Obligatorisk medling vid separation

Interpellation 2018/19:164 av Angelica Lundberg (SD)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2019-03-28
Överlämnad
2019-03-28
Anmäld
2019-03-29
Sista svarsdatum
2019-04-11
Svarsdatum
2019-05-03
Besvarad
2019-05-03

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Nordiska rådet har den 1 november 2018 lämnat rekommendationer till de nordiska regeringarna om att införa obligatorisk medling vid separationer där vårdnadshavarna har minderåriga barn. Rådet föreslår även att länderna ska genomföra seminarier eller konferenser om obligatorisk medling för vårdnadshavare vid separation för att de nordiska länderna ska kunna lära av varandra.

Forskning visar att konflikter och dålig kommunikation mellan föräldrar ökar riskerna för en negativ känslomässig och social utveckling hos barn. Sverigedemokraterna ser en möjlighet att förbättra situationen för dessa barn och undvika långa rättsprocesser med både ekonomisk och emotionell påfrestning som följd genom att ge vårdnadshavarna möjlighet att i stället hitta samförståndslösningar i de fall konflikter kring vårdnad och liknande uppstår. Det är i vår mening viktigt att nå föräldrar på ett tidigt stadium av separationen då man i det läget har bäst förutsättningar för att kunna nå samförstånd.

Därför delar vi Nordiska rådets uppfattning om att obligatorisk medling bör ske och anser vidare att deltagande i familjemedling ska utgöra ett villkor för att få sin sak prövad i domstol gällande vårdnad, boende och umgänge. I dag erbjuds frivilliga samarbetssamtal, men det är föräldrarna själva som måste ta initiativ till dessa och erfarenheten är att det sker först i ett senare skede då konflikten oftast redan är djup, vilket leder till svårigheter att komma överens. Dessutom kan den ena eller båda parter neka till samarbetssamtal utan vidare konsekvenser.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Kommer ministern att verka för att införa obligatorisk medling enligt Nordiska rådets rekommendationer?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2018/19:164, Obligatorisk medling vid separation

Interpellationsdebatt 2018/19:164

Webb-tv: Obligatorisk medling vid separation

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 54 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Fru talman! Angelica Lundberg har frågat mig om jag kommer att verka för att införa obligatorisk medling enligt Nordiska rådets rekommendationer.

Jag anser att det är angeläget att reglerna om vårdnad, boende och umgänge är utformade för att säkerställa barnets bästa. I de flesta fall är det bäst för barnet att föräldrarna kommer överens i frågor som rör barnet. Det är därför viktigt att det finns goda förutsättningar för att nå samförståndslösningar. Det är också viktigt att reglerna om samförståndslösningar utformas med omsorg. Det är nämligen inte alltid möjligt eller lämpligt att nå en överenskommelse. Så kan exempelvis vara fallet när det har förekommit våld i familjen.

Föräldrars möjligheter att nå en samförståndslösning är en fråga som har utretts av 2014 års vårdnadsutredning. Utredningen gör bedömningen att det finns utrymme för förbättringar av regelverket. Bland annat föreslås att föräldrar som överväger att inleda en tvist om barn först ska vända sig till socialnämnden för ett obligatoriskt informationssamtal. Utredningen lämnar också flera andra förslag som syftar till att förbättra vårdnadsprocessen och minska den risk för att barnet kommer till skada som långvariga konflikter innebär.

Utredningens betänkande bereds i Regeringskansliet. Betänkandet är omfattande, och många remissinstanser har yttrat sig. Frågan är viktig för regeringen, och vi avser att återkomma.


