Offentlighetsprincipen
Interpellation 2013/14:100 av Johansson, Morgan (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-11-07
- Anmäld
- 2013-11-08
- Besvarad
- 2013-11-19
- Sista svarsdatum
- 2013-11-21
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 7 november
Interpellation
2013/14:100 Offentlighetsprincipen
av Morgan Johansson (S)
till statsminister Fredrik Reinfeldt (M)
Offentlighetsprincipen är en grundbult i den svenska demokratin och i offentlig förvaltning. Insyn i den offentliga verksamheten utgör garantier mot maktmissbruk och ger möjlighet för var och en att påverka. Medierna och andra intresserade ska kunna hämta information i olika frågor, oavsett vad den offentliga verksamheten själv väljer att informera om.
Regeringen och Regeringskansliet har dock under det senaste året fått kritik för sin ovilja att värna offentlighetsprincipen genom att fördröja eller underlåta att lämna ut offentlig handling, alternativt hemligstämpla handlingar.
I januari i år kritiserades Regeringskansliet för bristande öppenhet av riksdagens konstitutionsutskott med anledning av att Utrikesdepartementet hemligstämplade offentliga handlingar. En utredning som riksdagens konstitutionsutskott gjorde visade att UD:s huvuddiarium inte motsvarade de krav som finns i offentlighets- och sekretesslagen om registrering av allmänna handlingar.
I mars i år kritiserade Justitieombudsmannen Regeringskansliet för att inte respektera offentlighetsprincipen då handlingar hade lämnats ut för sent eller att inte lämnats ut alls. JO menade då att kritiken var allvarlig och att Regeringskansliets försvårande av utlämning av offentliga handlingar är en brist som inkräktar på privatpersoners och mediers lagstiftade insynsrätt.
I juni i år fick regeringen kritik av riksdagens konstitutionsutskott för hanteringen av offentliga handlingar i samband med Saudiaffären då journalister inte fick ta del av handlingar som begärts ut.
Under hösten 2013 har migrationsminister Tobias Billströms aktieaffärer i gruvbolaget Northland Resources granskats av medierna och Ekobrottsmyndigheten. Ytterligare en aktieaffär som migrationsminister Tobias Billström gjort granskas nu av medierna. Det rör aktieköp i gruvbolaget Lappland Goldminers. Regeringen med statsministern i spetsen vägrade nyligen, med hänvisning till sekretess, att lämna ut handlingar till TV4 Nyheterna som visar detaljer i migrationsministerns aktieköp. Såvitt vi vet har inte datum för aktieköp begärts ut tidigare av medierna för granskning. Med sitt beslut att införa sekretess för datum på statsrådens aktieköp skapar regeringen en praxis som kan komma att skada offentlighetsprincipen.
Handlingar och information som rör statsrådens aktieinnehav ska kunna granskas. Regeringen väljer emellertid att sekretessbelägga i ett läge där öppenhet borde råda.
I Sverige är vi stolta över vår tryckfrihetsförordning och vår offentlighetsprincip. Den är fundamentalt viktig för demokratisk insyn i offentliga institutioner och möjliggör en granskning av makten.
Statsministern ansvarar för att Regeringskansliet verkar i sådan anda att den svenska offentlighetsprincipen respekteras. Men utifrån dessa exempel kan man få uppfattningen att regeringen inte fullt ut vill värna den svenska offentlighetsprincipen.
Jag har följande fråga:
Vilka initiativ avser statsministern att ta för att regeringen och Regeringskansliet på ett tydligare sätt respekterar och skyddar den svenska offentlighetsprincipen?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2013/14:100
Webb-tv: Offentlighetsprincipen
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2013/14:30 Tisdagen den 19 novemberProtokoll 2013/14:30 6 § Svar på interpellation 2013/14:100 om offentlighetsprincipen
Protokoll från debatten
Anf. 34 Justitieminister Beatrice Ask (M)
Herr talman! Morgan Johansson har frågat statsministern vilka initiativ som statsministern avser att ta för att regeringen och Regeringskansliet på ett tydligare sätt ska respektera och skydda den svenska offentlighetsprincipen. Frågan har överlämnats till mig.
