Ökad brottslighet

Interpellation 2008/09:70 av Bäckman, Roland (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2008-10-29
Anmäld
2008-10-29
Besvarad
2008-11-11
Sista svarsdatum
2008-11-19

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 29 oktober

Interpellation

2008/09:70 Ökad brottslighet

av Roland Bäckman (s)

till justitieminister Beatrice Ask (m)

Brottsligheten minskade i rask takt tre år i rad under föregående mandatperiod. Dessvärre visar statistiken för 2007 en kraftig ökning av antalet anmälda brott under det första året med borgerligt styre.

Skadegörelse, bedrägeri, butiksstöld, snatteri, ofredande, narkotikabrott, bostadsinbrott och olaga hot ökade tillsammans med 30 500 under 2007.

De borgerliga partierna talar ofta om krafttag mot brottsligheten och inför valet 2006 lovade de att detta var ett prioriterat område, men resultatet pekar som visat på något annat.

Både inom tull- och polisverksamhet finns en hel del att göra för att minska den organiserade brottsligheten, men man saknar tillräckligt med resurser.

När, enligt justitieministerns avsikter, ska utlovade krafttag få genomslag och generera en minskning av brottsligheten?

Debatt

(11 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2008/09:70, Ökad brottslighet

Interpellationsdebatt 2008/09:70

Webb-tv: Ökad brottslighet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 29 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Roland Bäckman har mot bakgrund av statistiken för 2007 som gäller antalet anmälda brott frågat mig när regeringens utlovade krafttag ska få genomslag och generera en minskning av brottsligheten. Sambandet mellan antalet anmälda brott och den faktiska brottsligheten i samhället är komplext och inte entydigt. Ökningen av antalet anmälda brott under 2007 bestod till största delen av skadegörelse- och bedrägeribrott. En stor del av dessa anmälningar är konsekvenser av Försäkringskassans insatser mot bidragsfusk samt Storstockholms Lokaltrafiks införande av nolltolerans mot klotter. Ändrade rutiner kan alltså delvis förklara ökningen av antalet anmälda skadegörelse- och bedrägeribrott. En del andra brott, som till exempel trafik- och narkotikabrott, upptäcks nästan uteslutande av polisen i deras spanings- och ingripandeverksamhet. Ökningen av dessa brott hänger därför i hög grad samman med polisens insatser. Ökade insatser ger fler anmälningar. Det är konsekvensen. Vidare kan ett ökat förtroende för polisens förmåga att bekämpa vissa brottstyper, som till exempel vålds- och sexualbrott mot kvinnor och barn, leda till att fler övergrepp anmäls. Slutligen beskriver kriminalstatistiken bara den brottslighet som registreras av myndigheterna. För att kunna bilda sig en mer korrekt uppfattning om brottslighetens omfattning och utveckling är det därför viktigt att komplettera den officiella kriminalstatistiken med alternativa informationskällor som den nationella trygghetsundersökningen, brottsofferunderökningar och undersökningar av ungdomars delaktighet i brott. Att förebygga, ingripa och utreda brott hör till några av samhällets viktigaste uppgifter. För regeringen är det viktigt att antalet brott som klaras upp ökar, och inom polisen pågår ett arbete med att öka antalet uppklarade brott. Regeringens förstärkning av polisens resurser, med målet att det 2010 ska finnas 20 000 poliser, bidrar till att ytterligare förbättra polisens förutsättningar att klara upp fler brott och pressa tillbaka brottsligheten.