Anf. 55 Angelica Lundberg (SD)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Pressen på småbarnsföräldrar i dagens samhälle är stor. Man ska ha rena barn i nya kläder, ett rent hem som liknar någonting ur en möbelkatalog och ny bil, gärna med matchande husvagn. Man ska åka till Mallorca en gång om året samtidigt som man ska hinna med att jobba heltid, ta barnen till simskola och fotbollsträning, laga näringsriktig mat med egenodlade grönsaker och baka eget surdegsbröd. Jag har i alla fall inte ännu sett någon motion om att utöka dygnets timmar, och det kan vara svårt att få allt att gå ihop.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu när regeringen, och faktiskt även EU, gärna vill gå in och peta i hur familjers vardag ser ut och i ett första steg bestämma hur vi ska ta ut vår föräldraledighet ökar såklart pressen ännu mer.

Under 2018 ägde nästan 25 000 skilsmässor rum i Sverige. Antalet skilsmässor har varierat under 2000-talet, men trenden har varit stigande. Hälften av alla par separerar, och så många som 30 procent av föräldrarna i dag separerar när barnen är små. De som hamnar i kläm är förstås barnen.

Ett sätt att undvika en lång och utdragen process i domstol är att se till att föräldrarna kommer överens och dokumenterar sina beslut redan tidigt i separationen, innan konflikten blir för stor. Sverigedemokraterna har därför föreslagit obligatorisk medling som ett första steg för att om möjligt undvika att processen går vidare till domstol.

Nu har även Nordiska rådet kommit med rekommendationen att införa obligatorisk medling i alla de nordiska länderna. Skälen som man anför är desamma som Sverigedemokraterna har angett i sin kommittémotion, nämligen att på olika sätt och med alla till buds stående medel försöka minska den psykiska ohälsan hos barn och unga och minska både antalet och graden av allvar i konflikter mellan föräldrar.

Det är bra, fru talman, att Morgan Johansson och jag delar uppfattningen att reglerna ska utgå från barns bästa. Men jag måste ändå fråga mig varför statsrådet anser att det inte alltid är lämpligt att nå en överenskommelse kring vårdnad, boende och umgänge. Anser statsrådet att det är bättre att saken avgörs i domstol, eller tycker han kanske till och med att politikerna är bäst lämpade att avgöra vem som ska ha vårdnaden om ett barn, så som regeringen anser när det kommer till föräldraledigheten? Även om våld har förekommit i relationen är det väl av yttersta vikt att man så snabbt som möjligt når en överenskommelse - kanske i de fallen ännu viktigare, då en lång process i domstol troligtvis ökar lidandet för den part som är utsatt.

Systemet har funnits i Norge i nästan 20 år, och erfarenheterna därifrån är goda. Så varför tror regeringen att det inte skulle funka här? Anser Morgan Johansson att vi har större problem med våld i nära relationer här i Sverige än vad man har i Norge? Vad skulle det i så fall bero på?


Anf. 56 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Fru talman! Angelica Lundberg har rätt i att pressen på småbarnsföräldrar ofta kan vara väldigt stor. Det är just därför som vi socialdemokrater genom årtiondena har drivit fram en väldigt progressiv familjepolitik. Det är därför vi har drivit fram världens mest generösa föräldraledighet. Det är därför vi har drivit fram två, tre, fyra och fem veckors semester. Det är därför vi har drivit fram världens mest utbyggda barnomsorg i Sverige. Det är mot bakgrund av just detta: att göra det möjligt att förena familjeliv och arbetsliv och att göra tillvaron för småbarnsföräldrar bättre.

Det är också därför som vi under den här mandatperioden kommer att sjösätta en ny socialdemokratisk reform, nämligen det vi kallar familjeveckan, med ytterligare lediga dagar för småbarnsföräldrar.

Vad jag vet har Sverigedemokraterna nästan inte slutit upp kring någonting av all denna progressiva politik som vi har drivit fram, snarare tvärtom. Det är en väldigt konservativ hållning som Sverigedemokraterna har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ju fler problem man kan lösa tidigt när man står inför en separation, desto bättre är det naturligtvis. Samtidigt vet vi att man i de allra flesta fall där man skiljer sig löser det konfliktfritt. Man sätter sig ned kring ett köksbord, och så resonerar man helt enkelt om hur man ska ha det framöver när man delat på sig. Så fungerar det i de allra flesta fall.

