Ökande skuldkvoter för hushållen

Interpellation 2014/15:710 av Niklas Wykman (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2015-06-15
Överlämnad
2015-06-16
Anmäld
2015-06-17
Sista svarsdatum
2015-09-02
Svarsdatum
2015-09-10
Besvarad
2015-09-10

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Nu stiger skulderna och bostadspriserna snabbare än inkomsterna i Sverige. Omkring 170 000 hushåll har i dag en skuldkvot på över 600 procent eller högre. Det motsvarar drygt 10 procent av alla hushåll med bolån. Om räntorna skulle stiga till 6 procent skulle hushållens räntebetalningar gå från 8 procent upp till 25 procent av deras disponibla inkomster.

För ett hushåll med en skuldkvot på 600 procent, ett lån på drygt 2 miljoner och en disponibel inkomst på 30 000 kronor i månaden skulle detta innebära att räntekostnaderna efter ränteavdrag ökar från 2 500 kronor till 7 500 kronor per månad.

Riksbanken kräver nu att regeringen handlar för att minska hushållens vilja att skuldsätta sig, och man ser ändrat ränteavdrag, ökat amorteringskrav, skuldkvotstak och en skärpning av kraven för bankernas kreditprövning av enskilda hushåll som möjliga reformer att gå vidare med.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

 

Vilka åtgärder ser finansministern som nödvändiga för att minska hushållens skuldkvoter?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2014/15:710, Ökande skuldkvoter för hushållen

Interpellationsdebatt 2014/15:710

Webb-tv: Ökande skuldkvoter för hushållen

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 8 Statsrådet Per Bolund (MP)

Herr talman! Niklas Wykman har frågat finansministern vilka åtgärder hon ser som nödvändiga för att minska hushållens skuldkvoter. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Bostadspriserna och hushållens skulder har stigit i relativt snabb takt i Sverige ända sedan mitten av 1990-talet. Priserna har ökat i många länder under denna period, men utvecklingen har varit relativt kraftig i Sverige. Och till skillnad från i de flesta andra länder skedde ingen betydande priskorrigering i samband med finanskrisen.

Nu ökar bostadspriserna och hushållens skuldsättning åter i en något snabbare takt i Sverige. Den ökande skuldsättningen hos hushållen medför risker för vår makroekonomiska stabilitet. Det här är en utveckling som oroar och som måste hanteras. Regeringen och berörda myndigheter arbetar för att hushållens skuldsättning inte ska öka på ett sätt som skulle kunna medföra makroekonomiska obalanser.

Under de senaste åren har flera åtgärder vidtagits för att stärka den finansiella stabiliteten, både åtgärder för att stärka banksystemet genom ökade kapitalkrav och åtgärder för att minska hushållens belåning. Under våren 2013 införde Finansinspektionen ett riskviktsgolv för bolån på 15 procent, som sedan höjdes till 25 procent under 2014. Riskviktsgolvet innebär att bankerna måste hålla mer kapital i förhållande till sin bostadsutlåning. Under 2014 infördes dessutom de nya kapitaltäckningsreglerna för banker i Sverige, med bland annat nya regler om kapitalbuffertar.

Avseende hushållens belåning införde Finansinspektionen under hösten 2010 ett bolånetak, vilket innebär att nya bolån inte bör överstiga 85 procent av bostadens marknadsvärde.

Med anledning av att Finansinspektionens aviserade förslag om amorteringsregler under våren drogs tillbaka har regeringen efter breda politiska samtal nu kommit överens med de borgerliga partierna om att ett amorteringskrav ska införas. Det har även förankrats med Vänsterpartiet. Amorteringskravet syftar till att motverka makroekonomiska och finansiella stabilitetsrisker. Kravet innebär att kreditinstitut ska tillämpa amorteringsvillkor som bygger på en sund amorteringskultur och som inte bidrar till alltför hög skuldsättning hos hushållen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Förslaget är första steget mot en lagändring som innebär att Finansinspektionen kan få det mandat som krävs för att föreslå och implementera ett amorteringskrav. Med ett amorteringskrav minskar vi risken för att hushållens skuldsättning ska öka på ett sätt som skulle kunna medföra finansiell oro.


