

Anf. 26 Isak From (S)
Herr talman! Jag tackar Sven-Erik Bucht för en viktig interpellation och ministern för svaret. Vi ser i norra Sverige en tillväxt utan dess like och som vi inte hade tillstymmelse till tro på för tio år sedan när gruvnäringen var hårt åtgången. Utbildningssystemen satsade inte på rätt kompetens, och myndigheterna satsade inte heller på att se till att man hade dessa kompetenser. Jag tror, herr talman, att vi har en viss kompetensbrist, för det borde inte behöva vara de långa handläggningstider som vi nu ser i olika delar av Sverige. Enligt bland andra myndigheten Bergsstaten är det många oseriösa företag som söker sig hit och söker tillstånd på bristfälliga underlag. Det gör att handläggningstiden växer även för seriösa företag. Detta måste vi hitta ett system för att hantera. Vi har också aspekten att undersökningstillstånden och gruvetableringarna nästan alltid är lokaliserade till känsliga områden. Vi har rennäringens riksintressen, Natura 2000-områden och nationalparker som vi också ska klara. Samtidigt vill inte investerarna i gruvnäringen vänta i två år eller 22 månader medan man får tillstånd. De initiala kostnaderna för gruvnäringen är tillräckligt höga ändå. Avkastningen kommer långt efteråt. Vi har i dag förhållandevis få större gruvbolag. Vi har Boliden och LKAB och några som är på väg in, men det borde kunna vara fler. En orsak verkar vara att handläggningstiderna är alldeles för långa. Det satsas ändå ganska mycket. Jag skulle vilja höra hur miljöministern ser på frågan om kompetensbrist, hur miljöministern kommunicerar detta i regeringen och vad han kan tänkas göra åt den eventuella kompetensbristen.

Anf. 27 Andreas Carlgren (C)
Herr talman! Till Sven-Erik Bucht, som är interpellant, Krister Örnfjäder och Isak From vill jag säga att när det gäller vad vi vill uppnå, det vill säga enklare hantering, effektivare handläggning och mindre byråkrati, är vi självklart helt överens. Det är glädjande att se tillväxten i de nordligaste delarna av Sverige, och det är fantastiskt att se tillväxten i gruvnäringen. Visionen är att kunna ha en kraftfull gruvnäring i norr som också uppfyller högt ställda miljökrav och därmed ser till att säkra fortsatt hög konkurrenskraft. Sven-Erik Bucht säger vidare att detta förföll under den borgerliga regeringen och att handläggningstiderna blev allt längre. Man får väl säga att jag hade otur. När jag dök upp på Miljödepartementet låg utredningen där och dammade i bokhyllorna sedan länge. Det borde ha åtgärdats långt tidigare, men det hade fördröjts. Jag säger inte under vilken regering, men den satt före den regering jag tillhör. Nu fick vi fart på arbetet. Vi spurtade och såg till att göra hela den omfattande reformen med enklare regler när det gäller tillståndsgivningen. Det har, som jag redovisade, besparat företagen åtskilliga miljoner. Vi har också genomfört en reform för domstolsväsendet så att man ska ha kortare överklagandegång så att det kan gå snabbare. Jag känner sannerligen inte något behov av att försvara byråkratin. Vi tog tag i detta eftersom vi tyckte att det var på tiden att göra något åt det. Jag tycker fortfarande att vi ska se verkan av detta. Om vi, vid genomförandet, märker att det inte räcker är det självklart att vi ska gå vidare. Låt oss hålla kontakt och se vad som visar sig i det fortsatta arbetet. Behövs det ytterligare insatser är jag den siste att vara emot det. När det gäller att effektivisera handläggningen, som Krister Örnfjäder tog upp, ska det självklart vara en följd av detta, men som Krister Örnfjäder vet är det inte jag som i lagstiftning eller beslut skriver vilka mål som ska sättas för domstolarna. Hur snabba handläggningstiderna ska vara är sådant som man får utveckla vartefter i samband med att reformen träder i kraft. Det görs naturligtvis i regleringsbrev när vi ser förutsättningarna för de nya reglerna och den nya ordningen. Kompetensbristen hos domstolarna är något av det vi vill åtgärda med den nya ordningen. Vi samlar kompetensen i de domstolar som handlägger bland annat miljöbalksärenden, det vill säga miljömål, men också mål enligt plan- och bygglagen och fastighetsmål. Syftet är att det ska finnas tjänstemän där som är vana att snabbt handlägga sådana här ärenden. När det gäller Gränsälvskommissionen har vi varit överens med Finland. Jag tror att tidigare regeringar har haft samma strävan, men gått på pumpen eftersom det har varit lite svårt att hantera lagstiftningen. Nu har vi gjort det. Det innebär att det ska vara en handläggning enligt de olika ländernas lagstiftning; den är i grunden lika. Min bedömning är att det här inte alls har försämrat ärendena för gruvnäringen. Jag försäkrar Sven-Erik Bucht att jag numera är helt frisk.

