Till innehåll på sidan

Organiserad brottslighet i byggbranschen

Interpellation 2007/08:725 av Wigström i Göteborg, Cecilia (fp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2008-05-13
Anmäld
2008-05-13
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2008-05-28
Sista svarsdatum
2008-06-03
Besvarad
2008-06-23

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 13 maj

Interpellation

2007/08:725 Organiserad brottslighet i byggbranschen

av Cecilia Wigström i Göteborg (fp)

till finansminister Anders Borg (m)

Den organiserade brottslighetens utbredning utmanar vår rättsstat och behöver bekämpas med kraft. Rapport 2007:27 Organiserat svartarbete i byggbranschen från Brottsförebyggande rådet visar hur användningen av svartarbete inom byggbranschen har inneburit att organiserade kriminella ligor nu har tagit sig in i byggbranschen.

Det är en allvarlig utveckling då byggbranschen svarar för omkring 10 procent av den totala sysselsättningen i landet. Svartarbete bland byggare är tyvärr inget nytt. Det nya är att handeln med svart arbetskraft sker organiserat och åtföljs av hot, korruption och våld.

Den svarta arbetskraften inom byggsektorn för med sig flera problem. Det blir svårt för lagliga företagare att konkurrera med dem som varken betalar skäliga löner eller sociala avgifter. Skattebortfallet för staten blir enormt (10–20 miljarder kronor). I stället hamnar pengarna hos kriminella individer och den organiserade brottsligheten.

Aktörerna inom byggbranschen är medvetna om problemet och har på ett föredömligt sätt börjat agera själva. I stället för att vänta på lagstiftning om personalliggare har man infört ett liknande system, ID0 6, på frivillig basis. Det finns alltså nu goda förutsättningar för Skatteverket att få bukt med svartarbetet även inom byggbranschen. Problemet är att nuvarande lagstiftning inte ger Skatteverket befogenhet att göra oanmälda besök på en byggarbetsplats.

Ett annat problem är att skattelagstiftningen tillåter byggföretag att betala källskatt och sociala avgifter i klump i stället för att redovisa utifrån varje anställd. Skatteverket föreslår att den månatliga redovisningen på individnivå ska lösas inom ramen för projektet skatta.se som syftar till att skapa en webbaserad lönecentral.

Om införandet av individuell redovisning kopplas till detta webbprojekt riskerar det att dra ut på tiden, vilket vore mycket olyckligt. Kombinationen av oanmälda besök och månatliga individbaserade redovisningar bör införas snarast i byggbranschen som ett led i att stoppa utvecklingen av den organiserade brottsligheten.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga finansministern:

Vilka åtgärder ämnar ministern vidta för att byggföretag ska betala och redovisa källskatt och sociala avgifter utifrån varje enskild anställd, och när kan de nya reglerna träda i kraft?

Vilka åtgärder ämnar ministern vidta för att Skatteverket ska få befogenhet att göra oanmälda besök på byggarbetsplatser för att motarbeta svartarbete?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2007/08:725, Organiserad brottslighet i byggbranschen