Sedan finns det naturligtvis situationer där man helt enkelt inte kan komma överens. Då är frågan: Ska vi ha ett system där samhället kallar in alla föräldrar som separerar till obligatoriska samtal, eller ska vi kanske fokusera på de fall där man riskerar att hamna i en tvist? Om vi ska kalla in alla föräldrar, alldeles oavsett om man löser alla problem på egen hand, rör det sig om tiotusentals separationer per år som vi behöver hantera - och det är i så fall socialtjänsterna vi talar om.

Det förslag som finns i utredningen fokuserar på just de fall där man kan riskera att hamna i en tvist. Då är utredningens förslag att innan man går till domstol för att försöka lösa dessa tvister ska man ha kallats till ett obligatoriskt informationssamtal, annars får man helt enkelt inte gå till domstol. Det är innebörden i förslaget.

Det är precis den lösningen vi nu tittar på. Vi har inte låst oss i sakfrågan än så länge, men jag tycker ändå att argumenten för en sådan lösning är ganska starka.

Sedan ställer Angelica Lundberg frågan vad det är för typ av ärenden där man inte kan hitta samförståndslösningar och gemensam vårdnad. Ja, det kan exempelvis vara de fall där man behöver ha enskild vårdnad. Jag pekade på fall där det har funnits våld i familjen; det kan också handla om andra saker. Den ena parten har kanske genom egenmäktigt förfarande tagit med sig barnet, inte minst utomlands. I de fallen behöver man lösa det här väldigt snabbt. Då behöver man göra det genom ett beslut om vårdnad för den andra parten. Då kan man inte kalla till någon medling.

I Norge har de alldeles nyligen fått ett nytt regelverk på plats där det sägs att i de fall där det till exempel förekommit våld i familjen ska man inte kalla till sådan här medling. Man ska inte tvinga föräldrarna till det.

Jag tycker att argumenten är starka för utredningens förslag. Vi tittar på ett nytt regelverk under den här mandatperioden.


Anf. 57 Angelica Lundberg (SD)

Fru talman! Jag kan konstatera att årtionden av socialdemokratisk familjepolitik inte har fått pressen på småbarnsföräldrar att minska, snarare tvärtom. Varför mer av samma politik skulle vara lösningen kan jag inte förstå.

Konflikter mellan föräldrar kan leda till negativ känslomässig och social utveckling hos barn. Det är därför angeläget för alla att undvika att konflikter vid separationer blir svåra och stora. När processen går så långt som till domstol och boende, vårdnad, och umgänge ska avgöras där händer det inte sällan att konflikten trappas upp. Nu gäller det att visa för rätten hur dålig den andra är som förälder, och alla möjliga knep tas till för att misskreditera varandra. Min utgångspunkt är att domstolar inte ska behöva avgöra frågor om vårdnad eller umgänge utan att detta kan, med adekvat hjälp, lösas bättre av föräldrarna själva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I början av separationen är föräldrarna oftast överens om att göra det som är bäst för barnen. Därför vill vi införa en modell som redan så snart det står klart att föräldrarna ska separera sammankallar berörda parter till familjemedling. Visst, det kan röra sig om ganska många familjer varje år eftersom vi har ganska många separationer i Sverige, men det rör sig också om hundratusentals barn. Det är där fokus bör ligga.

Jag tycker att detta steg ska vara obligatoriskt för att man över huvud taget ska kunna få sin sak prövad i domstol. Man måste i alla fall försöka att enas först. Det kanske inte alltid lyckas, men i de fall det lyckas kommer det att förbättra situationen för alla dessa hundratusentals barn som i dag drabbas av långdragna domstolsprocesser.

Forskning visar att den höga siffran gällande separationer kan bero på att föräldrarna har svårt att kommunicera. Hur ska de lyckas kommunicera efter separationen om de inte får hjälp till det?