Anf. 30 Roland Bäckman (S)
Fru talman! Jag har skrivit en interpellation till justitieminister Beatrice Ask angående ökad brottslighet på grund av den utveckling som har skett på området. Brottsligheten minskade i rask takt tre år i rad under den föregående mandatperioden. Dessvärre visar statistiken för 2007 någonting helt annat. Det har skett en kraftig ökning av antalet anmälda brott. Skadegörelse, bedrägerier, butiksstölder, snatterier, ofredanden, narkotikabrott, bostadsinbrott och olaga hot är exempel på områden där det har skett en ökning. Fru talman! Jag blir mycket orolig över justitieministerns oförmåga att motverka en ökad brottslighet i vårt samhälle. Inför valet 2006 talade de borgerliga partierna, och Moderaterna i synnerhet, om krafttag mot brottsligheten. Resultatet för 2007 pekar, som sagt, på något helt annat, nämligen en ökad brottslighet och en ökad otrygghet. Samtidigt ser resurserna inom bland annat tull- och polisverksamhet ut att minska i vissa delar av vårt land. Det känns som om vallöftet från den nuvarande regeringen om minskad brottslighet var en aning förhastat. Jag får inte ihop den moderata regeringens upplägg för en minskad brottslighet i vårt samhälle, justitieminister Beatrice Ask. Vad är det som ska hända, och när? Justitieministerns svar på min interpellation övertygar knappast någon om att en förändring är på gång. Ingenting annat pekar heller på att vi kommer att närma oss den nedåtgående trend med en minskad brottslighet som uppvisades under åren 2004-2006. Jag tror inte att minskade resurser inom tull- och polisverksamhet leder till minskad brottslighet. Jag tror inte att det räcker att man pratar om att brottsligheten ska minska. Justitieministern måste också presentera en väl förankrad handlingsplan för brottsförebyggande åtgärder och sedan gå från ord till handling. Det krävs också en samverkan mellan många olika aktörer för att motverka en ökad brottslighet. Inte minst måste kommunernas brottsförebyggande råd få resurser till sitt arbete och på något vis även känna av en viljeinriktning från staten på det här området. När tänker sig justitieministern egentligen att de utlovade krafttagen ska få genomslag och generera en minskning av brottsligheten och en ökning av tryggheten i vårt samhälle?

Anf. 31 Raimo Pärssinen (S)
Fru talman! Jag tänkte att jag skulle delta i den här interpellationsdebatten för att höra efter vad justitieministern och regeringen egentligen har för planer när det gäller polisen och polisverksamheten i Gävleborg. Det är en fråga som är väldigt angelägen för många av oss från Gävleborg. Jag har själv åkt ut med polisen och varit med och studerat deras arbete under kvällar och nätter. Jag kan konstatera att det pågår en generationsväxling hos polisen. När jag tittar på åldersstatistiken över polisen i Gävleborg ser jag att genomsnittsåldern är relativt hög. TV 4 gjorde ett reportage i regional-tv om polisen i Gävleborg. Där kunde man konstatera att det finns ett behov av en erfarenhetsöverlämning, om jag får uttrycka mig på det sättet. Har man ett yttre befäl som har varit i tjänst länge märker man vilken erfarenhet som finns, och på så vis kan man få en lugnande effekt i lite störande situationer. Regeringen med justitieministern i spetsen har sagt att man kommer att satsa väldigt mycket på att det ska bli fler poliser också. Det är någonting som också förenar oss. Det finns en stor konsensus här i riksdagen om att det behövs fler synliga poliser ute, dels i förebyggande syfte, dels i direkt brottsbekämpande syfte. Därför har jag hört mig för när det gäller Polismyndigheten i Gävleborg. Där hoppas man på att man ska få en tillströmning av nya aspiranter och att man ska kunna föra över den här erfarenheten i god tid och i lugn och ro för bästa verksamhet. Men jag blir lite oroad, justitieministern, när man i samtal med poliser kan höra att det kanske inte är riktigt så klart med finansieringen av nya aspiranter. Då blir min fråga: Det kan väl inte vara så att man får ställa polisbilar för att ha råd att ta in nya aspiranter? Det måste väl vara så att pengarna ska räcka till all verksamhet och all utrustning som finns runt omkring de nya aspiranterna också? Det kan väl inte heller vara så, justitieministern, att om man får en tilldelning av nya aspiranter betyder det att man måste krympa verksamheten på andra håll och kanter? Då får vi inte ut den fulla effekten, som jag är övertygad om att vi båda vill ha, med fler poliser, större resurser och bättre verksamhet. Min fråga är: Kommer Polismyndigheten i Gävleborg att få resurser motsvarande 60-70 nya aspiranter utan att det i sin tur kommer att leda till att polisen måste spara på andra verksamheter såsom viktig utbildning för till exempel familjevåldsutredare och så vidare? Jag tror att det är en viktig signal som justitieministern kan ge till oss i Gävleborg.