Offentlighetsprincipen är en av hörnstenarna i ett demokratiskt samhälle. Vad offentlighetsprincipen slår fast är att allmänheten ska ha rätt till insyn i och kunna kontrollera myndigheternas agerande. Ett av de viktigaste uttrycken för offentlighetsprincipen är allmänhetens rätt att ta del av allmänna handlingar. Denna rätt är av stor betydelse för den allmänna debatten och medborgarnas ställningstaganden i olika samhällsfrågor. Sverige är ett föregångsland på detta område, inte minst i Europa. Det är en viktig prioritering för regeringen att i förhandlingsarbetet i EU värna offentlighetsprincipen och att bevaka att de regler som, till följd av ett svenskt initiativ, finns i EU på detta område upprätthålls.
Regeringskansliet är en öppen organisation. Offentlighet och insyn ska prägla verksamheten. Det görs betydande insatser inom Regeringskansliet för att på bästa sätt ge allmänheten och journalister en hög servicenivå. Varje ärende ska hanteras korrekt och skyndsamt. Ärenden som rör rätten att ta del av allmänna handlingar är högt prioriterade och behandlas med förtur för att tryckfrihetsförordningens krav på öppenhet och skyndsamhet i hanteringen ska säkerställas.
Det har under senare år skett en ökning av antalet förfrågningar, och ärendena har blivit mer komplexa. Detta ställer krav på de rutiner och den organisation som behövs för att ärendena ska kunna handläggas skyndsamt och för att vi även i övrigt ska kunna hålla en hög servicenivå. Det är förstås av yttersta vikt att såväl regeringen som Regeringskansliet tillämpar de sekretessbestämmelser som är beslutade av riksdagen på ett korrekt och noggrant sätt.
Regeringskansliets handläggning och organisation ska anpassas för att möta det ökade antalet förfrågningar från allmänheten. Det pågår ett arbete med att ytterligare utveckla arbetsformerna inom hela Regeringskansliet i fråga om hanteringen av allmänna handlingar.
I de här viktiga frågorna är ambitionen att kontinuerligt granska den egna tillämpningen av reglerna i syfte att säkerställa fortsatt öppenhet på det sätt vi alla önskar.
Anf. 35 Morgan Johansson (S)
Herr talman! Tack, justitieministern, för svaret, även om jag måste säga att jag tycker att det är ett anmärkningsvärt svagt svar mot bakgrund av den mycket hårda kritik som Regeringskansliet har fått för hanteringen av offentlighetsprincipen.
Justitieombudsmannen skriver i ett utlåtande från mars i år så här: "Beträffande myndigheten Regeringskansliet är huvudregeln i dess instruktion, 18 §, att prövningen av frågor om handlingsutlämnande ska ske inom det departement eller motsvarande som förvarar den begärda handlingen. Den normala beredningsgången är inte angiven, inte heller vilken eller vilka befattningshavare som ska göra prövningen. Regeringskansliets yttranden har inte kastat något ytterligare ljus över vilka handläggningsrutiner som tillämpas. Handläggningen verkar att döma av det som framkommit ske ad hoc, utan tillräckligt stöd i fasta rutiner eller principer."
Det säger Justitieombudsmannen. Ad hoc och utan principer betyder på vanlig svenska att ni hanterar offentlighetsprincipen från fall till fall, från dag till dag och lite hejsan svejsan utan fasta principer. Det blir ännu värre när man fortsätter läsa vad Justitieombudsmannen skriver. "Det ter sig som om en begäran som inte leder till ett omgående utlämnande av den begärda handlingen lätt kan hamna i ett ingenmansland, där den skickas runt utan att vare sig tjänstemän eller statsråd kan hållas ansvariga för långa handläggningstider eller andra brister som inkräktar på enskildas och massmediers grundlagsstadgade insynsrätt."
