Östersjön

Interpellation 2006/07:320 av Johnson, Jacob (v)

av Johnson, Jacob (v)

den 16 februari

Interpellation

2006/07:320 Östersjön

av Jacob Johnson (v)

till miljöminister Andreas Carlgren (c)

Östersjön är kanske den mest hotade naturmiljön i Sveriges närhet. Det relativt grunda innanhavet är en känslig miljö som under lång tid varit utsatt för övergödning, andra föroreningar samt överfiske. Mot bakgrund av Östersjöns akuta miljötillstånd är det av största vikt att länderna runt havet inom kort genomför gemensamma konkreta åtgärder. Sammanlagt kommer det att behövas miljarder kronor för saneringen av Östersjön, medel som måste avsättas av kuststaterna. Sverige har som land med Östersjöns längsta kust ett särskilt ansvar.

Under den föregående mandatperioden var Vänsterpartiet med och utformade den nationella havsmiljöstrategi som sedan 2005 gäller i Sverige. Strategin har fokus på att stärka och genomföra den svenska havspolitiken för att uppnå ett hav i balans. Strategin slår fast att all förvaltning av hav och kust med anslutande miljöer bör utgå från ekosystemansatsen, bevarandet av biologisk mångfald samt tillämpas utifrån försiktighetsprincipen baserad på bästa tillgängliga vetenskapliga data. Naturvårdsverket gjordes till samordnande myndighet med det övergripande ansvaret för havsmiljön. I syfte att effektivisera samordningen av det samlade havsmiljöarbetet tillsattes en samordningsgrupp för havsmiljöfrågor bestående av cheferna för de myndigheter som har havsmiljörelaterad verksamhet. Ett havsmiljöråd med rådgivande status knöts till Naturvårdsverket med representanter för olika berörda aktörer och intressenter. Naturvårdsverket fick vidare i samråd med berörda myndigheter i uppdrag att utarbeta ett förslag till en samlad aktionsplan för den svenska havsmiljön som redovisades våren 2006. I denna plan föreslås trettio olika åtgärder avseende övergödning, fiske och biologisk mångfald, farliga ämnen samt kunskap och samordning. Efter valet 2006 aviserade regeringen att en ny havsstrategi skulle tas fram. En sådan har ännu inte setts till. Likaså saknas besked om regeringen avser att vidta åtgärder och pengar för att genomföra aktionsplanen. Mot bakgrund av att Sverige antog ovan nämnda strategi 2005 är det av intresse att få klarhet i på vilket sätt regeringen kommer att förhålla sig till den tidigare strategin och på vilket sätt den nya strategin kommer att ändra inriktning och om nya förslag är aktuella.

Det är många faktorer som bidrar till Östersjöns försämring. För övergödningen har utsläpp från jordbruk, trafik och avlopp betydelse. Därför föreslog Vänsterpartiet i riksdagsmotionen Havspolitik (2006/07:MJ390) helt nya pengar direkt riktade till konkreta åtgärder som bland annat satsning på syresättningsprojekt för Östersjöns döda bottnar och till att genomföra Naturvårdsverkets aktionsplan. Viktiga inslag i vår havspolitik är minskad användning av konstgödsel inom jordbruket och skydd och anläggande av nya våtmarker. Det behövs även kraftiga satsningar på både ökad ekologisk odling och djurhållning.

Det är glädjande att regeringen nu på EU-nivå fortsätter det arbete som startades förra mandatperioden med att minska miljöbelastningen från fosfor. Som ett led i att nå delmålet i miljökvalitetsmålet Ingen övergödning som slår fast att utsläppen av fosfor ska minska med minst 20 procent till 2010 (jämfört med 1995) gav samarbetspartierna förra mandatperioden Kemikalieinspektionen i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett nationellt förbud av fosfor i tvätt- och rengöringsmedel. Kemikalieinspektionens nyligen presenterade förslag – att endast begränsa fosfathaltiga medel för de enskilda avlopp som inte är anslutna till reningsverk – anser vi dock inte är en tillräcklig åtgärd. Inte heller går ett sådant förbud att kontrollera.