Anf. 32 Finn Bengtsson (M)
Fru talman! I förstone kan det tyckas vara en intressant interpellation som Roland Bäckman har väckt, men jag tycker nog att statsrådets svar är mer intressant. Det lyfter fram en väldigt stor komplexitet när det gäller just brottsstatistik och tolkning av brottsstatistik. På Brottsförebyggande rådets hemsida finns det ett flertal länkar direkt till upplysningar om hur man ska försöka tolka statistik innan man gör ett alltför stort nummer av vad den egentligen står för. Man betonar här, fru talman, just när det gäller brott och brottslingar, att detta är en ytterst grannlaga uppgift beroende på vad syftet är med att använda sig av den här statistiken. Det är säkert så att det finns många goda syften med detta, men icke desto mindre är felanvänd statistik ett av de farligaste redskap vi har för att förvanska bilden av verkligheten. Då blir naturligtvis insatserna inte heller de som är de givna. Det framgår av interpellationen och även av det resonemang som interpellanten liksom hans partikamrat förde gentemot statsrådets enligt min bedömning omdömesgilla svar att det skulle föreligga en kaotisk ökning av brottsligheten. Tittar man på brottsstatistiken nedbruten är det faktiskt på det viset att det sedan 2002 har varit en avstannande ökning av registrerad brottslighet, och sedan har det fluktuerat något upp och ned. Jag roade mig med att titta lite på statistiken efter det förra borgerliga regeringsinnehavet då Socialdemokraterna tog vid, 1995-1997, och den ser ganska identisk ut med statistiken för åren 2005-2007 på de punkter som finns uppräknade. Man kan alltså inte beskriva detta som en våldsam acceleration av brottsligheten om man ska försöka måla upp en total, övergripande bild. Att det sedan på en del områden har ökat är naturligtvis oroväckande, och det kan man försöka dra lärdom av och se om det är något särskilt som har hänt just i den typen av brottslighet eller inte. Men låt mig då, fru talman, påminna om att om man tittar på 2005, ett år som Socialdemokraterna och stödpartierna uppenbarligen har ansvar för, ser man de allra högsta siffrorna i närtid, då bland annat bankrånen ökade med 71 procent och grova våldtäkter med 44 procent jämfört med året dessförinnan. Att det här skulle vara något nytt fenomen som efter två års regerande av en borgerlig regering efter tolv års socialdemokratiskt regerande skulle antyda att det sker en våldsam utveckling av brottsproblematiken i Sverige håller jag absolut inte med om. Tvärtom tycker jag att statsrådet i det svar hon avger markerar väldigt tydligt hur man tar fram instrument för att möta brottsligheten. Vi kan naturligtvis med inte så lite sannolikhet komma att läsa av det här längre fram, och jag ska inte ge mig in på att försöka förutspå vad detta kommer att visa, men det finns en god chans att tro att de ambitioner som nu finns hos justitieministern och alliansregeringen kommer att leda till att man på olika effektiva sätt kan motverka en accelererad ökning av brottsligheten. Avslutningsvis, fru talman, skulle jag vilja ställa en fråga, kanske i första hand till justitieministern men även till interpellanten att fundera över. Brottsförebyggande rådet instiftades efter vad jag förstår 1974 och har sedan under majoriteten av sin verksamhetstid haft direktiv från socialdemokratiska regeringar. Huvudpoängen för Brottsförebyggande rådet, den allt överskuggande uppgiften, är målet att antalet brott ska minska och antalet brottsoffer därmed bli färre. Man måste då förundras lite. Om den statistik som redovisas av interpellanten stämmer, vad har då egentligen Brottsförebyggande rådet haft för uppgift under de här långa åren om man har en ökning snarare än en minskning när det gäller det huvuduppdrag man fått?