Interpellationsdebatt 2007/08:725

Webb-tv: Organiserad brottslighet i byggbranschen

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 49 Anders Borg (M)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka finansministern för det oerhört positiva svaret. Anledningen till att jag har ställt min interpellation är att jag är oerhört oroad över utvecklingen i Sverige, där den organiserade brottsligheten breder ut sig alltmer. I mitten av 90-talet hade vi fem sex gäng. I dag är de otaliga och oräkneliga. Vi har mc-gäng, vi har fängelsegäng och vi har etniska grupperingar som ägnar sig åt olika slags illegal verksamhet, ofta med narkotika i centrum. Men det kan också handla om att sälja kvinnor i sexhandel eller om utpressning. De är oerhört farliga. De hotar vittnen, de hotar brottsoffer och de hotar även åklagare och poliser. De vill skapa en annan ordning än vår rättsstat. Det här är i förlängningen ett hot mot vår demokrati. Alliansen har tagit krafttag. Vi satsar till exempel på 20 000 fler poliser och ser till att vi nu får en kraftfull buggningslagstiftning. Regeringen har också fattat beslut om den nationella mobiliseringen mot grov, organiserad brottslighet. De här gängen tvättar ju sina pengar i vanliga branscher, bland annat byggbranschen som är den som jag har tagit upp i min interpellation. Det gör att det inte bara är polisen som kan göra någonting åt detta utan även andra myndigheter. Gängen bedriver alltså en illegal verksamhet med en legal fasad. Just det faktum att byggbranschen har haft en historia och en utbredd kultur med svartarbete har inneburit att den har varit en av de attraktiva branscherna. Det innebär att det är svårt att konkurrera för seriösa företagare när andra företag inte betalar löner och sociala avgifter som är i nivå med det man ska göra. Vi får ett stort skattebortfall; 10-20 miljarder beräknas det uppgå till. Det är stora summor, särskilt med tanke på att byggsektorn utgör ungefär 10 procent av den totala sysselsättningen. Ett annat problem är att när den organiserade brottsligheten träder in kommer också våld, hot och utpressning in i branschen. Fack och arbetsgivare har ju tagit tag i de här frågorna. Jag tycker dessutom att det är så himla positivt att se att även finansministern och Finansdepartementet har tagit tag i de här frågorna och tar dem på största allvar. Jag är väldigt nöjd med svaret. Branschen har infört ett ID 06-system för att man ska kunna se vilka som jobbar på olika byggen. Är det en svartarbetare, eller är det en vit arbetare, någon som arbetar legalt? Det man nu behöver från vår sida, från statsmakternas sida, är att också se till att Skatteverket kan göra oanmälda besök och att det går att betala in sociala avgifter på individnivå. Det håller Finansdepartementet nu på att jobba med. Min fråga till finansministern som en följdfråga blir: Kan finansministern säga något mer? Skatteverket ska göra en redovisning i slutet av juni av hur arbetet fortskrider, har finansministern något mer att säga om när det här kan implementeras? Jag hör lite orossignaler om att det kan dra ut på tiden. Det är viktigt att det här sker skyndsamt så att vi kan få hejd på den organiserade brottsligheten. En annan fråga jag skulle vilja passa på att ställa utgår från det som står i svaret, att Finansdepartementet studerar den här personalliggaren och effekten av den. Kan finansministern säga något mer om när vi kan få en lagstiftning som gör att Skatteverket kan få göra oanmälda besök? Om jag kunde få några mer uppgifter om det vore det väldigt positivt. Jag antar att ett system där man skulle titta närmare på personalliggaren på något sätt också beaktar det branschen redan har gjort i och med ID 06-arbetet.

Anf. 50 Cecilia Wigström i Göteb (Fp)
Herr talman! Det råder full samsyn mellan mig och Cecilia Wigström på hur viktigt det är att motarbeta organiserad brottslighet. Det handlar naturligtvis om ökade resurser för polisen. Det måste handla om att vi ser till att domstolarna har möjligheter att fullgöra sitt arbete på ett bra sätt. Slutligen handlar det om att kriminalvården måste fås att på längre sikt fungera på ett sätt som gör att brottslingar inte återvänder till brottslighet. Det handlar också naturligtvis om den översyn av straffskalorna som sker i dag, där inriktningen självfallet är att det för grova våldsbrott bör ske en skärpning av straffen. En vid del av detta kan naturligtvis vara att vi också bidrar genom att förändra skattesystemen så att de bättre följer upp och motarbetar svart verksamhet och ekonomisk brottslighet. Jag ser samarbetet mellan de ansvariga myndigheterna inom ekobrottsområdet, som nu förstärks, som en viktig del. Det handlar naturligtvis också om att det kan vara viktigt att vi får regeländringar som gör det svårare att bedriva brottslighet verksamhet och om resurser för de myndigheter som har ansvar för detta. Sammantaget är jag övertygad om att kombinationen av en bred förstärkning av rättsväsendet och ett arbete för att tydliggöra skattereglerna kan ha en positiv effekt. Exakt hur det ska ske ska vi återkomma till när vi har fullgjort beredningsarbetet. Jag ser ingen anledning att i dag gå utöver det som vi tidigare har konstaterat.

