ohälsan hos barn och ungdomar

Interpellation 2002/03:137 av Johansson, Kenneth (c)

av Johansson, Kenneth (c)

den 21 januari

Interpellation 2002/03:137

av Kenneth Johansson (c) till statsrådet Morgan Johansson om ohälsan hos barn och ungdomar

Barn och ungdomar i Sverige har det relativt bra. Ur ett internationellt perspektiv är den materiella standarden hög och barns och ungdomars hälsa är god. Men detta till trots vet vi att barns och ungdomars hälsotillstånd har försämrats i Sverige. I en enkätundersökning gjord av bland andra Barnombudsmannen redovisas att hälsotillståndet hos flickor och pojkar i skolan markant har försämrats de senaste tio åren. Undersökningen gjordes våren 2002 och de tillstånd som ökat är bland annat depressioner, ätstörningar, övervikt och ångeststörningar. Det som har ökat allra mest är depressioner. Att den psykiska ohälsan har försämrats uppger nio av tio tillfrågade skolkuratorer, skolpsykologer och skolsköterskor.

Minskade resurser till skolhälsovården under 90-talet har bidragit till att barn och ungdomar inte fått hjälp och stöd i tid. I dag är det inte ovanligt att en skolsköterska har ansvar för fler än 800 elever. Detta har i sin tur lett till att trycket på socialtjänsten/socialkontoren och på barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har ökat. På tio år har kön till barn- och ungdomspsykiatrin ökat kraftigt, på flera håll i landet har det skett en fördubbling. Enligt Barnombudsmannen kan det på vissa håll i landet vara upp till två års väntetid på att få komma till BUP. I Göteborg rapporterar stadsdelen Frölunda en väntetid på 104 veckor för att komma till BUP för behandling. I Borlänge 52 veckor och Sollefteå 56 veckor för det barn eller den tonåring som söker hjälp. Med långa väntetider riskerar barnens och ungdomarnas psykiska tillstånd att förvärras.

Mönstret bakom varför barn och ungdomar söker hjälp har förändrats de senaste fem åren. I dag är det fler som söker för tillstånd som oro, ångest, depressioner och självdestruktivitet än tidigare. En tendens är att även yngre barn söker för depressioner. Det är nytt jämfört med för bara fem år sedan.

Professor Per-Anders Rydelius, Astrid Lindgrens barnsjukhus Karolinska Institutet, menar att "den svenska barnpsykiatrin är på samma nivå i dag som för 100 år sedan. Nedskärningarna inom svensk barnpsykiatri har varit stora och på bara 15 år har stor kunskap tappats." Detta måste bli en väckarklocka. Även om det stora flertalet barn i Sverige har det mycket bra finns det stora grupper av barn som har det svårt och som befinner sig i mycket utsatta situationer.

Att ohälsan ökar kraftigt bland barn och ungdomar är inte förvånande med tanke på hur ohälsan ökar bland vuxna. I dag trängs ca 300 000 vuxna personer i långtidssjukskrivningarnas statistik och vi vet att de stressrelaterade sjukdomarna utgör en allt större del av dessa. Redan 1975 slog Barnmiljöutredningen fast att "det inte går att skapa en god livsmiljö för barnen utan att skapa ett gott samhälle åt alla".

För att skapa goda levnads- och uppväxtvillkor för barn och ungdomar och för att förebygga en ogynnsam utveckling anser jag och Centerpartiet att barnperspektivet måste genomsyra alla politiska beslut alltifrån ekonomi till folkhälsa. Oftast saknas ett barn- och ungdomsperspektiv när politiska beslut tas. Tyvärr kan jag konstatera att många av besluten i allra högsta grad påverkar barns och ungdomars situation i en negativ riktning. I dag ställs krav på miljökonsekvensbeskrivningar innan beslut fattas som kan inverka på natur och hälsa. Det finns lagar som ställer sådana krav och det finns ansvariga myndigheter. När det gäller tillämpningen av barnkonventionen finns inga krav på barnkonsekvensbeskrivningar vid olika beslut i till exempel samhällsplaneringen eller på det sociala området.

Utseende stress

Överallt blir vi överösta med affischer, reklam och filmer som berättar för oss hur vi ska se ut. Reklam kan verka oskuldsfull, men den är en bidragande orsak till att 10 % av alla flickor har ätstörningar och att 1 % lider av anorexi. I dag vet vi också att var femte sjuåring någon gång bantat. Megarexi, när man tränar så mycket att det blir skadligt och att ett sjukligt behov av att träna utvecklas, är vanligast bland pojkar. Bulimi är ytterligare en form av ätstörning som drabbar många unga. Detta är en ny folksjukdom som växer fram där unga i allmänhet, och flickor i synnerhet, är de värst drabbade.

Det är viktigt att redan i tidig skolålder börja arbeta med unga människors självbilder för att stärka deras självförtroende. I grunden beror dessa sjukdomar inte bara på reklamen utan problemen ligger djupare. Reklam och kroppsexploatering blir däremot en utlösande faktor.

Hjälpen som unga flickor och pojkar kan få för att komma till rätta med sin ätstörning är i dag begränsad. Kunskapen om hur ätstörningar ska behandlas är knapphändig och samlad till vissa sjukhus i landet. Väntetiderna för behandling är långa, inte sällan något år.

Jag vill med anledning av ovanstående fråga statsrådet följande:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att stärka den svenska barn- och ungdomspsykiatrin?

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att barn och ungdomar ska få den hjälp de behöver inom rimlig tid?

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att minska den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar?

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att öka kunskapen om och minska problemen med ätstörningar?

Interpellationen är besvarad

Händelser

statustext: Interpellationen är besvarad Inlämnad: 2003-01-21 Anmäld: 2003-01-21 Besvarad: 2003-01-31

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.