Anf. 33 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Låt mig upprepa till Roland Bäckman att antalet anmälda brott inte nödvändigtvis är en effekt av att det begås fler brott. Dels vet vi att vi har ett stort mörkertal, dels är det så att polisinsatser påverkar antalet anmälda brott. Jag har försökt förklara det. När man då påstår, vilket interpellanten gjorde, att det under några år med socialdemokratiskt styre var så att antalet anmälda brott minskade kan man säga att det kanske berodde på att polisen gjorde för lite de åren. Det vi kan se när vi analyserar ökningen 2007 är att två tredjedelar av ökningen beror på arbete mot bidragsfusk och att Stockholms Lokaltrafik inte accepterar klotter. Jag tror att Socialdemokraterna möjligen tycker att det är rätt bra att man angriper den typen av brott på allvar. Jag är övertygad om att fler poliser har betydelse för att bekämpa brottsligheten. Där är jag inne på det Raimo Pärssinen tar upp, nämligen att det har stor betydelse att det finns folk därute som förebygger samt ingriper och arbetar med brottsutredningar. Den beskrivning av Gävleborg som man ger känner jag väl till. Det är en hög medelålder, och det är väldigt viktigt att vi får en generationsväxling som både gör att vi tar vara på erfarenheterna från de poliser som har varit med ett tag och att vi kan få in nya. Därför är det oerhört viktigt med den kraftsatsning som regeringen har gjort. Vi har varit väldigt tydliga med den ökning som ska leda till att vi har 20 000 poliser år 2010. Jag vill påpeka att det inte är så att vi har konsensus i riksdagen om det här. Hade vi genomfört den socialdemokratiska skuggbudgeten hade vi inte haft de pengar vi har haft hittills för det här arbetet. Därtill kan man säga att Vänsterpartiet, som ju Socialdemokraterna vill samarbeta med, vill spara på polisanslaget varje år. Nu har jag inte följt med riktigt när det gäller den socialdemokratiska budgeten, men jag tror att man ligger någon krona över oss när det gäller nästa års satsning, och det är en ny förändring som känns väldigt bra. Låt mig säga så här: Regeringen inledde mandatperioden med en rekordstor satsning på rättsväsendet och inte minst polisen. Just nu pågår det en ordentlig genomlysning av polisverksamheten för att säkerställa att varje skattekrona används effektivt. Sedan kommer regeringen att återkomma med besked om vilka ytterligare resurstillskott som behövs för att föra den här regeringens reform i hamn. Vi menar allvar med de regeringslöften vi har ställt ut. När vi pratar om att det ska vara 20 000 poliser har vi inte tänkt att de ska promenera omkring eller cykla, utan det är klart att de måste ha de verktyg och möjligheter att arbeta effektivt som krävs. När det gäller budgetprognoserna, som oroar på många håll, är det så att de enskilda myndigheterna i dag gör en annan bedömning än vad Rikspolisstyrelsen har gjort, och det är Rikspolisstyrelsen regeringen måste lita till. Så har det varit under de senaste sex sju åren. Det är skillnader som man hela tiden får väga mot varandra, men så är det. Just nu pågår det naturligtvis en diskussion om detta. Vår ambition är att vi ska kunna fullfölja det regeringslöfte som vi avgav i regeringsförklaringen, men vi gör samtidigt en ordentlig genomlysning och har också i budgetpropositionen varit noga med att påpeka att vi är beredda att återkomma när vi har alla fakta på bordet. Sedan varierar det något mellan myndigheterna också, men det är en sak för Rikspolisstyrelsen att hantera. Jag ser de här rapporterna, och det är klart att vi följer detta noga. Det viktiga är att vi har poliser som kan bekämpa, utreda och ingripa mot brottsligheten.

Anf. 34 Roland Bäckman (S)
Fru talman! När jag läste svaret från Beatrice Ask på min interpellation fick jag en känsla av att när statistiken visade att det har skett en ökning av antalet anmälda brott i Sverige under 2007, ja, då är det fel på statistiken. Jag tycker att det är viktigt, det som Finn Bengtsson säger: Tolkning av statistiken är viktigt. Jag vill understryka att det är det. Det är väldigt viktigt, det här med statistik. Själv arbetar jag med utbildningsfrågor här i riksdagen, så jag har en del erfarenhet av hur man kan tolka statistik. Stockholms Lokaltrafiks införande av nolltolerans mot klotter, som jag i och för sig tycker är bra och absolut nödvändigt, är en bidragande orsak till att antalet anmälda brott har ökat enligt Beatrice Ask. Hur i hela friden, fru talman, har Stockholms Lokaltrafiks nolltolerans mot klotter kunnat leda till en ökning av antalet anmälda brott i Gävleborgs län? Jag skulle gärna vilja ha svar på det från justitieministern. Frågan gäller alltså kopplingen mellan Stockholm och Gävleborgs län på det viset. Gävleborgs län var inget undantag när brottsligheten minskade under förra mandatperioden, förutom att den minskade under fyra år. Men 2007 såg vi plötsligt en ökning av antalet anmälda brott. Det är bra att justitieministern nu tar krafttag för att minska brottsligheten och öka tryggheten i vårt samhälle. Det tror jag att vi är synnerligen överens om allihopa ska ske. Det jag funderar på är vilket år eller vilken månad som det ska få genomslag, det som nu eventuellt ska göras. Beatrice Ask avslutar sitt interpellationssvar med att fler poliser ska anställas och fler brott därigenom klaras upp, vilket låter väldigt bra. Det tror jag att vi är överens om. En fundering som jag har, och som jag gärna vill ha svar på, är hur många fler poliser det blir i Hälsingland och min hemkommun Ljusdal där resurserna ser ut att minska framöver. Jag vill också ha svar på om justitieministern tycker att det är rätt att vissa delar av Sverige under vissa tider på dygnet, och även vissa dygn, inte har någon tillgång till poliser. Jag skulle vilja veta om det även i fortsättningen blir så att man i glesbygden måste inrätta byavakter i avsaknad av närvarande polis. Byavakterna gör ett fantastiskt bra arbete, som dessutom är ideellt, men är det meningen att byavakter ska ersätta polis i glesbygd? Det skulle jag vilja veta.