Begäran skickas alltså runt mellan departement utan att någon ansvarar för frågan. Utifrån det menar Justitieombudsmannen att Regeringskansliets handläggning av detta "har inneburit
grova
åsidosättanden av tryckfrihetsförordningens krav på skyndsamhet". Grova åsidosättanden. Man lägger också till en slutkläm i yttrandet: "Det är från JO:s synpunkt ovanligt att uppenbara brister i handläggningen av frågor som gäller offentlighetsprincipen uppdagas inom en myndighet utan att myndigheten själv vidgår och beklagar det som brustit. I de här granskade fallen synes Regeringskansliet anse att dess handläggning varit normal och godtagbar."
Här riktar alltså Justitieombudsmannen stenhård kritik mot Regeringskansliet för handläggningen. Man kritiserar dem för grova åsidosättanden. Man noterar dessutom att det verkar som att Regeringskansliet inte ens har förstått vad Justitieombudsmannen har sagt.
Mot den bakgrunden tycker jag att justitieministerns svar är väldigt svagt. Hon säger bara: Vi arbetar med frågan.
Jag har inte ens börjat prata om den andra frågan min interpellation handlar om, det vill säga handläggningen av Tobias Billströms aktieaffärer, hemligstämplandet av det och vägran att lämna ut information om när han gjorde sina aktieaffärer. Jag återkommer till det i mitt nästa inlägg.
Så här långt vill jag ställa följande fråga till justitieministern: Förstår justitieministern att hon och Regeringskansliet har gjort grova fel? Förstår hon Justitieombudsmannens kritik på den här punkten? Medger hon att Regeringskansliet inte hanterar frågorna på det sätt som grundlagen föreskriver att man ska och på det sätt som Justitieombudsmannen skriver? Kan vi från och med nu förvänta oss bättre hantering av offentlighetsprincipen och ett bättre bemötande av dem som begär ut handlingar från Regeringskansliet än vi hittills har sett? Kan vi förvänta oss att Regeringskansliet och justitieministern tar Justitieombudsmannens kritik och för övrigt också konstitutionsutskottets kritik - som också har varit stark - på allvar?
Anf. 36 Justitieminister Beatrice Ask (M)
Herr talman! Vi lyssnar givetvis på den kritik som KU och Justitieombudsmannen har lämnat. Redan innan kritiken lämnades hade vi inlett ett arbete inom förvaltningsavdelningen för att bättre kunna ta hand om ett ökande antal ärenden. Inom ramen för det pågående arbetet beaktas konstitutionsutskottets och JO:s kritik. Inom förvaltningsavdelningen överväger man just nu att tillsätta ett särskilt projekt för att arbeta vidare med en del av frågorna.
När det gäller KU:s granskning av UD handlade kritiken om att diariet inte var tillgängligt för allmänheten. Numera kan allmänheten söka på egen hand i diariet. Det gick inte tidigare.
KU pekade också på att det i ett fall saknades en uppgift om datum i en sekretessmarkering. Det var ett förbiseende som man kan beklaga.
I JO:s beslut prövades ett par ärenden där JO ansåg att Regeringskansliets handläggning varit för långsam. Det är naturligtvis allvarligt, och det kan man beklaga. Men även i de fallen kan jag konstatera att åtgärder har vidtagits för att tillgodose allmänhetens tillgång till allmänna handlingar.
Förvaltningsavdelningens roll som samordnare och stöd i vissa typer av ärenden har som sagt lett till ökad enhetlighet och ökad effektivitet i det viktiga arbetet.
När det gäller KU:s granskning av vissa handlingar i den så kallade Saudiaffären fanns det ett e-postmeddelande som inte hade diarieförts på Försvarsdepartementet och som tyvärr raderades därefter. Någon annan kritik lämnades inte. Det rörde sig om ett förbiseende även i det fallet.