Anf. 28 Sven-Erik Bucht (S)
Herr talman! Jag kunde inte undgå att höra att ministern sade att vi 2003 hade lika lång handläggningstid. Handläggningstiden under alliansregeringen har ökat dramatiskt jämfört med i grannlandet Finland där man har minskat handläggningstiden. När det gäller Gränsälvskommissionen var man politiskt överens om att fiskefrågorna skulle handhas på annat ställe, men inte det övriga. I Umeå har vi en miljödomstol som är kraftigt överbelastad. Att då lägga ned Gränsälvskommissionen som hade snabb handläggning och som kunde säkerställa en gruvutveckling i Pajala på 13 månader - det var ett mycket komplicerat ärende - och lägga över ärendena på en överbelastad miljödomstol i Umeå var inte överlagt. Man måste tänka igenom det bättre. Ärendet med Gruvberget i Svappavaara hade en handläggningstid på 22 månader. Naturvårdsverket bemödade sig inte ens om att vara med i samrådsprocessen. Man var för fin och ville sitta på sin piedestal och betrakta vad de hittade på. För att vi ska få tillväxt här i landet måste man samverka. När man fick tillståndet lämnade man in en överklagan - jag tror att det var sista dagen. Företaget hade anställt 335 personer och var i gång. Man måste permittera folk, och man måste ringa till Kina och säga att man inte fick fram malm. Det var ju inte av sakskäl och miljöskäl som Naturvårdsverket begärde överprövning, utan av procedurskäl. Man sade att man inte bara skulle bedöma Gruvberget utan man skulle bedöma all verksamhet som LKAB har där uppe. Det är ungefär som att en familj har två bilar och har besiktigat en för en månad sedan, och när det är dags att besiktiga den andra bilen säger Bilprovningen: Det går inte. Du måste komma in med båda bilarna. Så kan vi inte hantera så viktiga frågor som miljölagstiftningen. Det måste finnas någon som gör en samhällsekonomisk värdering av de här frågorna. Jag säger det igen: Om vi inte får tillväxtjobb i det här landet kommer vi på sikt att tvingas ha dåliga miljölagar. Jag vill att vi ska ha bra miljölagar. Vi har en av de mest strikta miljölagarna i hela världen, men vi behöver inte vara världsmästare i byråkrati. Jag kan regelverket för vad ministern får göra, men med regleringsbrev kan man styra myndigheter och ålägga dem effektivitet. Ministern säger att SMHI inte har så bra prognoser. Man kan också säga till miljödomstolarna att de inte har så bra handläggningstider och att vi kräver bättring.