Anf. 35 Raimo Pärssinen (S)
Fru talman! Först vill jag säga att jag tycker om tonen i debatten. Sedan, om jag får påminna justitieministern, råder det kanske inte konsensus när det gäller mer resurser till polisen, men jag kan säga att det råder ganska stor samstämmighet. Däremot kan det skilja sig lite grann när det gäller hur mycket mer. Nu håller jag som politiker inte på med justitiefrågor, men jag tror att skillnaden mellan Socialdemokraterna och regeringen var 100 miljoner. Det jag vill ha fram i diskussionen med justitieministern är att om polisen i Gävleborg ska ha möjlighet att klara av den stora generationsväxling som nu krävs - eftersom medelåldern är så pass hög är behovet stort att få in nya aspiranter i jobbet - måste Polismyndigheten i Gävleborg också få resurser till det. Det handlar alltså inte bara om att få nya aspiranter, utan det måste också finnas pengar för att klara av den kringutrustning som finns. Annars hamnar vi i det läget att vi har fler poliser, men polisen har sämre förutsättningar. Visst är det så att Rikspolisstyrelsen gör en avvägning mellan de olika myndigheterna, men jag tror att det är viktigt att vi har en justitieminister som också kan ha ett ord med i laget. Om det är som ministern säger, att resurserna kommer att följa med aspiranterna till Gävleborg, är jag ganska nöjd med svaret. Jag vill dock få det bekräftat. Det räcker inte att bara säga att justitieministern inte har så mycket med det hela att göra eftersom Rikspolisstyrelsen är den som bestämmer. Det svaret brukar jag få av andra statsråd när det gäller myndigheterna. Det vore angeläget att få höra justitieministern säga ja, nya aspiranter till Gävleborg och ja, pengarna följer med dem.

Anf. 36 Finn Bengtsson (M)
Fru talman! Jag delar Raimo Pärssinens åsikt om en trevlig ton i debatten, men låt oss då komma tillbaka till huvudfrågan för interpellationen, nämligen att statistiken skulle ligga till grund för en långtgående tolkning av vad som egentligen sker med brottsutvecklingen kontra det politiska incitamentet att med olika politiska medel försöka motverka brottslighet. Jag är glad att återigen kunna konstatera att statsrådet utifrån min utgångspunkt gett ett mycket tillfredsställande svar beträffande den ansats som alliansregeringen har för att mota Olle i grind, att motverka brottsligheten. Vi får nog lite grann återgå till interpellantens siffror, för här nämns ett antal exempel på sådan brottslighet som enligt Brottsförebyggande rådet ökat. Samtidigt kan man titta på ett antal andra brott som under exakt samma tidsperiod minskat i ganska stor omfattning. Det gäller till exempel postrånen, som minskat med 74 procent, stöld och snatteri ur bilar, som minskat med 11 procent, och vad gäller biltillgreppen är nedgången 12 procent. Det sker fluktuationer inom brottsligheten, de olika brotten går upp och ned, och därför är det viktigt att statistiken används i rätt syfte och inte som ett slagträ i en debatt som om det inte fanns goda initiativ att motverka brottslighet. Brottsförebyggande rådet, som gör ett förtjänstfullt arbete, har som huvuduppdrag att motverka en brottsutveckling som ökar. Under större delen av den tid som Brottsförebyggande rådet verkat, alltså sedan 1974, har Socialdemokratiska regeringar haft ansvar för myndigheten. Jag vill därför, fru talman, fråga: Är det vettigt att investera nästan 60 miljoner kronor om året på någonting som enligt interpellanten har en tendens att öka vad avser problem? Borde man inte fundera på om den typen av uppgifter kunde läggas ut på universitet och andra lärosäten som har hög kompetens när det gäller brottsförebyggande forskning?