Det är viktig kritik som kommer från de olika institutionerna, och vi tar det på stort allvar. Jag tror att det är viktigt att se det ökande antalet ärenden som kommer och den komplexitet som de numera ofta har. Det är viktigt att säkerställa bra rutiner och enhetlighet inom Regeringskansliet för att hantera det.
Mitt svar på frågan som Morgan Johansson ställer om vi kan förvänta oss en bättre hantering är: Ja, självklart är det min absoluta ambition att både skyndsamheten och korrektheten i hanteringen av de olika typer av förfrågningar som kommer ska vara riktig. Jag tror att det är viktigt för allmänhetens förtroende att vi har regler på området.
Jag vill gärna påpeka att den prövning och det sätt som vi arbetar på följer många års erfarenhet och rutiner som har legat till grund för arbetet. Men ökad efterfrågan och ökad komplexitet måste hanteras. Det innebär att vi ständigt behöver förnya och fundera över de regelverk som finns. Däremot måste vi hålla på lagar och regler som riksdagen har beslutat om. Det handlar ibland om sekretessmarkeringar eller sekretesskydd eftersom det också finns integritetsaspekter i olika typer av handlingar och ärenden. Det måste också hanteras på ett korrekt sätt. Annars blir det fel.
Det finns goda skäl för att detta granskas, diskuteras och prövas. Och det arbete som pågår inom Regeringskansliet leder fram till en bättre tingens ordning än vi har kunnat se. Jag vågar dock påstå att det inte har berott på ovilja eller ointresse utan snarare på de förändringar vi kan se i ärendetillströmningen, men också på grund av den komplexitet som prövningen av varje enskilt ärende faktiskt innebär.
Anf. 37 Morgan Johansson (S)
Herr talman! Problemet är att det finns ett mönster. Det är lite för mycket som händer nu. Justitieombudsmannen riktar kritik; konstitutionsutskottet riktar kritik. Vi har dessutom Billströmbeslutet som jag ska återkomma till. Det finns ett mönster av att Regeringskansliet hela tiden sluter sig och präglas av en stark ovilja att visa vad man egentligen håller på med. Det är ett grundläggande demokratiskt problem; medborgarna har rätt till den insynen för att kunna veta att allt går rätt till. Massmedierna har också rätt till den insynen.
Justitieministern försöker vifta bort KU:s kritik när det gällde Saudiaffären. Låt mig läsa från betänkandet: "Att underlåta registrering och att dessutom föra över innehållet i det bifogade dokumentet till en icke diarieförd handling och att utan synbart stöd i gallringsföreskrifterna radera det ursprungliga e-postmeddelandet är ett anmärkningsvärt åsidosättande av offentlighetsprincipens bestämmelser." Det KU säger i sin kritik är stenhårt och att det inte bara handlar om något slags olycksfall i arbetet. Det pekar mot ett medvetet sätt att försöka mörklägga vad som förevarit i ärendet. Det är det som KU slår bakut mot.
Då kommer vi till Billströmbeslutet. JO pekade på att det verkar som att det inte finns några principer för när man bifaller eller avslår begäran om att få ut handlingar. Allt sker ad hoc, och det är lite hejsan svejsan med principerna. Det kan man sannerligen säga om när ni prövade Billströmfrågan.
Bakgrunden var att TV4 begärde ut tidpunkterna för när Tobias Billström hade gjort sina aktieaffärer i gruvbolaget Lappland Goldminers eftersom det fanns misstankar om att Billström ägnat sig åt insideraffärer och alltså hade utnyttjat information, som han kan ha haft som statsråd, för egen vinning. Regeringen avslog begäran med argumentet att det skulle kunna skada Billström om informationen lämnades ut. Justitieministern var med och undertecknade det beslutet.
Min fråga till justitieministern är: Vad menar ni med det? Vilken skada skulle Tobias Billström kunna lida av att han redovisar sina aktieköp? Om Billström har rent mjöl i påsen, vad har han i så fall att dölja? Jag skulle vilja säga att Billström lider mer skada nu när ni hemlighåller hans affärer än om han hade redovisat dem. När ni nu har hemligstämplat detta finns det många som drar slutsatsen att han kanske har något att dölja.