Anf. 9 Niklas Wykman (M)

Herr talman! Finansmarknadsministern! Tack så mycket för svaret! Det gläder mig att finansmarknadsministern välkomnar de åtgärder som alliansregeringen vidtog under sin tid vid makten. Alliansens hantering av både skuldkrisen och finanskrisen var en stor framgång och rönte stor internationell uppmärksamhet. Det ledde också till att Sverige realt kunde ha en bättre utveckling än de flesta jämföra länder. Sysselsättningen ökade med mer än 300 000 personer. Vi hade en relativt sett hög tillväxt i Sverige. Det fanns en trovärdighet för den samlade svenska ekonomiska politiken där penningpolitiken och finanspolitiken kunde samverka i en ekonomisk politik som innebar kortvariga risker och som gjorde att ekonomin fungerade relativt väl, trots de mycket besvärliga omständigheter som då rådde.

Men det finns ett betydande underliggande realt problem i den svenska ekonomin, nämligen den låga investeringstakten i bostäder, även om den förbättrade konjunkturen nu gör att det kommer att byggas mer än vad det gjordes under finans- och skuldkrisen, vilket är helt naturligt och välkommet. Att projekten som tidigare hade planerats nu realiseras kommer givetvis att innebära en viss lättnad på bostadsmarknaden, men som finansmarknadsministern säkert förstår är det inte tillräckligt för att möta den efterfrågan på bostäder som finns. Därmed kvarstår oron för att bostadspriserna ska accelerera. Till sist kan det bli så att luften går ur bostadsmarknaden, och vi vet som hände i Holland, Danmark och vad som tidigare hände i Sverige med stora realpolitiska konsekvenser och konsekvenser för enskilda människor som följd. Människor blir av med sina jobb och bostäder, och hela ekonomin kan drabbas av en kris.

Herr talman! Att diskutera stabilitetspolitik generellt kan verka väldigt ointressant i vardagen, men när riskerna väl realiseras blir det i stället det enda som blir aktuellt. Det är ett område som kanske ägnas för lite intresse för till vardags. Men om man följer den instinkten kan stabilitetspolitiken bli det enda som man behöver bekymra sig om. Här finns det en oro för att regeringen inte är tillräckligt aktiv. Man lutar sig mycket mot det som redan är gjort och har inte någon egen initiativförmåga på området.

Den underliggande bristen är ju investeringar i bostäder. Där har Sverige sedan 90-talskrisen legat en bra bit under OECD-genomsnittet. Marknaden är överreglerad, vilket gör det svårt att bygga bostäder. Alliansen gick till val på det som kallades Sverigebygget med stora satsningar på infrastruktur och omfattande satsningar på avregleringar. Hela avregleringsdelen har ju regeringen, som det verkar, kört ned i diket. Det kommer inget på det området, varför det inte heller långsiktigt kan bli den fart på det bostadsbyggande som krävs. Då återstår det att försöka att hantera ett realt problem med finansiella metoder, vilket ju finansmarknadsministern flera gånger har varit inne på. Till exempel har ränteavdrag diskuterats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I finansmarknadsministerns svar nämns ingenting om ränteavdragen. Det kan vara svårt, herr talman, att veta hur man ska klä sig när man inte vet när överrocken kommer på.


Anf. 10 Statsrådet Per Bolund (MP)

Herr talman! Jag vill tacka interpellanten för att han väcker denna viktiga fråga. Det här är ju en debatt som jag väldigt gärna tar och som - precis om Niklas Wykman säger - förtjänar att lyftas fram mer i svensk debatt. När allt är frid och fröjd och ekonomin går framåt är det få som vill diskutera åtgärder för att minska riskerna inför framtiden. Men - som vi tyvärr också har erfarenheter av - när det blir sämre ekonomiska tider påverkar det samhället i väldigt stor utsträckning, och man tvingas att vidta ibland drastiska åtgärder som skadar den ekonomiska utvecklingen och alla människors möjlighet att utvecklas i form av till exempel en bra skolgång och en god välfärd.