Att införa fosfatfria tvätt- och rengöringsmedel på EU-nivå kommer om detta genomförs att ha stor betydelse för Östersjön. Men mot bakgrund av havets allvarliga tillstånd anser vi att ett nationellt förbud måste införas redan innan EU har fattat beslut i frågan – vilket kan dröja. Inom Helcom kan ett sådant förbud också genomföras snabbare än på EU-nivå.

Inom EU:s kommande direktiv för en marin strategi kommer arbetet inom ramen för kommissionen för skyddet av Östersjön – Helcom – att få en framträdande roll eftersom direktivet uttryckligen ska verkställas med utnyttjande av befintliga regionala konventioner.

EU:s direktiv om en marin strategi ska skydda och bevara miljön i Europas hav och uppnå ett gott miljötillstånd till år 2021. Det kompletterar ramdirektivet för vatten som enbart omfattar inlands- och kustvatten.

Det är lovvärt att EU tar ett samlat grepp över de marina frågorna i unionen. Det är dock oroande att – vilket även EU:s miljökommissionär Dimas officiellt beklagar – EU:s miljöministrar vid rådets möte i december 2006 sänkte ambitionsnivån och tog bort det bindande målet om att uppnå god miljöstatus i strategin.

Vår mening är att den marina strategin ska utgå från bindande mål på miniminivå där varje medlemsland kan gå längre. Tidsplanen för genomförandet måste också kortas. Förslaget är helt oacceptabelt som det ser ut i dag att tidsplanen för när medlemsstaterna ska ha tagit fram åtgärdsplanerna är 2018! Det finns ingen anledning att vänta. Det är vår mening att tidsplanen måste kortas till 2010. Om inte strategin skärps riskerar den att redan vid start om 14 år bildligt talat både vara akterseglad och ha hamnat i bakvattnet. Mot bakgrund av Östersjöns tillstånd är detta mycket allvarligt.

EU:s marina strategi ger möjlighet att påskynda arbetet inom vissa pilotområden. Östersjön är ett sådant naturligt område. Större delen av Östersjöns tillrinningsområde ligger inom EU men relativt stora ytor ligger även i Ryssland och Vitryssland samt i mindre omfattning i Ukraina. Det är viktigt att även dessa länder tar sitt ansvar för att förbättra situationen i Östersjön.

Mot bakgrund av EU:s nu försvagade marina strategi – samt att EU:s grönbok gällande kommande maritima policy saknar tillräcklig miljöhänsyn – är det avgörande för miljötillståndet och det marina livet i Östersjön att arbetet i Helcom tar initiativ och går före med åtgärder. Inom Helcom bereds nu en aktionsplan för Östersjön, Baltic Sea Action Plan, som ska antas i år. Vi menar att det är av stor vikt att åtgärderna i denna plan utformas till att bli av bindande karaktär.

Jag vill fråga statsrådet:

1. På vilket sätt avser ministern att beakta de strategier för havsmiljön som den tidigare majoriteten utarbetade?

2. Genom vilka åtgärder, och med vilken tidsplan, avser ministern att verka för att Naturvårdsverkets aktionsplan från 2006 genomförs?

3. Avser ministern vid förhandlingarna inom Helcom att verka för bindande åtgärder samt fosfatförbud inom Baltic Sea Action Plan som antas i november i år?

4. Vilka initiativ avser ministern att vidta för att engagera även Ryssland, Vitryssland och Ukraina i arbetet för att rädda Östersjön?

5. Vilka åtgärder driver ministern i EU:s miljöråd gällande genomförandetid för åtgärdsplaner och mål gällande EU:s marina strategi?

6. Vilka åtgärder avser ministern att vidta på nationell nivå samt inom Helcom för fosfatfria tvätt- och rengöringsmedel innan frågan beslutas på EU-nivå?

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd Inlämnad: 2007-02-16 Anmäld: 2007-02-16 Svar fördröjt anmält: 2007-02-26 Besvarad: 2007-03-16

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.