Anf. 37 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Låt mig först vända mig till Roland Bäckman. Man kan läsa statistik, men det är också viktigt att tolka den. Fler anmälda brott kan ibland vara någonting bra. Till exempel kan fler anmälda övergrepp i hemmen bero på att fler kvinnor vågar gå till polisen och berätta om det hemska därför att polisen blivit duktigare på att möta dessa kvinnor eller för att kvinnorna uppfattar att de får mer hjälp än tidigare. Man måste alltså lägga ihop lite olika aspekter. Jag tycker inte heller att man bara ska titta på antalet anmälda, och sådana aspekter, utan också på uppklaringen. Där sker det i många avseenden en förbättring över tid, men vi är långt ifrån nöjda med de resultat som finns när det gäller uppklaring av brott. Det är klart att folk vill veta att man får reda på exakt vad som hänt och att man också kan lagföra dem som begått brott. Det var en rolig krumelur när det gällde hur klotter i tunnelbanan påverkar statistiken i Gävleborg; jag gillar den typen av torgmötesslängar. Det är klart att det inte påverkar statistiken i Gävleborg, men den nationella statistiken påverkas av det som händer i Stockholms tunnelbana eftersom det finns mycket klotter där. Två tredjedelar beror på just klotterarbetet och Försäkringskassans arbete mot bidragsbrott. Det har skett en ökning av ett antal brott i Gävleborg. Jag vågar inte analysera det utan att ha sett den aktuella statistiken. Det finns många bekymmer i Gävleborg, det vill jag gärna ha sagt. Det är mycket allvarligt, inte minst när det gäller den organiserade brottsligheten. Där har polisen gjort en del insatser som säkert också visar sig i form av en del resultat. När vi diskuterar polisens insatser kontra antalet anmälda brott vill jag säga: Tänk på att om vi inte upprättar några nykterhetskontroller har vi inte heller några anmälda fall av rattfylleri. Men är det någon, ens Roland Bäckman, som tror att folk därmed till hundra procent är nyktra i trafiken? Nej, tyvärr är det inte så. Fler trafikkontroller, fler nykterhetskontroller, visar ofta högre tal i statistiken, men över tid kan det vara sättet att bringa ned droganvändningen bland dem som sätter sig bakom ratten, vilket är väldigt angeläget. När det gäller nya aspiranter kan jag säga följande: Ja, det kommer nya aspiranter till alla myndigheter, och reformen ska finansieras. Jag försökte tidigare beskriva tågordningen. Eftersom vi gör en rekordstor ekonomisk satsning på polisen - och gjorde det redan inledningsvis - finns det anledning att noga genomlysa verksamheten. Därefter, säger vi i budgetpropositionen, är vi beredda att tillföra ytterligare tillskott. Skälet är - det är lite grann som med latte - att man inte vill att dessa extraresurser ska lägga sig som skummet uppe vid ytan samtidigt som man inte har någon aning om hur det ser ut i övrigt. Det är viktigt att verksamheten som helhet är effektiv. Vår avsikt är att nå bättre resultat, stärka rättsväsendet och ha fler poliser som, givetvis, kan arbeta. Det gäller både Gävleborg och andra polismyndigheter. Sedan blir jag alltid frestad när man tar upp Ljusdal eftersom jag tillbringade mycket av min barndom och ungdom där. Ja, det behövs många fler poliser i Ljusdal. Det händer mycket där, och mycket blir aldrig anmält. Om vi lyckades få en förstärkning av polisverksamheten där skulle vi nog se antalet anmälda brott öka i statistiken. Tyvärr är det så på landsbygden att många fortfarande själva måste klara upp sådana problem, och det är inte acceptabelt. Fördelningen av resurser görs inom varje myndighet. Jag invigde ett nytt kontor i Svenljunga förra veckan. Det skedde tack vare regeringens satsning. Kontoret där lades nämligen ned under den tidigare socialdemokratiska regimen.