Om nu Niklas Wykman tycker att det diskuteras för lite om stabilitetspolitik till vardags kan jag trösta honom med att jag diskuterar stabilitetspolitik mycket i mitt arbete. Jag diskuterar med ansvariga myndigheter, experter och på Finansdepartementet. Detta är en väldigt viktig fråga, och det är avgörande att vi har ett regelverk på plats som långsiktigt inte bidrar till att bygga upp stora risker i vår ekonomi.

Vi vet att vi påverkas mycket av ekonomiska konjunkturer i vår omvärld. Vår ekonomi blir alltmer globaliserad och sammanlänkad. Vi påverkas väldigt mycket av till exempel det som händer på den kinesiska börsen. Det sprider sig snabbt till den svenska börsen.

Däremot ska vi undvika att skapa egenproducerade finansiella risker. Vi måste hålla rent i vårt eget hus och inte bygga upp risker som kan leda till finansiell instabilitet eller oro i framtiden. Det arbetar ju regeringen intensivt med. Det är då lustigt att få höra att regeringen har haft för lite aktivitet på det här området när vi redan efter mindre än ett år levererar en överenskommelse som är väldigt brett förankrad i politiken om ett amorteringskrav. Det är nog många som gör bedömningen att detta är ett väldigt stort steg som tas för att se till att få tillbaka en sund amorteringskultur i Sverige. Man ska inte bara ta lån, utan det ska vara lika självklart att man betalar tillbaka på sina lån. Därmed får man en bättre amorteringskultur som ligger mer i linje med hur det ser ut i omgivande länder.

Jag är väldigt glad över att vi har kunnat föra breda samtal och att vi har kunnat få en bred förankring i den frågan. Det skapar också en trygghet och en stabilitet på de finansiella marknaderna som landet verkligen tjänar på.

Niklas Wykman ägnade en ganska stor del av sitt anförande åt att prata om vilken bra politik som fördes under den förra regeringen, och det kan vi ju diskutera. Det fanns väl också en del problem som man lämnade efter sig, bland annat stora underskott i statsfinanserna och en alldeles för hög arbetslöshet. Men låt oss ta det i en annan debatt.

Däremot vill jag verkligen skicka med beröm till den förra regeringen för att man ansträngde sig för att brett i riksdagen förankra sina politiska reformer för stabilitetspolitik och åtgärder för att minska de finansiella riskerna. Det är ett arbetssätt som också jag verkligen har ansträngt mig för att tillämpa. När vi ska fatta beslut som i grunden berör människors ekonomi och som berör Sveriges långsiktiga förutsättningar ska vi försöka att få de förslagen så brett förankrade som möjligt. Därför är jag glad över att det visade sig att vi kunde ta ett gemensamt ansvar och lägga fram ett amorteringskrav som nog kommer att få ganska stor påverkan på den ekonomiska utvecklingen när det gäller skulduppbyggnaden samtidigt som det minskar riskerna för den svenska ekonomin framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är ett arbetssätt som jag gärna vill fortsätta att tillämpa, att föra diskussioner med andra partier i riksdagen. Jag hoppas att det finns ett stort ansvarstagande. Jag tolkar interpellationen positivt på så sätt att detta är en fråga som engagerar Moderaterna. Då hoppas jag också att det finns ett intresse och ett engagemang för att fortsätta att föra samtal och försöka att hitta breda gemensamma lösningar. Det är i så fall en inställning som jag välkomnar.