Här behöver samhället kliva in och stötta upp. I dag erbjuds förvisso frivilliga samarbetssamtal, men det är föräldrarna själva som måste ta initiativ till dessa. Erfarenheten är också att det sker först i ett senare skede när konflikten redan är stor, vilket leder till svårigheter att komma överens.

Dessutom kan den ena parten eller båda neka till samarbetssamtal utan vidare konsekvenser.

Utredningen som statsrådet hänvisar till föreslår ett obligatoriskt informationssamtal. Men information är ju en envägskommunikation. Det är inte ett bra sätt att jobba på om man vill få föräldrar att hitta och dokumentera lösningar för vårdnad och boende.

Systemet i Norge går ut på att man får hjälp av en specialutbildad medlare. Det kan vara en psykolog, en präst, en advokat eller en socionom. Samtalen kan ske gemensamt eller med varje förälder för sig.

Ett betänkande bereds på regeringens kansli, säger Morgan Johansson. Men det är väl konstigt, fru talman: Vissa lagar kan man klubba igenom på en kvart utan att bry sig om vad vare sig remissinstanser eller lagråd säger, men när det gäller andra lagar kan regeringen sitta på sitt kontor och vända papper i flera år utan att någonting händer.

Om nu frågan är så viktig för regeringen som man påstår, borde man inte ha kommit med något konkret vid det här laget? Detta började utredas 2014, ja, egentligen långt innan dess. Och systemet finns ju i Norge och har funnits där i många år, så det kan inte vara jättesvårt att införa det i Sverige också. Jag vill därför fråga statsrådet: Hur många barn ska drabbas varje år innan regeringen har utrett färdigt?


Anf. 58 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Fru talman! När det först gäller den allmänna familjepolitiken visar så gott som alla internationella utvärderingar att Sverige är ett av de länder som är allra bäst för barn att växa upp i och för mammor att vara mammor i. Man kan gå till så gott som alla utvärderingar som har gjorts.

Det är ingen slump att det är på det sättet. Det beror på att vi under årtionden har bedrivit en progressiv familjepolitik. Vi har successivt byggt ut föräldraledigheten så att den nu är den mest generösa i hela världen. Vi har successivt byggt ut barnomsorgen till en nivå där jag skulle säga att den också är bland de mest omfattande i hela världen. Vi har gått fram med andra möjligheter till ökad ledighet - semesterlagstiftningen nämnde jag. Nu kommer vi med ytterligare en reform: en familjevecka med ytterligare mer tid för barnen, helt enkelt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Mycket av det här har Sverigedemokraterna och andra konservativa krafter i åratal, decennier, motarbetat - just de förslag som gör det lättare för familjer att kombinera arbetsliv och familjeliv.

Å ena sidan säger Angelica Lundberg att samhället inte ska lägga sig i utan hålla fingrarna borta. Å andra sidan säger hon att samhället ska kalla alla föräldrar som ska separera till obligatorisk medling. Det där får jag faktiskt inte att gå ihop. Antingen ska samhället, som du säger, hålla fingrarna borta eller också ska man kalla alla till obligatorisk medling, också i de sammanhang där det faktiskt inte finns några problem och man är helt överens.

Det förslag som nu ligger på bordet fokuserar på de fall där det kan bli tvister så småningom. Förslaget byggs upp på det sättet att innan man går till domstol ska man i så fall kallas till ett obligatoriskt informationssamtal. Den uppgiften tar samhället på sig. Då har man också möjlighet att lösa en del av tvisterna eller i varje fall få klart för sig vad det kan innebära om man går till domstol. Om man inte har gjort detta kommer man inte heller att kunna gå till domstol. Därmed fokuserar vi på de sammanhang där det faktiskt finns ett problem.