I mitt tidigare inlägg frågade jag vad justitieministern tänkte göra, om hon förstår kritiken och erkänner att man har gjort fel. Jag förstod på hennes svar att hon i varje fall förstår kritiken och att man ska försöka göra något åt detta. Det är i så fall bra.
Jag vill också ställa en följdfråga när det gäller beslutet om Tobias Billström. Varför hemligstämplade ni just det beslutet? Varför hemligstämplade ni hans aktieköp? Varför ville ni inte lämna ut tidpunkterna? Vad var ni rädda för? Kom inte med argumentet att du inte kan uttala dig i enskilda fall. Det kan man göra när man inte själv har varit med och beslutat, men detta är ett beslut som regeringen själv har fattat. Då måste också ansvarigt statsråd kunna svara på följdfrågor.
Kan det vara så - om man ska spekulera - att ni fattar beslutet därför att det kan finnas fler tvivelaktiga aktieköp och ni vill inte skapa en redovisningspraxis? Är detta det egentliga argumentet?
Jag återkommer till min fråga: Varför ville ni inte lämna ut tidpunkterna för när Tobias Billström gjorde dessa kontroversiella aktieköp?
Anf. 38 Justitieminister Beatrice Ask (M)
Herr talman! Tack, Morgan Johansson, som uppenbarligen inte tror att jag är dum i huvudet utan faktiskt har förstått frågorna. Det är bra.
Det finns ett mönster att regeringen sluter sig, säger Morgan Johansson. Man kan faktiskt vända på saken och säga att det finns ett positivt mönster, nämligen att KU och JO kanske har blivit mer alerta i de så viktiga frågorna. Om det är något jag välkomnar är det en diskussion om hur öppenheten ska hanteras och vårdas. Den är viktig.
När det gäller uppgifter om statsråds aktieaffärer förs inom Regeringskansliet en förteckning över statsråds innehav av finansiella instrument. Syftet med förteckningen, som vi tog initiativ till under Carl Bildt-regeringen, är att det ska finnas information om statsråds aktieinnehav, som de är skyldiga att anmäla. Enligt offentlighets- och sekretesslagen gäller - och det här är viktigt - som huvudregel sekretess för den typen av förteckningar och för den information som ligger till grund för den här förteckningen. Statsråden har dock kommit överens om att själva förteckningen ska vara öppen för insyn för allmänheten och har alltså eftergett den sekretess som annars gäller.
Det intressanta är att titta i den skrivelse som Göran Persson lämnade till riksdagen. Den regering som efterträdde Carl Bildts regering redovisade sin syn på frågorna. Man instämde i vilka regelverk som ska gälla, som vi sedan dess har följt.
Skälet till att förteckningen finns och att den redovisas på det sättet är att statsrådens aktieinnehav ska kunna granskas. Information skyddas annars av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen. I grunden handlar det om uppgifter om enskildas personliga förhållanden, som lagstiftaren, det vill säga riksdagen, ansett bör vara skyddade av sekretess i vissa fall.
Det här är de grundregler som gäller. När vi prövar frågan använder vi gällande regler och den praxis som har utvecklats sedan förteckningen infördes - ingenting annat. Vi prövar naturligtvis frågan utifrån att det råder sekretess, och därför lämnas inte den typen av information ut. Det är en generell prövning som sker i varje ärende.
Jag är noga med att inte ad hoc-pröva ärenden av något slag utan att följa den praxisbildning som uppenbarligen har fungerat och ansetts riktig under regeringar med lite olika flagg.
Morgan Johansson har själv varit statsråd och känner naturligtvis väl till hur reglerna har tillämpats också tidigare. Det är viktigt att vi inte ändrar på den typen av hantering som gäller handlingar, sekretess och offentlighetsprincipen utan att vi följer de riktlinjer som riksdagen har lagt fast. Enda skälet till att vi har den öppenhet vi har är att statsråd själva har valt att lämna ut uppgifter. Det är därför som vi har förteckningen, som jag tycker är ett utmärkt dokument och som naturligtvis är viktigt för att allmänheten ska kunna granska statsråd på ett riktigt sätt.