Anf. 11 Niklas Wykman (M)

Herr talman! Tack, finansmarknadsministern, för att du utvecklar resonemangen! Alliansen lämnade efter sig ett Sverige med EU:s starkaste offentliga finanser. När Alliansen frånträdde regeringsmakten hade Sverige högst sysselsättningsgrad i hela Europeiska unionen. Så finansmarknadsministern ska nog vara lite försiktig med att kritisera den situation som den nya regeringen tog över. I sådana fall får finansmarknadsministern peka på något land i EU som hade en bättre position när den nuvarande regeringen tillträdde.

När vi talar om den finansiella stabiliteten, hur vi ska hantera hushållens skuldsättning och den svenska finansiella stabiliteten framöver behöver utgångspunkten ändå vara att det finns en aktiv - till och med proaktiv - regering. Rörelserna på dessa marknader är ju väldigt snabba. Det är givetvis alltid bra att sitta ned och resonera och komma fram till gemensamma, långsiktiga spelregler för marknader. Men, finansmarknadsministern, man kan inte heller blunda för att det krävs en regering som utövar ledarskap och som tar ett aktivt ansvar.

Under den senaste tiden har vi sett en dramatisk utveckling på den finansiella marknaden. Hela börsuppgången utraderades under några dagar vilket ledde till ett prisfall på tillgångar motsvarande 15 procentenheter. När sådant händer med finansiella tillgångar kanske det inte skadar den reala ekonomin i så stor omfattning, men nu är vi i ett läge där råvarupriserna har sjunkit eller är väldigt stabila. De finansiella tillgångarna har inte rört sig över huvud taget. I stort sett den enda tillgången som har utvecklats positiv prismässigt i ekonomin är ju bostäder. Där har utvecklingen varit explosiv i ett redan svårt läge.

Ungefär 10 procent av bolånetagarna skulle vid ett normalt ränteläge - vilket Riksbankens rapport visar - få en fjärdedel av sitt disponibelinkomstutrymme uppätet av bolånekostnaderna i ett läge där 10 procent av alla dem som har bostadslån riskerar att hamna i ett läge där 25 procent av den disponibla inkomsten går åt till bostaden. I dagsläget är det ungefär 6 procent. Det skulle givetvis allvarligt försämra utvecklingen av svensk ekonomi, arbetsmarknaden och sysselsättningstalen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samtidigt har bland annat Jonung med flera ekonomer i dag funderingar om ifall den räntepolitik som bedrivs av Riksbanken är hållbar och hur den påverkar Sveriges motståndskraft mot olika typer av risker i ekonomin. Här kan jag inte se någon tydlig inriktning från regeringens sida för hur man ser på den samlade ekonomiska penningpolitiken och finanspolitiken.

Däremot, herr talman, är det tydligt att regeringen inte går fram med de nödvändiga avregleringar som krävs på bostadsmarknaden för att lösa det underliggande problemet, nämligen att efterfrågan på bostäder är mycket större än utbudet. Utbudet hålls kraftigt tillbaka av att det helt enkelt inte är möjligt att bygga på flera ställen där det skulle kunna vara bostäder, där det i dag inte är det.

Finansmarknadsministern har tidigare talat mycket om ränteavdraget, som är en kraftig skattereduktion för människor med stora bostadslån. Det vore välkommet, finansmarknadsministern, om du kunde deklarera vad som är din ståndpunkt kring denna fråga i dagsläget.


Anf. 12 Statsrådet Per Bolund (MP)

Herr talman! Som sagt: Låt oss ta debatten om hur väl den förra regeringen skötte den ekonomiska politiken en annan gång! Men Niklas Wykman vill ha exempel. 75 miljarder i skulder, som vi fick ta över, är ett tydligt exempel. Vi tvingas nu steg för steg betala av på den skuld som har byggts upp och gå tillbaka till balans i statsfinanserna.

En annan sådan aspekt är just vad som är de bakomliggande orsakerna till att vi har haft en sådan kraftig uppgång på bostadsmarknaden. Man kan väl inte blunda för att det har varit en väldigt låg byggtakt under de åtta år som alliansregeringen satt vid makten.