Sedan vill jag säga att det inte alltid är helt självklart att det kommer att sluta i gemensam vårdnad. Ibland blir det enskild vårdnad. Det gäller till exempel våldssituationerna. Jag tycker inte alls att det är självklart att man ska tvinga kvinnor som har varit utsatta för våld under lång tid att sitta med gärningsmannen och försöka medla. Det tycker jag inte alls är någon självklarhet, och det tycker inte norrmännen heller. Därför har de alldeles nyligen infört en ny regel när det gäller detta.

Nu bereder vi de här förslagen vidare. Jag tror att ska man underlätta för familjerna i det här fallet ska man fokusera på just de familjer där det riskerar att leda till problem. Då kan man också ge dem mer hjälp. Alternativet, som Angelica Lundberg förespråkar, är att samhället ska kalla in tiotusentals familjer varje år för obligatorisk medling i situationer där det kanske inte behövs. Det tror jag faktiskt inte är motiverat.


Anf. 59 Angelica Lundberg (SD)

Fru talman! Det som jag sa tidigare här var att jag inte anser att politiker ska gå in och styra familjers vardag. Det tror jag att de flesta svenska familjer inte heller anser.

När det kommer till de här samtalen är det jag försöker anföra att det är när man är överens som man ska sätta sig ned och dokumentera det, för konflikterna kommer oftast senare.

Fru talman! Jag vill att barn ska ha det bra och få bästa tänkbara uppväxt oavsett om föräldrarna är separerade eller inte. För mig är det viktigt att alltid sätta barnen först och att de lagar som vi stiftar utgår från vad som är bäst för barn. Därför tycker jag att det är beklämmande att se att regeringen saknar handlingskraft när det kommer till att lösa situationen för alla dessa hundratusentals barn som kommer i kläm.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man lyssnar inte på de rekommendationer som kommer från Nordiska rådet, och man säger nej till Sverigedemokraternas förslag om obligatorisk medling för föräldrar vid separation.

Jag hoppas, fru talman, att statsrådet tar till sig av den debatt som vi har haft här i dag och går till regeringen och funderar ut hur man på riktigt ska förbättra situationen för de barn som drabbas av föräldrarnas separation. Min förhoppning är att även statsrådet ser problemet och att regeringen inom kort återkommer till riksdagen med konkreta förslag. Våra barn är vår framtid, och de satsningar vi gör i dag för att i framtiden skapa trygga och ansvarsfulla vuxna är oerhört viktiga då det kostar samhället mångdubbelt mer att reparera skadorna hos trasiga barn senare i livet.


Anf. 60 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Fru talman! Vi vill alla förbättra möjligheterna i de här situationerna, för både barn och familjer. Men jag tror att det är just när det gäller vilka medel man ska använda sig av som vi skiljer oss åt. Jag är tveksam till en ordning där man kallar in tiotusentals familjer till obligatorisk medling - också de familjer där det inte finns några problem och man har kommit överens sedan länge om hur situationen ska se ut framöver. Sedan finns också de fall där det verkligen är tveksamt om man ska använda det här instrumentet, till exempel när det gäller att tvinga kvinnor som har varit utsatta för våld att sätta sig i den situationen. Jag är inte alls säker på att man ska göra det.

Jag tror att en bättre modell att använda sig av är att titta på de situationer där det faktiskt finns en risk för tvist i botten. Den konstruktion som finns i utredningen innebär att om man inte har kunnat lösa konflikterna och överväger att gå till domstol ska man kallas in till ett obligatoriskt informationssamtal. Jag tror att det är en ganska välavvägd lösning på detta. Men vi får se. Vi ska också tränga djupare in i remissmaterialet naturligtvis och se hur vi landar i slutändan.

Jag ser framför mig att vi under den här mandatperioden kommer att kunna lägga förslag kring det här betänkandet där detta bara är en liten del. Det finns en lång rad andra förslag också för att förbättra den här situationen vid vårdnad och boende som vi i så fall kommer att kunna gå fram med. Det kommer vi att kunna göra under den här perioden.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.