Anf. 29 Krister Örnfjäder (S)
Herr talman! Jag hoppas att ministern märker vilken stor tilltro vi har till att regeringen kan göra ett bra jobb. Annars skulle vi inte tycka att det vore någon mening med den här typen av diskussioner. Precis som min kollega förutsätter jag att regeringen med hjälp av sina regleringsbrev kan öka trycket i frågan så att man kan få kortare handläggningstider i de här målen. Jag tycker inte att det borde vara omöjligt. Jag har full förståelse för att man måste följa lagar. Det är en sak. Men om vi till att börja med håller oss till den situation där man säger att arbetsbelastningen är hög borde det per automatik innebära att man också får fler tjänster till sitt förfogande. Rent samhällsekonomiskt kan det inte vara en dålig affär, inte heller för den svenska staten eftersom det bör innebära att man får ökade intäkter om man kan komma i gång med gruvdriften snabbare. Rent ekonomiskt borde det alltså vara en bra affär, och alla har allt att tjäna på att vi får till en bra handläggning. Sedan är det ytterligare en sak som är självklar, men jag tar ändå upp den. Jag förutsätter också att ni som ministrar pratar med varandra och tar till er de argument som finns på de olika sidorna av era ansvarsområden. Nu pratar vi med miljöministern, men jag vet att miljöministern har bra kontakter med näringsministern och även med de andra, förutsätter jag. Detta borde därför gå att lösa.

Anf. 30 Isak From (S)
Herr talman! Jag fick i alla fall svar på några frågor. Sedan kanske vi får svar på fler. I mitt hemlän Västerbotten är man när det gäller IGE Nordic i det initiala skedet. Man har gjort den första projekteringen och är i starten av handläggningen av miljötillstånden. Det är ett ypperligt tillfälle att följa denna process. Detta sker i renbetesområdet, i gränslandet till nationalparken och i ett Natura 2000-område. Detta är också ett nytt gruvföretag med nya investerare i vårt land som jag tycker att det är viktigt att vi är rädda om. Jag kommer att följa detta noga för att se vart det tar vägen. Är detta möjligt? Är det i så fall handläggningstiderna som blir för långa, och vad kan man i så fall göra åt det? Precis som Sven-Erik Bucht har varit inne på är belastningen på miljödomstolen i Umeå mycket hög för närvarande. Jag tycker att vi måste hjälpas åt för att göra någonting åt det. Det kan miljöministern faktiskt göra någonting åt. Detta handlar inte bara om gruvnäringen. Skogsnäringen är faktiskt också lite drabbad av detta. När man träffar företrädarna för skogsbolagen ler de lite grann. De förstår vikten av att man gör grod- och ormkulvertar under skogsbilvägar. Men samtidigt undrar de om tillståndet ska vara dyrare än att göra själva kulverten. Är det detta som är meningen? Eller ska man kunna göra detta på ett snabbt och effektivt sätt när man nu gör en skogsbilväg och gör hela prövningen? Här tror jag att vi kan göra förbättringar. Jag fortsätter att bevaka detta, och jag hoppas att miljöministern gör detsamma.