Dessutom kan Finansinspektionen, när man går tillbaka till de bakomliggande orsakerna, visa att en ganska stor del bygger på beslut som fattades under den förra regeringens tid. Det handlar till exempel om att man tog bort fastighetsskatten, vilket gav ökat utrymme för att i stället öka skuldsättningen, som har lett till ganska kraftigt ökade bostadspriser. Det handlar också om att man har avreglerat eller snarare sålt ut hyresrätter av ideologiska skäl i många storstadsområden i vårt land. Det har också bidragit till att hushållens skuldsättning har ökat. Niklas Wykman får se att det också har gjort sitt för att åstadkomma den situation vi nu är i.

Niklas Wykman efterlyser ledarskap från regeringens sida. Det är någonting som vi väldigt gärna levererar och också har levererat. Vi har nu gått fram med ett amorteringskrav. Vi ger Finansinspektionen det mandat som man väldigt tydligt har eftersträvat. Man gick tillsammans ganska unikt ut från de tre ansvariga myndigheterna, Riksbanken, Riksgälden och Finansinspektionen, och sa: Det här är ett verktyg som vi verkligen behöver. Vi har nu tillsammans i bred förankring i Sveriges riksdag sett till att det verktyget kommer på plats.

Det här är inte någon bostadspolitisk debatt. Vill man prata bostadspolitik kanske man ska rikta en interpellation till bostadsminister Mehmet Kaplan i stället. Men det är väl känt att vi ger en kraftig stimulans för att bygga det som det kanske på bostadsmarknaden är mest brist på, nämligen små och effektiva hyresrätter. Vi har nu en stimulans för att se till att det marknadsmisslyckande som har rått kring hyreslägenheter kan repareras. Det handlar till exempel också om att sanera mark för att kunna öka bostadsbyggandet, och vi ger ersättning till de kommuner som har en ambition att ta sitt bostadsförsörjningsansvar och ser till att det tas fram detaljplaner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har tagit mycket stora steg när det gäller att få en bättre fungerande bostadsmarknad redan efter ett år i regeringsställning. Jag vet att bostadsministern arbetar vidare med att minska regelbördan och regelkrånglet när det gäller bostadsbyggande. Det pågår en väldigt aktiv politik när det gäller att få igång ett ännu bättre bostadsbyggande än vad som redan är fallet.

Men jag vill gå tillbaka till det som interpellanten ställer frågor om: Vad händer om till exempel ränteläget förändras kraftigt? Riksbanken är självständig, och jag kommer inte i den här debatten att diskutera hur de fattar beslut om räntan, utan det får de besluta om på egen hand. Däremot visar deras prognoser på att det med stor sannolikhet kommer att vara väldigt låga räntor under överskådlig tid framöver. Man ska alltså inte ropa varg och skrika för mycket om att vi kanske får ett ränteläge på 6 procent. Det känns i dagsläget ganska långt borta.

Men samtidigt har bankerna ett stort ansvar när de ger lån. Det handlar om att de kontrollerar att kunderna har kapacitet att betala betydligt högre räntor än dem som gäller i dag på bostadsmarknaden. Det ska finnas en robusthet i systemet, och de ska ha kunder som klarar av även ekonomiska störningar. Vi har från myndigheternas och regeringens sida ständigt en dialog med bankerna så att de faktiskt ställer relevanta krav och ser till att det finns en betalningsförmåga hos kunderna.


Anf. 13 Niklas Wykman (M)

Herr talman! Finansmarknadsministern säger att man inte ska ropa på vargen. Är det något som olika typer av ekonomiska kriser och inte minst finansiella kriser, som ofta är ursprunget till de ekonomiska kriser vi ser i världen, visar är det: När krisen väl kommer, kommer den med en kraft och en förödelse som är oförutsägbar och mycket starkare än vad man på förhand hade kunnat spekulera kring. Det har vi sett i Sverige i början av 90-talet. Det har vi sett i fråga om en rad olika kriser runt om i världen. Det handlar inte om att ropa på vargen när man pratar om att riskscenarier kan bli extrema.