Anf. 39 Morgan Johansson (S)
Herr talman! Nu ska vi vara lite noggranna. Justitieministern skriver själv i regeringens beslut att informationen inte ska lämnas ut. Regeringen lämnar inte ut den därför att man tror att Tobias Billström kan lida skada. Eftersom justitieministern står bakom beslutet handlar min enkla fråga om vilken typ av skada vi talar om. På den frågan har jag inte fått något som helst svar. Det är kanske så att Tobias Billström lider mer skada av att regeringen hemlighåller informationen än om den hade redovisats offentligt. Det sås en misstanke om att allt faktiskt inte står rätt till.
Skyll inte på några tidigare regeringar. Vad jag vet har inte en sådan fråga prövats tidigare, det vill säga att lämna ut information om tidpunkt för enskilda aktieköp. Vad jag vet finns inte någon sådan praxis. Det här är något nytt ni har hittat på.
Moderaterna har en historia av slutenhet i sådana frågor. Jag minns mycket väl när vi för några år sedan fick tvinga er till att gå med på att göra anmälan till det ekonomiska registret i riksdagen obligatorisk. Enligt er uppfattning skulle anmälan till registret vara frivillig. Det handlar om just aktiefrågor. Jag skötte själv förhandlingen med Moderaterna. Vi körde en förhandling, och vi vann och ni förlorade. Vi gjorde registret äntligen till ett obligatorium, men ni höll emot allt vad ni orkade.
Detta mönster, det vill säga kritiken från konstitutionsutskottet, kritiken från Justitieombudsmannen och lex Billström-beslutet, visar på ett regeringskansli som gör allt vad man kan för att sluta sig mer och mer. Det bådar inte gott för offentlighetsprincipen. Statsförvaltningen måste, enligt min uppfattning, präglas av öppenhet, tillgänglighet och transparens och inte av det nästan hysteriska kontrollbehov som jag tycker att man uppvisar just nu.
Anf. 40 Justitieminister Beatrice Ask (M)
Herr talman! Jag sade inledningsvis hur viktigt det är med öppenheten och offentlighetsprincipen. Jag delar Morgan Johanssons uppfattning på den punkten.
Vi diskuterar huruvida de regler som gäller för utlämnande av handlingar är korrekta eller inte och huruvida Regeringskansliet har använt gällande regler på ett korrekt sätt. Min uppfattning är att vi har gjort det.
Reglerna för sekretess handlar inte i första hand om enskilda ärenden, utan om huruvida utlämnande av vissa uppgifter kan anses vara till men för den personliga integriteten. Det är den prövningen som sker. Huvudregeln om sekretess är en fråga om att inte rent generellt lämna ut information om personliga förhållanden.
Nej, vi är inte rädda för öppenheten. Tvärtom! En av de viktigaste sakerna att värna är öppenheten i den offentliga förvaltningen och hur olika företrädare agerar. Det är vad som vaccinerar oss mot sådant som kan skapa problem i ett samhälle i form av korruption och mycket annat. Öppenheten är viktig.
När det gäller en begäran om att få ta del av handlingar som har sekretessmarkeringar ska det ändå göras en prövning. Då är det den generella prövningen som ska gälla. Det ska mycket till för att ändra på den. Huvudregeln är ändå att uppgifter som rör den personliga integriteten inte ska hanteras på det sättet.
Borgerliga statsråd har sedan Carl Bildts regeringstid valt att säkerställa att det upprättas en förteckning som beskriver innehav av finansiella instrument, och den förteckningen kan lämnas ut. Det är ett beslut fattat av statsråden. Sedermera följde Socialdemokraterna efter. Det är ett sätt att öka öppenheten. Beskriv inte det som något slags desperat åtgärd för att hemlighålla saker när det är precis tvärtom.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.