Anf. 31 Andreas Carlgren (C)
Herr talman! Jag måste säga att Sven-Erik Bucht, Krister Örnfjäder och Isak From i alla fall är begåvade på en tydlig punkt och det är när det gäller att framställa det som att jag nu har såsat och dragit benen efter mig lite grann. Det är en förmåga med tanke på att situationen var den att jag ärvde en utredning som hade legat och dammat på Miljödepartementet några år när jag kom dit utan att den hade blivit åtgärdad. Sedan satte jag äntligen fart på detta ärende för att se till att regelverket skulle förenklas och för att se till att det gjordes ändringar. Äntligen skulle man också ta ställning till den grundläggande frågan när det gäller domstolarna, det vill säga att det är en för lång kedja av överklaganden. Därför gjorde vi om detta. Det är klart att det alltid blir lite strul på vägen när man gör om ett regelverk. Men framför allt hade vi en mycket välkommen tillväxt under tiden. Precis som Sven-Erik Bucht sade var det ingen som för tio år sedan hade kunnat drömma om att vi skulle ha en sådan tillväxt. Den är oerhört välkommen, och den är mycket bra. Den ger oss chansen att åstadkomma det som vi vill, nämligen en växande gruvnäring som kan öka sin konkurrenskraft, sälja mer och därmed vinna marknader i världen samtidigt som vi har en miljömässigt mycket hög och bra produktion här hemma i norra Sverige. Men försök inte få det till att det är jag som på något sätt har suttit med armarna i kors och tyckt att det var okej med lite byråkrati och lite trassliga handläggningstider och så vidare. Det var precis tvärtom. Jag konstaterar att när det gäller gruvan i Svappavaara är det inte fråga om vad jag vill utan vad jag får göra, och jag får inte kommentera det enskilda fallet här. Men om jag lyfter fram den principiella frågan ska jag mycket klart och tydligt säga att jag självklart tycker att Naturvårdsverket ska vara mycket aktivt i ett tidigt skede. Har man synpunkter i viktiga tillståndsärenden finns det en form för Naturvårdsverket att ge dessa synpunkter. Vi har också en mycket tydlig och mycket aktiv dialog med Naturvårdsverket för att säkerställa att man kan prioritera den viktiga uppgiften i sitt totala uppdrag. På samma sätt är vi självklart måna om och kommer att se till att denna domstolsreform fullföljs. Vi kommer att se till att handläggningstiderna så att säga spottas upp och att effektiviseringen ökar. Jag är inte alls avvisande till att vi ska ställa krav och sätta upp mål. Jag har bara sagt att vi nu ska låta den nya reformen komma på plats och låta de nya domstolarna inrättas och börja sitt arbete. Vi ska se till att man får regleringsbrev som har mål som vi vartefter får föra en dialog om för att se hur vi kan få upp tempot i detta arbete. Även om jag inte vill ändra reglerna ytterligare just i dag är jag beredd att följa detta hela tiden. Det är självklart att vi ska se till att säkra goda miljövillkor med minsta möjliga krångel och med kortast möjliga handläggningstid. Jag vill försäkra Isak From att vi innan vi gjorde reformen har mött gruvnäringen och ingående diskuterat vilka förändringar som man ser behövs. Det är det som vi sedan också har försökt att tillmötesgå när vi har genomfört förändringarna. Om vi sedan ser att ytterligare problem finns vill jag kunna åtgärda dem vartefter. Jag välkomnar också en fortsatt gemensam diskussion. Det är bättre om vi löser detta problem än att vi skyller på varandra. När det gäller Gränsälvskommissionen kan jag nämna att det är möjligt att det har fungerat bra på denna punkt tidigare. Jag vill inte alls utesluta det. Men jag vill bara konstatera att regelverket var gammalt och inte stämde med vare sig EU-regler eller den moderna lagstiftningen. Till sist var det så att finländarna också ville ändra detta. Även om jag hade velat behålla kommissionen hade jag alltså stått där utan att ha någon att göra ett handslag med på andra sidan älven.

Anf. 32 Sven-Erik Bucht (S)
Herr talman! Jag är säker på att ministern när han tillträdde hade en ambition att göra något bättre. Men när det gäller Gränsälvskommissionen är det väldigt lätt, ministern, när man hamnar i en sådan position att man fångas av byråkratin. Jag tror att det var byråkratin som drev fram detta. Jag vet att politiker, till och mer flera i ministerns parti, tycker att detta är vansinne och har gått för långt. Det är jättebra att ministern säger att det ska vara tydlighet gentemot Naturvårdsverket. Våra myndigheter måste ha ett klart uppdrag att vara med och skapa tillväxt i Sverige. Oavsett vilket myndighetsansvar man har måste man vara en medspelare och inte en motspelare. Trots att vi är flera socialdemokrater här som går hårt åt ministern ser han väldigt glad ut. Jag brukar säga att gladast vinner, och jag hoppas verkligen att ministern vinner mot byråkratin. Jag lovar att vi ska vara medspelare i den matchen. Här ser du, Andreas Carlgren, ett gäng socialdemokrater som brinner för tillväxt och bra miljö.

Anf. 33 Andreas Carlgren (C)
Herr talman! Jag ska sluta med att försäkra Sven-Erik Bucht att även jag brinner för just tillväxt och god miljö. Vi ska gemensamt se till att ingen av oss brinner upp. Låt oss också se till att vi hittar goda lösningar på detta. Jag tycker att de fick dröja för länge. Nu har de kommit i gång, och nu ska vi genomföra dem. Jag är beredd att följa detta vartefter så att jag inte sitter och naivt blinkar åt byråkratin i något läge. Jag är tacksam om någon påminner mig om jag någon gång skulle behöva det.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.