Anf. 51 Anders Borg (M)
Herr talman! Jag delar helt och fullt finansministerns inställning. Det är positivt att höra hur han redogör för regeringens inriktning på att stärka upp hela rättskedjan, från polis till Kriminalvården, och att också angripa den organiserade brottsligheten genom olika myndigheters samverkan. Vi i Folkpartiet har länge förordat just en Al Capone-strategi. Vi vet att Al Capone i USA aldrig blev fälld för mord eller de andra grova brott som han begick, utan han fick till slut ett långt fängelsestraff på grund av skattebrott. Det är oerhört positivt att regeringen har beslutat om en nationell mobilisering mot den grova organiserade brottsligheten. Och precis som finansministern säger kommer de regionala underrättelsecentrum som i dag finns i de tre storstäderna, där polis och åklagare samverkar med Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket, att utökas till att omfatta och finnas i hela landet. Jag vill ta tillfället i akt här, herr talman, att säga något ytterligare om vikten av det arbete som Finansdepartementet nu genomför. En första fördel om man kan få in skatteinbetalningar på individnivå månadsvis från byggföretag är att det kommer att ge Skatteverket en jämnare arbetsbörda. Inbetalningarna kommer inte att göras bara i slutet av året. Det kommer också att göra det enklare för företagen. Om de får en webbaserad tjänst kommer de elektroniskt mycket enkelt att kunna föra över uppgifter till Skatteverket. En andra fördel är att vi kommer att få en bättre fungerande marknad, för vi vet att de små byggföretagen har väldigt svårt att konkurrera. Där vet jag inte om finansministern ser någon anledning att göra åtskillnad mellan de små företagen och de stora företagen. Det kan vara lättare att hjälpa de stora företagen i deras arbete mot svartarbetet. Men det kan vara svårt att komma åt den svarta marknaden med arbete som utförs hemma hos folk, där det tyvärr är alldeles för utbrett att man betalar svart för lite smårenoveringar. En tredje fördel om vi kan få till stånd en skärpt kontroll från myndigheternas sida är att vi kan få mindre svartarbete och därmed också mindre organiserad brottslighet. Det är ju syftet med det hela. Vi har sett goda resultat i restaurangbranschen. Sedan personalliggare infördes för bara ett år sedan är det 4 000 jobb som har blivit vita och skattintäkterna har ökat med 470 miljoner kronor. Det är nästan ½ miljard kronor extra till statskassan. Det är inte en engångseffekt utan något som vi bör kunna räkna med varje år, och det är viktiga pengar att kunna använda till välfärden. När jag nu får möta finansministern här vill jag passa på att höra med finansministern om det finns några andra åtgärder på gång för att få till en kulturförändring i Sverige vad gäller synen på svart ekonomi och svartarbete, som ju är det som gör att organiserade brottslingar lockas till byggbranschen, restaurangbranschen, åkeriföretag, städföretag - alltså de branscher där det är mycket kontanthantering och en kultur av svartarbete. Det är viktigt att få ut till medborgarna att det är viktigt att ändra synen på detta. För tio år sedan hade vi inte de här organiserade gängbrottslingarna, men de utnyttjar nu den här kulturen som finns alltför brett. Jag tror att många svenskar, om de får upp ögonen för detta samband, skulle vara villiga att ta avstånd från den svarta ekonomin.

Anf. 52 Cecilia Wigström i Göteb (Fp)
Herr talman! Det råder en tydlig samsyn mellan mig och Cecilia Wigström om vikten av att både bekämpa den organiserade brottsligheten och förbättra och förenkla skattesystemen. Vi vet av erfarenhet att grov organiserad brottslighet förekommer i större utsträckning i vissa delar av ekonomin. Det är byggbranschen, restaurangbranschen och ett antal andra näringar som är anfrätta av denna samhällsparasit som den grova organiserade brottsligheten utgör. Cecilia Wigström reser frågan om att komma åt det här genom att få till stånd en kulturförändring. Det tror jag är en helt riktig ansats. Jag tror att vi är på god väg att göra det, därför att den grundläggande utgångspunkten för regeringen är att göra det enklare att göra rätt och svårare att göra fel i skattesystemet. Och skattesystemet blir mer legitimt när vi sänker skatterna så att vanliga människor får mer pengar kvar i plånboken och följaktligen lättare att göra rätt för sig, samtidigt som vi förbättrar välfärden. Vi höjer kunskapsinnehåll och kvalitet i vården. Att skatterna framstår som rimliga i relation till vad man får för välfärd och service är det som avgör hur mycket skatter vi faktiskt får in. Upplevs skattesystemet som rättvist och rimligt får vi in större skatteintäkter. Därigenom motverkar vi också grov organiserad brottslighet. Det är också viktigt att understryka att det här inte bara är en skattefråga. Det handlar naturligtvis också om att bekämpa brottslighet med de normala brottsbekämpningsmetoder vi har, där polis, rättsväsende, domstolar och kriminalvård är centrala. Det är också därför som dessa myndigheter har fått och kommer att få ökade ekonomiska resurser.