Finansmarknadsministern säger att regeringen får ägna sig åt att betala av på skulder som Alliansen byggde upp. Det kan vara bra för finansmarknadsministern att känna till att statsskulden under Alliansens tid inte ökade utan till och med sjönk något, lite beroende på hur man räknar, trots den ekonomiska krisen. Däremot stimulerades ekonomin kraftigt, som gjorde att sysselsättningen kunde hållas uppe.

Vi hör här finansmarknadsministern prata om fastighetsskatt. Vi har tidigare hört finansmarknadsministern prata om avskaffade ränteavdrag. Det handlar i sådana fall om väldigt stora skattehöjningar för enskilda hushåll. Menar finansmarknadsministern allvar med tal om ledarskap och om att vara den som står längst fram i den här frågan? Då vore det önskvärt att finansmarknadsministern inte talar i gåtor till det svenska folket utan tydligt deklarerar vad som är finansmarknadsministerns ståndpunkt och förslag till åtgärder på de här områdena. Nu kritiserar han i stället diffust Alliansen för att man avskaffade fastighetsskatten och hävdar att fastighetsskattens avskaffande är ett stort problem, men finansmarknadsministern är helt utan egna förslag på hur detta ska åtgärdas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Frågorna kring beskattningen för finansiell stabilitet, ränteavdrag och fastighetsskatt är fortfarande obesvarade av finansmarknadsministern.


Anf. 14 Statsrådet Per Bolund (MP)

Herr talman! Det verkar tyvärr som att Niklas Wykman missförstod det jag försökte säga i mitt anförande. Det är väldigt tydligt. Jag vill verkligen understryka att regeringen inte har några förslag på att ändra vare sig ränteavdragen eller fastighetsskatten. Det finns inga sådana förslag på regeringens agenda. Däremot har vi tydligt deklarerat att vi gärna fortsätter att föra samtal och diskutera de här viktiga frågorna och försöker förankra förslag och beslut brett i Sveriges riksdag.

Det är till exempel glädjande att Centerpartiet har gått fram och sagt: Vi är beredda att föra de här samtalen. Vi vill gärna diskutera vidare. Jag hoppas verkligen att Moderaterna också har modet att gå in och föra den typen av diskussioner och inte bara står vid sidan av och kritiserar. Jag väljer att tolka den här interpellationsdebatten och interpellationen som en signal om att man faktiskt är intresserad av de här frågorna och är beredd att ta ett ansvar och att vara med och diskutera fortsättningsvis.

Men jag tror att det är dumt att i talarstolen stå och säga: Det här förslaget är vi för. Det här förslaget är vi emot. Jag tror att det riskerar att snarare exkludera parter och att göra det svårare att hitta gemensamma lösningar framåt. Jag tror att en möjlighet är att vi diskuterar olika former av paket där man kan komponera ihop olika typer av åtgärder för att tillsammans skapa en god lösning som ger stabilitet på finansmarknaden framöver. Då tror jag att det är dumt att börja säga att det här är det enda vi kan tänka oss eller att det där är något annat som vi kan tänka oss. Det är bättre att gå in med ett ganska öppet sinne och lyssna till vad det finns för förslag och höra vad andra parter har att föreslå.

Men jag tycker att det var bra att vi kunde ha den här debatten. Jag tycker att det är bra att vi också har kunnat visa vilka fundament som ligger bakom. Det är självklart så att åtgärder som vidtogs av den förra regeringen har påverkat skuldsättningen i både positiv och negativ bemärkelse. De åtgärder som nu finns på agendan och som kan implementeras kommer att ha motsvarande egenskaper. Det är alltså alltid en svår avvägning mellan att ta ansvar för den historiska utvecklingen och att minska risken för kriser framåt.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.