Anf. 38 Roland Bäckman (S)
Fru talman! Finn Bengtsson säger många kloka saker, som å ena sidan att postrånen har minskat. Det är mycket bra; där är vi helt överens. Å andra sidan finns det inte många postkontor kvar, så det är kanske därför rånen minskat. För egen del skulle jag aldrig gå ut och lova att jag ska se till att brottsligheten minskar. Däremot skulle jag kunna säga att jag ska arbeta och göra allt för att den ska minska. Men Beatrice Ask, ni vann ju ett val bland annat på löften om minskad brottslighet, och nu har brottsligheten ökat, som jag ser det, enligt antalet anmälda brott. Hur blir det, Beatrice Ask? Kommer utarmningen av antalet poliser i glesbygd och landsbygd i förlängningen att leda till minskad brottslighet och ökad trygghet? Jag tror inte det. Jag tror inte heller att det är realistiskt att tro att vi uppe i Norrland klarar oss utan poliser och att byavakter ska göra det jobb som polisen ska göra, även om de som sagt var gör ett bra jobb. Jag vill höra lite kommentarer om det. Jag kände det som ett visst löfte att vi skulle få fler poliser till Ljusdal, och det tycker jag är bra, till Hälsingland också tolkade jag det nästan som. En fråga jag har är: Kommer det någon form av handlingsprogram för att bromsa den ökade brottsligheten? Kommer justitieministern att ta några initiativ för samarbete med kommuner och andra aktörer i brottsförebyggande syfte? Där tror jag nämligen att man kan göra ganska mycket. Avslutningsvis vill jag, som sagt var, när det gäller regeringens vallöfte om minskad brottslighet veta när vi kommer att få uppleva en nedgång igen och komma tillbaka till den trend som var på gång under den föregående mandatperioden, de tre senaste åren.

Anf. 39 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Får jag börja med Finn Bengtsson som flera gånger har varit inne på Brottsförebyggande rådet. Jag vill bara säga att jag inte tror att vi ska skylla utvecklingen på Brottsförebyggande rådet när det gäller flera anmälda brott utan möjligen på socialdemokratiska regeringar. Därtill har den här regeringen gjort en förändring av Brottsförebyggande rådets verksamhet. I stället för att man har en mer politisk styrelse är det numera de rättsvårdande myndigheterna som utser representanter för att kunna få forskningsstöd för sin verksamhet genom det arbete som bedrivs inom Brå. Det tror jag är en bra ordning. När kommer nedgången i kriminaliteten? frågar Roland Bäckman. Jag önskar verkligen att jag visste när alla människor skulle bli hederliga i grunden och inga fler brott skulle begås. Jag tror att vi får vänta ganska länge på det. Däremot är jag helt övertygad om att fler poliser och bättre verktyg för polisverksamheten måste ge resultat så att vi kan klara upp fler brott. Det är ett komplext arbete, men jag menar att man kan se resultatet. Inte minst gäller det förebyggande insatser. I Stockholm inte så långt härifrån har vi exempel på insatser med synlig närvarande polis på två ställen. Där har man genom en mycket målmedveten insats som ligger helt i linje med regeringens politik faktiskt pressat ned våldsbrotten med 33 procent. Det är ett bra exempel på att närvaro och insatser gör att färre drabbas av brott. Jag tror att det är viktigt. Till sist när det handlar om samarbete mellan poliser och kommun finns det ett uppdrag i dag till alla länspolismästare att upprätta avtal med varje kommun. Man sätter sig ned och blir överens om hur situationen ser ut i kommunen, vem som har ansvar för vad, och försöker se till att myndigheterna drar åt samma håll så att vi inte har hål där saker inte blir gjorda utan att man får mer kraft. Det gäller all polisverksamhet. Jag tror att det är oerhört viktigt att skola, socialen och andra samverkar på ett bättre sätt. Det finns många bra exempel på det. Det går bra att titta in på regeringens hemsida. Där har vi en del av dem.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.