Anf. 53 Anders Borg (M)
Herr talman! Jag vill tacka finansministern så hemskt mycket för hans svar till mig och för debatten som vi har haft. Jag är väldigt glad och nöjd med att regeringen tar detta på största allvar och jobbar vidare. Det är viktigt att vi bekämpar den organiserade brottsligheten, för vi måste se vad som blir konsekvensen om vi inte får hejd på den här utvecklingen, att den organiserade brottsligheten utgör ett allvarligt hot mot vår rättsstat och därmed också vår demokrati. Jag vill skicka med att det positiva arbete som pågår för att få byggföretag att betala in källskatt och sociala avgifter på individnivå och att Skatteverket ges möjlighet att göra oanmälda besök på byggarbetsplatser är jätteviktigt. Jag vill verkligen ge mitt stöd till att detta arbete skyndas på i departementet. Det finns också internationella exempel att titta på. Danmark, Estland, Ungern, Finland och Holland har liknande system. Det vore mycket positivt om Sverige kunde gå vidare i den riktningen, och det är vi på väg att göra. Jag vill än en gång tacka finansministern.

Anf. 54 Cecilia Wigström i Göteb (Fp)
Herr talman! Jag vill tacka Cecilia Wigström för att hon gett oss möjlighet att ha den här interpellationsdebatten, även om det nu råder sommartid i landet. Jag vill också tacka därför att vi har en så tydlig samsyn i de här frågorna inom alliansen och mellan våra respektive partier. Samsynen utgör en god grund för det fortsatta arbetet, där de riktlinjer som Cecilia Wigström redogör för också är de som jag ser framför mig: att vi har ett gemensamt arbete där vi ska skärpa regelverket och tydliggöra att det ska vara god och lika konkurrens mellan dem som arbetar vitt och dem som arbetar svart också inom byggmarknad, restaurangbransch och andra näringar som har anfrätts av ekonomisk brottslighet. Låt mig tacka Cecilia Wigström för denna viktiga interpellationsdebatt.

Anf. 55 Anders Borg (M)
Herr talman! Mikaela Valtersson har frågat mig om utanförskapet och om regeringen avser att förtydliga begreppet och tala om hur många människor som i dag befinner sig i utanförskap. Utanförskapsbegreppet syftar till att belysa att betydligt fler än de som räknas som arbetslösa har arbetsmarknadsrelaterade problem och att dessa problem till och med kan vara allvarligare än de problem som arbetslösa har. Utanförskapet är alltså ett samlingsbegrepp för ett allvarligt samhällsproblem och låter sig inte enkelt kvantifieras med en enda storhet. Det kan mätas på olika sätt och regeringen arbetar för närvarande med att förbättra mätmetoderna. Av betydelse i sammanhanget är också att begreppet diskuteras flitigt i ekonomiska rapporter och analyser från OECD, IMF och inom EU. Det är således ett vedertaget koncept i den internationella diskussionen om problem på våra arbetsmarknader. Under lång tid har debatten kring arbetsmarknaden och sysselsättningspolitiken fokuserats på hur många som är sysselsatta eller arbetslösa. Hur många som är sysselsatta eller arbetslösa är inte oviktigt men att bara fokusera på dessa grupper riskerar att leda sysselsättningspolitiken fel. Det visar inte minst erfarenheterna av den socialdemokratiska regeringens kvantitativa mål för just dessa grupper. Dessa mål var bland annat behäftade med problemet att man lätt kunde manipulera dem genom att flytta människor från arbetslöshet till arbetsmarknadspolitiska program eller - ännu värre - till tillstånd helt utanför arbetsmarknaden som aktivitets- och sjukersättning. Det gjorde att siffrorna förbättrades, men i själva verket förvärrades situationen för de berörda människorna. Deras möjligheter att komma tillbaka till arbetsmarknaden blev helt enkelt sämre. De kvantitativa målen tydliggjorde inte heller att det helt avgörande för ökad välfärd är att de nya jobben är varaktiga, det vill säga det gäller att undvika att människor på nytt får problem när konjunkturläget blir sämre. Regeringens ambition är att öka den varaktiga sysselsättningen framför allt genom åtgärder som underlättar för människor som står långt utanför arbetsmarknaden. Därför har regeringens politik inriktats på i första hand åtgärder som på olika sätt hjälper människor att komma tillbaka till arbetsmarknaden och åtgärder som gör det mer lönsamt att arbeta än att inte göra det. Till de viktigaste åtgärderna hör jobbskatteavdraget, förändringarna av a-kassan och sjukförsäkringarna och ett flertal åtgärder som avser att förbättra matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Flera externa bedömare av svensk ekonomi har dragit slutsatsen att regeringens politik är framgångsrik och får avsedd effekt. Inte minst IMF, som för några dagar sedan var här och gjorde sin årliga granskning av Sverige, pekar på att så är fallet. Faktum är att den svenska arbetsmarknaden inte sett så här bra ut på 20 år. Det är förstås mycket glädjande och understryker att vi är på rätt väg.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.